Förslag till instruktion, organisation m.m. för Distansutbildningscentrum

1999-01-14 Dnr 1/99 Till Utbildningsdepartementet Förslag till instruktion, organisation m.m. för Distansutbildningscentrum i Härnösand Kommittén för distansutbildningscentrum (U 98:03) får härmed överlämna sina förslag till instruktion, organisation m.m. för Distansutbildningscentrum i Härnösand. Kommittén anhåller att regeringen beslutar att att att att att att att utvecklingscentrets namn skall vara Distansutbildningscentrum godkänna förslagen till verksamhetsmål och förordning med instruktion för Distansutbildningscentrum fastställa den organisation som skall gälla för centret vid dess start i huvudsak i enlighet med kommitténs förslag fastställa regleringsbrev för centret i huvudsak i enlighet med kommitténs förslag till budget centret får fördela medel till utvecklingsprojekt inom folkbildningen i enlighet med de villkor som centret kan komma överens om med Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling fastställa det antal högskoleplatser till distansstuderande som centret får fördela inför läsåret 2000/01 meddela de föreskrifter som behövs för att kommittén skall kunna anställa personal vid centret. Vidare föreslår kommittén att regeringen utser chef för Distansutbildningscentrum tidigt under våren 1999 så att vederbörande får möjlighet att aktivt delta i arbetet med att förbereda centrets inrättande och rekrytera övriga anställda. Postadress Besöksadress Telefon E-post Kommittén för Birger Jarls Torg 5 040-45 95 12 Mikael Andersson mikael.andersson@folkbildning.net

1. Uppdraget, bakgrund Regeringen beslutade 1998-05-20 att tillkalla en kommitté med uppgift att, under förutsättning av vederbörliga beslut av regeringen och riksdagen, planera och förbereda verksamheten vid en distansutbildningsmyndighet i Härnösand. Samtidigt beslutade regeringen om direktiv (1998:44) för kommittén. Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Tham, förordnade 1998-08-18 ledamöter, sakkunnig och experter i kommittén. Enligt direktiven skulle kommitténs uppdrag utföras på ett sådant sätt, att den nya myndigheten skulle vara inrättad senast den 1 januari 1999. Genom beslut 1998-10-15 har tidpunkten för myndighetens inrättande flyttats fram till den 1 juli 1999. Kommitténs uppdrag är tvådelat. Dels skall kommittén senast 1999-02-01 till Utbildningsdepartementet lägga fram förslag till instruktion, organisation och verksamhetsmål för den nya myndigheten. Detta uppdrag redovisas i det följande. Dels skall kommittén vidta de administrativa och andra åtgärder, inbegripet anställning av personal, som behövs för att myndigheten skall kunna inrättas 1999-07-01. Denna senare del av uppdraget förutsätter att regeringen fattar beslut i anledning av förslagen i det följande. I direktiven hänvisas till regeringens förslag i två propositioner, nämligen den regionalpolitiska propositionen och folkbildningspropositionen. Av betydelse för kommitténs överväganden har vidare varit förslagen från Distansutbildningskommittén (DUKOM) och remissyttrandena över dessa samt fortlöpande kontakter med den arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet som har i uppdrag att lämna förslag om bl. a. inriktningen av den fortsatta verksamheten vid Statens skolor för vuxna (SSV). Den regionalpolitiska propositionen Det ursprungliga förslaget om den nya myndigheten lämnades våren 1998 i den regionalpolitiska propositionen (prop. 1997/98:62). I propositionen föreslås att ett särskilt utvecklingscentrum för distansutbildning etableras i Härnösand. Centrets uppgift skall vara att stödja utvecklingen av distansutbildning baserad på informationsteknik, IT, inom högskolan och folkbildningen. Dess kompetens

och resurser skall också kunna utnyttjas för övrig vuxenutbildning. Centrets uppgift skall vara att ge stöd och hjälp till utbildningsanordnare som avser att bedriva utvecklingsprojekt utveckla generellt användbara IT-läromedel. Centrets styrelse skall vara en delegation, i vilken skall ingå företrädare för högskolan, folkbildningen och övrig vuxenutbildning. För centrets verksamhet t. o. m. år 2000 beräknas sammanlagt 100 milj. kr. vara tillgängliga: dels avser regeringen att avsätta 50 milj. kr. för i första hand högskolans behov från anslag inom utgiftsområde 19 Regional utveckling och utjämning. Vidare uppges KKstiftelsen vara beredd att avsätta 50 milj. kr. för att i första hand stödja den del av centrumet som kommer att vara inriktad mot IT-utveckling för folkbildningens behov. Utöver att utgöra styrelse för utvecklingscentret kommer delegationen att ha som uppgift att fördela ett antal högskoleplatser för distansstudier. För decentraliserad utbildning (dvs. utbildning som är bunden till annan ort än den där skolan/högskolan är belägen) och för distansutbildning (dvs. utbildning som sker oberoende av tid och rum och i vilken de studerande befinner sig på valfri ort) avsätts sammanlagt 1 500 högskoleplatser senast år 2000. Delegationen skall förfoga över de platser som avsätts för distansutbildning och disponera de resurser som är knutna till dem. Platserna är i första hand avsedda för personer bosatta inom stödområde 1 och deltagande i utbildningar av regionalpolitisk betydelse. På regeringens uppdrag skall delegationen upphandla utbildningar bland högskolorna. Förslagen bifölls av riksdagen (1997/98: AU11, rskr. 204), och därmed föreligger beslut om att den nya myndigheten skall inrättas och om vilka uppgifter den skall ha. Folkbildningspropositionen Utvecklingscentret behandlas också i folkbildningspropositionen (1997/98:115), dock utan att riksdagen föreläggs något förslag. Dels meddelar regeringen att Folkbildningsrådet bör få i uppdrag att ansvara för att utse företrädare för folkbildningen i den delegation som skall leda centrets verksamhet. Dels bör folkbildningen få stöd för att ta fram en IT-grundkurs avsedd för hela Sveriges befolkning. Dels bör delegationen få i uppdrag att lämna förslag till hur staten skall stödja folkbildningens tillgång till Internet med utgångspunkt i den modell som gäller folkbibliotekens anslutning till SUNET. Dels bör utvecklingsarbetet med Folkbildningsnätet påskyndas och breddas. Utbildningsdepartementets arbetsgrupp

Utbildningsdepartementets arbetsgrupp har ännu inte presenterat sina förslag. Under hand har det emellertid kommit till kommitténs kännedom att arbetsgruppen inriktning är att utvecklingsverksamheten vid SSV skall förstärkas och att denna skall knytas till Distansutbildningscentrum. 2. DUKOMs förslag angående utvecklingscentret och remissinstansernas synpunkter 2.1 DUKOMs förslag I DUKOMs slutbetänkande Flexibel utbildning på distans (SOU 1998:84) kap. 3.11 föreslog utredaren att utvecklingscentrets allmänna uppgift i instruktionen bör anges vara att verka för ökad användning av distansutbildning med IT i hela landet med sikte på att den skall ingå som en viktig del i framtidens flexibla utbildning och att samverkan bör äga rum med Högskoleverket, Skolverket och Folkbildningsrådet. Vidare anförde utredaren att flera av de förslag som DUKOM lagt fram medför uppgifter som lämpligen bör utföras av utvecklingscentret. De arbetsuppgifter som DUKOM föreslog att centret skall utföra utöver dem som riksdagen redan hade beslutat om var att fungera som nätburen informationscentral för all distansutbildning, förmedla kontakter mellan utbildningssökande och utbildningsanordnare, ansvara för en särskild webbplats för distansutbildning, sammanställa och förmedla uppgifter om lärcentra, ge stöd för utbildning i distanspedagogik och -metodik, löpande följa utvecklingen av distansutbildningen i Sverige, vara Sveriges ansikte utåt i frågor som rör distansutbildning, vara förmedlare till Sverige av internationella forskningsresultat och erfarenheter i frågor som rör distansutbildning, följa den medietekniska utvecklingen och förmedla kunskaper om den av betydelse för distansutbildningen. DUKOM föreslog vidare att Statens skolor för vuxna i Norrköping och i Härnösand skulle få vidgade uppgifter och bli utvecklingscentra för den distansutbildning som äger rum inom komvux. I denna roll skulle de organisatoriskt inordnas i den nya myndigheten.

2.2 Remissynpunkter UTVECKLINGSCENTRETS UPPGIFTER Universitet och högskolor Högskoleverket Folkbildningens organisationer Kommuner SVERD (Svenska riksorganisationen för Distansutbildning) stimulera och stödja utveckling av DU informationsutbyte och kunskapsuppbyggnad samordna resurser verka för bättre tillgång till bibliotekstjänst bistå med utvärdering stimulera FoU om flexibel utbildning bygga upp webbplats enligt DUKOMs förslag kartlägga copyright inte producera läromedel inte anordna kurser inte fördela högskoleplatser (Luleå TU och Högskolan i Örebro) erfarenhetsutbyte och samråd viktigt att tydlig ansvarsfördelning mellan centret och andra myndigheter kommer till stånd inte producera läromedel rådgivning kompetensutveckling utvärdering gå i spetsen för samverkan vara serviceorgan för folkbildningen bygga upp webbplats enligt DUKOMs förslag inte producera läromedel alla kommuner som yttrat sig om utvecklingscentret är positiva till DUKOMs förslag DUKOMs förslag tillstyrks Tabell 1: Synpunkter på utvecklingscentret, i korthet

Såväl folkbildningens organisationer som flera högskolor anser att utvecklingsarbetet inte bör ske centralt på utvecklingscentret utan lokalt hos befintliga utbildningsanordnare. Centret bör bygga på aktörer runt om i landet och ha en nätverksbaserad organisation. Som framgår ovan anser varken universitet och högskolor eller folkbildningens organisationer att centret skall producera läromedel. Enligt Högskoleverket behövs det inte några svenska universalläromedel. Göteborgs universitet anser att centralt producerade läromedel är orimligt dyra och snart föråldrade. Centret kan däremot enligt t.ex. Uppsala universitet bidra till utvecklingen av material och metoder. Webbplatsen tillstyrks av alla remissinstanser som yttrar sig över förslaget. SVERD anser att webbplatsen skall vara ett informations- och kommunikationscentrum. Statens skolor för vuxna och även SVERD tillstyrker att skolorna delvis omvandlas till utvecklingscentra och inordnas i distansutbildningscentret. Luleå Tekniska Universitet, Länsstyrelsen i Norrbotten samt Högskoleverket är tveksamma till att centret skall ha en mäklarroll. Högskoleverket anser att den uppgiften bör utföras av varje lärosäte. Flera högskolor tillstyrker någon form av kvalitetsdeklaration av lärcentra, t.ex. genom redovisning av personal och materiella resurser eller genom att centret sammanställer en katalog/databas. Svenska kommunförbundet är dock tveksamt till kvalitetsdeklaration av lärcentra eftersom det ligger i varje huvudmans intresse att tillhandahålla information om sin verksamhet och hur de arbetar. Folkbildningens organisationer framhåller dels att de behöver särskilda utvecklingsresurser på samma sätt som högskolorna (jfr 1 500 högskoleplatser för distansutbildning och decentraliserad utbildning), dels att centrets finansiering inte till någon del får ske med medel från folkbildningsanslaget. 3. Kommitténs externa kontakter Som framgår av referatet ovan av den regionalpolitiska propositionen skall en av uppgifterna för det blivande utvecklingscentret vara att ge stöd och hjälp åt utbildningsanordnare som avser att bedriva utvecklingsprojekt. En nödvändig förutsättning för att denna uppgift skall kunna utföras på ett meningsfullt sätt är att centrets stöd och hjälp efterfrågas. Och om centrets stöd och hjälp skall efterfrågas måste det utöver att besitta erkänt god kompetens erbjuda tjänster som motsvarar utbildningsanordnarnas behov och önskemål. Av den översiktliga sammanställningen av remissvaren över DUKOMs slutbetänkande framgår att flera remissinstanser har lämnat synpunkter, ofta kritiska, också på den

verksamhetsinriktning som det blivande centret skall ha enligt regeringens och riksdagens redan fattade beslut, sådana de har uppfattats. Kommittén har redan från början av sitt arbete varit mycket medveten om den skeptiska inställning till utvecklingscentret som finns inom utbildningsvärlden. Tidigare förslag om utvecklingscentra för distansutbildning har f. ö. mötts med liknande reaktioner. Kommittén och dess ledamöter har därför lagt ner stor möda på att försöka få en väl grundad uppfattning om utbildningsanordnarnas syn på vilka utvecklingsinsatser som vinner på att initieras, stödjas eller samordnas genom ett statligt utvecklingscenter. Detta har skett vid kontakter med myndigheter som kan bli berörda av centrets verksamhet, och vid en serie konferenser och seminarier till vilka kommittén inbjudits, vid ett seminarium helt ägnat denna fråga som kommittén anordnade under hösten, vid besök hos ett antal utbildningsanordnare och, inte minst, informellt med utnyttjande av de nätverk som kommittén, dess ledamöter och dess sekretariat har tillgång till. Såväl remissyttrandena över DUKOMs förslag som den omfattande kontaktverksamheten ger vid handen att det råder en i det närmaste enhällig uppfattning om att utvecklingsprojekt inte bör bedrivas av centret självt utan av olika utbildningsanordnare med stöd av centret. Lika tydligt dominerande är uppfattningen att centret inte bör producera läromedel. Däremot finns det stöd för tanken att insatserna för en utveckling av IT-baserad distansutbildning behöver samordnas och att de behöver stödjas ekonomiskt för att komma till stånd i större omfattning. DUKOMs förslag att centret skall fungera som en nätburen central för ett systematiskt utbyte av erfarenheter av distansutbildning och som förmedlare av resultat av svensk och internationell forskning kring distansutbildning vinner också stöd, liksom förslagen att centret på en kvalificerad webbplats skall tillhandahålla pedagogiska verktyg m.m. för distansutbildarnas bruk och efter deras behov. Vidare framhålls behovet av särskilda insatser för utbildning av den pedagogiskt verksamma personalen, för att klara ut problem kring copyright och för att verka för bättre tillgång till bibliotekens resurser. Överhuvudtaget är det kommitténs uppfattning att den förhärskande synen på centret och dess uppgifter har svängt i positiv riktning under det kontaktarbete som har bedrivits under den gångna hösten, ett kontaktarbete som också har givit kommitténs företrädare möjligheter att presentera sin syn på centrets allmänna uppgifter. Slutsatsen är, att det finns ett betydande stöd för uppfattningen att utvecklingsstödjande insatser bäst utförs av ett centralt samordnande organ och att det sålunda finns förutsättningar för att utvecklingscentret kommer att ha meningsfyllda uppgifter att ta sig an.

4. Behovet av ett nationellt centrum för distansutbildning Kommittén föreslår, att Distansutbildningscentrums verksamhetsmål sammanfattas på följande sätt: Verksamheten vid Distansutbildningscentrum har som mål att öka möjligheterna att delta i flexibel utbildning av hög kvalitet, på distans och med användande av modern informations- och kommunikationsteknik i hela landet. Därvid skall centret initiera och ge stöd till utvecklingsprojekt som bedrivs inom universitet och högskolor, inom folkbildning och inom övrig vuxenutbildning. Vidare skall centret initiera och ge bidrag till forskning, samt insamla, analysera och till utbildningsanordnarna förmedla svenska och internationella erfarenheter och forskningsresultat avseende flexibel utbildning på distans. I kapitel 1 i sitt slutbetänkande presenterade DUKOM sin uppfattning om det framtida behovet av distansutbildning. Distansutbildning kan enligt DUKOM inte längre betraktas som en sekundär utbildningsform, som den lösning som står till buds när de studerande av skilda skäl inte har möjligheter att delta i den plats- och tidsbunda utbildning som äger rum i högskolor, skolor och studiecirklar. I det livslånga lärandets samhälle kommer distansutbildning tvärtom att vara förstahandsvalet för många, framför allt vuxna, som vill eller behöver förbättra sin kompetens. En orsak är att distansstudierna i hög grad underlättats genom ITs snabba utveckling, en utveckling som dessutom bara befinner sig i sin början. En annan orsak är att distansutbildning i flexibla former ofta blir det fördelaktigaste valet i den kontinuerliga kompetensutveckling som är kännetecknet för det livslånga lärandets samhälle.

Distansutbildningen ger goda möjligheter till studier jämsides med arbetet, och en sådan kombination kan vara inte bara kostnadseffektiv utan också möjlig att använda pedagogiskt. De studerandes successivt ökande kunskaper kan få en omedelbar tillämpning, vilket är gynnsamt både för studiemotivationen och för befästandet av kunskaperna. För att distansutbildningen skall få det önskvärda genombrottet krävs därför pedagogik och metodik som inte bara är anpassade till de distansstuderandes skilda förutsättningar utan också tar tillvara de fördelar som är förenade med studier på arbetsplatsen eller i hemmet. Dessutom behöver utbildningsinstitutionerna anpassa sin organisation och sitt arbetssätt till de distansstuderande. DUKOM anger nio problemområden som behöver åtgärdas för att distansutbildningen skall få en tillfredsställande utveckling: 1. Tekniken är kostsam och fortfarande inte helt användarvänlig. 2. Den tekniska kompetensen saknas fortfarande hos stora grupper. 3. Distanspedagogiken är fortfarande outvecklad. 4. Det råder stor brist på distanspedagoger. 5. Läromedel som utformats med tanke på distansstuderande saknas i stor utsträckning. 6. De distansstuderandes behov av möjligheter till kontinuerlig handledning är inte tillräckligt uppmärksammat. 7. Distansutbildningen behöver ett annat system för tilldelning av resurser än närutbildning. 8. De administrativa systemen är otillräckligt anpassade för de distansstuderande. 9. De ökade valmöjligheterna kräver ökad studievägledning. Remissvaren över DUKOMs förslag samt organisationskommitténs olika kontakter under hösten ger vid handen att DUKOMs problembeskrivning allmänt uppfattas som korrekt. Av de angivna problemområdena faller (3) och (5) enligt kommitténs direktiv självklart in under Distansutbildningscentrums uppgifter. En näraliggande uppgift, som antingen kan genomföras av centret eller av annan med stöd av centret är utbildning av distanspedagoger (4). Områdena (6) och (8) ankommer naturligen på utbildningsanordnarna, men en uppgift för centret bör vara att systematisera och förmedla erfarenheter av hur stödet till de studerande och den pedagogiskt verksamma personalen bör organiseras. Utvecklandet av ny teknik (1) kan knappast bli en direkt uppgift för centret, men det bör ändå kunna lämna bidrag på två sätt, nämligen dels genom att utgöra kunskapsbank för den som står inför valet av lämpligaste teknik i sin pedagogiska verksamhet, dels genom att kartlägga och till hård- och mjukvarubranscherna förmedla uppgifter om vilka behov som finns. Därmed tangeras också frågan om hur kompetensen att bruka den nya tekniken skall breddas och fördjupas (2).

Centret kan lämna ett viktigt bidrag till studievägledningen (9) genom att tillhandahålla en elektronisk anslagstavla som anger vilka utbildningar som finns tillgängliga på distans. Även om ett nytt system för tilldelning av resurser till distansutbildningen (7) är en fråga främst för regering och riksdag finns det behov av ett särskilt centralt organ för att rikta de resurser som finns tillgängliga för utvecklingsinsatser till de mest strategiska områdena. Enligt organisationskommitténs uppfattning finns det inom de nu angivna områdena behov som klart motiverar tillkomsten av en nationell myndighet med särskilt uppdrag att initiera och ge stöd till utvecklingsinsatser. Det får anses vara en klar fördel att en sådan myndighet kan koncentrera sig på utvecklandet av distansutbildning både som en självständig utbildningsform och som inslag i en flexibel utbildning. Det får också anses vara en styrka att myndigheten får möjlighet att tillvarata de synergieffekter som finns mellan högskola, folkbildning och vuxenutbildning. Ofta kan problemen och problemlösningarna vara desamma eller åtminstone tillräckligt likartade för att ett samarbete över gränserna skall visa sig ömsesidigt befruktande. En internationell jämförelse visar att distansutbildningen i Sverige inte ligger i främsta ledet även om en rad förnämliga insatser gjorts på många håll. Gemensamt för de länder som har hunnit längre än Sverige t. ex. Norge, Finland och Storbritannien är att centrala organ har skapats till stöd för distansutbildningens utveckling. 5. Distansutbildningscentrums uppgifter och arbetssätt Distansutbildningscentrum bör bedriva följande verksamhet på området flexibel utbildning och lärande på distans med användande av modern informations- och kommunikationsteknik: Fördela projektmedel till utvecklingsprojekt inom högskola och folkbildning Fördela utbildningsplatser till högskoleförlagda utvecklingsprojekt Samla och vidareföra information om forskning och utveckling Initiera och ge stöd till forskning Stimulera kompetensutveckling; initiera seminarier och konferenser samt ge stöd till utbildning Initiera kontaktverksamhet och informationsutbyte, framför allt genom uppbyggande av en webbplats Fungera som kunskapsbank för utvecklingen inom IT gentemot utbildningsanordnarna, samt förmedla den flexibla distansutbildningens teknikbehov och önskemål till teknikbranschen

Bedriva kvalitetsarbete genom att fastställa kvalitetskriterier, följa upp projektverksamhet, initiera utvärdering av projekt Ge stöd till internationellt utbyte och internationell kontaktverksamhet Distansutbildningscentrums huvuduppgift är att stödja utvecklingen av IT-baserad distansutbildning och flexibel utbildning, i första skedet inom universitet, högskolor, studieförbund och folkhögskolor. I ett senare skede bör centrets arbete rikta sig även mot övriga anordnare av utbildning för vuxna. Centrets roll i utbildningssystemet är att stimulera och stödja utvecklingen av modeller och redskap för flexibel utbildning på distans. En central uppgift, som centret måste ta itu med så snart det har kommit i gång, är därför att fördela utvecklingsmedel till projekt inom flexibel utbildning på distans. Centrets satsningar på utvecklingsprojekt bör präglas av långsiktighet. För att centrets insatser skall få spridning bör projektverksamheten inriktas på att utveckla program och pröva modeller som är användbara för stora eller strategiskt viktiga målgrupper eller som på andra grunder är av nationellt intresse. Det kan ofta ske i större projekt där t.ex. flera utbildningsanordnare samarbetar och i samverkan mellan utbildningsanordnare och bildningsverksamheter på olika nivåer och med olika pedagogisk inriktning. 5.1 Initiera och fördela medel till utvecklingsprojekt inom distansutbildningen Fördelning av projektmedel beslutas av delegationen/styrelsen efter ansökningsförfarande, men kan också initieras av centret. Krav på kvalificerad bedömning av ansökningar har framförts såväl i remissyttranden som vid diskussioner med utbildningsföreträdare. Även behovet av kontinuitet och möjlighet att planera projektverksamhet på längre sikt har understrukits. Förutom anställd expertis, som dels finns på centret i Härnösand, dels ute i verksamheterna, bör därför även en grupp av experter knytas till centret för att bland annat bistå i samband med beslut om kriterier för fördelning samt bedömning av ansökningar. Efter delegationens/styrelsens beslut om fördelning av projektmedel skall de vid centret anställda experterna inom distansutbildning och IT följa projekten och ge råd till dem under arbetets gång. De skall också delta i uppföljningen och förbereda utvärderingen av projekten, samt föra ut information om projektverksamheten via webbplatsen, seminarier etc. 5.2 Fördela utbildningsplatser till högskoleprojekt De utbildningsplatser som centret förfogar över skall användas inom projekten för att pröva och utvärdera utvecklingsinsatserna i praktiken. Platserna fördelas i enlighet med

de riktlinjer som beslutats av riksdagen med anledning av den regionalpolitiska propositionen (prop. 1997/98:62). Medverkande universitet och högskolor förväntas bidra till projektverksamheten med egna utbildningsplatser vilka kan fördelas på andra grunder. 5.3 Följa utvecklingen av distansutbildningen Det finns idag ingen samlad kunskap om vare sig utbud eller kvalitet på distansutbildningens område i vårt land. Centret måste redan i inledningen av sin verksamhet skapa en överblick över den svenska distansutbildningen och sedan löpande följa utvecklingen i Sverige och utomlands. Detta är en förutsättning för att centrets styrelse och andra beslutsfattare skall veta vad som bör göras för att tillgodose såväl pedagogiska, didaktiska och teknikanknutna som utbildningspolitiska behov. Centret bör också under den inledande fasen bygga upp kontakter med utbildningsanordnare samt med lärcentra/studiecentra och andra stödorganisationer. 5.4 Kompetensutveckling Kompetenta lärare och handledare är en förutsättning för att distansutbildningen skall få en god utveckling och en viktig uppgift för centret är därför att stimulera kompetensutveckling på området flexibel utbildning på distans. Kompetensutvecklingen kan ske i form av övergripande samarbetsprojekt inom verksamheterna, där man prövar och vidareutvecklar modeller för kurser eller annan form av kompetensutveckling och/eller erbjuder utbildning. En annan form av kompetensutveckling är konferenser och seminarier som anordnas av centret och/eller av dess samarbetspartners på högskolor och i folkbildningen. 5.5 Forskning Den teoretiska utvecklingen av flexibel utbildning på distans, med användande av modern informations- och kommunikationsteknik, är eftersatt i vårt land. Vid sidan av uppgiften att samla in, skapa överblick samt informera om nationell och internationell forskning, bör centret ta initiativ till forskningsprojekt samt bidra till finansiering av forskning på detta område. 5.6 Information, kontaktförmedling m.m. Centret bör tillhandahålla en nationell webbplats för flexibel utbildning. Den skall vara mer aktiv till sin natur än vad som vanligtvis förknippas med webbplatser och ska fungera som en mötesplats. Arbetet med att bygga upp webbplatsen har hög prioritet och bör påbörjas så snart centret har kommit i gång. Uppbyggnaden av centrets webbplats bör redan från starten samordnas med vidareutvecklingen av Folkbildningsnätet samt de webbtjänster som erbjuds inom ramen för det särskilda utvecklingsarbetet vid SSV.

Behovet av en sådan webbplats är stort och det är viktigt att den håller hög kvalitet och motsvarar högt ställda ambitioner. En av de viktigaste faktorerna är aktualiteten. Webbplatsen måste ses som en löpande tjänst, inte en engångssatsning. Den måste präglas av tydlighet och överblickbarhet för att fylla sin funktion. Strukturerna måste tas fram i samverkan med experter på gränssnittet dator/människa. Huruvida webbplatsen skall administreras av myndigheten eller om detta uppdrag skall lejas ut alternativt resurser hyras in är en fråga för centrets styrelse att ta ställning till. Egen administration fungerar oftast smidigare, men kostnaden riskerar bli högre. Innehållet kan delas in i fem ytor: informationsyta tjänsteyta konferensyta pedagogisk verktygslåda plattform för distansutbildning Information Information om distansutbildning och flexibel utbildning har en självklar plats på webbplatsen. Förutom allmän information om nyheter, konferenstillfällen, projektansökningar m.m. skall centret också tillhandahålla information om genomförda projekt och vilka resultat de uppnått. Dessa informationer bör föras in på webbplatsen så snart som möjligt. Om myndigheten fastställer kvalitetskriterier för kursanordnare, läromedel och lärcentra (se 5.8) skall information om detta naturligtvis finnas på webbplatsen. Webbplatsen kan också tillhandahålla information om utvärderingsresultat som gäller distansutbildningar för vuxna. Tjänster En viktig tjänst är ett länkbibliotek med relevanta och aktuella länkar för distansutbildare och studerande. Vidare bör webplatsen tillhandahålla register över och länkar till befintliga kursmaterial, utbildningar, universitets- och högskolebibliotek och andra resurser. Något som ofta aktualiseras i samband med användningen av olika typer av IT-stöd är de upphovsrättsliga frågorna. En av tjänsterna på webbplatsen bör därför innehålla en sammanställning över relevanta upphovsrättsliga spörsmål. Som en vidare uppgift kan centret genomföra central upphandling av licenser och rättigheter för användning gratis eller till låg kostnad av IT-material inom de olika utbildningsanordnarnas verksamhet. Dessa tjänster bör ha hög prioritet för centret. En förmedlar- eller mäklartjänst vore av stort värde för att utbildningssökare- och anordnare skall finna varandra. En avgörande fråga är om centret här skall spela en aktiv el-

ler passiv roll i förmedlandet. Detta är en tjänst som är krävande och som centret kommer att kunna erbjuda först på ett senare stadium. Pedagogisk verktygslåda Det IT-stöd som under de senaste åren har utvecklats inom distansutbildningsområdet har oftast berört endera området leverans av kursinnehåll ( t.ex. material via world wide web), eller virtuella lärmiljöer (elektroniska konferenser, e-post, chat m.m.). Efterfrågan är dock stor inom ytterligare ett område, applikationer som stödjer den studerandes bearbetning av kursinnehållet. Dessa applikationer utgörs inte av större program eller skal, utan av IT-baserade verktyg, d.v.s. mindre programdelar eller funktioner, som kursledaren eller den studerande kan använda. Verktygen är flexibla och behöver inte planeras in i kurser, utan används först när behov uppstår. Exempel på verktyg och tillämpningar kan vara: mallar för pedagogiskt designade webbdokument verktyg för anpassning av kursinnehåll efter olika lärstilar redskap för anpassning av IT-stöd för deltagare med särskilda behov (afatiker, dyslektiker m.fl.) funktioner för tillverkning och komprimering av ljud och bild färdiga exempel på t ex labb-simuleringar i naturvetenskapliga ämnen samt grafiska beskrivningar av funktioner i matematiska formler m.m. anvisningar och mallar för tillverkning av olika självrättande tester Ett stort antal av dessa verktyg finns med all sannolikhet producerade runt om i landet och internationellt. För närvarande finns dock ingen samlad presentation eller uppsamlingsplats för verktygen. De olika applikationerna och verktygen är oftast också kringgärdade med varierande grader av upphovsrättsligt skydd. En uppgift för centrets webbplats är att samla befintliga applikationer på ett ställe och tillgängliggöra dessa. Med detta följer också uppgiften att utvärdera verktygen samt lösa eventuella upphovsrättsliga frågor. Vid behov kan centret initiera produktion av efterfrågade verktyg. Applikationer som uppkommer till följd av eller i samband med projekt som initierats och finansierats av centret skall tillhandahållas på webbplatsen. 5.7 Uppföljning och utvärdering Centret bör ha tillgång till kompetenta utvärderare, dels för att följa upp och utvärdera de projekt som centret initierat och/eller finansierat, dels för att erbjuda högklassig och enhetlig utvärdering till projekt som anordnats och finansierats av kommuner, högskolor, folkhögskolor, studieförbund etc. Utvärderingsresultat sprides via webbplatsen, konferenser och seminarier. 5.8 Fastställa kvalitetskriterier

Med hjälp av den expertis som finns på centret eller hos samarbetspartners kan delegationen/styrelsen fastställa kvalitetskriterier såväl för kursanordnare och läromedel som för de lärcentra som bistår de studerande med handledning, lokaler samt hård- och mjukvara. Om dessa kriterier används som krav för informationen på webbplatsen kan de bidra till att göra den mer relevant och tillförlitlig. De kan också leda till höjd ambitionsnivå hos uppgiftslämnare och producenter, samt ökad konsumentmedvetenhet hos studerande, kursledare m.fl. 5.9 Internationellt utbyte På centret bör finnas expertis som följer den internationella forskningen och utvecklingsarbetet. En viktig del av detta arbete är att underlätta EU-samarbetet genom att följa EUprogramfinansierade distansutbildningsprojekt i Sverige och stimulera svenska lärare, forskare m.fl. att engagera sig i sådana projekt. Samverkan bör därvid ske med bl.a. Svenska EU-programkontoret. Centret bör också bidra till att ge lärare möjlighet till utbyte med kollegor i andra länder, såväl inom som utanför EU. Centret kan stödja internationellt nätverksarbete och deltagande i internationella konferenser och seminarier, medverka i att arrangera sådana konferenser, samt bidra med informationsspridning etc. Att följa internationell forskning och delta i internationellt nätverksarbete bör vara en uppgift som centret tar itu med snarast. Internationell information och kunskap om distansutbildning bör systematiskt och kontinuerligt föras in i det svenska utbildningsväsendet. På samma sätt bör information om svensk distansutbildning spridas internationellt. Vid sidan av intresseorganisationen SVERD finns för närvarande inte någon central instans i Sverige som har den uppgifter. 5.10 Prioritering av centrets uppgifter under uppbyggnadsskedet - en sammanfattning. Distansutbildningscentrum kommer inte att kunna utföra alla de uppgifter som här har angivits förrän efter en inkörningsperiod. De uppgifter som kan bedömas som brådskande, för att utvecklingen och utbyggnaden av distansutbildningen inte skall tappa tempo, är att initiera och fördela utvecklingsmedel till folkbildning och högskolor, samt högskoleplatser till utvecklingsprojekten. Andra angelägna uppgifter i startskedet är att följa och stödja projektverksamheten, skapa överblick över distansutbildning och flexibel utbildning i Sverige och utomlands, samt bygga upp en webbplats. Det är också viktigt att få igång kompetensutveckling av distanslärare, cirkelledare och handledare på olika utbildningsområden.

I nästa steg bör centret använda de resurser som byggts upp för att sprida kunskap om distansutbildning och flexibel utbildning genom webbplatsen och genom att anordna konferenser och seminarier. Den utvärderingskompetens som finns på eller i anslutning till centret bör erbjudas andra utbildningsanordnare och resultaten bör spridas genom webbplatsen eller på annat sätt. Centret bör vidare ställa upp kvalitetskriterier för kurser, läromedel och lärcentra och sprida dessa genom webbplatsen m.m. Webbplatsen bör byggas ut med den information som ovan nämnts och med konferensytor och ev. en plattform för tester och utveckling av IT-material. Detta arbete bör göras i samverkan med andra informationsdatabaser, som ASKen, Folkbildningsnätet, KNUT, och Skoldatanätet. 6. Distansutbildningscentrums organisation Kommittén räknar i ett inledningsskede med att Distansutbildningscentrum skall omfatta en liten organisation om ca 15 personer beräknat på heltidsanställning. Några av dessa personer både kan och bör emellertid arbeta på distans. Med tanke på att myndigheten skall arbeta med modern IT bör detta inte medföra några nämnvärda problem. Att några handläggare arbetar på distans är både önskvärt och praktiskt. Det är därför önskvärt att centret upprätthåller en tät kontakt med utbildningsverksamheterna. Några handläggare bör därför dela sin tid mellan någon av de berörda verksamheterna och centret. En annan möjlighet är att en eller flera handläggare arbetar tidsbegränsat inom ramen för en projektanställning på centret. På så sätt stärks impulserna mellan centret och omvärlden. Om några handläggare arbetar på distans vidgas också kretsen av personer som är möjliga att anställa på centret oberoende av bostadsort. Eftersom handläggartjänsterna kräver specialkunskap är det önskvärt att några av dem kan rekryteras från andra delar av landet utan krav på att handläggaren flyttar till Härnösandsområdet. Centret bör ha resurser för att köpa in viss specialistkompetens, t.ex. i upphovsrättsliga frågor. Enligt nedanstående organisationsförslag delas verksamheten in i tre områden, men det är viktigt att gränserna mellan dessa områden inte blir skarpa. Myndigheten förutsätts arbeta integrerat och med en platt organisation. ORGANISATION Chef för Distansutbildningscentrum Projektverksamheten

Tre handläggartjänster, varav en fungerar som ställföreträdande chef Arbetsuppgifter: underlag för beslut om projekt, rådgivning, uppföljning, utvärdering, kompetensutveckling; en av handläggarna bör även fungera som styrelsesekreterare. FoU-verksamheten Två handläggartjänster Arbetsuppgifter: stöd till FoU, insamling av och information om FoU; internationell kontaktverksamhet. Informationsverksamheten En systemdesigner en webbmaster en tekniker tre redaktörer informatörer Arbetsuppgifter: uppläggning, underhåll och vidareutveckling av webbplatsen; redaktörerna ansvarar för innehållet på webbplatsen och annan information, t.ex. konferenser och seminarier, i samarbete med de två andra verksamhetsområdena. Alla anställda inom informationsområdet utom en, som bör vara på plats och förestå verksamheten, kan delvis ersättas av inköpt kompetens. Volymen av arbetsuppgifter och kostnaden kan dock beräknas som sex heltidstjänster. Personaladministration, ekonomi, annan administration och service kan beräknas till cirka tre tjänster, men samverkan bör sökas med andra myndigheter i Härnösand. 7. Statlig och kommunal vuxenutbildning Enligt givna förutsättningar ska Distansutbildningscentrum i ett inledningsskede stödja utvecklingen av distansutbildning och flexibel utbildning inom folkbildning, universitet och högskolor. Några av de tydligaste fördelarna med en samordning av utvecklingsinsatser inom dessa båda organisationsgrenar är synergieffekter och minimerad risk för dubbelarbete. Under inledningsskedet saknas den tredje grenen av vuxenutbildningen, nämligen vuxenstudier på gymnasienivå, i fortsättningen kallad enbart "vuxenutbildning". Vuxenutbildning i distansform erbjuds idag endast av Statens skolor för vuxna, samt av ett fåtal komvux.

Efterfrågan på vuxenutbildning i flexibla former har dock ökat kraftigt under de senaste åren. T.ex. har SSVH noterat en 50-procentig ökning av antalet studerande under de senaste två åren. En av anledningarna till detta står förmodligen att finna i satsningen på Kunskapslyftet. Den första vågen av studerande inom Kunskapslyftet har tillhört kategorin som kunnat studera i traditionell form, och nu tillkommer studerande med behov av mer flexibla studiemöjligheter. Kommittén anser det därför angeläget att även utvecklingsverksamheten inom statlig och kommunal vuxenutbildning blir en uppgift för Distansutbildningscentrum. I sitt slutbetänkande pekade DUKOM på behovet av ökade resurser för flexibla studiemöjligheter inom vuxenutbildningen. DUKOM ansåg inte att detta kunde lösas enbart av SSV, utan menade att komvux måste komplettera sin traditionella klassrumsutbildning med distansmetoder. I detta scenario skulle SSV omvandlas från utbildningsanordnare till utvecklings- och resursorganisationer för flexibel utbildning på kommunal nivå, främst genomförd av komvux. DUKOM föreslog också att SSV skulle inordnas inom Distansutbildningscentrum, något som tillstyrkts av de båda SSV-skolorna i deras remissvar. Utbildningsdepartementet tillsatte i januari 1998 en särskild projektgrupp med uppgift att utveckla distansanpassade studiepaket inom Kunskapslyftet, samt att föreslå en långsiktig roll för SSV inom flexibel utbildning för vuxna på gymnasienivå. Inom ramen för detta arbete har en rad utvecklingsprojekt startats. Denna projektverksamhet samt övrig utvecklingsverksamhet med målsättning att stödja den kommunala vuxenutbildningenbör bli en uppgift för centret. 8. Förslag till utveckling på längre sikt Ett övergripande mål för centret är att främja det livslånga lärandet och göra utbildning av hög kvalitet tillgänglig för framför allt vuxna studerande, oavsett bostadsort, sociala villkor och arbetssituation. Flexibel utbildning på distans, med användning av modern informations- och kommunikationsteknik, är vägen att nå detta mål och god infrastruktur i hela landet är ett villkor för att sådana utbildningssatsningar skall kunna förverkligas. I första skedet, och i enlighet med riksdagens beslut, skall flexibla utbildningsformer utvecklas med särskild hänsyn tagen till behoven hos befolkningen i glest bebyggda områden i landet. Utvecklingsarbetet bör dock bedrivas med generell inriktning på vuxnas behov av studieformer som är flexibla, individanpassade och tillgängliga. Dessa behov kan vara påtagliga såväl i storstadsområdena som på mindre orter på landsbygden. Efter en inkörningsperiod, där verksamheten koncentreras till uppgifterna i kapitel 5, bör Distansutbildningscentrum även ägna sig åt följande uppgifter: Stimulera till gränsöverskridande och samverkan mellan olika utbildningsområden. Utreda möjligheten att starta eller initiera tillkomsten av en central förmedlingstjänst på området flexibel utbildning på distans inom komvux, folkbildning och högskola.

Initiera utredningar inom identifierade problemområden, t.ex. biblioteksservice för distansstuderande värdering av tidigare studier och/eller yrkesverksamhet finansieringen av distansutbildning distanslärares arbetsvillkor och arbetstider ny organisation av utbildning på det livslånga lärandets område. Stimulera samarbete mellan utbildningsanordnare Distansutbildning överbryggar tids- och rumsåtskillnad och är, inte minst med hjälp av modern IT, gränsöverskridande. Det är därför inte svårt att förstå varför det finns så många samarbetsprojekt och nätverk inom distansutbildning. Dess utanförskap inom traditionella utbildningsinstitutioner har också gjort att intresserade lärare och administratörer sökt sig till varandra för informationsutbyte och stimulans. Staten har också uppmuntrat samverkan. Under 1990-talet har tre konsortier för distansutbildning inom högskolan bildats. Med statligt stöd till utveckling och kursgenomförande och inom ramen för DUKOM-projekten stöddes ett flertal samverkansprojekt. Det var utsagt redan i kriterierna för ansökan om utvecklingsmedel att samverkan mellan utbildare, inom samma område, inom samma nivå i systemet eller i samarbete mellan olika nivåer t.ex. högskola/folkbildning eller högskola/komvux sågs som positivt. Projektverksamheten gav DUKOM insikt om problem i detta sammanhang som bör lösas, men även om vinsterna med samverkan för både individer och utbildare. Det finns inte tillräckliga resurser för att utveckla flexibel utbildning på distans inom varje enskild utbildningsinstitution. Ett väl organiserat och etablerat samarbete, såväl inom som mellan komvux, folkbildning och högskola, kan däremot ge både kvalitetsvinst och kostnadseffektivitet och möjlighet till sådant samarbete bör utredas. Förmedlingstjänst för utbildningssökande och -anordnare I sitt slutbetänkande anger DUKOM att en av uppgifterna för utvecklingscentret bör vara att upprätta en "utbildningsförmedling" över Internet. Tjänsten förutsätts innehålla bl.a. aktuella kurskataloger samt kartläggning och registrering av utbildningsönskemål och utbildningstillfällen. Erfarenheter av hur detta kan genomföras kommer att finnas genom initiativet med University for Industry i Storbritannien. Några viktiga karaktärsdrag för ett system för flexibel utbildning är bl.a. möjligheten för den studerande att välja utbildningsanordnare utifrån egna behov och önskemål, samt även möjligheten att kombinera inslag från olika utbildningsanordnare och komponera ett kursinnehåll utifrån det egna behovet. Dessa visioner är svåra att förverkliga utan en tillfredsställande överblick över befintliga utbildningsutbud.

Det livslånga lärandet kräver också kortare ledtider mellan ett uppkommet utbildningsbehov och ett kurserbjudande som täcker detta behov. En förmedlingstjänst med uppgift att agera "mäklare" mellan utbildningssökande och -anordnare har förutsättningen att inte enbart peka på befintliga utbildningar, utan även att fungera som ytterligare en resurs för utbildningsanordnaren att känna av efterfrågan efter nya kurser. En fungerande förmedlingstjänst av ovan beskriven karaktär skulle vara en viktig faktor i ett framtida system för flexibel utbildning. En sådan tjänst bör vara en av Distansutbildningscentrums uppgifter på sikt. Samtidigt skulle uppbyggnaden av en aktiv förmedlingstjänst kräva resurser i en omfattning som inte disponeras av centret i dess nuvarande föreslagna form. Det finns en stor förväntan på distansutbildning som ett redskap för utveckling ute i samhället. Inte minst på regional nivå i berörda organisationer pågår arbete för att samordna utbildningsprojekt och finna vägar till samverkan mellan utbildare och näringsliv/samhälle. Även inom högskolan arbetar man med utveckling av 'den tredje uppgiften', utbildnings- och forskningskontakter med det omgivande samhället. Vid etableringen av en central förmedlingstjänst bör därför beaktas dessa ansträngningar så att inte lokala och regionala initiativ hämmas, eller bredden på det totala utbildningsutbudet minskar. Centret bör i en ev. mäklarfunktion nära samverka med utbildare, näringsliv och samhälle. Frågan om en förmedlingstjänst av flexibel utbildning kan anses vara så viktig att Distansutbildningscentrum närmare bör studera möjligheten att starta eller initiera tillkomsten av en sådan tjänst. Härvid bör centret utreda bl.a. organisatoriska och tekniska förutsättningar, praktisk efterfrågan, kopplingar till regionala och lokala initiativ m.m. Centret bör redan under sitt initialskede följa utvecklingen inom University for Industry i Storbritannien och andra liknande utbildningsprojekt. Initiera utredningar av vikt för distansutbildningen Under DUKOMs arbete identifierades en rad problem inom distansutbildningen som behöver lösas. Bättre tillgång till universitetens och högskolornas bibliotek och bibliotekstjänster för distansstuderande är ett av dessa problem, understruket även vid kommitténs kontakter med högskolan. Värdering av 'realkompetens', med ett uttryck som lånats från en motsvarande utredning i Norge, framstår alltmera som ett centralt problem för vuxenstuderande på en föränderlig arbetsmarknad. Möjligheten att kunna tillgodoräkna sig tidigare utbildning och yrkeserfarenhet i en ny utbildningssituation, skulle betyda en vinst både för individen och samhället. Det finns långvariga internationella erfarenheter av bedömning av realkompetens som kan bidra till en lösning av problemet i vårt land. Ett annat område som behöver belysas närmare är finansieringen av distansutbildning. Detta låg utom DUKOM:s uppdrag, men problemet behandlades och utredaren konsta-

terade att såväl samhället som de vuxenstuderande skulle vinna på flexibla studieformer på distans. En omfattande och kontinuerlig kompetenshöjning i samhället ryms inte inom dagens reguljära system. Utredaren avstod från att föreslå ändringar inom högskolans resurstilldelningssystem, men underströk distansutbildningens svårighet att hävda sig gentemot närutbildningen; distansformerna är i regel mera resurskrävande och har dessutom ett behov av utvecklingsmedel som är svårt att möta inom nuvarande fördelningssystem. Organisationskommittén delar DUKOMs uppfattning och vill dessutom framhålla att resurstilldelningen bör ses över också vad gäller folkbildning och övrig vuxenutbildning, liksom studiestödet för distansstuderande. Lärarna är nyckelpersoner inom utbildningsväsendet och frågan om arbetstider och anställningsavtal för distanslärare bör utredas. DUKOM påpekar att 'normal' arbetstid sällan gäller för dessa lärare, mycket av arbetet är redan förlagt till veckoslut, kvällar och semestertid och denna snedfördelning kan förväntas öka. Nya undervisningsformer, med tonvikt på handledning i stället för på lektioner eller föreläsningar, kräver också en översyn av tjänstetidens beräkning och konstruktion. På sikt kan också en ny organisation av flexibel vuxenutbildning på distans behöva bli föremål för utredning. De problem som DUKOM behandlade och som nämnts ovan, skulle kunna reduceras av en god organisation. Olika modeller prövas redan och mera erfarenhet bör inhämtas. Utredningsuppdrag En viktig uppgift för centret är att uppmärksamma problem och hinder för utvecklingen av distansutbildning. Centret kan inom sin egen verksamhetsram utreda och föreslå lösningar på vissa problem, men även ta initiativ till utredningar som utförs av andra myndigheter. På motsvarande sätt skall centret genomföra utredningar på uppdrag av departement och myndigheter. 9. Budget för åren 1999 och 2 000 Kommitténs förslag till budget för 1999-2 000 Löner Övriga kostnader FoU Utvecklingsprojekt SUMMA 10 mkr 8 mkr 6 mkr 76 mkr 100 mkr Förslag till fördelning av projektmedel för 1999 2000

Beslut våren 1999 högskoleprojekt folkbildningsprojekt Beslut våren 2000 högskoleprojekt folkbildningsprojekt 40 mkr 15 mkr 25 mkr 36 mkr 23 mkr 13 mkr I propositionen Regional tillväxt för arbete och välfärd (prop. 1997/98:62) föreslog regeringen följande finansiering för de första två åren av den verksamhet som skulle bedrivas av delegationen och utvecklingscentret för IT-baserad distansutbildning. 50 miljoner kronor skulle under år 1999 avsättas inom anslagsområde 19 för i första hand högskolans behov. Regeringen meddelade vidare att Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling var beredd att budgetåret 1998 stödja den del av centret som kommer att vara inriktad mot IT-utveckling för folkbildningens behov med 50 miljoner kronor. De totala resurserna skulle således inledningsvis uppgå till 100 miljoner kronor. Regeringen föreslog vidare att decentraliserad utbildning och distansutbildning inom högskolan skulle byggas ut med minst 1 500 platser senast år 2 000, i första hand inom stödområde 1. Riksdagen beslutade, som nämnts i kap. 1, i enlighet med förslagen i propositionen. Distansutbildningscentrum skall enligt regeringens beslut i oktober 1998 inrättas den 1 juli 1999. Kommittén har i kap. 6 givit förslag till en organisation för Distansutbildningscentrum som motsvarar ca 15 tjänster (årsarbeten). Kostnaderna för löner till centrets anställda från 1 juli 1999 till 31 december 2 000 kan beräknas till ca tio miljoner kr. Det innebär en genomsnittlig månadskostnad räknat på heltid om ca 37 000 kr inkl. lönekostnadspålägg. För övriga kostnader för delegationens och centrets verksamhet räknar kommittén med ca åtta miljoner kronor under samma period. De stora kostnadsposterna är lokaler, IToch annan utrustning, expertarvoden, kostnader för delegationens arvoden och resor och för de anställdas resor och andra kommunikationskostnader, samt kostnader för konferenser och seminarier och annan utåtriktad verksamhet. Kommittén är medveten om att både löne- och övriga kostnader ligger högt, men anser att det är motiverat med hänsyn till utvecklingscentrets inriktning. För stöd till forskning och utveckling (FoU), kunskapsinhämtande via konferenser och seminarier som gäller FoU samt internationell kontaktverksamhet räknar kommittén med sex miljoner kronor för ovannämnda tidsperiod.