Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat de flesta konventioner på området. Sedan 1994 finns en ombudsmannainstitution med ansvar för att bevaka att respekten för de mänskliga rättigheterna efterlevs. Institutionen består av en ombudsman med övergripande ansvar för MR-frågorna, och tre biträdande ombudsmän med ansvar för olika delfrågor. Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Slovenien har ratificerat de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter, och man rapporterar till berörda FN-kommittéer som övervakar efterlevnaden av de olika konventionerna. Under 2004 har man kommit i fatt den eftersläpning i rapporteringen som man tidigare drogs med. Slovenien har dock inte ratificerat protokoll 12 till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Slovenien har visserligen undertecknat protokollet, men avser inte ratificera det förrän Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har reformerats. 3. Respekten för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Grundlagen förbjuder tortyr, inhuman behandling och förödmjukande bestraffning eller behandling. Fängelserna uppfyller internationella normer och har inte givit upphov till klagomål från internationella organisationer även om viss överbeläggning förekommer. I början av 2004 öppnades ett nytt och
2 modernt fängelse i kuststaden Koper och fångar överförs nu dit från de äldre, överbelagda fängelserna. Enligt Ombudsmannakontoret har detta förbättrat situationen, även om viss överbeläggning i häktena kvarstår. Det finns veterligen ingen rapportering om tortyr, försvinnanden, politiska mord eller avrättningar. Fall av polismisshandel av romer har rapporterats av massmedia. Media och ombudsmannen har vidare rapporterat om bristande intresse från polisen för att undersöka brott mot dem. Varje slovensk polis har utrustats med ett kort att föra med sig som uppmanar den enskilde polisen att behandla alla människor lika, oavsett kulturell eller etnisk bakgrund. Antalet klagomål till ombudsmannen mot polisen är ungefär detsamma som 2004 då de var 94. Oftast rör det sig om klagomål antingen om att polisen använder mer våld än nödvändigt eller att polisen inte ingriper effektivt. Numera hanteras allmänhetens klagomål mot polisen av ett särskilt råd, där bland annat representanter för det civila samhället ingår. 4. Dödsstraff 1990 avskaffades dödsstraffet i Slovenien. 5. Rättssäkerhet Enligt konstitutionen är domstolarna självständiga i förhållande till den verkställande respektive den lagstiftande makten. Detta respekteras i praktiken. Domare utses på obestämd tid av parlamentet på rekommendation av det oberoende lagrådet. Varken militärdomstolar eller andra extraordinära domstolar får utses under fredstid. Som nämndes i inledningen finns det sedan 1994 en ombudsman som bevakar efterlevnaden av mänskliga rättigheter. Ingen åtskillnad görs mellan mäns och kvinnors tillgång till rättsväsendet. Straffbarhetsåldern är 18 år. Viss kritik mot det slovenska rättsväsendet har framförts av landets ombudsman som pekar på att de långsamma domstolsprocesserna leder till att rättssäkerheten äventyras. 6. Personlig frihet Godtyckliga frihetsberövanden är förbjudna enligt grundlagen och förekommer knappast. Inga inrikes eller utrikes reserestriktioner förekommer. Inga svårigheter för medborgarna att erhålla passhandlingar föreligger. 7. Straffrihet Parlamentsledamöter har immunitet mot brottspåföljd. Genom omröstning i parlamentet kan denna immunitet hävas, vilket senast skedde vid ett tillfälle under 2001.
3 8. Yttrande- och mediafrihet Grundlagen garanterar yttrande- och mediafrihet. De grundlagsstadgade religions-, förenings- och församlingsfriheterna respekteras. Författningsdomstolen avvisade i juli 2004 ett förslag att folkomrösta om byggandet av en moské i Ljubljana med motiveringen att en sådan omröstning skulle ha inkräktat på det muslimska samfundets rätt till religionsfrihet. 9. De politiska institutionerna Slovenien är en parlamentarisk demokrati och en konstitutionell republik. Makten delas mellan premiärministern, som utser regeringen, och parlamentet, som har två kammare. Det politiska systemet karakteriseras av öppna och demokratiska val. I Slovenien råder politisk pluralism med flerpartisystem. Det finns inga hinder för oppositionen att agera. Valdeltagandet ligger på cirka 60 procent och är jämnt fördelat mellan könen 12 av 90 parlamentsledamöter är kvinnor. 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Slovenien har ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Det finns veterligen inga rapporter om diskriminering i arbetslivet på grund av kön, hudfärg, religion, politisk åsikt eller liknande. Arbetsförhållandena bedöms vara goda och anställda har, enligt lag, rätt att avstå från farligt arbete utan att deras anställningsförhållande förändras. Arbetsveckan är 40 timmar med 30 minuters betald lunch per dag. Anställda har rätt till minimum 20 arbetsdagars årlig semester och lönerna ligger betydligt över nivån i andra nya EU-medlemsstater. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälsosektorn upptar 22,6 procent av statens budget. Tillgången till hälsovård anses god för samtliga medborgare. 12. Rätten till utbildning Utbildningens andel av statsbudgeten uppgår till 18,6 procent. Den grundläggande utbildningen är obligatorisk fram till tionde årskurs (14-15 år). Utbildningen är kostnadsfri fram till och med motsvarande svensk gymnasial utbildning. Skolböcker bekostas av de studerande. Eftergymnasial utbildning är kostnadsfri för studerande utan arbete medan inkomstprövning görs för övriga.
4 Det förekommer ingen diskriminering på utbildningsområdet. Kvinnor utgör majoritet bland dem med högre utbildning. 13. Rätten till tillfredställande levnadsstandard De allmänna livsvillkoren är goda i Slovenien och levnadsstandarden hög, motsvarande 75 procent av genomsnittet i det utvidgade EU. 14. Kvinnans ställning Kvinnor har en relativt stark ställning i Slovenien även om de är underrepresenterade både i politiken och på högre poster i näringslivet. År 2002 trädde en horisontell ramlag på jämställdhetsområdet i kraft. Kvinnors inkomster ligger på i genomsnitt 89 procent av mäns. Våld i hemmet faller under särskild strafflag (domestic violence) men även allmän strafflag tillämpas. Antalet anmälningar av misstänkta fall av våld mot kvinnor har ökat starkt under de senast åren. Det förmodas bero på att medvetenheten om dessa brott ökar och inte på att antalet sådana brott har ökat. Slovenien utgör en del av the Balkan route för handel med kvinnor. Landet är främst en transitsträcka för vidare transport mot Västeuropa men en mindre del av handeln har Slovenien som destination. Prostitution avkriminaliserades 2003 i och med att den prostituerade inte längre kan åtalas. 15. Barnets rättigheter Barns rättigheter garanteras i grundlagen. En ny familjeslagstiftning antogs i maj i år. Efter några planerade revideringar kommer lagen att vara helt kompatibel med FN:s barnkonvention. I januari 2003 inrättades posten som biträdande ombudsman för sociala- och barns rättigheter. Det förekommer ingen rapportering om gatubarn i Slovenien. Minimiåldern för anställning är 16 år. 2001 ratificerade Slovenien ILOkonventionen om värsta former av barnarbete och konventionen trädde i kraft i maj detta år. Inget barnarbete har rapporterats. För rekrytering till Sloveniens försvarsväsende krävs 18 års ålder. Ungdomar under 18 år som begår brott placeras på ungdomsvårdanstalter. 16. Olika befolkningsgruppers situation Minoriteter utgör cirka 17 procent av Sloveniens befolkning. De ungerska, italienska och i viss mån romska minoriteterna har tillerkänts särskilda
5 grundlagsstadgade rättigheter. De ungerska och italienska minoriteterna garanteras var sin ledamot i nationalförsamlingen. Romerna är i tjugo kommuner garanterade en plats i den lokala styrelsen. Andra minoriteter såsom serber, kroater, bosnier och kosovo-albaner, har inget särskilt skydd. Religionsfrihet råder i Slovenien och diskriminering p.g.a. religion förekommer inte i någon omfattning. De jugoslaviska medborgare som bodde permanent i Slovenien och som i samband med landets självständighet 1990-1991 inte ansökte om slovenskt medborgarskap inom den utsatta tiden ströks 1992 ur registret över permanent boende i Slovenien. Dessa "utraderade" personer berövades därmed sina sociala rättigheter. Efter beslut i Författningsdomstolen våren 2003 har Inrikesministeriet under 2004 utfärdat retroaktiva bevis till merparten av dessa personer som retroaktivt återger dem deras status som permanent boende i Slovenien från 1992. Till den 13 januari 2005 hade inrikesministeriet beslutat om permanent uppehållstillstånd för strax över 4 000 sådana "utraderade". Enligt ombudsmannen väntar sedan dess ytterligare runt 8 400 personer på motsvarande beslut. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning Diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjuden enligt grundlagen. Förföljelse på grund av sexuell läggning anses inte förekomma, även om homosexualitet är mindre accepterad i Slovenien än i några andra europeiska länder. Från den 23 juli gäller en lag om partnerskap för homosexuella. Lagen ger bland annat homosexuella par som registrerar sitt partnerskap samma rätt till arv och underhåll som heterosexuella par. 18. Flyktingars rättigheter Människor tar sin tillflykt till Slovenien även om landet främst är ett transitland för flyktingar på deras väg till Västeuropa. Det finns ett ordnat mottagningssystem och en fungerande asylprocedur. Flyktingar tas om hand i enlighet med internationella riktlinjer. I september 2004 öppnades ett nytt mottagningscentrum för asylsökande, byggt enligt internationell inklusive EUstandard. De personer som flydde till Slovenien undan krigen i det forna Jugoslavien och som under närmare 10 år saknade egentlig status i landet, fick genom ändrad lagstiftning sommaren 2002 permanent uppehållstillstånd i Slovenien.
6 19. Funktionshindrades situation Slovensk lagstiftning förbjuder all diskriminering av funktionshindrade och enligt föreskrifterna skall dessa personer även tillförsäkras tillträde till alla offentliga byggnader. De nödvändiga åtgärderna för att genomföra denna lagstiftning och integrera de funktionshindrade i samhället pågår även om ombudsmannen har uttryckt kritik mot den långsamma takten i reformarbetet. Någon systematisk diskriminering förekommer emellertid inte. Under 2004 antogs en ny lag om rehabilitering och anställning av funktionshindrade, som nu har börjat tillämpas. Lagen ger funktionshindrade rätt till rehabilitering för inträde i yrkeslivet och skyddad anställning på särskilda arbetsplatser. Den medger även stöd till arbetsgivare som anställer funktionshindrade. För de företag som har fler än 20 anställda beräknas en kvot som anger antalet funktionshindrade som ska anställas olika för olika branscher. I det fall företaget ej följer reglerna måste det betala 70 procent av den icke anställdes lön i avgift till en fond som har till syfte att stödja arbetsgivare som har funktionshindrad personal anställd. För funktionshindrade barn finns en särskild lag om barn med särskilda behov. 20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter Det finns ett fåtal MR-organsationer i landet. De mest aktiva är Helsinki Monitor och Amnesty International. Det finns inget lagligt hinder för dessa att bedriva verksamhet i Slovenien. Enligt uppgift har de en god dialog med regeringen och inga egentliga försök att påverka deras verksamhet görs. Regelbundna möten genomförs mellan berörda departement och de oberoende MR-organisationerna inför viktigare möten och konferenser. 21. Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter UNHCR verkar i landet. Samarbetet med de slovenska myndigheterna löper enligt organisationen friktionsfritt.