Starthjälp för VA-utveckling i Piteå Kan man med kommunalt finansierad VA-rådgivning stödja lokala initiativ att gemensamt ordna vatten- och avloppsförsörjning i omvandlingsområden och samlad bebyggelse utom kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp? Bakgrund Enskilda avlopp är en betydande källa till utsläpp av näringsämnen och därigenom en viktig faktor för att långsiktigt uppnå och bevara en hög status av våra yt- och grundvatten i Sverige. Kvaliteten på de enskilda avloppen varierar kraftigt och arbetet med att följa upp de enskilda avloppsanläggningarnas funktion är en krävande process. I takt med att avloppsstandard och permanentningsgrad successivt ökar i många områden med samlad bebyggelse utanför tätorterna ökar även kraven på avloppshanteringen I projektet VA-plan för omvandlingsområden i Piteå kommun som påbörjades 2011 har uppemot 900 enskilda avlopp inventerats och klassificerats. Ett stort antal anläggningar kommer att behöva åtgärdas under det närmaste decenniet. Fastighetsägarna, som juridiskt sett är verksamhetsutövare och ansvariga för avloppsanläggningarnas funktion, är rimligen intresserade av att ordna sin VA-försörjning på ett tryggt och miljövänligt sätt där driften är stabil och kostnaden så låg som möjligt. Principiellt förekommer 3 olika nivåer av VA-lösning; 1/enskilt VA, 2/ gemensamhetsanläggning för VA och 3/ kommunalt VA. I områden som inte ingår i kommunens VA-utbyggnadsplan inom överskådlig tid och som inte har förutsättningar för enskilda VA-lösningar inom varje fastighet (ex. på grund av tätt mellan hus eller dåliga mark- och vattenförhållanden) återstår då gemensamhetslösningar som alternativ. Enligt de preliminära resultaten av projektet VA-plan för omvandlingsområden i Piteå kommun kan det finnas en relativt stor grupp fastigheter och bebyggelseområden utanför tätorten (ofta i strandnära lägen) där gemensamhetsanläggningar för vatten och avlopp i första hand bör övervägas. Med gemensamhetsanläggning menas här även gemensamma VA-system inom ett område som ansluts till kommunalt VA i en gemensam anslutningspunkt. VA-rådgivning som strategi Att komma från idé till drifttagande av en gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp är dock en lång och resurskrävande process. Normalt besitter inte fastighetsägarna de kunskaper som krävs för att utreda, dimensionera och projektera VA-anläggningar. En förutsättning för inrättandet av en gemensamhetsanläggning är dessutom att fastighetsägarna inom ett område samordnar och förenar sig kring behovet av en hållbar VA-lösning. För att överbrygga dessa hinder och svårigheter har på senare tid alltfler kommuner etablerat en VA-rådgivningsfunktion som i teorin kan illustreras med figur 1 nedan. Genom att erbjuda kompetensstöd kostnadsfritt till grupper av fastighetsägare inom prioriterade åtgärdsområden för enskilda avlopp kan man öka takten på VA-saneringen av områden med dåligt/otillräckligt fungerande enskilda avlopp. Startskottet i processen är det egna initiativet från en grupp fastighetsägare som gått samman och vill hitta en bra VA-lösning i sitt område.
Utan VA-rådgivning Med VA-rådgivning 2 3 1 Hinder för genomförande av åtgärder (tid, resurser, kunskap) Prioriterade områden för åtgärder enskilda avlopp 1 2 3 med tryggad VA-försörjning Figur 1. Målbild - konsekvens av VA-rådgivning inkl kommunalt stöd till förstudie/förprojektering Kunskapscentrum Små Avlopp publicerade nyligen en rapport som beskriver kommunala exempel och erfarenheter av VA-rådgivning (Erlandsson och Johansson, 2011). I rapporten slås det fast att det behövs nya sätt att öka åtgärdstakten på kommunal nivå. Att få fastighetsägare att frivilligt åtgärda sina undermåliga avlopp är kostnadseffektivt jämfört med att tvinga fram åtgärder via föreläggande. Detta kräver emellertid att kommunen organiserar om sitt sätt att arbeta och hittar nya angreppssätt och strategier för sin relation till de som är ansvariga för att åtgärda avloppet dvs. fastighetsägarna. Det förekommer olika metoder och modeller för VA-rådgivning. Erlandsson och Johansson (2011) har sammanställt kommunala exempel och erfarenheter av VA-rådgivning och beskriver 5 modeller för VA-rådgivning. I tabell 1 nedan ges en översikt av dessa VA-rådgivningsmodeller:
Tabell 1. Modeller för VA-rådgivning (efter Erlandsson och Johansson, 2011) BILAGA 7 Modell Mål Målgrupp Genomförande (Sändare och Kanal) VA-rådgivare i omvandlingsområd en - anställd av kommunen Ex. Norrköping, Jönköping Att ge stöd för fastighetsägare att hitta en fungerande VA-lösning och skapa förutsättningar för samfälligheter i tätbebyggda områden (20-50 fastigheter) under permanentning Fastighetsägare i specifika områden Sändare: Tjänsteman anställd av t ex VAförvaltning med uppgiften att jobba med VArådgivning i områden där kommunalt VA inte är ett alternativ. Kanal: Möten i området, förstudie för framtagande av alternativa lösningar, projektering av en eller två alternativ (konstruktion och stöd för byggande). VA-rådgivare i omvandlingsområd en - av kommunen upphandlad konsult Ex. Norrköping, Västervik Att ge stöd för fastighetsägare att hitta en fungerande VA-lösning och skapa förutsättningar för samfälligheter i tätbebyggda områden (20-50 fastigheter) under permanentning Fastighetsägare i specifika områden Sändare: Kommun som arbetar förvaltningsövergripande och extern VArådgivningskonsult. Kanal: Information och möten med boende i området, kommunfinansierad förstudie och stöd till boende att bilda arbetsgrupp och organisation för att genomföra vald åtgärd. VA-rådgivare med fokus på små avlopp kommunalt anställd (ej myndighetsperson ) Påskynda åtgärdandet av undermåliga solitära små avlopp. Rådgivning i frågor om små avlopp som faller utanför MoH myndighetsutövande. Fastighetsägare som aldrig eller under överskådlig framtid kommer att få kommunalt VA eller lämpar sig för gemensamhetsanläggningar. Sändare: Kommunaltjänsteman (ej myndighetsperson) med stöd från externa aktörer så som fastighetsmäklare, entreprenörer och konsulter. Kanal: Uppbyggd kunskap internt i kommunen kring; tekniska lösningar/ demoanläggningar och servitut/ samfällighetskrav samt direkt rådgivning till fastighetsägare. Rådgivning till fastighetsägare genom lokala aktörer t ex fastighetsmäklare, entreprenörer och konsulter. VA-rådgivare på regional nivå Regionalt stöd/nod som driver samarbeten och dialog mellan regionens kommuner/länsstyrelse och/eller en regionalt lokaliserad resurs för VArådgivning till fastighetsägare i kommuner/regioner som inte har möjlighet att ha en rådgivare i varje kommun Kommuntjänstemä n, regionala aktörer och fastighetsägare Sändare: Den regionala VA-rådgivaren fungerar som samordnare och stöd för andra aktörer som t ex Länsstyrelse, kommunförbund, kommuner och branschaktörer att kommunicera med fastighetsägare. Dessutom kan den regionala VA-rådgivaren vara aktiv t ex i fastighetsägarutbildningar, avloppsmässor och andra externa aktiviteter. Kanal: Mässor/kampanjer, webbsidor och informationsmaterial och utbildning av entreprenörer, mäklare etc. Samordning mellan kommuner och mentorskap/fortbildning för miljöinspektörer. Direkt rådgivning till fastighetsägare genom utbildningar samt ev rådgivning via telefon/möten. Dessutom möjlighet att koordinera med kommunernas löpande konsumentrådgivning. Avloppsexpo/dem o-anläggningar Etablera en utställning/lokal som möjliggör demonstration av teknik för små avlopp. Ska också fungera som en plats för kommunens rådgivning om små avlopp. Fastighetsägare med små avlopp och allmänhet Sändare och kanal: Lokal öppen för allmänheten där nyfikna kan titta på anläggningar och inhämta information. Möteslokal för återkommande avloppsmässor och utbildningar arrangerade av kommunen.
Erfarenheter av VA-rådgivning från andra kommuner BILAGA 7 En sammanfattning av olika erfarenheter och framgångsfaktorer för en lyckad VA-rådgivning enligt Erlandsson och Johansson (2011): - Det är inte lätt att bara kommunicera t ex kring små avloppslösningar vid VA-rådgivning. Andra typer av VA-frågor kopplar direkt till detta. I många fall behöver man ha klarlagt frågor om kommunal VA-utbyggnad, detaljplaner, bygglov och inte minst dricksvattenförsörjningen för att komma vidare med att åtgärda de enskilda avloppen. Därför krävs i många fall en förvaltningsövergripande dialog och kanske t o m samarbete för att få till en effektiv VArådgivning. - Det är viktigt att tydliggöra det huvudsakliga problemet eller planeringssituationen som man vill att rådgivningen ska hjälpa. - Utifrån en bra beskrivning av problemet kan sedan en lämplig rådgivningsåtgärd väljas samt vem/vilka som bör/kan genomföra rådgivningen. Det är inte självklart att det är kommunen som ska vara den enda kanalen eller ska driva rådgivningen. - Framgångsfaktorer är tydlighet vad som gäller de krav som ställs utifrån Miljöbalken, PBL och LAV samt tydlighet om tidsplaner och ekonomiska konsekvenser. - Man bör kommunicera så att det blir enkelt att göra rätt för fastighetsägarna. Informationen bör i hög grad vara av typen HUR-information istället för VARFÖR-information. Motiv till åtgärder är inte så svårt att kommunicera men det hjälper inte fastighetsägaren att komma vidare till sitt beslut om att åtgärda. - Att kunna titta och känna skapar trygghet i beslut. Därför är demo-anläggningar ett effektivt stöd för fastighetsägare vid val av avloppslösning eller toalettstol. - Att känna delaktighet i beslut är också en viktig aspekt för att en fastighetsägare ska vara motiverad till förändring. Det är därför viktigt att lyfta fram olika lösningar/alternativ och kostnadsnivåer. - En viktig framgångsfaktor som kan lyftas från rådgivningsprojekt inom andra branscher (energi och konsumentfrågor) är att ha tydliga mål och visioner för rådgivningsverksamheten. Vikten av att tydliggöra vad som avses uppnås kan inte nog poängteras.
För att få en fördjupad bild av hur VA-rådgivningen fungerar, i synnerhet avseende eventuell konflikt mellan kommunens rådgivande och myndighetsutövande roller, kontaktades under januari 2012 ansvariga kontaktpersoner i Norrköping (Daniel Andersson/Karin Dahlström, 011-151474) och Västervik (Anders Fröberg, 0490-254805). Det som framkom vid telefonsamtalen kan sammanfattas enligt följande: - Ingen av de tillfrågade kommunerna upplever svårigheter att dra gränsen mellan rådgivning och myndighetsutövning. - Positivt att särskilja samordning/allmän VA-rådgivning/kommunikation (som utförs av anställd) från områdesspecifik VA-utredning/förprojektering/kostnadsberäkning (som utförs av extern konsult). - En betydligt starkare påtryckning ges om kommunen har upprättat en tillsynsplan för enskilda avlopp. Tillsynsplanen innebär att fastighetsägarna inom överskådlig tid kan räkna med att få ett föreläggande om att åtgärda sina enskilda avloppsanläggningar. Eftersom fastighetsägarna då inser att en större VA-investering behövs i vilket fall, ökar oftast motivationen att gå samman med grannarna för att tillskapa en långsiktigt bättre VA-lösning. - Upphandlingen av extern konsult har utvecklats successivt, troligen även framgent. Det man mer och mer försöker tillämpa är att välja rätt konsult för varje specifikt område. Tidigare upprättades ramavtal med någon eller några konsultfirmor. På senare tid direktupphandlas konsulter för mindre uppdrag. - Genomsnittlig kostnad för de kommunfinansierade inledande konsultutredningarna (som leder fram till en översiktlig förprojektering) är 40-120 tkr per område (ref. Västervik). - Ideal områdesstorlek enligt Västerviks kommun är ca 40 fastigheter. - I små områden med färre än ca 10 hus är konsultutredning (kommunalt finansierad VAutredning/förprojektering) bortkastat då utredningskostnaden blir alltför hög per fastighet (erfarenhet från Västervik). En alternativ stödform som i vissa fall tillämpats i dessa små områden är att kommunen bekostar lantmäteriförrättningen då gemensamhetsanläggning/samfällighet ska upprättas. - Större områden, uppemot 100 fastigheter i samma projekt, är erfarenhetsmässigt olämpligt eftersom samordning och förmåga att organisera sig inom en så stor fastighetsägargrupp är svårgenomförbart i längden.
Prognos hur många kommer nyttja Starthjälpen i Piteå? BILAGA 7 Baserat på de preliminära resultaten från projektet VA-plan för omvandlingsområden i Piteå är ca häften av de 15 utpekade omvandlingsområdena aktuella för omedelbar tillsyn avseende enskilda avloppsanläggningar. I samtliga områden förekommer avloppsanläggningar som utifrån inventering 2011 bedömts ha låg status. Således handlar det om ca 7-8 områden med sammanlagt ca 500 fastigheter. Antag att ca 40 fastighetsägare är normalt fastighetsägarantal per VA-projekt (vilket även är fördelaktig storlek enligt ovan). Detta skulle innebära maximalt ca 12 st VA-projekt utifrån lokala initiativ i de prioriterade områdena. Förutsatt att VA-situationen i samtliga områden skall vara åtgärdade inom 5-10 år innebär detta att ca 2 VA-projekt bör genomföras årligen. Detta bör utredas närmare baserat på möjliga tidsfrister som kan ges för åtgärder i befintliga avloppsanläggningar utifrån risk för omgivningspåverkan, dvs miljö- och hälsosituationen, i respektive område. Rimligen inrättas VA-rådgivning och Starthjälpen under en begränsad period med möjlighet till förlängning om en utvärdering visar på goda resultat. Lämplig längd på en första period kan vara 3-5 år, vilket innebär att samtliga avloppsanläggningar teoretiskt skulle kunna vara åtgärdade under förlängningen av Starthjälpen om denna period skulle göras lika lång som den första. Man bör således ha en tidshorisont på ca 10 år, vilket också stämmer med den allmänna erfarenheten att VA-utveckling och investeringar i ledningsnät mm. tar tid. Sammanfattande bedömning Enligt tidigare erfarenheter från andra kommuner och utifrån ett prognostiserat rådgivningsbehov i Piteå kommun bedöms inrättandet av en VA-rådgivningsfunktion och kommunalt finansierat VAutredningsstöd kunna ge en förbättrad VA-situation i många omvandlingsområden inom en snar framtid. Initiativ, vilja och förmågan att organisera sig hos grupper av fastighetsägare är en viktig förutsättning för att VA-rådgivningen ger bra utfall i form av sanering av bristfälliga VA-anläggningar och långsiktigt hållbar VA-försörjning i omvandlingsområden där en kommunal VA-utbyggnad ej är aktuell. Lämplig VA-rådgivningsmodell för Piteå kommun är nya Norrköpingsmodellen, dvs. en samordnare projektanställs på deltid av kommunen för att vara kommunikatör och bollplank gentemot fastighetsägarna i prioriterade omvandlingsområden samt att en av kommunen upphandlad konsult genomför kommunalt finansierad VA-utredning och förprojektering åt de fastighetsägare som organiserar sig och inkommer med initiativ/förfrågan om stöd. Viktiga framgångsfaktorer är att samordnaren är knuten till och stöds av en förvaltningsövergripande styrgrupp (lokalt vattenråd ) samt att samordnaren ej handlägger tillståndsprövning av VAanläggningar, dvs det gäller att ha en tydlig skiljelinje mellan VA-rådgivning och myndighetsutövning. Möjliga drivkrafter för fastighetsägare att ta första steget och organisera sig kring VA-situationen i sitt område är möjligheten till framtida ökade byggrätter och en tidsfrist på 3-5 år avseende åtgärder på befintliga enskilda avloppsanläggningar. En grov uppskattning av årlig kostnad för VA-rådgivning i Piteå kommun är 500 000 kr, inklusive en halvtidstjänst för en projektanställd projektsamordnare och 2 st kommunalt finansierade konsultutredningar som leder till förprojektering, kostnadsberäkning och underlag för tillståndsansökan.
VA-rådgivaren skall bistå med stöd kring tillståndsprocesser, teknikval och projektering medan boende i området måste organisera sig och ansvara för utförandet. Villkoret för denna hjälp föreslås vara att planerad åtgärd skall gälla både vatten och avlopp och att framtagen lösning dimensioneras med hänsyn till möjlig anslutning från närliggande områden. Eventuellt kan kommunen även villkora med krav på utformning och kvalitet som möjliggör framtida övertagande som verksamhetsområde. Jämfört med verksamhetsområde kan konceptet med VArådgivning erbjuda fördelar utöver frivilligheten, såsom möjlighet till lägre kostnad genom ideella inslag och flexibilitet gällande byggstart. Jämförelse VA-rådgivning vs traditionell kommunal utbyggnad/beslut om vht-område: Upprättande av verksamhetsområde för VA innebär normalt att avloppsanslutning och erläggande av anslutningsavgift är tvingande jämfört med traditionell VA. Genom att ta till vara lokala initiativ och att erbjuda kommunalt stöd för nödvändiga VA-utredningar ökar chansen att hela processen upplevs som mer flexibel och positiv. Följande krav bör vara uppfyllda för att kunna ta del av VA-rådgivning: - Kommunalt VA eller gemensamhetsanläggning för avlopp saknas idag - Samlad bebyggelse med mer än 10 hus Följande krav bör ställas på de som vill få hjälp med kommunalt finansierad konsultutredning: - t ska vara prioriterat enligt gällande VA-plan - Man ska vara överens (organiserad) i området - Som allmän riktlinje ska antalet fastigheter som ingår i projektet vara i intervallet 20-80 st. - Formell anmälan ska ske till samordnare/kommunen