Sjöfartsverket Sjö- och flygräddningstjänsten i Sverige Projekt Sjöräddningshund Noomi Eriksson, CSAR
Vi ska leverera hållbara sjövägar. LOTSNING FARLEDER SJÖGEOGRAFISK INFORMATION MÖJLIGGÖRA VINTERSJÖFART
Vi ska värna liv och miljö. RÄDDA LIV ERBJUDA SJÖMÄN EN AKTIV FRITID SKAPA FRAMTIDENS SJÖFART
Sjöräddning efterforskning och räddning av människor som är eller kan befaras vara i sjönöd och för sjuktransporter från fartyg Flygräddning räddningstjänst vid flyghaverier insatser mot skador som behövs, när ett luftfartyg är nödställt eller när fara hotar lufttrafiken, samt ansvara för efterforskning av luftfartyg som saknas IMO International Maritime Organization ICAO International Civil Aviation Organization
Ansvar och målsättning
Sjö- och flygräddningscentralen - JRCC
Helikopterenheten Umeå Norrtälje Göteborg Visby Ronneby
SAR resurser i samverkan Sjöfartsverkets flygande och sjögående enheter Polisens flygande och sjögående enheter Sjöräddningssällskapets sjögående enheter Försvarsmaktens flygande och sjögående enheter KBV:s flygande och sjögående enheter
Samverkan med grannländerna
Omkring 1 000 sjöräddningslarm per år Omkring 800 flygräddningslarm per år Lastförskjutning Ett plötsligt oväder Havsisen bryter upp
Totala antalet sjöräddningsinsatser per kategori 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Fritidsbåt Handelsfartyg Fiskefartyg Övriga objekt
Sjöräddningsfall 2013
Interaktioner mellan JRCC och andra aktörer Stödgrupp Nödställd SAR-Hkp Sjöfart SSRS Sjöfartsverket JRCC-RL SOS Rtj RITS+Rb Ambhkp/ Sjukv/ Kommun/ Länsst VB KBV Polis/NLC Fartyg flyg VTS Polis/LKC FM/Sjöbev Polis-hkp Fartyg Polisbåt/ bil Fartyg FFK
Sjöräddningshunden Ett komplement till övriga resurser vid insatser som sker under omständigheter som är lämpliga för hundekipage Hög standard kvalitet går under alla omständigheter före kvantitet Mobila ekipage - för att kunna sättas in där behov uppstår Målet är ett antal ekipage i områden som är strategiskt valda utifrån uppskattat behov, geografisk närhet till Sjöfartsverkets helikopterbaser etc.
Sjöfartsverkets kravställning Utgångspunkt - Kvalitet alltid före kvantitet! Kvalitetssäkringen A och O för resursens legitimitet Hund och förare ska ha lämplig grundutbildning (RH) Hund och förare ska uppfylla kraven för e-kontrakt med Polisen (FAP) Hund och förare ska ha tilläggsutbildning i sök till sjöss Föraren ska ha grundläggande sjöräddningsutbildning Föraren ska ingå i besättningen på en sjöräddningsstation Ekipaget ska godkännas vid ett särskilt slutprov Ekipaget ska regelbundet funktionskontrolleras Vi söker i första hand levande människor
Orka & Anette Rejza & Hasse Triss & Eva Rocky & Pontus
Dilemma Ny resurs! Hur bygger vi förtroende? Hur får vi ut hundarna skarpt?
Verifiering och användning Frågeställningar Hur verifierar vi hundekipagens förmåga? Vilket stöd behöver räddningsledaren för att våga nyttja resursen i skarpt läge? Vid vilka typfall är det lämpligt att kalla ut sjöräddningshundarna?
Utvecklingsprojekt Syfte Att utveckla SAR-förmågan! Innehåll Taktik och metod = Att dokumentera och utveckla metoderna för eftersök med SAR-hund i sjö- och flygräddningstjänst. Sökområdesberäkning = Att ta fram spridningsmodeller eller andra verktyg för att på ett effektivt sätt planera sökområden för eftersök med SAR-hund. Upptäcktssannolikhet = Att genom kvalitativa och/eller kvantitativa tester ta fram värden/tabeller för upptäckssannolikhet samt identifiera påverkande faktorer i syfte att kunna värdera insats med SAR-hund relativt traditionellt optiskt eftersök.
Taktik och metoder HUR? Dokumentera gjorda erfarenheter Ta fram riktlinjer och manualer Hur lägger man upp ett sök i tilldelat sökområde? Väder och vind När är vi färdiga?
Sökområdesberäkning VAR? Var skall SRU framföras för att söka i vittring från ett sökområde? Spridningsmodeller
Upptäcktssannolikhet - NÄR? Hur effektiv är en sjöräddningshund? I vilka förhållanden? När ska de användas? Skall SRU avdelas eller kompletteras?