Kalvins hälsocirkel. Lärarhandledning åk 4-6. Spriiing! Kolla vilket häftigt instrument! Dags för nya friska tag! Ska bli kul att drömma lite!



Relevanta dokument
Kalvins hälsocirkel. Lärarhandledning åk 4-6. Spriiing! Kolla vilket häftigt instrument! Dags för nya friska tag! Ska bli kul att drömma lite!

Kalvins hälsocirkel. Arbetsbok åk 1-3. Klara, färdiga, gå! Kolla vilken grej! Vi ska leka jättemycket imorgon! Nu kommer vi att orka ännu mer!

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

Kalvins hälsocirkel. Arbetsbok åk 4-6. Spriiing! Kolla vilket häftigt instrument! Dags för nya friska tag! Ska bli kul att drömma lite!

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Kalvins hälsocirkel. Arbetsbok åk 4-6. Spriiing! Kolla vilket häftigt instrument! Dags för nya friska tag! Ska bli kul att drömma lite!

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt

Kalvins hälsocirkel. Lärarhandledning åk 1-3. Klara, färdiga, gå! Kolla vilken grej! Vi ska leka jättemycket imorgon! Nu kommer vi att orka ännu mer!

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

det är ganska enkelt. - att må bra. får mycket på köpet Lärarhandledning: årskurs 7-9 och gymnasieskolan

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Ladda för fotboll i Södertälje FK

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Bra mat för seniorer

Jag behöver bränsle följ med Wilda och Walter på matäventyr

Inspiration till Bamses må bra tidning

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

Aktiv Föreläsning. Kost

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

V.A.T lärstilstest och studieteknik

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Titta hit! hälsoraketen. Idag är det första dagen på Uppmärksamhetsveckan.

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp bjudit in föreställningen En jobbdröm till ert klassrum.

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan.

Föreningsträdet Individen i centrum. Handledning Aktiva 11 år. Idrottsintresse Självkänsla/självförtroende Tankens kraft

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Yogaövningar. för mer. Energi

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 1. Våra sinnen

Återhämtningsmål direkt efter träning

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Lenas mamma får en depression

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass

Kunskap, inspiration och nya möjligheter! Utbildningar från Hushållningssällskapet

Boris flyttar in ULF SINDT

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Du är klok som en bok, Lina!

Tema: 24-timmarsdygnet

Tro på dig själv Lärarmaterial

Skolbarnsomsorgens Pedagogiska planering för skogen. PP: Skogen

På upptäcksfärd i Frusna världar

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Om stress och hämtningsstrategier

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Ju tidigare du som elev lär dig ett bra sätt att lära dig desto lättare har du det i fortsättningen av din skolgång och även efter det.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kropp & knopp. F-3 Hä

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

årskurs F-3 Berättelsen tar sin början.

Låt oss hållas starka!

TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg.

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Träningsdagbok. För att må bra och ha en god hälsa är det viktigt att röra på sig varje dag, minst 30

Lärarhandledning. för det digitala läromedlet Solklart - omgivningslära

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

Trafiken i praktiken Åk 2-3

Det företagsamma Sverige Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca min.

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 6 KROPPEN VI BOR I

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

6 hu vudm tips &å l4 frukostar

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Transkript:

Kalvins hälsocirkel Kolla vilket häftigt instrument! Lärarhandledning åk 4-6 Dags för nya friska tag! Spriiing! Ska bli kul att drömma lite! Kalvins hälsocirkel är jättebra att följa. Sover du gott är du vaken för nya upplevelser varje morgon. Äter du som du ska orkar du göra mycket mer. Rör du dig blir du stark och kan hålla igång längre. Håller du sinnena i trim kan du lära dig mycket mer.

Hälsocirkeln är tänkt som ett kompletterande pedagogiskt material till undervisningen i begreppet hälsa för elever i årskurs 4-6. Hälsocirkeln visar hur en bra hälsa grundläggs. En god hälsa grundläggs framför allt i barndomen och är en förutsättning för att våra barn ska utvecklas, lära och klara av de dagliga rutinerna. Genom att ta särskild hänsyn till helheten i hälsocirkeln, är vår målsättning att detta ska öka elevernas förståelse för hur en god hälsa grundläggs. Hälsa är ett föränderligt begrepp. Föreställningar om vad god hälsa innebär förändras över tiden och skiljer sig mellan olika kulturer. Därför är det viktigt, om vi ska verka för en hälsofrämjande skola, att vi fortlöpande arbetar med att utveckla nya och skiftande arbetssätt tillsammans med barnen. Hälsocirkeln tar upp friskområden som lyfter fram vad som kan stärka vår hälsa och vad som får oss att må bra. Vår utgångspunkt för materialet är att elevernas vardagsliv och egna frågor blir det centrala och att de själva ska medverka i att forma sin vardag, så att de trivs och mår bra. Syftet med materialet är att göra eleverna medvetna och intresserade av kroppens uppbyggnad och funktion och betydelsen av goda hälsovanor. Materialet består av denna lärarhandledning och en arbets bok. Materialet kan användas av både årskursbundna och åldersintegrerade klasser. Lärarhandledningen och arbets boken är indelade i fyra huvudområden: Eleverna kan arbeta enskilt, i par eller i grupp. Välj den arbetsform som passar er bäst. Lägg gärna upp arbetet med andra lärare i arbetslaget eller på skolan och se hur ni kan samordna och innefatta flera klasser och ämnen tillsammans med hälsomaterialet. Det kan också vara lämpligt att bjuda in någon med kunskap inom de olika områdena för att berätta och tala med eleverna Lärarhandledningen är tänkt som en inspirationskälla när du planerar undervisningen i hälsa. Den ger inga färdiga lektionsprogram eller faktasammanställningar utan förslag till arbetsuppgifter och arbets- och redovisningssätt. Till varje område i Hälsocirkeln, finns flera olika förslag på arbetsuppgifter, som eleverna kan arbeta med. Utgångspunkt för förslagen är att de ska kräva minimalt med förberedelse, vara intressanta för eleverna, stimulera till att forska vidare samt ge faktakunskap. Arbetsboken är uppdelad i hälsocirkelns fyra områden. Den ska användas som en faktabank. Den tar upp fakta och tips på ett positivt och inspirerande sätt. Med din hjälp hoppas vi att eleverna ska finna sam bandet mellan de olika områdena och se en helhet. Vår avsikt är att eleverna ska få behålla arbetsboken. För mer information www.skanemejerier.se eller www.kalvin.mu - Kost - Rörelse - Sinnen - Sömn Ni kan arbeta med hela materialet i ett sammanhang, som tema kring ämnet hälsa, men ni kan också välja att ta upp varje område för sig. Tanken är att eleverna ska forma innehållet i hälsocirkelns fyra områden och sammanställa detta till en helhet, vilket ska leda till hur de i vardagen kan stärka sin hälsa och må bra. 2 3

Så här kan ni arbeta med materialet: Välj först arbetsform: Enskilt I par I grupp Därefter lägger ni upp arbetsgången. 3) Dokumentera fakta I elevhäftet får eleverna tips på hur de kan genomföra och redovisa sina arbetsuppgifter. Skriva ner Rita Göra väggtidningar Snickra och sy Fotografera Filma Göra tankekarta Kost 1) Välj arbetsuppgift Under varje område i Hälsocirkeln finns förslag på arbetsuppgifter. Låt eleverna välja en eller flera arbetsuppgifter från ett eller flera områden. Under varje område tar vi också upp sådant ni kan diskutera och tips. 2) Samla fakta Låt eleverna undersöka och träna sig i att hitta fakta med utgångspunkt från arbetsuppgiften de valt. Några tips på arbetssätt: Läsa i elevhäftet Ta hjälp av andra lärare Leta mer fakta i andra böcker Titta i tidningar och tidskrifter Söka via sökmotor på Internet Intervjua personer Göra studiebesök Skapa, göra experiment och övningar Göra tankekarta 4) Redovisa fakta Redovisningen kan göras på många olika sätt: som en bok som en tidning med artiklar, reportage och bilder som en utställning i klassrummet som en film berätta och visa inför klassen som en tecknad serie som ett bildcollage som ett teater- och musikstycke som en berättelse som en tankekarta 5) Diskutera Låt eleverna diskutera och ifrågasätta redovisade fakta. Diskussionen kan föras gemensamt i klassen eller i mindre grupper. Kalvins kluringar. Barnen kan också pröva sina kunskaper genom en kluring. Svaren finner du i lärarhandledningen efter varje område. I barnens arbetsbok finns svaren längst bak. Kosten är viktig för kroppens och hjärnans utveckling och funktion. Genom att äta och dricka tillför vi kroppen de näringsämnen den behöver. Det är viktigt att få rätt sorts näring i tillräcklig mängd d v s vad, hur mycket och när vi äter. En väl balanserad näringstillförsel i kombination med fysisk aktivitet är av speciell betydelse för barn i växande ålder. Detta för att bygga upp ett starkt skelett och få kroppen att fungera normalt. Rätt kost och goda kostvanor ökar våra möjligheter till bättre hälsa. Vi blir vad vi äter, finns det ett budskap som lyder. Det ligger nog en hel del sanning i uttrycket. Under en livstid får vi i oss ca 70 ton mat och det motsvarar vad som får plats i fem fullastade långtradare. All den mat vi stoppar i oss under en livstid, sätter givetvis sina spår i människokroppen. Därför är det viktigt att vi tänker på vad vi äter, hur ofta och när. Varför äter vi? Näringsämnen Energi- och näringsbehov När ska vi äta? Måltidsordning Fördelning av energi- och näringsbehov Arbetsuppgift 3 Vad ska vi äta? Matcirkeln Frukost, mellanmål, lunch och middag Tallriksmodellen Arbetsuppgift 4 Den goda mjölken! Kalcium Mjölkens väg All mjölk blir inte mjölk Syftet med dessa arbetsuppgifter är att få eleverna att fundera över hur kosten påverkar vår hälsa. 4 5

Diskutera Om man av någon anledning inte äter mat från vissa grupper i matcirkeln, hur gör man då? Om man inte kan dricka mjölk? Hur klarar man sig utan mjölk i andra länder? Värm mjölken till ca 30 grader. Tillsätt löpen och rör om försiktigt. Låt mjölken stå i ca 20 minuter så att den stelnar. Skär ostmassan i centimeterstora tärningar. Rör sakta i den brutna ostmassan i minst 5 minuter, gärna längre. Häll sedan av vasslen. Tillsätt saltet under omrörning. Lägg ostmassan i en form med hål (durkslag, sil) klädd med linneduk. Lägg på en tyngd så att vasslen pressas ut genom hålen. Vänd osten några gånger under dagen. Skölj samtidigt ur linneduken i vatten och lägg den runt osten igen. Låt osten stå över natten. Rörelse Gör smör i klassrummet. Så här gör ni: 5 dl vispgrädde 0,5 tsk salt Vispa kall grädde så länge att det bildas klumpar. Häll av vätskan (kärnmjölken). Slå kallt vatten i skålen och tvätta smöret. Byt vatten flera gånger. Häll av vattnet. Sätt till 0,5 tsk salt. Arbeta smöret med en slev tills det blir mjukt och fint. Bred det egna smöret på t ex kex. Gör ett studiebesök på ett mejeri. För er som bor i Skåne. Det brukar vara spännande att besöka ett av våra mejerier i Malmö, Lunnarp eller Kristianstad. Besöket som varar i ca 1,5 timme tar klassen genom en värld av stora tankbilar, mjölksilos och blanka stålrör till de färdiga produkterna, som alla känner igen. I Kristianstad tillverkar vi ost. I Malmö produceras fil, mjölk och grädde. I Lunnarp görs bland annat smör, fruktyoghurt, juice och chokladmjölk. Besöket bokas genom att ringa till Skånemejeriers växel 040-31 39 00. Besöket är självfallet kostnadsfritt. För er som bor i övriga Sverige. För er som inte bor i Skåne och vill göra ett mejeribesök, ring ditt lokala mejeri och hör om ni kan komma på besök. Bjud gärna in någon utomstående som kan tala med eleverna om kost. Vi människor utforskar världen utifrån ett medfött behov av aktivitet. Genom lek och rörelse, en aktiv livsstil, utnyttjar vi motoriken och tar tillvara de förutsättningar den ger. Detta innebär bl a att vi genom leken och rörelsen höjer vår medvetandenivå, skapar nyfikenhet och intresse för att samla nya kunskaper och intryck. Genom fysisk aktivitet belastar vi vårt skelett, så att ny stark benmassa bildas. Genom rörelse lär vi oss att känna och styra vår kropp och lyssna till vad den säger. Rörelsen är av avgörande betydelse för kroppens och hjärnans utveckling och funktion samt för känsloutveckling, social kompetens och förmåga att hantera stress. En aktiv livsstil ökar våra möjligheter till bättre hälsa. Syftet med dessa arbetsuppgifter är att få eleverna att fundera över hur rörelsen påverkar vår hälsa. Vår kropp Rörelseapparaten Skelettet Lederna Musklerna Våra tänder Funktion Utseende Skötsel Arbetsuppgift 3 Ergonomi Arbetsmiljö Sittställning Kroppshållning Arbetsuppgift 4 Rörelseträning Leken Idrott och hälsa Pausgymnastik Motorikbana Gör ost i klassrummet. Så här gör ni: 2 l mjölk 1 tsk löpe (kan köpas på apoteket) 2 tsk salt Nr 1: Fyra magar Nr 2: Ca 3,5 glas mjölk, 36 portioner broccoli Nr 3: Två veckor 6 7

Sinnen Diskutera Vad är kondition? Varför ökar pulsen, varför andas vi fortare och svettas när vi rör på oss? Hur tar man pulsen? Vilka konsekvenser kan slag och sparkar få? Tål verkligen kroppen så tuffa tag som man ibland kan se på film? Har någon i klassen brutit ett ben eller slagit ut en tand? Har vuxna också behov av att leka? Ta pulsen i vila och efter fysisk aktivitet! Låt eleverna ta sin vilopuls när de sitter på sin stol. Skriv ner antal slag i minuten. Låt sedan eleverna springa ett varv runt skolgården och direkt ta sin puls igen. Skriv ner antal slag i minuten. Hur stor var skillnaden i slag från vilopuls till puls direkt efter fysisk aktivitet? Genom våra sinnen, känsel, lukt, smak, hörsel och syn, tar vi in information som hjärnan bearbetar. Hjärnan väljer ut relevanta impulser och bortser från andra. Genom sensorisk integrering sammanställer hjärnan impulser från våra sinnen till en innehållsrik bild. Vi jämför bilden med minnen från tidigare upplevelser och erfarenheter och känner på så sätt igen dem. Detta gör att våra upplevelser får en mening och att vi förstår sammanhang. Våra sinnen är nödvändiga verktyg för att kunna utforska och förstå verkligheten och få en medvetenhet om oss själva och omvärlden. Sinnesupplevelser ökar våra möjligheter till bättre hälsa. Syftet med dessa arbetsuppgifter är att få eleverna att fundera över hur våra sinnen påverkar vår hälsa. Diskutera Vad kan orsaka smärta? Hur är man en bra kompis? Hur kan man göra någon ledsen? Hur kan man göra någon glad? Skiva lök i klassrummet. Låt eleverna skiva lök och smaka. Var på tungan smakar löken mest? Gör en utflykt till skogen, parken eller en plats nära skolan. Här tränas elevernas alla sinnen. De rör på sig, tränar balansen, upplever lukter och ljud, ser mycket, kan känna på många olika material och mycket annat. Här finns också rika tillfällen att ta med sig material, som eleverna kan arbeta med, till klassrummet Böj ett kycklingben i klassrummet. Hur skulle skelettet vara om det inte innehöll kalcium? Gör ett experiment som visar detta. Låt ett kokt lårben från en kyckling ligga i 3-4 dagar i en burk med ättika. Ättikan löser upp det kalcium som finns i benet och gör det så mjukt att man kan böja det utan att det går av. Nr 4: Stigbygeln (3 mm) Nr 5: 25 slag i minuten Våra sinnen Känselsinnet Luktsinnet Smaksinnet Hörselsinnet Synsinnet Känslor Gråt Skratt Andra känslor Nr 6: 160 km/tim Nr 7: Ormen Nr 8: A-vitamin 8 9

Sömn Litteratur och allmänna referenser Ayres J Sinnenas samspel Dyregrov A Lilla sömnboken Haug E, Sand O, Människans fysiologi Sjaastad Ö V Havnesköld L, Risholm Mothander P Healy J M Hintze J, Sandberg C Sandberg C Sjödén S Lillemor Abrahamsson med flera Skånemejerier Mjölkfrämjandet Utvecklingspsykologi Barns inlärning och utveckling Gör mig inte hopplös MTI-Boken Hjärnan Näringslära för högskolan www.skanemejerier.se www.mjolkframjandet.se Sömnen är en mycket komplicerad process. Även om vi inte helt klart vet varför vi måste sova, råder det dock inget tvivel om att vi människor som helhet behöver sömn. Under en natts sömn går vi igenom olika sömn perioder eller sömnstadier, som för oss som individer medför viktiga uppbyggande och befästande effekter. Sannolikt innebär sömnen en allmän återhämtning för både hjärnan och kroppen. Ett tillstånd som skänker oss välbehövlig och livsviktig uppladdning och kraft. Sömnen är en livsviktig aktivitet, som ökar våra möjligheter till bättre hälsa. Syftet med dessa arbetsuppgifter är att få eleverna att fundera över hur sömnen påverkar vår hälsa. Sömn Funktion Sömnbehov Sömnvanor Drömmar Att växa Längdtillväxt Tillväxthormon Växtvärk Nr 9: Syre Nr 10: Mjölk. De aminosyror som finns i mjölk skickar signaler till hjärnan, som då frigör ett lugnande ämne. Diskutera Hur känner man sig när man sovit för lite? Drömmar! Vilka för- och nackdelar finns det med att vara lång respektive kort? Mäta Låt eleverna mäta sin kroppslängd och jämföra den med avståndet mellan fingerspetsarna när armarna hålls rakt utsträckta (=samma). Tyst stund Börja varje skoldag med att låta alla sitta tysta några minuter och tänka. Detta är vakenhetshöjande för eleverna. Vila Inför vila i klassrummet. Låt eleverna vila ca 15 minuter mitt på dagen. Ett litet uppehåll för att låta hjärnan och kroppen återhämta sig ger piggare, gladare och mer koncentrerade elever på eftermiddagen. Undvik dock vila på eftermiddagen, för då kan eleverna få svårare att somna på kvällen. Diverse artiklar Kalvins hälsocirkel Lärarhandledning årskurs 4-6 Skånemejerier, 2003 Skånemejerier 205 03 Malmö tel: 040-31 39 00 fax: 040-94 73 58 www.skanemejerier.se eller www.kalvin.mu e-post: skolmaterial@skanemejerier.se För granskning av fakta tackar vi bland annat: leg. läkare Lennart Hallsten leg. psykolog, specialist i pedagogisk psykologi Johan Hintze dietist Ewa Hansson. Vi vill också framföra ett varmt tack till de pedagoger som bidragit med synpunkter på innehållet och uppläggningen. Ansvarig utgivare: Marie Tiljander, Skånemejerier Text och faktainsamling: Christer Sandberg MTI, dietist Ewa Hansson, Skånemejerier Textbearbetning: Christer Sandberg Form och produktion: Stenmark & Co Illustrationer: Johan Bergstrand Första upplagan, första tryckningen 2003 Tryck och repro: Printing i Malmö, 2003 ISBN 91-631-4175-2 10 11

205 03 Malmö. Telefon: 040-31 39 00 www.skanemejerier.se eller www.kalvin.mu E-post: skolmaterial@skanemejerier.se Kalvins hälsocirkel är en arbetsbok från Skånemejerier för årskurs 4-6. Till materialet hör en lärarhandledning. Detta material är tänkt som ett kompletterande pedagogiskt material till undervisningen i begreppet hälsa för grundskolans lägre årskurser. Kalvins hälsocirkel finns även som arbetsmaterial för årskurs 1-3.