BEDÖMNINGSMALL KÄLLÖVNING: DEN VETENSKAPLIGA REVOLUTIONEN 1a. Vad var resultatet av Galileos studier och hur reagerade kyrkan enligt KÄLLA 3? [3 poäng] Resultat av Galileos studier av Venus olika faser. Galileo stödde den heliocentriska världsbilden redan 1610 ( 1610, publicerade Galileo sin Sidereus Nuncius (Starry Messenger), som beskriver de överraskande observationer som han hade gjort med sitt nya teleskop, nämligen Venus olika faser samt de s.k. Galileiska månarna runt Jupiter. Med dessa observationer främjade han den heliocentriska teorin som Nicolaus Copernicus utarbetat (publicerad i Om himlakropparnas kretslopp 1543). ). Resultat av Galileos studier av tidvatten 1616. Denna teori hävdar att jorden rörde sig ( Galileo fortsatte med astronomiska studier och han utarbetade en teori om tidvatten 1616 och kometer 1619; han hävdade bland annat att tidvattnet var bevis för att jorden rörde sig. ). Sammanfattning av Galileos resultat 1632 där han jämför den geocentriska och den heliocentriska världsbilden vilket underförstått stödjer den heliocentriska världsbilden. ( 1632 när Galileo blivit äldre publicerade han en dialog om de två olika världsbilderna vilken underförstått försvarade heliocentrism. ). Kyrkans reaktion på Galileos tidiga studier och hans stöd för den heliocentriska världsbilden ( Galileos inledande upptäckter möttes med stark kritik från den katolska kyrkan och 1616 förklarade inkvisitionen heliocentrism som formellt kättersk. Heliocentriska böcker förbjöds och Galileo fick befallning om att ej undervisa eller försvara de heliocentriska idéerna. ). Kyrkans reaktion på Galileos utgivning av en dialog mellan de två olika världsbilderna 1632 som underförstått stödde den heliocentriska världsbilden. Han blev dömd till fängelse på obestämd tid och därefter satt i husarrest resten av sitt liv ( Den romersk-katolska inkvisitionens svar på dessa ökande dispyter om teologi, astronomi och filosofi, den romerska inkvisitionen var en rättegång mot Galileo år 1633 där de fann honom "djupt misstänkt för kätteri" och de dömde honom till fängelse på obestämd tid. Galileo hölls därefter i husarrest fram till sin död 1642. ). Minst tre av de ovanstående påståendena och båda delarna av frågan (Galileos studier + kyrkans reaktion) skall finnas med i svaret för att få full poäng på denna uppgift. 1b. Tolka budskapet i KÄLLA 2. [2 poäng] Galileo berättar om sina studier av månens yta vid sidan av sitt teleskop. På himlen ser vi en lysande månskära vilket teleskopet är riktat mot samt månens yta i en pratbubbla vilket skildrar Galileos budskap till kyrkan. Tecknaren verkar vilja skilja Galileos entusiasm över sina upptäckter (skildras genom kroppshållning, pratbubbla samt gester). Almanackan på väggen har årtalet 1610, dvs. det år som Galileo ger ut sin Sidereus Nuncius (Starry Messenger), som beskriver de överraskande observationer som han hade gjort med sitt nya teleskop detta markerar att tecknaren vill visa att han är medveten om när schismen mellan Galileo och den katolska kyrkan startar (den s.k. Galileoaffären). Den katolska kyrkans representant (som av tecknaren beskrivs som en man med en kardinalhatt samt en kaftan (långrock) med ett kors på) delar inte Galileos entusiasm över de astronomiska studierna. Kyrkan vill få stopp på Galileos astronomiska studier vilket skildras i tankebubblan där kardinalen/prästen smäller teleskopet i huvudet på Galileo.
En observant elev noterar också det lutande tornet i Pisa! Det var där matematikern Galileo utförde sina experiment med fallande föremål (två bollar av olika storlek och vikt som uppenbarligen föll med samma hastighet därigenom så motbevisade han en av Aristoteles teorier om fallande kroppars acceleration mot jordytan). Texten under bilden är inte oviktig eftersom den säger att Galileo diskuterade sina upptäckter med kyrkan. Uppenbarligen så ansåg han det viktigt att föra en dialog med kyrkan, en öppenhet mot kyrkan i detta tidiga skede av sin forskning. Minst två av de ovanstående påståendena skall finnas med i svaret för att få full poäng på denna uppgift 2. Jämför synen på den vetenskapliga revolutionen i KÄLLA 3 och KÄLLA 4 likheter/olikheter? [6 poäng] LIKHETER: Båda källorna nämner en tid som innehöll nya vetenskapliga upptäckter Källa 3 beskriver dessa vetenskapliga upptäckter mer i detalj relaterat till Galileos egen forskning medan Källa 4 beskriver de vetenskapliga upptäckterna i mer allmänna termer (Källa 3 1610, publicerade Galileo sin Sidereus Nuncius (Starry Messenger), som beskriver de överraskande observationer som han hade gjort med sitt nya teleskop, nämligen Venus olika faser samt de s.k. Galileiska månarna runt Jupiter samt Galileo fortsatte med astronomiska studier och han utarbetade en teori om tidvatten 1616 och kometer 1619; han hävdade bland annat att tidvattnet var bevis för att jorden rörde sig. 1632 när Galileo blivit äldre publicerade han en dialog om de två olika världsbilderna vilken underförstått försvarade heliocentrism. Denna studie blev mycket populär. Källa 4 Den vetenskapliga rörelse som dök upp under 1600-talet innehöll en förhoppning om framsteg och förverkligandet av människans djupaste förhoppningar. Den föreslog inte endast att frigöra mänskligheten från okunnighet, utan också att befria dem från vidskepelse, religiöst hat, det vardagliga slitet och krig. ) Båda källorna talar om att det fanns/funnits ett motstånd i samhället mot de nya idéerna Källa 3 beskriver kyrkans motstånd detaljerat utifrån de olika upptäckter som Galileo publicerade medan Källa 4 talar mer i allmänna termer om det motstånd som existerat (Källa 3 Galileoaffären (italienska: Processo Galileo Galilei) var ett händelseförlopp, med början omkring 1610, som kulminerade med rättegången och fördömandet av Galileo Galilei av den romersk-katolska inkvisitionen 1633 för hans stöd av den heliocentriska världsbilden samt Galileos inledande upptäckter möttes med stark kritik från den katolska kyrkan och 1616 förklarade inkvisitionen heliocentrism som formellt kättersk. Heliocentriska böcker förbjöds och Galileo fick befallning om att ej undervisa eller försvara de heliocentriska idéerna samt Den romersk-katolska inkvisitionens svar på dessa ökande dispyter om teologi, astronomi och filosofi, den romerska inkvisitionen var en rättegång mot Galileo år 1633 där de fann honom "djupt misstänkt för kätteri" och de dömde honom till fängelse på obestämd tid. Galileo hölls därefter i husarrest fram till sin död 1642 Källa 4 Den föreslog inte endast att frigöra mänskligheten från okunnighet, utan också att befria dem från vidskepelse, religiöst hat, det vardagliga slitet och krig samt Den medeltida världens dysterhet som svärtat ned den mänskliga styrkan fick nu ge vika för en optimistisk tro på människans förmåga ) Båda källorna nämner synen på universum (astronomi) Källa 3 i detaljer relaterat till Galileos forskning medan Källa 4 bara nämner teorierna om kunskap och universum (Källa 3 1610, publicerade Galileo sin Sidereus Nuncius (Starry Messenger), som beskriver de överraskande observationer som han hade gjort med sitt nya teleskop, nämligen Venus olika
faser samt de s.k. Galileiska månarna runt Jupiter samt Galileo fortsatte med astronomiska studier och han utarbetade en teori om tidvatten 1616 och kometer 1619; han hävdade bland annat att tidvattnet var bevis för att jorden rörde sig. 1632 när Galileo blivit äldre publicerade han en dialog om de två olika världsbilderna vilken underförstått försvarade heliocentrism. Denna studie blev mycket populär. Källa 4 Forskaren på sextonhundratalet var en filosofisk optimist; fröjd och glädje över människans värde genomsyrade teorierna om kunskap och universum. ) SKILLNADER: Källa 3 framstår som mer strikt det är flera exempel på Galileos forskning vilket hela tiden leder till en motreaktion från den katolska kyrkan. Rättegångar, fördömanden, förbud att undervisa samt vid slutet av sin levnad då Galileo enligt denna text blev dömd till fängelse på obestämd tid för kätteri och satt i husarrest under resten av sin livstid. Denna mer pessimistiska bild utan någon lösning finns inte i Källa 4. Källa 3 är mycket detaljrik. Den beskriver Galileos olika vetenskapliga framsteg och vilka åtgärder det är som den katolska kyrkan sätter in. Den nämner också ett antal personer som inte nämns i Källa 4 Galileo Galilei och Nicolaus Copernicus samt en del böcker som inte nämns i Källa 4 Sidereus Nuncius (Starry Messenger) och Om himlakropparnas kretslopp samt ett uttryck som heliocentrisk världsbild. Denna detaljrikedom finns inte i Källa 4. Källa 4 är mer optimistisk. Den talar om framsteg, förverkligande av människans djupaste förhoppningar, optimistisk tro på människans förmåga, forskaren på sextonhundratalet var en filosofisk optimist, fröjd och glädje över människans värde. Dessa uttryck och denna optimism finns inte i Källa 3. Källa 4 är mer allmänt hållen. Den använder svepande generella beskrivningar i en mer psykologiskt utvärderande text om den vetenskapliga revolutionen. Här finns inte detaljer som relaterar till en känd persons forskning. Denna psykologiska utvärdering finns inte i Källa 3. För att få full poäng på denna uppgift så skall eleven ha nämnt både likheter och olikheter samt klart redovisat i vad dessa likheter och olikheter bestod (genom att bl.a. använda texten från källorna och citera ). Den senare delen, att aktivt använda de olika källorna är nödvändigt för de högre poängtalen. För att nu full poäng så bör det finnas någon/några sammanfattande kommentarer om dessa två källors likhet/olikhet. Var öppen för att det kan komma in fler likheter/olikheter än de som nämnts ovan! 3. Vad är ursprunget, syftet, och det källkritiska värdet av KÄLLA 1? för någon som studerar vetenskapsrevolutionen. Använd de olika källkritiska kriterierna och tolka KÄLLA 4. [6 poäng] URSPRUNG: Inkvisitionsprotokoll (3 mars, 1616). Texter från The Galileo Affair: A Documentary History, redigerad och översatt till engelska av Maurice A. Finocchiaro (Berkeley: University of California Press, 1989); transkriberad av Craig Stillwell. SYFTE: Här talar vi om två stycken syften; syftet med ett inkvisitionsprotokoll och syftet med att publicera ett inkvisitionsprotokoll i en bok om Galileo. Syftet med ett inkvisitionsprotokoll är att nedteckna vad som sägs och beslutas vid denna kyrkliga rättegång. Detta protokoll är en primärkälla som kan användas för att ge en så god tolkning som möjligt av den katolska kyrkans officiella reaktion på Galileos arbete 1616 att kanske visa motsatsen mellan den katolska
kyrkan och dåtidens intelligentia här representerad av Galileo. Protokollet vänder sig i första hand till de myndigheter som är inblandade i denna tids juridiska förfaranden (dvs. katolska kyrkan). De beslut som tas kan ju vara prejudicerande beslut som kan användas för kommande inkvisitioner. Den vänder sig också till den del av befolkningen som har tillgång till detta material samt var läskunniga Inkvisitionsprotokollet i en bok om Galileo vänder sig i första hand till en vetenskapligt bevandrad publik till exempel för någon som vill studera den vetenskapliga revolutionen mer i detalj. Att den är utgiven av University of California Press vid Berkeley tyder på en vetenskaplig ambition. Författaren av boken kan styras av egna ambitioner vid utgivandet av boken. Att publicera en bok innebär också att det finns ett visst ekonomiskt intresse. Naturligtvis vill författaren att den skall spridas i så många exemplar som möjligt. Det skulle innebära en viss ekonomisk vinning. Dock bör det poängteras att vi i första hand är ute efter en VÄRDE: Detta är en primärkälla. Den är tillkommen vid den tidpunkt då Galileo var verksam och den involverar både honom personligen samt hans motståndare vid denna rättegång, den katolska kyrkan. Eftersom den större frågan gäller studiet av vetenskaps-revolutionen så kan vi konstatera att denna källa är värdefull eftersom Galileo är en av vetenskapsrevolutionens stora profiler och den katolska kyrkan är dess huvudmotståndare i Europa. Vi får en djupare insikt i kyrkans sätt att arbeta och deras sätt att styra/straffa de som inte följer dåtidens doktrin. Då det gäller protokoll från en inkvisitionsdomstol 1616 så kan man vid en genomgång av de olika källkritiske kriterierna konstatera följande: Äkthetskriteriet måste vi förutsätta är uppfyllt Då det gäller tidskriteriet så är detta protokoll nedskrivet i samband med denna rättegång. Med andra ord så ligger källan nära i tid vilket är värdefullt. Eftersom det är en primärkälla skriven utifrån rättegångsanteckningarna så kan vi räkna med att denna källa inte har varit beroende av någon annan källa (annat än eventuella religiösa doktriner och eventuellt andra inkvisitionsprotokoll som handlar om kätteri vilket mer handlar om en tendens). Så beroendekriteriet visar att denna källa i sig självt, ett rättegångsprotokoll från 1616, inte påverkats av någon annan källa i samband med nedtecknandet om vad som bestämdes vid rättegången. Däremot så uppvisar den tydliga tecken av tendens vilket kan vara positivt men det är också en begränsning av källvärdet vilket diskuteras nedan. BEGRÄNSNING: Det faktum att en av de inblandade parterna (den katolska kyrkan) i denna rättegång också har helt och hållet hand om nedtecknandet och tolkningen av rättegången måste anses som svaghet. Protokollet skrivs alltid om och det är med stor säkerhet bara de delar som passar den katolska kyrkan som tas med. De vill inte framstå som svaga eller låta eventuella ofördelaktiga kommentarer vara med. Dessa har rensats bort innan protokollet nedskrivits. Protokollet skall på alla sätt rättfärdiggöra rättegången mot Galileo och det skall visa att den katolska kyrkan handlat helt enligt dåtidens praxis. Då det gäller det sista källkritiska kriteriet Tendens så kan vi konstatera följande Protokollet är skrivet av de som anklagar Galileo för kätteri (den katolska kyrkan) och de kommer föra ett protokoll som helt går i linje med deras intressen. Den katolska kyrkan hade inte bara ideologiska ambitioner utan också ekonomiska och politiska intressen. Med andra ord så blir detta protokoll tendensiöst. Tendenskriteriet visar med andra ord en svaghet men detta kan också vara en styrka då vi studerar vetenskapsrevolutionen eftersom denna tendens så klart visar den katolska kyrkans sätt att arbeta vid denna tid (vilket vi redan avhandlat ovan). VIKTEN AV FRÅGAN: Det är viktigt att notera att partiska och tendentiösa källor också kan berätta viktiga saker om det förflutna. Det beror alltid på vad vi frågar efter. Om vi vill han en insyn i flera viktiga händelser där vi vill veta hur den katolska kyrkan agerade så är detta en mycket värdefull källa. Vill vi däremot skildra ett historiskt skeende så brett som möjligt så är detta bara en
källa bland andra som skulle kunna användas. Den kan inte tala om hur de andra viktiga aktörerna reagerade och vad de kände och tyckte. Vi vet till exempel inte vad Galileo själv ansåg Svaret på denna uppgift kommer variera mycket mellan olika elever. Det som är viktigt är att samtliga delar ursprung, syfte, värde och begränsningar diskuteras samt att de olika källkritiska kriterierna använts vid utvärderingarna av källorna Det är också viktigt att diskutera vikten av denna källas användande. Generella åsikter utan förankring i källan ger inte speciellt höga poäng. Insiktsfulla källkritiska resonemang däremot skall belönas med fler poäng. 4. Diskutera den katolska kyrkans reaktion mot vetenskapsrevolutionen med hjälp av de olika källorna ovan samt de kunskaper som du har inom detta ämne. [8 poäng] I svaret på denna sista uppgift skall samtliga källor finnas med! Notera att eleverna skall diskutera påståendet ovan då de svarar på denna uppgift dvs. hur reagerade den katolska kyrkan mot vetenskapsrevolutionen. KÄLLA 1: Inkvisitionsprotokollet från den 3 mars 1616 (en primärkälla) noterar att Galileo framfört åsikter som kyrkan inte accepterar och att han vid denna rättegång samtyckt till att överge den heliocentriska världsbilden Den mest lysande Lord Kardinal Bellarmine har avgett rapport om att matematikern Galileo Galilei hade samtyckt när han varnats av den Heliga Orden om att överge det yttrande som han innehade tills dess, om att solen står stilla i centrum av sfärerna men jorden är i rörelse, och dekretet från Kongregationens Index Librorum Prohibitorum har presenterats, i vilket förbjöds och suspenderades skrifter från Nicolaus Copernicus i hans verk Om himlakropparnas kretslopp, från Diego de Zuniga i hans verk In Job commentaria, och av Fader Paolo Antonio Foscarini (från Karmelitorden), beordrade Hans Höga Helighet att ett edikt av denna suspension och förbud, respektive, skall offentliggöras av Direktoriet för det Heliga Palatset. Detta visar den katolska kyrkans reaktion mot en av de grundläggande delarna av vetenskapsrevolutionen den förändrade världsbilden. Den visar också några av de metoder den katolska kyrkan använder sig av vid denna tid censur, förbud och rättegång. KÄLLA 2: Teckningen publicerad på webbsidan The Grey Labyrinth i deras diskussionsforum under kategorin "Skämt" söndagen den 30 december, 2001 (en sekundärkälla) visar Galileos budskap om månens yta och tankarna som detta väcker hos en av den katolska kyrkans kardinaler/biskopar/präster. Uppenbarligen så går dessa tankar ut på att stoppa Galileo. Teckningen visar att den katolska kyrkan är villig att ta till våld om så krävs för att stoppa Galileos forskning att med alla medel stoppa den vetenskapliga utvecklingen. KÄLLA 3: Det är text från det digitala uppslagsverket Wikipedia hämtat och översatt från engelska den 13 september 2015. Texten visar kampen mellan Galileos vetenskapliga idéer mot den katolska kyrkans åsikter. I början av artikeln så sammanfattas detta så här: Galileoaffären (italienska: Processo Galileo Galilei) var ett händelseförlopp, med början omkring 1610, som kulminerade med rättegången och fördömandet av Galileo Galilei av den romersk-katolska inkvisitionen 1633 för hans stöd av den heliocentriska världsbilden. Artikeln i Wikipedia visar med andra ord att den katolska kyrkan använde sig av sin makt för att både fördöma och döma Galileo då han framförde vetenskapliga teorier helt i linje med den vetenskapliga utveckling som påbörjats av Copernicus nästan hundra år tidigare.
KÄLLA 4: Den sista källan talar mer om vetenskapsrevolutionens positiva utveckling än den katolska kyrkans reaktion. Det är endast ett par diffusa korta uttalanden som ger oss en idé om kyrkans inställning att frigöra mänskligheten från okunnighet - - - att befria dem från vidskepelse, religiöst hat, det vardagliga slitet och krig - - - det första verkliga alternativet som hade skapats som motsats till tidigare dogmer, myter och tabun. Den medeltida världens dysterhet som svärtat ned den mänskliga styrkan. Den katolska kyrkan pekas inte ut i denna text men med vår kunskap om kyrkans genomslagskraft vid denna tid så anar vi vem som döljer sig bakom de negativa skildringarna i texten ovan. Här diskuteras vetenskapsrevolutionen i helhet men det står ingenting om hur den katolska kyrkan reagerade Efter det att eleverna gått igenom de olika källorna så kommer den mycket viktiga diskussionen där de jämför och kontrasterar samtliga källor. I denna diskussion kan bland annat följande framgå: Samtliga källor pekar på olika sätt ut ett motstånd mot nya idéer. I Källa 1, Källa 2 och Källa 3 så är det Galileos idéer som är i centrum medan Källa 4 fokuserar på hela den vetenskapliga revolutionen. Då det gäller den katolska kyrkans reaktion så tar tre källor upp detta Källa 1, Källa 2 och Källa 3 Tre källor visar den katolska kyrkans reaktion mot Galileos astronomiska studier (Källa 1, Källa 2 och Källa 3). Två av källorna gör detta i skrift (Källa 1 och Källa 3) medan den tredje (Källa 2) visar en tänkt dialog mellan Galileo och den katolska kyrkan Två källor Källa 1 och Källa 3 pekar ut en del av de metoder som den katolska kyrkan använde sig av (fördömande, rättegång, förbud, fängelsstraff, etc ) då det gällde att försöka stoppa de nya idéerna som framfördes av Galileo (en viktig del av vetenskapsrevolutionen) En källa (Källa 4) redovisar den vetenskapliga revolutionen som en stark positiv kraft istället för att koncentrera sig på den katolska kyrkans reaktion den tar med andra ord inte upp den katolska kyrkans reaktion alls. En källa är primär (Källa 1) medan de andra tre källorna är sekundära. Den primära källan (Källa 1) skildrar inte den katolska kyrkan som en motståndare utan den visar istället att Galileo beslutat att böja sig inför dem, etc Till detta kommer fler jämförelser av de olika källorna samt egen kunskap dvs. det som står om vetenskapsrevolutionen och den katolska kyrkans reaktion i läroboken (Samband) Detta är en uppgift som skall innehålla en utvärdering av samtliga källor i relation till uppgiften (påståendet) + lite egen kunskap (från läroboken). Duktigare elever förväntas diskutera källvärdet hos de olika källorna