HJÄLPREDA Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar inom autismspektrum Gäller från 2012-10-22
Hjälpredans innehåll HJÄLPREDANS SYFTE 3 STRUKTUR FÖR UPPDATERING OCH LÅNGSIKTIGHET AV HJÄLPREDAN.....4 VÅRT UPPDRAG...5 ENKÖPINGS KOMMUN ORGANISATION.6 UPPSALA LÄNS LANDSTING ORGANISATION..7 STATLIGA MYNDIGHETER ORGANISATION..8 ANSVARSFÖRDELNING, DEL 1: BARN I FÖRSKOLEÅLDER...9 AVVIKELSER I BARNETS UTVECKLING...10 KARTLÄGGNING/UTREDNING....11 DIAGNOS INOM AUTISMSPEKTRUM....12 STÖD TILL HEMMET/NÄTVERKET........13 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN (SIP) ENLIGT SoL OCH HSL.. 14 PSYKISK OHÄLSA/MISSTANKE OM PSYKISK OHÄLSA...15 MISSTANKE OM UTVECKLINGSSTÖRNING HOS BARN MED SVÅRIGHETER INOM AUTISMSPEKTRUM (OCH EVENTUELLT MOTTAGANDE I GRUNDSÄRSKOLA.....16 PLANERING INFÖR SKOLSTART...17 VID BYTE AV FÖRSKOLA.18 ANSVARSFÖRDELNING, DEL 2: BARN I SKOL- /GYMNASIEÅLDER.19 PLANERING OCH MOTTAGANDE I GRUNDSKOLA/FRITIDSHEM 20 PLANERING OCH MOTTAGANDE I GYMNASIUM.....21 SVÅRIGHETER SOM UPPTÄCKS EFTER SKOLSTART/GYMNASIESTART..22 DIAGNOS INOM AUTISMSPEKTRUM...23 HJÄLPMEDEL.....24 INDIVIDUELL BEHOVSPLANERING..25 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN (SIP) ENLIGT SoL OCH HSL..26 SÄRSKILT STÖD I SKOLA/FRITIDSVERKSAMHET 27 STÖD TILL HEMMET/NÄTVERKET....28 BYTE AV SKOLA, KLASS, PROGRAM MED MERA. 29 PSYKISK OHÄLSA/MISSTANKE OM PSYKISK OHÄLSA...30 MISSTANKE OM UTVECKLINGSSTÖRNING HOS BARN MED SVÅRIGHETER INOM AUTISMSPEKTRUM...31 MOTTAGANDE I GRUNDSÄRSKOLA/GYMNASIESÄRSKOLA.32 IDENTIFIERAT UTVECKLINGSOMRÅDE..33 2
Hjälpredans syfte Syftet med detta dokument är att tydliggöra hur ansvaret är fördelat mellan verksamheter i Enköpings kommun och Uppsala läns landsting, när det gäller barn och ungdomar med svårigheter inom autismspektrum Dokumentet är tänkt att vara ett stöd för dig som arbetar med barn och ungdom (0-18 år) med svårigheter inom autismspektrum
Struktur för uppdatering och långsiktighet av hjälpredan En grupp med representanter från berörda verksamheter träffas 2 gånger per år i syfte att: få en uppdaterad och levande hjälpreda utbyta kunskap och information och lyfta tankar kring förbättringsbehov Nedanstående verksamheter ska kallas och finnas representerade på dessa möten. En del personer kan representera flera verksamheter beroende på arbetsuppgifter och kompetens. Habilitering (Enhetschef habiliteringen i Enköping) Barn- och ungdomspsykiatri (Psykolog på mottagningen i Enköping) Barnhälsovård (Distriktssköterska) Skolkontor (Stöd- och utvecklingskonsulent, Specialpedagog) Förskola och annan pedagogisk verksamhet (Specialpedagog) Grundskola och grundsärskola (Stöd- och utvecklingskonsulent, Psykolog) Gymnasium och gymnasiesärskola (Psykolog, Studie- och yrkesvägledare) Vård- och omsorgsförvaltning (Biståndshandläggare LSS) Funktionerna kan komma att ändras över tid men syftet i sammansättningen är att få en bredd i kompetenser samt verksamhetsområden. Enhetschef på habiliteringen är sammankallande för dessa möten. Mötesstruktur Chef på habiliteringen sammankallar till mötet. Om kallad person får förhinder ansvarar denne för att någon annan från verksamheten deltar. Möten sker 1g/termin. Detta kan ändras till 1 g/år om gruppen bedömer att det räcker. En ordförande och en sekreterare utses vid varje möte. Ändringar i hjälpredan görs på plats av sekreterare. Vid mötets slut är eventuella ändringar gjorda och datum för nästa möte är bestämt. Frågor som inte kan besvaras på plats och uppkomna synpunkter på förbättringsbehov lämnas till chef för respektive verksamhet. Varje deltagare ansvarar för att sprida uppdaterad hjälpreda inom sina respektive verksamheter. Sammankallande äger originalet. Förberedelser inför mötet Varje representant går igenom hjälpredan för att se om: kontaktuppgifter är aktuella förändringar har gjorts i verksamheternas uppdrag och organisation som behöver föras in i hjälpredan det som står i tabellen under den egna verksamheten är aktuellt. Varje representant tar också med sig eventuella frågor och oklarheter till mötet. Frågor och oklarheter kan gälla såväl det som står i hjälpredan som sådant som personal ute i verksamheterna har erfarit. Senaste uppdatering av hjälpredan gjordes: 2012-10-22 Datum för nästa möte: 2013-03-18 4
Vårt uppdrag Det är vårdnadshavaren som har huvudansvaret för sitt barn., landsting och stat har delansvar för olika områden. För att barnet ska utvecklas optimalt krävs det samverkan mellan vårdnadshavare å ena sidan och kommun, landsting och stat å andra sidan. Vårdnadshavare ska alltid vara införstådda med den information som förs över mellan de olika parterna. KOMMUN Skol- och Utbildningsförvaltningens huvuduppdrag är att stödja barn och unga i deras utveckling och lärande. Förskolan/annan pedagogisk verksamhet ska lägga grunden för ett livslångt lärande, erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet och en trygg omsorg. Skolan ska främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevens bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Vård- och Omsorgsförvaltningen har uppdrag att ge insatser till barn med funktionsnedsättning samt ge stöd och avlastning till vårdnadshavare och syskon. LANDSTING Habilitering och hjälpmedel Huvuduppdraget är habilitering/rehabilitering och hjälpmedelsförsörjning för barn samt anhöriga. Syftet är att barn och ungdomar ska kunna uppnå bästa möjliga funktionsförmåga och få goda villkor för ett självständigt och aktivt liv. Barn och ungdomspsykiatrin Uppdraget är att medverka till upptäckt och stödåtgärder, genom kunskapsförmedling och konsultation. Vid svårigheter inom områden som suicidrisk, ätstörningar, traumarelaterade kriser, övergrepp/kränkning, depression, ångest eller aggressivitet, dvs vid psykisk ohälsa, ska barn oh ungdomspsykiatrin erbjuda bedömning, utredning och behandling. Insatserna bygger i de flesta fall på samverkan. Prioritering av vårdbehov utgår i första hand från funktionsbeskrivning och omfattning av problem. Både Habiliteringen och barn och ungdomspsykiatrin arbetar i nära samverkan med familjen och personal i barnets nätverk. Barnhälsovården/barnavårdscentralen Uppdraget är att främja alla barns hälsa och utveckling samt tidigt identifiera och förebygga ohälsa. Minska sjuklighet och funktionsnedsättningar bland barn Stödja och aktivera föräldrar i deras föräldraskap Ge ökad kunskap om hälsa Ge riktade insatser, individuellt utformat stöd och hjälp, där risk för ohälsa kan finnas. STAT Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) uppdrag är att ge specialpedagogiskt stöd till ansvariga inom det offentliga skolväsendet och fristående skolor som står under statlig tillsyn. Stödet (rådgivning, fortbildning och information) ska underlätta kommunernas arbete att erbjuda likvärdig utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till alla barn och vuxna oavsett funktionsnedsättning. Inom SPSM finns också fyra nationella resurscenter (synskada, dövhet eller hörselskada kombinerad med utvecklingsstörning, medfödd dövblindhet respektive grava tal- och språkstörningar) som erbjuder stöd och gör pedagogiska utredningar. Försäkringskassan kan ge olika stödinsatser för vårdnadshavare i familjer där ett eller fler barn har en funktionsnedsättning. Exempel på insatser är vårdbidrag och vård av barn över 12 år. En ansökan kräver i regel ett intyg som bekräftar barnets funktionsnedsättning. Se vidare försäkringskassans hemsida. 5
Enköpings kommun organisation Skolförvaltningen (se mer info på www.enkoping.se samt www.skolverket.se) Skolförvaltningen leds av förvaltningschefen, en verksamhetschef för förskola, en verksamhetschef för grundskola samt en chef för stöd och utveckling. Inom enheten för stöd och utveckling finns kompetens inom administration, informations- och kommunikationsteknik (IKT), elevhälsa och utveckling. I kommunal regi finns förskola, annan pedagogisk verksamhet (öppen förskola, familjecentrum, familjedaghem och natt och helgomsorg), förskoleklass, grundskola, fritidshem samt grundsärskola. I kommunen finns även fristående förskolor samt fristående grundskolor. Utbildningsförvaltningen (se mer info på www.enkoping.se samt www.skolverket.se) Inom gymnasieskolan finns stödverksamheten Fenix för elever med diagnos inom autismspektrum. På Fenix finns två pedagoger och en pedagogisk assistent. Vårdnadshavare gör ansökan, biträdande rektor fattar beslut. Stöd ges på heltid, eller deltid i ämnen där behov finns. Gymnasiesärskolan är till för elever som primärt har en utvecklingsstörning. Vårdnadshavare gör ansökan till gymnasiesärskolan. Eleverna har oftast gått i grundsärskola. Utbildning ges i form av yrkesträning (nationella program) och verksamhetsträning (individuellt program) På utbildningsförvaltningen finns elevhälsa i form av skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog och skolläkare. Elever över 18 år berörs av andra samverkanspartners, som inte är aktuella här. Vård- och omsorgsförvaltningen Biståndsenheten består av en biståndschef samt biståndshandläggare. Biståndshandläggare inom LSS ansvarar för ansökningar av insatser och fattar beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vårdnadshavare ansöker om insats. Vid 15 års ålder kan ungdomen själv ansöka om samt motsätta sig LSS-insats. För att bli beviljad LSS-insats krävs att barnet har en diagnos inom autismspektrum samt att det föreligger ett behov av insatsen, som inte är tillgodosett på annat sätt. Verksamhet som utför beviljade insatser enligt LSS består av verksamhetschef, resultatenhetschef, arbetsledare och omsorgspersonal. Det finns både kommunala och privata utförare. Insatserna utgår från ett salutogent förhållningssätt och att ge rätt stöd till ett självständigt liv 6
Uppsala läns landsting organisation Habilitering och hjälpmedel Habilitering och hjälpmedel är en länstäckande specialistfunktion som samarbetar med länets åtta kommuner, där en enhet är placerad i Enköping. Insatserna är frivilliga och bygger på samtycke och medverkan från barnet, vårdnadshavare och nätverket runt individen. Habilitering och hjälpmedel erbjuder psykologiska, sociala, pedagogiska, medicinska, kognitiva och tekniska insatser. Insatserna kan utgöras av utbildning, konsultation, handledning vid träning och annan behandling. Verksamheter inom habilitering och hjälpmedel som riktar sig till barn och ungdom är: habilitering, hjälpmedelscentral, hörcentral, syncentral och taltjänst. För kontakt med habiliteringen kan barnhälsovården och skolans elevhälsa göra en ansökan. Även barnsjukhuset och barn- och ungdomspsykiatrin kan remittera barn och ungdomar till habiliteringen. Barn- och ungdomspsykiatrin Barn och ungdomspsykiatrin är en länstäckande specialistklinik som är organiserad under psykiatridivisionen, Akademiska sjukhuset i Uppsala. Barn och ungdomspsykiatrin har en utbyggd öppenvård, en akutvård med tillhörande möjlighet till akut heldygnsvård samt en specialiserad behandlings- respektive utredningsenhet. Målgrupp är barn/ungdom (under 18 år) och deras familjer. Barn och ungdomspsykiatrin är till största delen en frivillig verksamhet och bygger på samtycke och medverkan från såväl barn/ungdom som vårdnadshavare. I Enköping finns en av länets öppenvårdsmottagningar. Mottagningen i Enköping har Enköpings- och Håbo kommun som sitt upptagningsområde. Samverkansparter kan skriva remiss till Barn och ungdomspsykiatrin och skicka denna till Barn och ungdomspsykiatrins länsövergripande remissbedömningsgrupp. Allmänheten och samverkansparter kan själva ta kontakt med Barn och ungdomspsykiatrins länsövergripande telefonrådgivning och få rådgivning kring sitt problem eller situation. Barn och ungdomar kan ringa själva. Vid rådgivning kan man vara anonym. Är situationen eller problemet av sådan grad att det krävs barnpsykiatrisk bedömning så ansvarar telefonrådgivningen för att information förs vidare till den mottagning/enhet inom Barn och ungdomspsykiatrin som bedöms lämplig. Barn och ungdomspsykiatrins verksamhet omfattas av förstärkt vårdgaranti vilket innebär att planerad vård ska erbjudas inom 30 dagar. Akut/jourbedömning kan erbjudas dygnet runt. Primärvård/Barnhälsovård Primärvården är basen i länets hälso- och sjukvård. Länsinvånarna vänder sig i första hand till vårdcentralen vid sjukdom eller frågor om hälsa. Primärvården har ett program om hur Barnhälsovården ska utformas och erbjudas till alla föräldrar. Detta gäller både landsting och privata barnavårdscentraler. Barnavårdcentralen svarar för hälsobesök vid nyckelåldrar enligt specifikt basprogram från nyfödd till skolstart, samt ger råd om allt som rör barnets utveckling. 7
Statliga myndigheter ORGANISATION Specialpedagogiska skolmyndigheten är en rikstäckande myndighet som är uppdelad på fem regioner. Uppsala län tillhör Östra regionen där även Stockholms och Gotlands län ingår. Lokalkontor finns i Uppsala; regionkontor finns i Stockholm. På kontoren arbetar rådgivare med kunskap om specialpedagogiska konsekvenser utifrån olika funktionsnedsättningar. Försäkringskassan har lokalkontor i Enköping och i Uppsala beroende på vilken typ av ärende det gäller. 8
ANSVARS- FÖRDELNING för barn i förskoleålder AKTÖRER : Skolförvaltningen (förskola och annan pedagogisk verksamhet) Vård- och omsorgsförvaltningen : Barnhälsovård Habilitering och hjälpmedel Barn- och ungdomspsykiatri
Avvikelser i barnets utveckling förskola/annan pedagogisk verksamhet barnhälsovård FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET BARNHÄLSOVÅRD Arbetslaget för en diskussion om förhållningssätt och bemötande. Förskolechefen inventerar pedagogernas kompetens. Skolkontorets förskolekonsulent/spec.pedagog och/eller psykolog ger stöd i form av konsultation/handledning till personal. Skolkontorets förskolekonsulent/spec.pedagog deltar vid behov i samtal med förälder och personal. Utifrån barnets behov görs i samråd med vårdnadshavare, anpassningar på organisations-, grupp- och individnivå. Genomför återkommande kontroller genom hela förskoletiden, oavsett tillkommande diagnoser. Genomför screening på Barnavårdscentral för tidiga tecken på utvecklingsavvikelse. Samråder och erbjuder kontakter för barnet och familjen. Informera vårdnadshavare om barnets möjlighet till utredning av psykolog. Förskolechef ansvarar för att barnet får det särskilda stöd det behöver utifrån skollag och läroplan. Förskolechef ansöker om tilläggsbelopp för särskilt stöd. Förskolekonsulent/specialpedagog deltar i nätverksmöten och bereder ansökningar om tilläggsbelopp för särskilt stöd. Vårdnadshavare får information om föräldrastöd. Förskolan/annan pedagogisk verksamhet motiverar/stöttar vårdnadshavare till kontakt med Barnhälsovården. 10
Kartläggning/utredning förskola/annan pedagogisk verksamhet barnhälsovård habilitering barn- och ungdomspsykiatri FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET Gör vid behov en pedagogisk kartläggning. Skolkontorets förskolekonsulent/ specialpedagog kan finnas med som stöd i genomförandet av kartläggningen. Återger den pedagogiska kartläggningen till vårdnadshavare. Om barnet utretts av Barnavårdscentralen eller habiliteringen deltar förskolechef och förskolepersonal vid återgivning av utredningsresultat med vårdnadshavares godkännande. BARNHÄLSOVÅRD Gör utvecklingsbedömning samt medicinsk utredning. Ger återkoppling av utredningens resultat till vårdnadshavare. Om barnet går på förskola eller annan pedagogisk omsorg så sker även, med vårdnadshavares godkännande, möte med förskolechef, förskolepersonal och skolkontoret för återgivning av utredningsresultat. Vid behov och med vårdnadshavares godkännande remitterar barnhälsovård till habiliteringen. Ger råd och stöd till vårdnadshavare under utredningstiden HABILITERING Gör utredning utifrån remiss. Ger återkoppling av utredningens resultat till vårdnadshavare. Om barnet går på förskola eller annan pedagogisk omsorg så sker även, med vårdnadshavares godkännande, möte med förskolechef, förskolepersonal och skolkontoret för återgivning av utredningsresultat. BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI Vid tecken på psykisk ohälsa hos barnet kartläggs denna och barnets förutsättningar inför bedömning av insatsbehov. Vårdnadshavare tar initiativ eller lämnar sitt godkännande. Utredningsresultatet delges vårdnadshavare samt barnet, när så är möjligt. 11
Diagnos inom autismspektrum förskola/annan pedagogisk verksamhet barnhälsovård barn- och ungdomspsykiatri vård- och omsorgsförvaltningen habilitering FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET Förskolechef diskuterar med habiliteringen om förskolans förutsättningar att genomföra mångsidiga intensiva insatser. Vid behov deltar förskolekonsulent/ specialpedagog från skolkontoret. Personalen deltar i habiliteringens utbildningar om autism, inlärningsteori och beteendeterapeutiska metoder. Förskolechef och förskolepersonal medverkar i att ta fram, följa upp och utvärdera barnets individuella träningsprogram. Förskolechef, förskolepersonal, förskolekonsulent och/eller specialpedagog deltar vid målformuleringsmöten och utvärderingsmöten med habiliteringen. Förskolepersonal deltar i träningsmöten med habiliteringen. Förskolechef ansöker om tilläggsbelopp för särskilt stöd. Förskolekonsulent/ specialpedagog på skolkontoret bereder ansökningar om tilläggsbelopp. VÅRD OCH OMSORG Efter fastställd diagnos kan vårdnadshavare ansöka om insatser enligt LSS hos biståndshandläggare. Det finns totalt nio insatser. Biståndshandläggare utreder behovet av ansökt insats och fattar därefter beslut. Om insats från LSS finns erbjuds individuell plan enligt LSS. BARNHÄLSO- VÅRD Rutinkontroller på Barnavårdscentralen fortsätter löpande till och med att barnet fyllt sex år. Information om samhällets stödinsatser ges vid barnläkarkontakt, mottagningsbesök på Barnavårdscentral och via familjecentraler. HABILITERING Vid diagnos inom autismspektrum informeras vårdnadshavaren om diagnosen och samhällets stödinsatser. I samförstånd med vårdnadshavaren informeras förskolepersonal om funktionsnedsättningen och barnets behov av specifikt stöd. Tar reda på vårdnadshavares och förskolas möjlighet att genomföra mångsidiga intensiva insatser. Ansvarar för att tillsammans med barnets nätverk ta fram, följa upp och utvärdera barnets individuella träningsprogram. Ansvarar för nätverks- och handledningsmöten. Erbjuder utbildningar till personal om autism, inlärningsteori och beteendeterapeutiska metoder. BARN- OCH UNGDOMS- PSYKIATRI Vid psykisk ohälsa hos barnet. Bedömning av insatsbehov 12
Stöd till hemmet/nätverket förskola/annan pedagogisk verksamhet barnhälsovården barn- och ungdomspsykiatri vård- och omsorgsförvaltningen FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET Vid behov erbjuder förskolechef möjlighet till utökad tid på förskolan för barnet. Förskolechef och förskolepersonal samverkar med vårdnadshavare och habiliteringen kring gemensamma mål för barnets vardagsträning. Förskolechef, personal och/eller förskolekonsulent /specialpedagog deltar i habiliteringens nätverksmöten med vårdnadshavare. habilitering VÅRD OCH OMSORG Vårdnadshavare kan ansöka om LSS-insatser hos biståndshandläggare. De vanligaste insatserna för barn är avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet samt korttidstillsyn för skolungdom över 12 år. BARNHÄLSOVÅRD Ger stöd vid besök på Barnavårdscentral och följer upp insatser. Erbjuder ytterligare kontakter som kan vara aktuella, till exempel: barnpsykolog, logoped, barnläkare, ögon- och hörselmottagning, sjukgymnast, dietist, socialförvaltning, neurolog, habilitering och kurator HABILITERING Ansvarar för att tillsammans med barnets nätverk ta fram, följa upp och utvärdera barnets individuella träningsprogram. Ansvarar för nätverks- och handledningsmöten. Erbjuder utbildningar till vårdnadshavare/anhöriga och personal om autism, inlärningsteori och beteendeterapeutisk metoder. BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI Vid psykisk ohälsa hos barnet. Bedömning av insatsbehov. 13
Samordnad individuell plan (SIP) enligt SoL och HSL förskola/förskola annan pedagogisk verksamhet vård- och omsorgsförvaltningen barnhälsovård FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET Personal från förskola/annan pedagogisk verksamhet och förskolekonsulent/specialpedagog från skolkontoret kan delta i upprättande av Samordnad individuell plan men har ingen lagstadgad skyldighet till detta. habilitering barn- och ungdomspsykiatri / VÅRD OCH OMSORG, BARNHÄLSOVÅRD, HABILITERING, BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI Ska vid behov initiera och kalla till Samordnad individuell plan Ska vid kallelse delta i upprättande av Samordnad individuell plan. Sådan kallelse till möte ska skyndsamt prioriteras av dem som kallas. 14
Psykisk ohälsa/misstanke om psykisk ohälsa Om barnets psykiska ohälsa inte kan omhändertas av vårdnadshavare, habiliteringen, barnhälsovården, Vård- och Omsorgsförvaltningen, förskola eller annan pedagogisk verksamhet barn- och ungdomspsykiatri BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI För barn/ungdom som inte har pågående kontakt med Barn- och ungdomspsykiatrin: Telefonrådgivning (dygnet runt) - kartläggning av problem, rådgivning, hänvisning till andra verksamheter om det som beskrivs inte bedöms psykiatriskt, telefonkonsultation till samverkansparter, information om litteratur, webadresser mm. Bedömningssamtal (vardagar) - Bedömning erbjuds i svåra situationer och vid misstanke om allvarliga tillstånd eller där det finns påtaglig risk för negativ utveckling. Remiss från samverkansparter ang barn- och ungdomspsykiatriska frågeställningar bedöms Jour/akutbedömning (dygnet runt) - Jourbedömning erbjuds när barnets situation behöver bedömas skyndsamt (t ex akuta, livshotande tillstånd) För barn/ungdom som har kontakt med Barn- och ungdomspsykiatrin: Insatser sätts in utifrån en prioritering där situation/problem bedöms främst utifrån risk, lidande och funktionsnivå. Prioritet 1 Akut suicidrisk i samband med depression, psykos, paniksyndrom eller annat psykiatriskt tillstånd. Livshotande ätstörning. Akut utsatta barn & ungdomar i traumarelaterade kriser (t ex misshandel, olyckor/sjukdom). Akuta psykoser, även kopplat till missbruk. Prioritet 2 - Medverka till tidig upptäckt och stödåtgärder genom kunskapsförmedling, vårdprogram och konsultverksamhet. Ofta i samverkan med andra verksamheter samt anhöriga. Behandling, uppföljning och stödinsatser för prioritet 1. Prioritet 3 - Barnpsykiatriska störningar som påverkar vardagen och behöver begränsade insatser. Graden av funktionshinder; multipla diagnoser, påverkar prioriteringen. Barn & ungdomar med måttliga funktionshinder såsom vid autism, DAMP/ADHD, tvångssyndrom, ångestsyndrom, social fobi mm. Barn & ungdomar i utsatta miljöer med psykiskt sjuka/missbrukande föräldrar eller barn & ungdomar i familjer med misshandels- och/eller allvarlig/skadlig relationsproblematik. Barn- och ungdomspsykiatrin kan i många av dessa fall arbeta konsultativt. Barn, familj som har pågående kontakt med Barn- och ungdomspsykiatrin erbjuds beroende av situation och problembild: Tvärprofessionell bedömning Fördjupad utredning med fokus på om barnet har en psykiatrisk diagnos eller inte Behandlingsinsats som syftar till att öka livskvalitet och att få vardagen att fungera bättre Joursamtal erbjuds där Barn- och ungdomspsykiatrin bedömer att barnet/ungdomens situation behöver bedömas skyndsamt (t ex akuta, livshotande tillstånd) 15
Misstanke om utvecklingsstörning hos barn med svårigheter inom autismspektrum förskola/annan pedagogisk verksamhet barnhälsovård habilitering FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET Om en utvecklingsbedömning av barnet blir aktuell, utifrån vårdnadshavares önskemål, görs en pedagogisk kartläggning som underlag för vidare utredning. Kartläggningen återges till vårdnadshavare och skickas till utredande psykolog. Förskolekonsulent/specialpedagog ger stöd till personal i att skriva pedagogisk kartläggning och ger stöd till vårdnadshavare, inför val av skola/skolform. BARNHÄLSOVÅRD Om en utvecklingsbedömning av barnet blir aktuell görs medicinsk utredning (om inte detta görs på habiliteringen). HABILITERING Psykolog bedömer behov av begåvningsutredning samt genomför den i de fall det behövs. I vissa fall görs även en medicinsk utredning (om inte detta görs på vid annan vårdinrättning). I samförstånd med vårdnadshavare kan återgivning av utredningsresultat ges till förskolepersonalen. 16
Planering inför skolstart förskola/annan pedagogisk verksamhet barnhälsovård habilitering FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET Förskolechef ansvarar i samråd med vårdnadshavare för att informera mottagande skola och bjuder in till överlämningsmöte. Vid behov deltar förskolekonsulent/specialpedagog. Förskolechef skriver behovsunderlag till rektor, gällande tilläggsbelopp om särskilt stöd inför förskoleklass. Mottagande rektor informerar sig om elevens funktionsnedsättning och specifika behov. Rektor ansvarar för planering inför skolstart/fritidshem i samverkan med vårdnadshavare, elevhälsan och habilitering. Om eleven har fritidshem på en annan skola bjuds ansvarig rektor/chef in till planering. BARNHÄLSOVÅRD På begäran av skolsköterska på mottagande skola överförs barnets uppgifter i barnhälsovårdsjournalen till skolhälsovårdsjournalen med vårdnadshavares samtycke HABILITERING Inför val av skolform ansvarar vårdnadshavare för ansökan. Habiliteringen kan vid behov ge stöd avseende detta till vårdnadshavare. Samverkar med förskola och skolkontoret, genom att informera skolpersonal om barnets funktionsnedsättning och specifika behov, enligt överenskommelse med vårdnadshavare. 17
Vid byte av förskola förskola/annan pedagogisk verksamhet FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET Utifrån vårdnadshavares önskemål ansvarar avlämnande förskolechef för att bjuda in mottagande förskola för att informera om barnets funktionsnedsättning och specifika behov. Vid behov deltar förskolekonsulent/specialpedagog från skolkontoret. 18
ANSVARS- FÖRDELNING för barn i skol-/gymnasieålder AKTÖRER : Skolförvaltningen (grundskola och grundsärskola) Utbildningsförvaltningen (gymnasieskola och gymnasiesärskola) Vård- och omsorgsförvaltningen : Barnhälsovård Habilitering och hjälpmedel Barn- och ungdomspsykiatri
Planering och mottagande i grundskola/grundsärskola/fritidshem grundskola/grundsärskola vård- och omsorgsförvaltningen habilitering GRUNDSKOLA/GRUNDSÄRSKOLA Mottagande rektor informerar sig om elevens funktionsnedsättning och specifika behov. Rektor ansvarar för planering inför skolstart/fritidshem i samverkan med vårdnadshavare, elevhälsan och habilitering. Om eleven har fritidshem på en annan skola bjuds ansvarig rektor/chef in till planering. Skolsköterska sänder, med vårdnadshavares samtycke, klasslista till resp. Barnavårdscentral så snart planering är klar. Han/hon initierar kontakt med Barnavårdscentral för personligt möte och överföring av journalkopior av delar av barnjournalen i augusti, september. VÅRD OCH OMSORG För skolbarn över 12 år kan vårdnadshavare ansöka om korttidstillsyn/fritids enligt LSS hos biståndshandläggare. HABILITERING Informerar skolpersonal om barnets funktionsnedsättning och specifika behov enligt överenskommelse med vårdnadshavare. 20
Planering och mottagande i gymnasium/gymnasiesärskola grundskola/grundsärskola gymnasieskola/gymnasiesärskola GRUNDSKOLA/GRUNDSÄRSKOLA Personal från grundskola/grundsärskola deltar i överlämnandekonferens med gymnasiet. Med vårdnadshavares samtycke informeras mottagande gymnasium om elevens specifika behov. Elevhälsan kan vid behov och med vårdnadshavares samtycke delta vid överlämnandet. GYMNASIESKOLA/GYMNASIESÄRSKOLA Specialpedagoger besöker kommunens alla grundskolor på vårterminen i åk 9 för planering och inhämtande av information kring nya elever. Överlämningskonferens genomförs mellan grundskolor och gymnasiet på vårterminens senare del inför bytet till gymnasiet. Extra överlämningsmöten genomförs mellan grundskola och gymnasiet vid behov. Mottagande biträdande rektor informerar sig om elevens funktionsnedsättning och de behov som framkommit. Rektor planerar med familj, elevhälsa och vid behov också externa samarbetspartners. Om eleven har fritidshem är även den personalen med i planeringen. Skolsköterska på gymnasiet ansvarar för att, med vårdnadshavares samtycke, inhämta uppgifter från barnhälsovårdsjournalen. Även psykolog på gymnasiet har informationsöverföring från grundskolans psykologer om familj önskar. Eleven tas vid behov upp i elevvårdsteamens genomgångar. Samrådsmöten med vårdnadshavare/myndig elev sker vid behov. Elevhälsa är inkopplad i konsultativt, förebyggande och stödjande syfte i detta skede. 21
Svårigheter som upptäcks efter skolstart/gymnasiestart grundskola/grundsärskola gymnasieskola/gymnasiesärskola habilitering barn- och ungdomspsykiatri GRUNDSKOLA/GRUNDSÄRSKOLA När en elev riskerar att inte nå de lägsta kunskapskraven eller uppvisar andra svårigheter ansvarar rektor för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Elevhälsan rådfrågas. Utredningen genomförs utifrån behov av pedagog, specialpedagog, psykolog, kurator och/eller skolhälsovård. Utredningen utgör underlag när rektor fattar beslut om särskilt stöd. Pedagoger gör vid behov åtgärdsprogram med stöd av elevhälsan. Elevhälsans utredningar ska vara vägledande för hur elevens behov ska bemötas i skolan. Psykologen i elevhälsan kan, utifrån gjorda utredningar, i samråd med vårdnadshavare, besluta om att skicka remiss vidare för en fördjupad bedömning av landstinget (till exempel Barn- och ungdomspsykiatrin, Habilitering och logoped). Elevhälsan erbjuder konsultation till personal. Psykolog, specialpedagog och stöd- och utvecklingskonsulenter från skolkontoret erbjuder vid behov konsultation till elevhälsan. GYMNASIE/ GYMNASIESÄRSKOLA När en elev riskerar att inte nå de lägsta kunskapskraven eller uppvisar andra svårigheter ansvarar rektor för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Elevhälsan rådfrågas. Utredningen genomförs utifrån behov av pedagog, specialpedagog, psykolog, kurator och/eller skolhälsovård. Utredningen utgör underlag när rektor fattar beslut om särskilt stöd. Pedagoger gör vid behov åtgärdsprogram med stöd av elevhälsan. Psykologen i elevhälsan kan, utifrån gjorda utredningar, i samråd med vårdnadshavare, besluta om att skicka remiss för en fördjupad bedömning av landstinget (tex Barn- och ungdomspsykiatrin, Habilitering och logoped). Utifrån pedagogers behov erbjuder skolhälsovården konsultation /handledning. HABILITERING Gör kompletterande utredning utifrån remiss eller ansökan. Återkoppling av utredningens resultat till vårdnadshavare och barnet och därefter till remitterande instans och skolpersonal, med vårdnadshavares och barnets godkännande. BARN- OCH UNGDOMS- PSYKIATRI Vid psykisk ohälsa hos barnet. Bedömning av insatsbehov. 22
Diagnos inom autismspektrum grundskola/grundsärskola habilitering gymnasieskola/gymnasiesärskola barn- och ungdomspsykiatri vård- och omsorgsförvaltningen GRUNDSKOLA/ GRUNDSÄRSKOLA Se Särskilt stöd i skola/fritidshemsverksamhet. Personalen kan delta i habiliteringens utbildningar om autism, inlärningsteori och beteendeterapeutiska metoder. GYMNASIE/ GYMNASIESÄRSKOLA Se Särskilt stöd i skola/fritidshemsverksamhet. Personalen kan delta i habiliteringens utbildningar om autism, inlärningsteori och beteendeterapeutiska metoder. VÅRD OCH OMSORG Efter fastställd diagnos kan vårdnadshavare ansöka om insatser enligt LSS hos biståndshandläggare. Vid 15 års ålder kan ungdomen själv ansöka om samt motsätta sig LSSinsats. Biståndshandhandläggaren utreder behovet av ansökta insatser och fattar därefter beslut. HABILITERING Erbjuder utbildningar till barnet, vårdnadshavare, personal och övrigt nätverk om autism, inlärningsteori och beteendeterapeutiska metoder. BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI Vid psykisk ohälsa hos barnet. Bedömning av insatsbehov. 23
Hjälpmedel grundskola/grundsärskola habilitering gymnasieskola/gymnasiesärskola GRUNDSKOLA/ GRUNDSÄRSKOLA Rektor ansvarar för att tillgodose elevens behov av hjälpmedel i skolan. barnhälsovård GYMNASIE/ GYMNASIESÄRSKOLA Rektor ansvarar för att tillgodose elevens behov av hjälpmedel i skolan. HABILITERING Ger utbildning och handledning om hjälpmedel som underlättar i vardagen. Vissa kognitiva hjälpmedel kan förskrivas av habiliteringen (som personligt hjälpmedel). BARNHÄLSOVÅRD Sköterska/ Distriktssköterska på Barnavårdscentral förskriver eventuellt behov av inkontinenshjälpmedel efter att patientansvarig läkare meddelat behov enligt avtal. Hjälpmedel till PEG/sondmatningsmaterial och eventuellt sjukvårdsmaterial. 24
Individuell behovsplanering grundskola/grundsärskola gymnasieskola/gymnasiesärskola GRUNDSKOLA/ GRUNDSÄRSKOLA Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Detta dokumenteras i elevens individuella utvecklingsplan (IUP). vård- och omsorgsförvaltningen habilitering GYMNASIE/ GYMNASIESÄRSKOLA Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. VÅRD OCH OMSORG Biståndshandläggaren erbjuder alla som är beviljade någon insats enligt LSS att upprätta en individuell plan enligt LSS. HABILITERING Upprättar habiliteringsplan med barnet och vårdnadshavaren. 25
Samordnad individuell plan (SIP) enligt SoL och HSL grundskola/grundsärskola gymnasieskola/gymnasiesärskola vård- och omsorgsförvaltningen GRUNDSKOLA/ GRUNDSÄRSKOLA Personal inom elevhälsan som arbetar enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vid behov initiera och kalla till Samordnad individuell plan samt vid kallelse delta i upprättande av Samordnad individuell plan. Sådan kallelse till möte ska skyndsamt prioriteras av dem som kallas. Även övriga inom skolförvaltningen kan delta men har ingen lagstadgad skyldighet till detta. habilitering barn- och ungdomspsykiatri GYMNASIE/ GYMNASIESÄRSKOLA Personal inom elevhälsan som arbetar enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vid behov initiera och kalla till Samordnad individuell plan samt vid kallelse delta i upprättande av Samordnad individuell plan. Sådan kallelse till möte ska skyndsamt prioriteras av dem som kallas. Även övriga inom utbildningsförvaltningen kan delta men har ingen lagstadgad skyldighet till detta. / VÅRD OCH OMSORG, HABILITERING, BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI, Ska vid behov initiera och kalla till Samordnad individuell plan Ska vid kallelse delta i upprättande av Samordnad individuell plan. Sådan kallelse till möte ska skyndsamt prioriteras av de som kallas. 26
Särskilt stöd i skola/fritidsverksamhet grundskola/grundsärskola gymnasieskola/gymnasiesärskola vård- och omsorgsförvaltningen GRUNDSKOLA/ GRUNDSÄRSKOLA Det särskilda stödet ska, i samråd med elev och vårdnadshavare, formuleras i ett åtgärdsprogram utifrån det behov som framkommit i utredning. Det särskilda stödet får ges i stället för ordinarie undervisning eller som komplement. Det särskilda stödet ska i första hand ges inom den elevgrupp som eleven tillhör på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de lägsta kunskapskraven. Vid särskilda skäl får stödet ges enskilt eller i en särskild undervisningsgrupp. Insatser enligt åtgärdsprogram ska följas upp och utvärderas kontinuerligt. habilitering barn- och ungdomspsykiatri GYMNASIE/ GYMNASIESÄRSKOLA Det särskilda stödet ska, i samråd med elev och vårdnadshavare, formuleras i ett åtgärdsprogram utifrån de behov som framkommit i utredning. Det särskilda stödet får ges istället för ordinarie undervisning eller som komplement. Det särskilda stödet ska i första hand ges inom den elevgrupp som eleven tillhör på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de lägsta kunskapskraven. Vid särskilda skäl får stödet ges enskilt eller i en särskild undervisningsgrupp om eleven önskar. Insatser enligt åtgärdsprogram ska följas upp och utvärderas regelbundet. VÅRD OCH OMSORG För skolungdomar över 12 år kan vårdnadshavare ansöka hos biståndshandläggare om korttidstillsyn/fritids enligt LSS. Vid 15 års ålder kan ungdomen själv ansöka om samt motsätta sig LSSinsats. HABILITERING Utifrån upprättad habiliteringsplan initierar och/eller deltar habiliteringen i nätverksoch handledningsmöten Erbjuder utbildningar till personal om autism, inlärningsteori och beteendeterapeutiska metoder. BARN- OCH UNGDOMS- PSYKIATRI Vid psykisk ohälsa hos barnet. Bedömning av insatsbehov 27
Stöd till hemmet/nätverket grundskola/grundsärskola gymnasieskola/gymnasiesärskola vård- och omsorgsförvaltningen GRUNDSKOLA/ GRUNDSÄRSKOLA Möten med elever och vårdnadshavare när behov finns hos endera part. Elevhälsan kan vid behov vara behjälplig att lotsa vidare till de instanser i samhället där familjens behov av stöd bäst kan tillgodoses utanför skolans ansvarsområde. Rektor kan erbjuda fritidshemsplats om eleven behöver särskilt stöd i sin utveckling eller på grund av familjens situation i övrigt. habilitering GYMNASIESKOLA/ GYMNASIESÄRSKOLA Samrådsmöten med elever och vårdnadshavare när behov finns hos endera part. Elevhälsan kan vid behov vara behjälplig att lotsa vidare till de instanser i samhället där familjens behov av stöd bäst kan tillgodoses utanför skolans ansvarsområde. barn- och ungdomspsykiatri VÅRD OCH OMSORG Efter fastställd diagnos kan vårdnadshavare ansöka om insatser enligt LSS hos biståndshandläggare. Vid 15 års ålder kan ungdomen själv ansöka om samt motsätta sig LSS-insats. Biståndshandläggare utreder behovet av ansökta insatser och fattar därefter beslut. De vanligaste insatserna för ungdomar är korttidsvistelse utanför det egna hemmet, korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år fram till 21 år, kontaktperson och ledsagarservice. HABILITERING Utifrån upprättad habiliteringsplan ges anpassat stöd. Erbjuder utbildningar till barnet, vårdnadshavare och anhöriga om autism, inlärningsteori och beteendeterapeutisk metoder. BARN- OCH UNGDOMS- PSYKIATRIN Vid psykisk ohälsa hos barnet. Bedömning av insatsbehov. 28
Byte av skola, klass, program eller övergångar till annan samhällsverksamhet grundskola/grundsärskola gymnasieskola/gymnasiesärskola habilitering GRUNDSKOLA/GRUNDSÄRSKOLA I samråd med vårdnadshavare överför ansvarig pedagog och elevhälsan information till berörd skolpersonal. GYMNASIE/GYMNASIESÄRSKOLA I samråd med vårdnadshavare och elev överför ansvarig pedagog och elevhälsan adekvat information till berörd ny personal. Biträdande rektor är delaktig i denna process. HABILITERING Habiliteringen kan ge handledning till nätverket för att underlätta för eleven vid byte av skola/klass/program/etcetera. 29
Psykisk ohälsa/misstanke om psykisk ohälsa Om barnets psykiska ohälsa inte kan omhändertas av vårdnadshavare, habiliteringen, Vårdoch Omsorgsförvaltningen eller grundskola/gymnasium barn- och ungdomspsykiatri BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI För barn/ungdom som inte har pågående kontakt med Barn- och ungdomspsykiatrin: Telefonrådgivning (dygnet runt) - kartläggning av problem, rådgivning, hänvisning till andra verksamheter om det som beskrivs inte bedöms psykiatriskt, telefonkonsultation till samverkansparter, information om litteratur, webadresser mm. Bedömningssamtal (vardagar) - Bedömning erbjuds i svåra situationer och vid misstanke om allvarliga tillstånd eller där det finns påtaglig risk för negativ utveckling. Remiss från samverkansparter ang barn- och ungdomspsykiatriska frågeställningar bedöms Jour/akutbedömning (dygnet runt) - Jourbedömning erbjuds när barnets situation behöver bedömas skyndsamt (t ex akuta, livshotande tillstånd) För barn/ungdom som har kontakt med Barn- och ungdomspsykiatrin: Insatser sätts in utifrån en prioritering där situation/problem bedöms främst utifrån risk, lidande och funktionsnivå. Prioritet 1 Akut suicidrisk i samband med depression, psykos, paniksyndrom eller annat psykiatriskt tillstånd. Livshotande ätstörning. Akut utsatta barn & ungdomar i traumarelaterade kriser (t ex misshandel, olyckor/sjukdom). Akuta psykoser, även kopplat till missbruk. Prioritet 2 - Medverka till tidig upptäckt och stödåtgärder genom kunskapsförmedling, vårdprogram och konsultverksamhet. Ofta i samverkan med andra verksamheter samt anhöriga. Behandling, uppföljning och stödinsatser för prioritet 1. Prioritet 3 - Barnpsykiatriska störningar som påverkar vardagen och behöver begränsade insatser. Graden av funktionshinder; multipla diagnoser, påverkar prioriteringen. Barn & ungdomar med måttliga funktionshinder såsom vid autism, DAMP/ADHD, tvångssyndrom, ångestsyndrom, social fobi mm. Barn & ungdomar i utsatta miljöer med psykiskt sjuka/missbrukande föräldrar eller barn & ungdomar i familjer med misshandels- och/eller allvarlig/skadlig relationsproblematik. Barn- och ungdomspsykiatrin kan i många av dessa fall arbeta konsultativt. Barn, familj som har pågående kontakt med Barn- och ungdomspsykiatrin erbjuds beroende av situation och problembild: Tvärprofessionell bedömning Fördjupad utredning med fokus på om barnet har en psykiatrisk diagnos eller inte Behandlingsinsats som syftar till att öka livskvalitet och att få vardagen att fungera bättre Joursamtal erbjuds där Barn- och ungdomspsykiatrin bedömer att barnet/ungdomens situation behöver bedömas skyndsamt (t ex akuta, livshotande tillstånd) 30
Misstanke om utvecklingsstörning hos barn med svårigheter inom autismspektrum grundskola/grundsärskola gymnasieskola/gymnasiesärskola habilitering GRUNDSKOLA/ GRUNDSÄRSKOLA Då eleven inte uppnår de lägsta kunskapskraven för grundskolan och då skolan/vårdnadshavare misstänker att detta beror på en utvecklingsstörning beslutar rektor i samråd med vårdnadshavare och elevhälsan om att detta ska utredas. Rutiner finns i kommunen gällande hur dessa utredningar ska genomföras. Utredning kan också ske i samverkan med Barn- och ungdomspsykiatrin och habilitering beroende på ärende. Eventuell diagnos ställs av utredande psykolog. Remiss kan också efter utredning och diagnos skickas av utredande psykolog till habiliteringen för fortsatta stödinsatser om vårdnadshavare önskar. GYMNASIE/ GYMNASIESÄRSKOLA Då eleven inte uppnår kunskapsmålen och då skolan/föräldrar misstänker att detta beror på en utvecklingsstörning beslutar rektor om att detta ska utredas i samråd med familj och den lokala elevhälsan. Rutiner finns i kommunen gällande hur dessa utredningar ska genomföras. Utredning kan också ske i samverkan med Barnoch ungdomspsykiatrin och habilitering beroende på ärende. Eventuell diagnos ställs av utredande psykolog. Familj kan därefter göra en ansökan till gymnasiesärskola utifrån det underlag som diagnosen vilar på. Remiss kan också efter utredning och diagnos skickas av utredande psykolog till habiliteringen för fortsatta stödinsatser om familj önskar. HABILITERING Psykolog gör bedömning i särskilda fall där skolpsykolog behöver habiliteringens kompetens. Vid eventuell diagnos utvecklingsstörning finns habiliteringen med som ett fortsatt stöd till familjen avseende eventuell ansökan till särskola. 31
Mottagande i grundsärskola/gymnasiesärskola då barnet har konstaterad autism och utvecklingsstörning grundskola/grundsärskola gymnasieskola/gymnasiesärskola habiliteringen GRUNDSKOLA/GRUNDSÄRSKOLA Vid beslut om att eleven har rätt till undervisning enligt grundsärskolans läroplan kan elev och dess vårdnadshavare välja om eleven ska få undervisning integrerad i en grundskoleklass eller i en grundsärskoleklass. Mottagande rektor ansvarar för planering inför skolstart och informerar sig om elevens funktionsnedsättning och specifika behov. GYMNASIE/GYMNASIESÄRSKOLA Om utredningar visar på diagnos utvecklingsstörning har vårdnadshavare möjlighet att göra en ansökan till gymnasiesärskola. Ansökan bereds enligt fastställda rutiner i kommunen. Vid inskrivning/mottagande i gymnasiesärskolan ansvarar mottagande biträdande rektor för planering inför starten och informerar sig om elevens funktionsnedsättning och specifika behov. Vid överföring från grundsärskola till mottagande gymnasiesärskola försäkrar sig mottagande biträdande rektor om att elevens diagnoser är granskade och aktuella vid överlämnandet från grundsärskolan. HABILITERING Utifrån upprättad habiliteringsplan initierar och/eller deltar habiliteringen i nätverks- och handledningsmöten Erbjuder utbildningar till personal om autism, inlärningsteori och beteendeterapeutiska metoder. 32
Identifierat utvecklingsområde Under arbetet med att skapa denna Hjälpreda har nytt utvecklingsområde identifieras; Planering och samverkan inför vuxenblivandet och att bli myndig. Planeringen måste dock starta långt tidigare än själva gymnasieavslutet eller 18 årsdagen. Tidpunkten för planeringsstart kan variera då förutsättningarna på individnivå kan skilja sig. Processen bör följa en röd tråd så att samverkan och ansvarsfördelningen är klar för de professionella inom olika stödfunktioner i kommunen. Samarbetspartners som varit naturliga under många år avslutas för att nya samarbetspartners kommer in för såväl den enskilda individen som på organisationsnivå. Det är viktigt att det blir goda avslut och överföringar till andra stödfunktioner som finns inom kommunen. Det går inte att beskriva denna process i denna hjälpreda eftersom de samarbetspartners och stödfunktioner som arbetar med arbetsmarknad, vuxenpsykiatri, försäkringskassa med flera inte ingår i arbetsgruppen.