NY SÖKSTATION PÅ BARN- OCH UNGDOMSAVDELNINGEN

NY SÖKSTATION PÅ BARN- OCH UNGDOMSAVDELNINGEN Ett aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete Angelica Holm Johansson Lena Folkesson kursledare Dokumentation av aktionsforskningsinspirerat utvecklingsarbete inom uppdragsutbildning för barn- och ungdomsbibliotekarier. MAJ 2011

Innehållsförteckning 1 ATT ARBETA AKTIONSFORSKNINGSINSPIRERAT --------------- 3 2 FÖRUTSÄTTNINGAR-------------------------------------------------------- 4 2.1 Aktuella styrdokument för verksamheten------------------------------ 4 2.2 Mitt biblioteks utvecklingshistoria 1970 tal fram till 2010 5 --- 5 2.3 Förbättringsområde------------------------------------------- --------- 5 2.4 Mina frågeställningar ---------------------------------------- --------- 6 3 PROCESS ------------------------------------------------------------------------ 7 3.1 Aktion----------------------------------------------------------- --------- 7 3.2 Verktyg--------------------------------------------------------- --------- 7 4 RESULTAT------------------------------------------------------------------------9 4.1 Observation ---------------------------------------------------- --------- 9 4.2 Loggskrivande ------------------------------------------------ --------- 9 4.3 Sammanfattning och slutsats-------------------------------- --------- 9 5 REFLEKTION -----------------------------------------------------------------11 Litteraturförteckning Bilaga 1 2

1 Att arbeta aktionsforskningsinspirerat Ett aktionsforskningsinspirerat arbete tar utgångspunkt i praktiken och verkar för förändring och utveckling av verksamheten (Rönnerman, Karin: Aktionsforskning i praktiken, 2004, s 13). Det innebär, skriver Rönnerman, att man prövar något med syftet att förändra verksamheten (s 20). Arbetsprocessen dokumenteras och teoretiska begrepp kopplas till praktiken för att ge en helhetsförståelse av problemet. Agneta Hansson skriver att aktionsforskning ska leda till både praktisk problemlösning och teoriutveckling (Praktiskt taget, 2003, s 54). Ett aktionsforskningsbaserat arbete kan med andra ord beskrivas på följande vis. Inledningsvis finns ett område som behöver förbättras. Problemet, eller förbättringsområdet, är förankrat i praktiken. Det kan handla om att föräldralediga inte besöker biblioteket i den utsträckning man önskar, det kan gälla att förbättra barns sökmöjligheter på biblioteket eller flytt av en, som man tror, felplacerad skylthylla. En fråga ställs utifrån problemområdet och en aktion genomförs i syfte att förbättra området. Handlingen observeras, dokumenteras och resultatet tolkas och analyseras. Resonemang förs över det uppkomna resultatet och får stöd av tidigare erfarenheter och teori. 3

2 Förutsättningar 2.1 Aktuella styrdokument för verksamheten Ett antal dokument styr biblioteksverksamheten. På nationell nivå finns bibliotekslagen och på kommunnivå finns ett kulturpolitiskt program, en biblioteksplan samt en samverkansplan mellan skolbibliotek och folkbibliotek. Närmast verksamheten finns dessutom en medieplan. Bibliotekslagen ger riktlinjer för både biblioteksplan och medieplan. Styrning sker genom mål. Följande styrdokument presenteras översiktligt som exempel på innehåll och inriktning som går att koppla till mitt tänkta förbättringsområde. Bibliotekslag (1996:1596) Bibliotekslagen fastställer i 9 att folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Bibliotekslagen får direkt genomslag i bibliotekets medieplan när den fastställer tre fokusgrupper; tre målgrupper, som ska prioriteras vid exempelvis inköp av medier. Här sker styrning med hjälp av anslagsfördelning. Medieanslaget är större till dessa tre målgrupper jämfört med anslagen till övriga grupper. En av dessa prioriterade grupper är barn och unga. Kulturpolitiskt program (2009) Programmet är övergripande och ska genomsyra kommunens samtliga verksamheter. Programmet ska ange inriktning för det kulturpolitiska arbetet i kommunens nämnder. En rad punkter anger syftet med Falköpings kulturpolitik. Biblioteksverksamheten berörs mer eller mindre av flera av dessa punkter, men jag har valt ett par som direkt går att koppla till verksamheten och min aktion: kulturen ska vara tillgänglig för alla kommuninvånare och ge alla som lever och verkar i Falköpings kommun tillgång till ett kulturliv med kvalitet och mångfald Biblioteket är öppet för alla invånare. Verksamheten är generationsöverskridande och verkar för mångfald. Etnicitet, kön eller klasstillhörighet ska inte utgöra hinder för besök eller deltagande. Att arbeta med bemötandefrågor är här viktigt för att få människor att känna sig välkomna. Gott bemötande samt kompetens med fackutbildad personal är a och o för verksamheten. främja människors bildningssträvanden och eget skapande och bidra till en livaktig demokrati Folkbiblioteket har ett demokrati- och bildningsuppdrag som är vägledande i det praktiska arbetet. Medborgarna, barn och vuxna, har bland annat fri tillgång till information. Det innebär fri tillgång till internet och lån av litteratur samt andra medier. Biblioteksplan (fastställdes av kommunfullmäktige 2008-12-15) I kommunens biblioteksplan ska bibliotekets roll i kommunen samt dess framtida inriktning framgå bättre än vad den gör i det kulturpolitiska programmet. Biblioteksplanens målbilder uttrycker bland annat att biblioteken ska bidra till att läs- och 4

skrivförmågan hos skoleleverna i Falköping ökar. Vidare att biblioteken ska vara en viktig pedagogisk resurs för att höja utbildningsnivån i Falköpings kommun. Biblioteken ska även vara väl rustade för att möta dagens och morgondagens behov av lässtimulans, språkutveckling, lärande och informationssökning. I det praktiska arbetet nås dessa mål genom bokprat, sommarläsning/vinterläsning, skyltning av medier, informationssökning/bibliotekskunskap för årskurs 6, sökdatorer riktade mot barn samt bibliotekarier med kompetens att sortera i informationsflödet. 2.2 Mitt biblioteks utvecklingshistoria 1970 tal fram till 2010 Redogörelsen av mitt biblioteks utvecklingshistoria baseras på en intervju av en kollega. Kollegan har arbetat på Falköpings bibliotek sedan 1981. Frågorna som ställdes handlar om barn- och ungdomsavdelningens fysiska miljö, personal knuten till avdelningen samt om det finns några utmärkande förändringar som påverkat arbetet på barnavdelningen. Fram till 1999 låg barn- och ungdomsavdelningen på bibliotekets 2:a våning. Efter önskemål från besökare och låntagare flyttades, vid en större renovering av hela biblioteket, barnavdelningen ner till bottenplan där den fortfarande är placerad. Ytan är densamma som innan flytten; varken större eller mindre. Personalstyrkan på barn- och ungdomsavdelningen har inte förändrats när det gäller antal timmar och yrkeskategorier. Under 1980 talet fanns en heltidsanställd bibliotekarie samt två halvtidsanställda assistenter. I dagsläget är situationen densamma som då. Ökad tillgänglighet och användarvänlighet är områden som biblioteket arbetar med i större grad nu än på 1980-talet. Det kan handla om den fysiska miljön och krav på tillräckligt med utrymme mellan bokhyllorna för att dra en barnvagn eller köra en rullstol. Det kan även röra sig om hjälpmedel till barn med läs- och skrivsvårigheter och att det arbetas för användarvänliga bibliotekskataloger som förenklar sökningar efter böcker. Biblioteket ska dessutom erbjuda barn och ungdomar tillgång till information på nätet eller i böcker och tidskrifter (Bibliotekslagen 9). 2. 3 Förbättringsområde Ett område som kan förbättras är barns tillgång till att söka och få information på biblioteket. Min förförståelse är att barn gärna använder datorn för att hitta vad de söker. Det kan handla om en bok eller information om ett ämne som kräver sökningar på nätet. Bibliotekets uppgift är att möjliggöra sådana sökningar. Många gånger upplever jag även att barn önskar få hjälp men avstår från att fråga på grund av att de inte vågar gå fram till receptions- eller informationsdisk. Bibliotekets uppgift är att underlätta för barn att ställa frågor. Kerstin Rydsjö stöder mitt antagande när hon skriver om detta i rapporten Barn frågar kan biblioteket svara? ( Referensarbete för barn en litteraturöversikt 2000)). Hon beskriver exempelvis de observationer tre studenter på BHS gjorde i slutet av 1990 talet. Observationerna gjordes på ett bibliotek och studenterna uppmärksammade då att barn ofta stod och tvekade innan de vågade sig fram till informationsdisken. Studenterna noterade även att en del barn verkade tycka att det var lättare att fråga när bibliotekarien rörde sig i rummet. Även Caroline Norrbys magisteruppsats om barns bild av biblioteket kom fram till liknande slutsatser ett antal år senare ( De ser väl ut som vanliga människor, de är ju det Bilden av bibliotekarien hos en grupp barn. Magisteruppsats 2010: 27). Norrby bygger sina slutsatser på intervjuer av 14 barn mellan 8 och 12 år. 5

2.4 Mina frågeställningar Min övergripande frågeställning lyder: Vad händer när en ny sökdator placeras på barn- och ungdomsavdelningen? Frågor kopplade till den övergripande frågan är: Vilka använder datorn? Vad används datorn till? Förändras personalens arbetssätt när datorn placeras på barn- och ungdomsavdelningen? 6

3 Process 3.1 Aktion Min aktion är att placera en ny sökdator på barn- och ungdomsavdelningen för att se vad som händer. Tillgång till bibliotekskatalog och internet finns på datorn och den är placerad på ett höjoch sänkbart bord som är monterat på en pelare som finns mitt på barnavdelningen. Platsen är central och synlig för personal vid disken. En sökdator för barn har funnits även tidigare, men det har endast varit en bärbar variant med liten skärm placerad på ett icke höj- och sänkbart bord. På grund av liten skärm samt litet tangentbord, upplevde personalen att det var svårjobbat att söka tillsammans med barn vid den datorn. Yngre barn hade dessutom svårt för att nå upp. En barnpall fanns vid datorn men det var inte en optimal lösning eftersom den flyttades runt till andra ställen i bibliotekets lokaler. Syftet med den nya sökdatorn är dels att underlätta för barn att söka information, dels att personalen mer aktivt ska jobba med att hjälpa barn på golvet än tidigare. När det gäller det första vill jag förbättra barns möjligheter till att söka information om både medier och olika ämnen på biblioteket. En ny sökdator som är enkel att använda; utan login, tydlig display och som är centralt placerad, kan bidra till att området förbättras. När det gäller det andra, personalens arbetssätt, finns utrymme för att det kan förändras. Under eftermiddagspassen, som är från klockan 13 till klockan 16, finns nämligen tre personal i yttre tjänst. Två befinner sig på bottenplan där barnavdelningen finns. Dessa två kan mer medvetet än tidigare cirkulera på barnavdelningen; röra sig i rummet, och på så vis bli mer tillgängliga för barns frågor. I stället för att endast söka vid disken kan personalen även göra sökningar på golvet, det vill säga, följa med barnen och göra sökningar tillsammans med dem vid sökdatorn. Genom att förändra arbetssättet en liten aning med hjälp av en ny sökstation kan personalen underlätta för barn att ställa frågor. Datorn, slutligen, är avsedd enbart för sökningar av medier såsom litteratur, faktasökningar och boktips. En skylt är därför uppsatt med texten Här får du: söka böcker, söka fakta, söka boktips. När det gäller annan datoranvändning såsom att chatta och spela spel hänvisar personalen till de bokningsbara datorer som finns. Sökdatorn ska nämligen vara öppen och tillgänglig för den som snabbt vill ha ett svar på exempelvis en bokfråga och inte vara upptagen för chatt och spel. 3.2 Verktyg De verktyg som använts för att ta reda på vad som sker när en ny sökdator placeras på barn- och ungdomsavdelningen samt vad som sker med personalens arbetssätt är observation och loggskrivande. Verktyget observation är lämpligt för min undersökning då jag behöver betrakta vad som händer utifrån (Rönnerman, s. 22). Anteckningar från loggbok kompletterar dessa observationer. Observation har genomförts vid tre tidsbestämda tillfällen. Det längsta observationspasset gjordes måndag 14 februari mellan kl 13 och 16 vilket är det observationspass som redovisas i bilaga 1. Övriga två observationer genomfördes måndag 28 mars mellan kl 15 och 16 och tisdag 29 mars mellan kl 12 och 13. Vid observationen ställde jag den breda frågan: Vad händer vid datorn? Löpande anteckningar fördes under tiden observationen pågick. 7

För att observera vad som sker vid sökdatorn använde jag mig av en som Cato R.P. Bjørndahl kallar, ostrukturerad observation med ett ganska brett fokus (Det värderande ögat s. 50). Jag följde således inget schema eller någon i förväg bestämd struktur. När det gäller mitt förhållningssätt till de personer som observerades fanns en hög grad av delaktighet eftersom observationen genomfördes som en del i mitt vanliga arbete men med låg grad av öppenhet (Bjørndahl, fig. 2.8 Olika typer av observation). De som blev observerade hade nämligen ej vetskap om att de blev observerade. Samtliga observationer har genomförts av mig själv då jag samtidigt haft pass i disken vilket inneburit att fokus inte riktats enbart mot vad som skett vid sökdatorn utan uppmärksamheten har varit delad mellan att observera och att utföra andra arbetsuppgifter. Genom att observera när jag samtidigt var delaktig i mitt vanliga arbete, blev jag en mer naturlig del av den så kallade vanliga biblioteksmiljön. Flera barn känner dessutom igen mig som personal. Deras förmodade förväntningar på mig som personal är att jag ska cirkulera i rummet alternativt finnas bakom receptionsdisk eller informationsdisk. Inte att jag ska sitta vid ett bord i biblioteksrummet och observera dem. Observationerna har, som tidigare nämnts, kompletterats med verktyget loggskrivande. Syftet med att föra loggbok, menar Bjørndahl, är att man genom en skriftlig reflektion skapar en djupare förståelse av något som skett (s. 62). Loggskrivandet kan därför ge ytterligare en bild, eller stärka en bild som eventuellt redan existerar, av vad som sker när en ny sökdator installeras på barn- och ungdomsavdelningen. Tillvägagångssättet har varit sporadiska anteckningar vid dagens slut. Någon kontinuitet finns inte i loggskrivandet med exempelvis en bestämd och återkommande veckodag för skrivande. Fokus för anteckningarna har däremot legat på reflektioner över händelser relaterade till den nya sökdatorn. I det avseendet kan man beskriva loggboken som strukturerad eftersom ett bestämt ämne, sökdatorn, har funnits som har styrt vilka reflektioner som tecknats ned i boken (Bjørndahl, s. 64). I övrigt är loggboken att betrakta som ostrukturerad i den meningen att den enda struktur som finns är datumangivelse. Fördelen med en sådan struktur är att man som betraktare av ett skeende kan förhålla sig öppen för att upptäcka saker som man inte varit medveten om (Bjørndahl, s. 64). Två kollegors reflektioner och observationer har bland annat nedtecknats i loggskrivandet. I min rapport kallas de för kollega 1 och kollega 2. Båda två är knutna till barn- och ungdomsavdelningen och de är mer insatta i aktionsarbetet än övrig personal. 8

4 Resultat 4.1 Observation Under mina tre observationspass användes sökdatorn övervägande till det som den i första hand är tänkt för nämligen katalogsökningar. Flera av barnen som använde datorn kom i sällskap med vuxen och de var i åldern 7 12 år. Majoriteten klarade sina sökningar själva. Ett fåtal bad om personalens hjälp. De som bad om hjälp vände sig både till personal på golvet och personal i disken. När hjälp önskades från personal i disken fanns inte någon personal tillgänglig på golvet. Vid ett av dessa tre observationspass användes sökdatorn till annat än vad bibliotekets bestämmelser säger. Fyra pojkar i tio tolvårsåldern samlades kring datorn. De drog uppmärksamheten till sig när det blev stökigt och stimmigt. Personal i yttre tjänst gick då fram till sökdatorn, noterade att barnen var inne på en chattsida och talade om för dem vad datorn är tänkt att användas till. Barnen blev därefter hänvisade till att boka en dator vilket de gjorde. 4.2 Loggskrivande Observationer av både kollega 1 och kollega 2 visar att sökdatorn använts av barn till att övervägande söka litteratur i bibliotekskatalogen. En del av dessa barn började söka själva för att efter en stund komma fram till disken och be om hjälp. De barn som observerats har varit i åldern 10 15 år med undantag för ett tillfälle då ett barn i fyraårsåldern med hjälp av vuxen sökte litteratur i bibliotekskatalogen. Kollegan rörde sig i närheten av datorn och uppmärksammade hur den vuxne förklarade för barnet hur man gör då man söker efter en bok. Hjälp efterfrågades inte. Vid några observationstillfällen har barn använt datorn till att gå ut på exempelvis Facebook. Kollegorna har då gått fram till datoranvändaren/datoranvändarna och förklarat att det är en sökdator för böcker och fakta. De har därefter hänvisat barnen till datorerna som går att boka. 4.3 Sammanfattning och slutsats Någon speciell hypotes har inte funnits för den här aktionen. Den övergripande frågan har istället varit: Vad händer när vi placerar en ny sökdator på barn- och ungdomsavdelningen? Resultaten visar att det är barn mellan cirka 7 år och 15 år som har använt den nya sökdatorn. Flera av dessa barn har kommit i sällskap med vuxen och/eller jämnåriga barn. Majoriteten av dessa barn har använt datorn till det den är avsedd för nämligen informationssökningar med betoning på boksök och faktasök. Få barn har blivit tillsagda för att de använder datorn till annat såsom chatt och spel. Är det då en förbättring som har skett? Ja, förbättring i det avseendet att ytterligare en sökdator finns som är tillgänglig för alla barn som besöker biblioteket. En dator som är synligt placerad på barn- och ungdomsavdelningen, på ett höj- och sänkbart bord och med en tydlig display. En dator som inte är ockuperad i en timma eller mer för chatt och spel. Möjligheten till spontana sökningar efter böcker eller fakta bör därmed ha förbättrats för barn och ungdomar. Förbättringen kan ses som en del i arbetet med att till barn och ungdomar erbjuda informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning (Bibliotekslagen 9 ). 9

Personalens arbetssätt har däremot inte förändrats, eller förbättrats, jämfört med hur det var innan aktionen genomfördes. Ett förbättringsområde var att personal i yttre tjänst skulle arbeta mer på golvet än bakom disken för att bli mer tillgängliga och därmed underlätta för barn att ställa frågor. Så har inte skett. Åtminstone går det inte att dra den slutsatsen utifrån den här analysens resultat. Analysen visar däremot att personalen varit uppmärksam på vad som skett vid sökdatorn. Det kan bero på att alla har varit delaktiga i den processen och därför måna om att det ska fungera bra. För att förändra arbetssättet behöver idéerna om en sådan förändring kanske förankras bättre hos personalen. Motivation och intresse hos övrig personal är förmodligen också viktiga komponenter för att lyckas med en sådan förändring. 10

5 Reflektion Resultaten visar tydligt att sökdatorn används på rätt sätt av biblioteksbesökande barn. Mina förväntningar innan aktionen såg däremot annorlunda ut. Från början var jag nämligen skeptisk till att ett sådant positivt resultat var möjligt. Tidigare har det nämligen varit en del bråk och bus i samband med datoranvändningen på barn- och ungdomsavdelningen bland barn och ungdomar som besökt oss dagligen. Med de erfarenheterna i bakhuvudet blev därför all bibliotekspersonal på ett tidigt stadium informerad på arbetsplatsträffar om syftet med den nya sökdatorn. De har även deltagit i vilken policy som ska gälla för användning av den nya sökdatorn. De bestämmelser som tagits fram har därför alla varit med och diskuterat fram. Genom att alla varit delaktiga från början, vetat vilka bestämmelser som gäller, har personalen från början kunnat styra datoranvändningen mot dess syfte. Det kan vara en förklaring till att barn som besöker oss kontinuerligt lärt sig att sökdatorn endast är till för boksök och faktasök. För att chatta och spela spel har de av personalen från början konsekvent blivit hänvisade till de bokningsbara datorerna. Noteras bör att en viss otydlighet finns kring vad som menas med informationssökningar och faktasökningar. En definition av begreppen information och fakta har inte formulerats av personalen. Att kalla det för faktasökningar istället för informationssökningar är dock ett försök att begränsa betydelsen något då fakta jämfört med information har en snävare betydelse. Bilden av vad som sker vid sökdatorn är emellertid långt ifrån heltäckande. Under mina observationspass har jag exempelvis med all sannolikhet missat att observera en del användare då jag varit upptagen med andra låntagare och uppgifter. Passen är dessutom så få att de utgör ett ganska klent underlag för några egentliga slutsatser. Loggskrivandet har därför varit ett betydelsefullt komplement till observationerna. När det gäller valet av metod; verktygen observation och loggskrivande, har dessa fungerat bra för att ta reda på vad som händer vid sökdatorn. Båda verktygen har dock använts så att fokus riktats mer på barnens beteende än personalens. Det bör ha en viss påverkan på resultatet. Med ett annat fokus, kanske ett annat verktyg, är det rimligt att anta andra data. Observationerna visar inte heller om barnen hittade den bok eller den information de sökte vilket kan vara intressant att veta. Endast i de fall där barnen bad om personalens hjälp får jag information om detta. För att få reda på huruvida barnens sökningar gav tillfredsställande resultat eller inte, skulle jag behövt ställa frågor till barnen efter deras sökningar. En kvalitativ metod såsom intervju hade här varit lämplig att använda. Mitt eget lärande i den här processen har framför allt varit att börja dokumentera händelser bättre. Rutiner finns dock sedan tidigare på att dokumentera. Utvärderingar görs exempelvis efter kulturevenemang och större förändringar, men det är inte tillräckligt. De mindre förändringarna behöver också reflekteras över. Bjørndahl beskriver den här betydelsen av skriftlig reflektion i Det värderande ögat. Vardagen, menar han, är vanligtvis så mättad med händelser att det blir föga tid över till reflektion över det man sysslar med. Genom att använda sig av en loggbok sätter man på ett systematiskt sätt av tid för reflektion av den egna praktiken (s. 62). Den skriftliga dokumentationen av förändringar och olika händelser, tror jag är viktig för arbetet med att utveckla verksamheten. Att arbeta aktionsforskningsinriktat visar sig dessutom fungera bra i en verksamhet som bibliotek där en hel del förändringsarbete utförs som behöver synliggöras bättre. Därför ser jag positivt på ett fortsatt aktionsforskningsinriktat arbete. När det gäller framtida aktionsprojekt betraktar jag exempelvis området bibliotekspersonalens bemötande av barn som ett förbättringsområde. Ett område den här genomförda aktionen tangerat. Hur personal bemöter barn 11

och hur vi klarar av att svara på deras frågor är ett viktigt område, anser jag. Kerstin Rydsjö beskriver exempelvis hur viktigt det är att biblioteket har en vänlig atmosfär som gör att barn känner sig välkomna och vågar inleda ett samtal med personalen (Barn frågar...s.29). Även Caroline Norrby skriver i sin magisteruppsats hur betydelsefullt det är med bibliotekariens framtoning, humör och beteende för om barn vågar komma fram och fråga eller inte ( De ser väl ut som vanliga människor, de är ju det s. 57). När det gäller personalens kompetens att svara på barns frågor lyfter Kerstin Rydsjö fram i sin litteraturöversikt vikten av att personalen kan sortera barns frågor rätt i kvalificerade och okvalificerade frågor (Barn frågar... s. 26). I besparingstider, skriver hon vidare, verkar det vara vanligt att kvalificerad personal blir upptagna med triviala frågor istället för att hjälpa besökare som behöver kvalificerad service. Lösningen på många bibliotek är att låta okvalificerad personal göra en första sortering av frågorna där kvalificerade frågor ska hänvisas till bibliotekarie i informationsdisk. När det gäller frågor från barn sker sällan den här hänvisningen eftersom deras frågor inte bedöms som kvalificerade (Rydsjö, s. 25-26). Om barnets fråga är komplex är det viktigt att hänvisning sker till kvalificerad personal för bästa möjliga resultat, menar jag. Barns attityder till och föreställning om biblioteket påverkas av vilken hjälp de får eller av vilken hjälp de inte får.. En föreställning som sannolikt bidrar till deras framtida syn på biblioteket. 12

Litteraturförteckning Bibliotekslag (1996: 1596). SFS. Biblioteksplan (2008). Falköpings kommun. Bjørndahl, Cato R.. P. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm:Liber. (140 s) Hansson, Agneta (2003). Praktiskt taget : aktionsforskning som teori och praktik i spåren efter LOM. Göteborg: Dept. of sociology no. 14, Göteborgs univ. Kulturpolitiskt program (2009). Falköpings kommun. Norrby, Caroline (2010). De ser väl ut som vanliga människor, de är ju det Bilden av bibliotekarien hos en grupp barn. Borås: Högskolan i Borås. Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2010: 27). Rydsjö, Kerstin (2000). Referensarbete för barn en litteraturöversikt. Ingår i Lundgren, Lena et al. Barn frågar kan biblioteket svara?: Om referensarbete för barn och ungdomar. Stockholm: Länsbiblioteket i Stockholms län. s. 15-32. Rönnerman, Karin (red) 2004. Aktionsforskning i praktiken: erfarenheter och reflektioner. Lund: Studentlitteratur. (222 s) 13

Bilaga 1 Observation måndag 14 februari mellan kl 13 och 16 13.00 13.10 Lugnt på avdelningen med endast ett fåtal besökare; ett par yngre barn med förälder/vuxen. 13.15 13.35 Pojke i tioårsåldern i sällskap med förälder kommer fram till disken och frågar min kollega hur han gör sökningar i katalogen. Min kollega visar, men det är pojkens pappa som söker. En stund senare kommer pojken och pappan fram till mig då jag sätter upp böcker på barn- och ungdomsavdelningen. De undrar var boken finns som de sökt upp i katalogen. Den står inte på hyllan fast katalogen visar att den ska göra det. Jag följer med till katalogdatorn. Jag ser då att boken de tror är en vanlig bok är en bok med daisyskiva och placerad i Äppelhyllan där medier för barn med läsoch skrivsvårigheter finns. Jag förklarar och visar vid datorn samt visar var Äppelhyllan finns. 13.37 13.45 Flicka i nioårsåldern söker i katalogen tillsammans med förälder/vuxen. Klarar sig själv. Jag visar mig genom att röra mig i närheten av datorn. 14.00 15.00 Få barn som är lite äldre rör sig på barn- och ungdomsavdelningen. Den här tiden pågår rim och ramsor, som leds av dramapedagogen Marita Sonestedt, i sagohörnan på småbarnsavdelningen. Sju stycken barn mellan 3 12 månader växlar rimmar och ramsar tillsammans med Marita och förälder/vuxen. Jag mellan att sätta upp böcker, stå vid disken, hjälpa låntagare, ta emot betalning från föräldrar som deltar i rim och ramsor, bocka av dem från listan, skriva upp dem på listan till nästa rim-stund med mera. 15.20 15.25 Två barn i åldern 8 11 år (pojke och flicka) söker böcker i katalogen. De kommer i sällskap med förälder/vuxen. Klarar sig själva. Jag står vid disken. 15.30 15.40 Flicka i åttaårsåldern söker i katalogen. Klarar sig själv. Jag står vid disken. 15.40 15.45 Två pojkar i elvaårsåldern söker i katalogdatorn på vuxenavdelningen. Jag står vid disken. 14