SJÖFARTSVERKET. CSSF nr 112 PROTOKOLL. Deltagarförteckning sist. Tid Sjöfartsverket, Rosenvik, Stockholm

Transkript

1 SJÖFARTSVERKET Handläggam. direkuelefon Lena Gunnarsson, Deltagarförteckning sist CSSF nr 112 Tid Plats Sjöfartsverket, Rosenvik, Stockholm 1. Mötets öppnande Lars Widell hälsade alla välkomna till mötet och en presentation av deltagarna gjordes. 2. Godkännande av kallelse och dagordning 3. Tema fokus för dagens möte Lars Widell redogjorde kort om punkterna för dagens tema samt en återblick på årets händelser och aktuellt arbete inom avdelningen. Sjöfarts verkets regionala organisation och verksamhet Johan Mårtensson, samordnare för den regionala SAR-verksamheten inom Sjöfartsverket, informerade om den regionala SAR-organisationen och verksamheten inom Sjöfartsverket och uppdelningen i olika SARområden, med en SAR-handläggare per område. Johan arbetar även med den större internationella SAR-övningen Baltic Sarex Bornholm och planeringen inför nästa års övning påbörjas inom kort. Omvärldsbevakning SAR Johan Mårtensson har fått i uppdrag att ta fram en omvärldsbevakrnng för SAR såväl nationellt som internationellt. Syftet är att uppmarkamma signifikanta händelser eller faktorer som påverkar eller kan ha intresse för SAR verksamhet. En sammanfattning av dokumentet gjordes i en bildpresentation med information kring de olika punkterna. Globala händelser och olyckor har haft stor mediabevakning och genomslag i sociala medier. Stöd till omvärlden, t ex SAR-utbildning till utvecklingsländer, e-learning, pooling & sharing. Migrationsfiöden och olyckor där olika aktörer hjälper till, exempelvis handelsfartyg. Krig och fred - det förekommer flera militära objekt runt kusterna. Hur ser SAR ut i grannländerna?

2 ~t SJÖFARTSVERKET Datum Dnr Väder och nya sjöväpar, t ex skogsbranden i Västmanland, översvämningar samt polarområdena som är populära för kryssningar men utan räddningstjänst. Ny teknik kan tekniken minska belastningen. Viktigt att snabba upp larmdata. Att synas tillsammans, dynamisk resurshantering, sambruk, första insatsperson på plats. 3~g4 händer nationellt att utnyttja tekniken, ta tillvara på frivilligheten. Granskning, mycket fokus i media. Synpunkter angående omvärldsbevakning från övriga deltagare: RPS. Polisen har smalnat av omvärldsbevakningen till styrkor och svagheter, brister, trender, metoder och utrustning. Hur åtgärdar man? Ex utbildning, beteendeförändring, checklistor. SKL. Man arbetar generellt inom SKL med omvärldsbevakning men inte specifikt av sjöräddningsområdet. KBV. Man omvärldsbevakar inte specifikt inom KBV. Men framhåller vikten av att reflektera och skapa en lägesbild. SSRS har en heltidsanställd som arbetar med omväidsbevakning. Integrering av SAR systemet är viktigt. Socialstyrelsen. Viktigt att hålla isär strategiska och operativa trender. Analysen är viktig. Svenska Brukshundklubben Tomas Knuutila från Svenska Brukshundklubben gjorde en presentation av klubben och dess verksamhet. Man utbildar 15 räddningshundar per år med en kurstid på 18 månader. Patrullhundar utbildas under 7 månader och ca 150 certifieras per år. Sjöräddningshundar finns sedan 2012 och idag är fyra godkända varav tre är i arbete. Man utbildar i första hand i närhet till där räddningshelikoptrar finns och utbildningen sker i samarbete med SSRS. Hundföraren ska vara medlem och besättningsman på en SSRS-station. Hundarna ska självständigt söka efter levande människor och kunna arbeta från bat och rescue runner samt kunna vinschas från helikopter. Hundarna förmågekontrolleras varje år. Transportstyrelsen TS, dialog om reglering av sam verkansorganisation för sjöräddnings(jänst Tomas Olsson, chef på infrastrukturenheten inledde med information om Transportstyrelsens organisation och uppdrag. Tomas 0 informerade också om en frågeställning att reglera sjöräddningstjänst genom att utfärda föreskrifter. Tomas 0 betonade att något beslut inte finns, men att frågan bereds. TS är intresserad av att höra berörda parter inom samverkansorganisationen (myndigheter och frivilligorganisationer) om respektive uppfattning.

3 ~ SJÖFARTSVERKET Datum Annika Wallengren, informerade sedan om TS uppdrag, verksamhet samt kort om förstudien som påbörjats kring frågan om eventuell reglering och tillsyn av sjöräddningstjänsten. Transportstyrelsen ansvarar för tillsyn av både sjö- och flygräddningstjänst, men idag finns bara föreskriftsrätt för flygräddningstjänst. En förstudie är gjord och incitamentet för reglering är att man ska göra lika i hela landet och styrning via förordningar för att få en likhet med flygräddningstjänsten. En eventuell reglering görs endast om den anses kunna tillföra något. Synpunkter och reflektioner från mötesdeltagarna: SKL. Det innefattar inte kommunalt ansvarsområde där flest manniskor omkommer på vatten i landet. Uppdraget måste komma från departementet. KBV. Anser att det är positivt med reglering och en bra helhetssyn. SSRS. Ställer sig negativ och ser inte meningen eller behovet för reglering av en verksamhet som fungerar bra och utan påvisade brister. Säkerheten och en mängd andra bitar finns redan reglerade och ligger under Transportstyrelsens tillsyn för exempelvis SRU och enligt gällande regelverk så som SOLAS och annan sjölagstiftning. Internationellt pågår även ett arbete som Sverige har stor del igenom IMRF (International Maritime Rescue Federation), primärt för SRU för att samla och utbyta best practic, snarare än reglera, genom en Rescue Boat Guidelines. Samråd ACO-plan Lars Widell informerade om förslaget till ACO-plan som skickats ut till mötesdeltagarna. ACO är en funktion som koordinerar flera flygande räddningsenheter i ett definierat område, där en sök- och räddningsinsats pågår. KBV ställer sig positiva till en aktiv medverkan i utformningen av en slutlig ACO-plan i nära samverkan med Sjöfartsverket och andra relevanta samhällsaktörer. SKL menar att kommunerna förväntar sig en helhetssyn och lösning när det gäller hjälp från flygande enheter. RPS är positiva och tycker att det är bra med en utpekad organisation. SOS. Det finns olika kanaler för aktivering av ACO funktion vilket inte är bra.

4 ,3~ SJÖFARTSVERKET Datum Dnr 4 (6) Med anledning av erhållna synpunkter under mötet kommer Lars Widell att skicka ut inbjudan till workshop ACO-plan med inriktning till genomförande innan sommaren. Nationell sam verkansperson Ett utkast till överenskommelse om samverkansperson vid stabsarbete har skickats ut till mötesdeltagarna som gav sina synpunkter. Overenskommelsen syftar till att reglera och tydliggöra rollen som samverkansperson vid stabsarbete vid komplexa räddningsinsatser. Dokumentet är framtaget med beaktande av rekommendation från SHK om samverkansstruktur. SKL tycker att idén är bra och att det behövs, men risk att det är för generellt skrivet. Arbetet borde kanske i MSB s LoS-projekt. 505 anser att skriftligt avtal inte behövs. Samverkan ligger i själva uppdraget. Socialstyrelsen tycker inte att avtal behövs. De utser samverkansperson vid varje tillfälle. RPS anser inte att mer papper behövs, men det behöver finnas en utpekad person redan från början innan behov uppstar Räddningstjänsten tycker att konceptet är bra, men att det inte behöver avtalsregleras. Information från mötesdeltagarna RPS berättade om sin nya organisation där man den 1januari2015 går från 21 polismyndigheter, RPS och SKL till en enda polismyndighet. Man vill få en högre effektivitet, mer standard och att komma narmare medborgarna. Man delar in myndigheten i sju regioner vilka är indelade i olika polisområden som i sin tur är uppdelade i lokalpolisområden. Man kommer att ta bort en del chefsnivåer och att endast ha sex ledningsnivåer. Vissa delar hos Socialstyrelsen har övergått till Folkhälsomyndigheten. Hälso- och sjukvård samt socialtjänst ligger kvar. Mycket arbete har inriktats pa Ebola både nationellt samt internationellt sedan i höstas. Branden i Sala gjorde att man mer blev en krisledningsmyndighet. Bland övriga uppdrag finns ett regeringsuppdrag att ta fram ett planeringsunderlag för traumavård. SKL ska skriva nya handlingsprogram. Mer inriktning mot krisberedskap och folkhälsa. Svårt med rekrytering av deltidsbrandmän. SOS använder sedan sommaren 2013 medlyssning med JRCC vilket fungerar bra. Man arbetar med att ta fram former för riktade

5 3~F SJÖFARTSVERKET Datum Dnr meddelanden till allmänheten till fasta telefonnätet men på längre sikt även till mobilnätet. Översyn av organisationen görs. Fler larmaktörer finns och fler planerar för att bryta sig ur SOS AB. Sjöräddningssällskapet har under året tittat på insjöområdena och kommunal räddningstjänst där man kan hjälpa till. SSRS har en bra ekonomi och nya båtar köps in. Man arbetar med ett projekt, guidelines för räddningsenheter, vilket ska vara klart Mobilitet med båtar och svävare är viktigt för effektiviteten. 4. Information och föranmälda frågor Inga 5. Nästa möte. Lars Widell återkommer med förslag på datum för nästa möte. 6. Mötets avslut Ordföranden tackade för mötet som varit mycket givande för alla. Lars Widell Ordförande Lena GØ~Øsson Mötessekreterare

6 S SJÖFARTSVERKET Datum Närvarande: 1. Lars Widell, Sjöfartsverket (SjöV) 2. Johan Mårtensson, Sjöfartsverket (SjöV) 3. Per Åke Nilsson (Socialstyrelsen) 4. Per-Olov Humla (Kustbevakningen) 5. Mats Granat (Räddningstjänsten Höga Kusten) 6. Max Ekberg (SKL) 7. Andreas Arvidsson, (SSRS) 8. Klas Johansson (SSRS) 9 Rolf Westerström (SSRS) 10. Gunnar Bergström (505) 11. Per Engström (RPS) 12. Lena Gunnarsson, Sjöfartsverket, (sekr) 13. Thomas Knuutila, Svenska Brukshundsklubben 14. Tomas Olsson, Transportstyrelsen 15. Annika Wallengren, Transportstyrelsen