Skiftarbete,hälsa & säkerhet Kriterier för skiftschema och praktiska råd vid förändring av skiftschema PUA konferens - Arlanda Sky City Michael Ingre () Göran Kecklund () Anne Lindqvist () Rolf Johansson () Torbjörn Åkerstedt (,) () Institutet för Psykosocial Medicin (IPM) () Hyltehälsan AB, () StoraEnso Hylte AB () Karolinska Institutet Kopior på presentationsbilder Kommer att finnas på IPM:s hemsida: www.ki.se/ipm Klicka på Enheten för arbetsmiljö och hälsa Klicka på Publikationer Bilderna finns i två pdf-filer som kan laddas ned direkt Finansierat av RALF initierat av PUA i samarbete med StoraEnso Dagens program Skiftarbete och hjärt-/kärl sjukdom relativ risk för insjuknande kontrollerat för kön, ålder och rökning Skiftarbete, hälsa och säkerhet Dygnsrytm och ljus Kriterier för skiftschema Paus Effekter av ändrad skiftordning Praktiska råd vid förändring av skiftscheman - antal år i skiftarbete (Knutsson, 99) Personskador vid olika skift skiftarbetare under månader i tillverkningsindustri Antal personskador (lätta och svåra) Relativ risk - Monteringsband (svåra) Relativ risk - Övriga (svåra) Förmiddag Eftermiddag Natt,,,,,,,, Ofrivillig sömn under arbetet EEG registrering av en kontrollrumsoperatör under en natt och en dag Sömnstadier Sleep stages - - - Nattarbete R - Work Non-work - Tid Time på dygnet of day R Fritid (Smith et al, 99) Åkerstedt & Torsvall - IPM/KI
Relative risk Tid på dygnet och trafikolyckor olyckor på svenska vägar kontrollerade för trafikintensitet Cars n=. all accidents alcohol excluded Relative risk 9 Single vehicle accidents - cars fatal minor Relative risk 9 Heavy trucks, n=. 9 Sömnighet och missade signaler EEG registrering av en lokförare under en dagtur och en nattur Dagtur kl :-: sömnighets spektra - Hz (theta-alpha) missad hastighets nedsättnin g missad signal i stopp Nattur kl :-: Åkerstedt & Kecklund - IPM/KI (Torsvall & Åkerstedt, 9) Mikrosömn under flygning EEG registrering - jämförelse mellan flygningar med och utan tupplur Tid på dygnet och felavläsningar felavlästa elmätarställningar fördelat över dygnets timmar Mikrosömner 9 t Landing No nap Nap Rosekind et al 9 errors night morning afternoon Bjerner et al 9 errors (Bjerner et al, 9) Dygnsrytmen effekter på sömnighet och prestation Dygnsrytmen melatonin och kroppstemperatur Prestationsförmåga Prestationsförmåga 9 EEGsömn 9 % av max prest alert lat Sömnigheten visar en tydlig dygnsrytm under kontinuerlig vakenhet i flera dygn Sömnigheten är som störst under senatten och lägst under eftermiddagen Prestationsförmågan sammanfaller väl med sömnigheten med en tydlig dygnsrytm Melatonin pm/min Låg Funkt, Sömn mel temp Max funktion, men Störd sömn..... Rectal temperature C Åkerstedt & Gillberg - IPM/KI Torbjörn Åkerstedt - IPM/KI
Den biologiska klockan Suprachiasmatic nucleus (SCN) Dygnsrytmen ljuset justerar klockan Pons Thalamus Tallkottkörteln Melatonin pm/min mel temp. Rectal temperature C... (Kalat, 99). Torbjörn Åkerstedt - IPM/KI Morgonljus hindrar anpassning melatoninrytmen hos anpassade och ej anpassade till nattarbete Anpassad till nattarbete (senarelagd) n=, % Effekter av ljusterapi på rasten ljus kl & - sömnighet under nattskiftet, dagar må-to Light/Night/Time, p=. Att utsätta sig för dagsljus under tidig morgon och dag motverkar anpassning till nattarbete KSS (-9) Dark Light (Koller et al, 99) N N N N Arne Lowden - IPM Effekter av Ljusterapi på rasten sömnlängd i samband med nattskiftet vecka, och Sleep length W W W Dark N N N N N N N N N9 N N N N N9 N Light p= n.s. Week p= n.s. Night p=. L/W p=. Light Arne Lowden - IPM TST hours 9 -. se max - h Bedtimes h h h h Dygnsrytmen effekter på sömnlängd 9 Sömnlängden beror på i vilken fas i dygnsrytmen man går och lägger sig Kortast blir den mitt på dagen eftersom vakenhetsnivån är så hög att man väcks i förtid Längst blir den vid tidig kväll eftersom den låga vakenhets nivån i botten på dygnsrytmen förlänger sömnen till morgonen Åkerstedt & Gillberg - IPM/KI
Arbetstidsrelaterad sömn Lokförare med oregelbundna arbetstider Sömnbrist och HPA-aktivitet kortisol kl - vid normal sömn, partiell och total sömnbrist 9 Sömnlängd (timmar) ledig dag dagturer morgon turer tidiga morgonturer natturer aldrig sällan ibland för det mesta Perioder med svår sömnighet Störd sömn Otillräcklig sömn ledig dag dagturer morgon turer tidiga morgonturer natturer Normal sömn Partiell sömnbrist Total sömnbrist (Van Cauter, 999) Effektiva motmedel mot sömnighet Tupplurar kan effektivt motverka sömnighet och öka funktionsförmågan under nattskiftet En tupplur på minuter motsvarar ca: timmars normal sömn Tupplurar gynnas av tillgång till ett mörkt, svalt och tyst rum med en riktig säng Koffein kan minska sömnigheten - den första koppen kaffe är mest effektiv En ljus arbetsplats är uppiggande - en mörk är sövande Skiftarbete hälsa & säkerhet sammanfattning Skiftarbete kan bidra till sämre hälsa samt en ökad risk för skador och olyckor Skiftarbete står i konflikt med en biologisk dygnsrytm som påverkar sömn, sömnighet och funktionsförmåga Nattskift och tidiga morgonskift är mest utsatta för sömnighet och nedsatt prestation Strategiskt användande av ljus och mörker kan kan minska sömnigheten och underlätta anpassning till nattarbete Vad är ett skiftschema? Produktivitet Kvalitet Säkerhet Hälsa Välbefinnande Sociala behov Hållbart på lång sikt ( år) Komprimerade scheman jämförelse mellan komprimerad NEF och medsolsschema Kortare sömner (ökad sömnbrist) Mindre utsövd Generellt något högre sömnighet under arbetet Tendens till ackumulering av sömnighet över skiftcykeln (framförallt bland negativa)
timmars skift + Möjlighet till fler och längre ledigheter + Kan tillämpas selektivt under helger för att öka helgledigheterna - Ökad trötthet under arbetet - Tolereras inte av alla - Kräver en bred (%) uppslutning - Höga krav på möjligheter till rast och paus Max tre dagar i följd därefter minst lediga dagar Bör undvikas vid: Säkerhetskänsliga arbetsuppgifter Högt arbetstempo eller monotona arbetsuppgifter Fysiskt eller psykiskt påfrestande arbete Analysera förutsättningarna Arbetskrav vid olika tider Fysisk eller psykisk belastning Säkerhetskrav Skiftarbetsgruppens sammansättning Ålder, kön, familjesituation Flera parallella skiftschema? + Kan tillgodose flera olika behov + Kan göra skiftarbete mer attraktivt + Undvika en dålig kompromiss Organisatoriska svårigheter Administrativa svårigheter Vid förändringar från ett till två (eller flera) parallella skiftschema kan det innebära att väl fungerande arbetslag splittras Kriterier för skiftschema Undvik komprimerade arbetsperioder Helst minst timmars vila mellan skiften Ej fler än nattskift i följd Medsolsrotation Undvik tidiga skiftbyten (helst kl ) Sprid ut lediga dagar Möjlighet till måltidsuppehåll, rast och paus Systematiskt och överblickbart Trivsel med arbetstiden jämförelse mellan några olika arbetstidsformer och yrken Varken eller dåligt Ganska Mycket h vecka (kontor/service) h skift (kem/teknisk) h skift (kem/teknisk) h (byggnadsarbete) h (byggnadsarbete) Time Care (butik) Timbank (vård) Hel/deltid schema (vård) Flextid (vård) Poängmodell (vård) Heltid schema (omsorg) h dag (omsorg) Turlista (lokförare 9) Turlista (lokförare 999) Sömnighet -9 (KSS) Trivsel och sömnighet pappersindustri med komprimerat skiftschema (NEF) Låg trivsel Hög trivsel Natt Eftermiddag Förmiddag Ledig John Axelsson - IPM
Effekter av ändrad skiftordning StoraEnso - Hyltebruk Metodbeskrivning Utvärdering av NEF (99) Enkät, dagbok, aktigrafi, blodprover, och prestationstest Skiftomläggning NEF-FNE 999 Utvärdering av skiftomläggningen () Enkät, dagbok, aktigrafi Skift Natt Eftermiddag Förmiddag Skift Förmiddag Natt Eftermiddag Hyltescheman NEF (99) tid på dygnet FNE () tid på dygnet skiftcykler följt av en x-vecka (ca: 9 dagar ledigt) Trivsel med arbetstiderna tvärsnittsjämförelse mellan 99 och Trivsel med arbetstiderna förändring över tid mellan NEF 99 och FNE mycket dåligt Trivsel med arbetstiderna alla skiftgående 99 & NEF 99 % FNE % dåligt varken eller mycket Alla skiftgående med NEF 99 (n=) pers (%) trivdes dåligt eller mycket dåligt 9 pers (%) trivdes eller mycket medelvärde,9±, Alla skiftgående med FNE (n=) pers (%) trivdes dåligt eller mycket dåligt pers (%) trivdes eller mycket medelvärde,±, mycket varken eller dåligt Trivsel med arbetstiden dag- och skiftgående G:p<, T:p=,9 I:p=, Skiftgående 99 (NEF) (FNE) Skiftgående med både NEF99 och FNE (n=) pers (%) har försämrats minst två skalsteg pers (%) var oförändrade (± skalsteg) pers (%) har förbättrats minst två skalsteg både 99 och (n=) pers (%) har försämrats och (%) har förbättrats med minst två skalsteg Förekomst av Insomni (%) Skift Alla 99 (NEF) Alla (FNE) Insomni Svårt att somna, upprepade uppvakningar, störd/orolig sömn ELLER för tidigt uppvaknande OCH besvär med sömnighet under dagtid Minst någon/några gånger per vecka de senaste sex månaderna I skiftgruppen var pers (%) insomniker år (OBS! endast insomniker i dagtidsgruppen) Bland skiftgående som var med vid båda mätningarna (n=): av insomniker (%) var nya för år av 9 (9%) gamla insomniker hade blivit friska till år 9 pers (%) var insomniker vid båda tillfällena eller byta till NEF Skulle du vilja byta tillbaka till det gamla schemat med NEF-skiftordning? (ja/nej) n= (9%) n= (%) Ej svar n= (%) De som ville byta tillbaka: Var äldre och hade längre erfarenhet av nattarbete Hade en tendens att vara mer kvällsmänniskor Tar mer sällan tupplur mellan F & N som är kortare och har sämre kvalitet Var i större utsträckning insomniker (% mot %) Inga tillfrisknade insomniker ville byta tillbaka men % av de nya insomnikerna vill byta tillbaka
Trivsel och socialt umgänge skiftgrupper (byta till NEF eller behålla FNE) och dagtidsgruppen Hälsa och sömn skiftgrupper (byta till NEF eller behålla FNE) och dagtidsgruppen mycket Trivsel med arbetstiden tillräckligt Tid till umgänge med familj och vänner mycket gott Allmänt hälsotillstånd Sömnkvalitet varken eller dåligt dåligt 99 (NEF) (FNE) I stort sett tillräckligt något för lite 99 (NEF) (FNE) gott någorlunda 99 (NEF) (FNE) Hög sömnkvalitet 99 (NEF) (FNE) Sömnighet under arbetspassen skiftgrupper (byta till NEF eller behålla FNE) Skiftrelaterad sömn skiftgrupper (byta till NEF eller behålla FNE) Karolinska Sleepiness Scale (KSS) Byta tillbaka till NEF aldrig Störd/ororlig sömn Mer sömnighet sällan ibland NEF 99 Tid på dygnet FNE KSS: = mycket pigg, 9= mycket sömnig, ansträngande vara vaken för det NEF 99 FNE mesta Före N Efter N Efter E Efter F Ledig Före F Efter N Efter E Ledig Avkoppling och olust skiftgrupper (byta till NEF eller behålla FNE) FNE Effekter av ändrad skiftordning sammanfattning aldrig sällan Svårt att koppla av (efter arbetet) Olustkänslor inför arbetet aldrig sällan Inga större entydiga effekter om man ser till skiftgruppen som helhet Skiftomläggningen har skapat en gynnad och en missgynnad grupp Den missgynnade gruppen har fått mer besvär med sömn, sömnighet, hälsa, trivsel och socialt liv ibland FM Natt EM Ledig ibland FM Natt EM Ledig
Att genomföra en förändring av skiftschema Utbildning och information Delaktighet och förankring Analys och bedömning Uppföljning Utbildning och information grundläggande kunskap om skiftarbete och sömn Skiftarbetets inverkan på hälsa och säkerhet Effekter av ökad ålder Skiftarbetarens ansvar för sin egen sömn och återhämtning Grundläggande sömnhygien Motmedel Kriterier för skiftscheman Delaktighet och förankring Inflytande är viktigt för tolerans av skiftarbete - se upp med ensidig prioritering av sociala faktorer Skapa rutiner för samverkan mellan företagsledning och skiftarbetare Engagera en skiftarbetare tidigt i central position - projektledare Projektledaren bör ges möjlighet att bli expert på arbetstider, hälsa och säkerhet Tänk på att omröstningar kan vara ett trubbigt verktyg - acceptera inte ett lågt deltagande Avsätt lång tid Analys och bedömning Fysisk/psykisk belastning och säkerhetskrav Skiftarbetarna - ålder, behov, önskemål Principer för acceptabla schema förslag - kriterier för skiftschema Konsekvensanalys påverkan på fritid och socialt liv effekter på sömn och trötthet behov och möjlighet till tupplurar skiftarbetarens ansvar långsiktigt hållbart? Utprovning av en mindre grupp? Uppföljning Planera hur uppföljningen skall gå till tidigt Tänk på att positiva effekter kan ta tid - skiftomläggningen är en stressfaktor i sig Engagera företagshälsovården Skapa en beredskap för att ta hand om de som kan få problem med störd sömn, stress, trötthet eller andra hälsobesvär Utvärdera vilka effekter skiftomläggningen hade på trivsel, sömn, hälsa, välbefinnande, stress och säkerhet? Finns det möjlighet till förbättringar i schemat som kan hjälpa de som fick problem? Tänk på! Att tuffa scheman blir ändå tuffare med ökad ålder Att det är lättare att lägga skiftschema om arbetstiden förkortas något Att en skiftomläggning är en stressfaktor i sig Att alla inte reagerar på samma sätt - förändringar skapar ofta grupper av gynnade och missgynnade Att ett majoritetsbeslut kan innebära att en stor minoritet inte får något att säga till om Att en dålig kompromiss är en dålig kompromiss Att flera parallella schema kan tillgodose flera behov Att negativa effekter kan minskas genom utbildning, information, uppföljning och riktade åtgärder