I n f o r m a t i o n f r å n L ä k e m e d e l s k o m m i t t é n, L a n d s t i n g e t i J ö n k ö p i n g s l ä n

FÖRSKRIVAREN. I n f o r m a t i o n f r å n L ä k e m e d e l s k o m m i t t é n, L a n d s t i n g e t i J ö n k ö p i n g s l ä n Utbildningsdag I november arrangeras en utbildningsdag angående generellt ångestsyndrom och neuropatisk smärta, tillsammans med Pfizer. Visst fokus kommer att läggas på pregabalin (Lyrica) med ökad precision vid behandling och dokumentation. I förutsättningarna från Läkemedelskommittén finns en eventuell möjlighet för reducering av förskrivning av pregabalin med 20 procent. Inbjudning till utbildningsdagen går ut till berörda förskrivare. Förändrar det fria vårdvalet förskrivningsmönstret på vårdcentralerna? Läs mer på mittuppslaget Tre av fyra har sett Må bra utan piller En enkät visar att 74,6 procent av de landstingsanställda har lagt märke till kampanjen Må bra utan piller. Mest uppmärksammade var affischerna på vårdcentraler och sjukhus, annonser i länspress/ web samt skyltar på bussarnas baksidor. 36 procent säger att de blivit mer aktiva i att föreslå alternativ till läkemedel med anledning av kampanjen. 10,9 procent säger att patienter har pratat med dem med anledning av kampanjen. Satsningen fortsätter nu - verktyg och argument för alternativ till läkemedel finns på www.lj.se/ lakemedel. Målen är: Minskad utdelning på vårdavdelningar av sömnmedel och lätta smärtstillande läkemedel med tio procent från 2008 till 31 december 2009. Jönköpings län ska ligga bland de fem lägsta när det gäller försäljning av sömnläkemedel och lätta smärtstillande läkemedel 31 december 2010. Prenumerera på nyhetsflödet på nätet. www.lj.se/lakemedel Nr 3 2009

Förskrivaren oktober 2009 L Landstingets kvalitetsuppföljning för somatisk vård redovisades för andra tertialet. Insamling av data om läkemedlen pågick in i det sista. Resultaten är rimligt goda och framgången har bedömts som så god att man bestämde sig för 100 procent ersättning denna gång. Emellertid finns det utrymme för förbättringar på många kliniker och det har framförts att ersättningen inte betalas ut om inte alla data är på plats i mitten på december 2009. En tidigare nämnd svårighet är att patienterna är registrerade i olika register och att det är svårt att komma åt data från registren. Vi har haft många kontakter med läkare och andra om registreringen. Läkemedelskommitténs och landstingets intresse i det är inte primärt den ekonomiska utan vi vill helt enkelt att det förutom avidentifierade patientuppgifter ska finnas en korrekt dokumenterad indikation för läkemedlet samt en uppföljning av behandlingseffekt och biverkningar. Att en godkänd indikation finns angiven är tyvärr ingen självklarhet men ett rimligt krav när man behandlar med potenta och dyra läkemedel. Om man behandlar på en (ännu) inte godkänd indikation borde det anges ännu tydligare. Sjukhusledningarna planerar en aktiv dialog i höst med förskrivarna om ämnet. Läkemedelsdistribuering på sjukhusen logistik Det nya avtalet 2010-2011 med Apoteket Farmaci AB innebär att vi under loppet av kommande månader vill arbeta med att införa så kallade basförråd på de flesta enheter i landstinget. Basförråden av läkemedel ska innehålla de läkemedel som avdelningen normalt använder och inte mer. Ett gemensamt så kallat svansförråd ska ha de sällsyntare preparaten och står till förfogande för andra avdelningar och kliniker på ett solidariskt sätt. Systemet är inte okänt i Sören Hansen ordförande i Läkemedelskommittén soren.hansen@lj.se Dokumenterad indikation är ett rimligt krav för dyra läkemedel landstinget och är delvis infört redan. Det är tidsbesparande, minskar kassation och behovet av lagerhållning. Hur bassortimentet ska se ut avgör enhetens läkare och sjuksköterskor efter att ha fått information från apoteket beträffande sin förbrukning den senaste tiden, se i övrigt artikel på sidan 6. Läkemedelskommittéernas framtid har debatterats under den gångna sommaren. Socialstyrelsens generaldirektör, Lars-Erik Holm och regeringens utredare Toivo Heinsoo har uttalat sig om behovet av en nationell läkemedelskommitté. Vad tankarna mer exakt bygger på vet vi inte än, men det finns säkert ett behov i Sverige av en nationell samordning av rekommendationslistor och ordnat införande och uppföljning av nya dyra läkemedel. LOK (läkemedelskommittéordföranden i Sverige) tar frågan seriöst och på det årliga mötet i Knivsta kommer saken att behandlas noga. Ett nationellt grepp om frågorna minskar inte behovet av lokalt fungerande system för dialog och implementering av regelverk. Med anledning av TLV s uppmärksammade beslut om förmån för bland annat läkemedel mot depression, högt blodtryck och högt blodfett arrangerar LOK en diskussion med TLV s nya generaldirektör i Knivsta. Ett möte med Lars-Erik Holm har också bokats in. Läkemedelskommittén har kontaktats angående regelverket om kliniska prövningar av läkemedel. Ett nytt avtal mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Läkemedelsindustriförbundet (LIF) ledde till ett regelverk för prövningar som domineras av hur de ekonomiska aspekterna ska regleras. Vi planerar att titta igenom regelverket för att eventuellt ändra i det så att välbehövliga prövningar fortsatt kan göras även i vårt landsting. Det finns en tendens till att fler och fler prövningar görs utomlands. Läkemedelsprövningar ger läkare och sjuksköterskor en extra kompetens, men ska prövningen göras med kvalité så behövs det avsatt tid för att göra jobbet. Patienter behöver av och till rekryteras utanför kontorstid, CRF er ska fyllas i och queries ska besvaras. Det kan behövas en noggrannare planering av vilken tid som går åt och hur prövaren ersätts fysiskt (och ekonomiskt). oktober 2009 Sören Hansen, ordf Förskrivaren innehåller information från Läkemedelskommittén, Landstinget i Jönköpings län. Produktion: Informationsavdelningen Ansvarig utgivare: Sören Hansen, ordförande i Läkemedelskommittén soren.hansen@lj.se Läkemedelskommittén Landstingets kansli Box 1024, 551 11 Jönköping Tel 036-32 40 00 vx Redaktör: Sven Magnusson, info@svenmagnusson.se

Förskrivaren oktober 2009 3 Fyra snabba frågor till Mårten Lindström Mikael Lindh är så kallad superanvändare för Cosmic, med inriktning mot Läkemedelsmodulen, inom kirurgkliniken på Länssjukhuset Ryhov. Nu kommer Cosmic på bred front Cosmic är på väg in i slutenvården. Medicinkliniken i Eksjö jobbar redan där, KK i Värnamo och kirurgkliniken i Jönköping är i gränslandet mellan det gamla och det nya. Ser vi helheten, som ett pussel, fungerar det otroligt bra, helt enormt, säger vårdutvecklare Jan Sverker, Eksjö, som är ansvarig för införandet av Cosmic där. Ingen vill gå tillbaka till det gamla, säger han. Vi får en sammanhållen bild från kassan, till patientjournal, LabRos och läkemedelshantering. Samtidigt ser han utvecklingspotentialer, förbättringar, där infusionerna är en av flera: Det vore bra om de rangordnades, om vi till exempel ger lipid, glukos och natrium. Idag är det lite knöligt och otydligt. En nationell läkemedelslista vore en dröm också, anser han, att till exempel slippa ha e- dos på ett ställe och läkemedelsmodul på ett annat. Inför uppstarten finns ett antal superanvändare på varje klinik, personer med extra utbildning på Cosmic. På kirurgkliniken i Jönköping är Mikael Lindh en av fem läkare som också är superanvändare som fått extra utbildning och som ska sprida informationen internt. Mikael, som är i slutet av sin ST-utbildning, just nu på urologen, har sett kritiken från primärvården. Jag förstår att det är svårt att lämna ett fungerande system för att gå över till något nytt. Men för oss, som lämnar pappersjournalen, blir det här bra, tror jag. Inte perfekt till en början, det kan vi inte förvänta oss som pilotklinik. Men det ger oss en möjlighet att samla all information; labsvar, röntgen, läkemedelslistor - på ett ställe. Det har kommit kritik mot att systemet kan vara tidskrävande, att det kan vara svårt att jobba samtidigt i flera moduler. Självklart finns det mycket kvar att utveckla, tror Mikael. Och säkert kommer vi att stå inför problem. Men vi tänker inte på de problem vi har idag med pappersjournaler som tar tid att få fram, med läkemedelslistor som är ofullständiga eller inte tillgängliga vilket försvårar arbetet. Jan Sverker i Eksjö håller med: Jag arbetade som sjuksköterska i somras och Cosmic innebär absolut större säkerhet för patienten, säger han. Men Cosmic bygger på att alla är lojala och jobbar efter samma system. Att det finns en samsyn. Mårten Lindström, kardiolog och ny medlem av Läkemedelskommittén. Vilken är din bakgrund? Jag har specialistkompetens i invärtesmedicin/kardiologi sedan 1996. Kom från Kalmar till Jönköping 1998. Arbetar idag mycket med akutmedicin. Hur ser du på läkemedelskommitténs verksamhet? Det behövs en brygga mellan professionen och industrin för att analysera bland annat nya läkemedel och kostnader. Vilka är de svårigheter du förväntar dig att möta? Vi lever i en tid av höga och tilltagande kostnader för nya läkemedel som oftast är väldigt bra. Det är en svår avvägning och balansgång. Hur ser det problemet ut inom din egen verksamhet? Vi har inte minst nya och bra blodförtunningsmedel som blir intressant att ta ställning till. Fotnot Förutom Mårten Lindström är också Peter Johansson (vc Rosenhälsan) och Björn Westerlund (Geriatriska kliniken, Ryhov) nya medlemmar i Läkemedelskommittén. De ersätter Sven-Olov Lindahl, Lars Gröndahl och Leif Ockander.

4 Förskrivaren oktober 2009 Sören Hansen från slutenvården och Peter Johansson från primärvården diskuterar hur läkemedel kommer att hanteras när det fria vårdvalet inträder nästa år. Hur påverkas läkemedel av det fria vårdvalet? Kommer det fria vårdvalet att påverka förskrivningen av läkemedel? Förändras förskrivningsmönstret? Kommer vårdenheten att bli bättre på att utvärdera behandlingen? Kommer de förskrivande läkarna att bli bättre på att skriva ut efter indikation - inte bara från en diagnos? Från och med halvårsskiftet nästa år inträder det fria vårdvalet inom landstingets primärvård i Jönköpings län. Det är det största som händer på flera år, mycket större än både införandet av Cosmic och den nya influensan, säger distriktsläkare Peter Johansson på Rosenhälsan i Huskvarna. Med vårdvalet följer också nya rutiner för läkemedelsbudgeten. Släpper ifrån sig En viktig förändring är att primärvården släpper ifrån sig budgetansvaret för läkemedel motsvarande drygt 70 miljoner: Totalt har primärvården haft budgetansvar för cirka 550 miljoner, förklarar överläkare Sören Hansen, medicinkliniken i Eksjö och ordförande i Läkemedelskommittén. Nu sjunker den summan med 71 miljoner. Det är läkemedel som sprids på klinikerna eller betalas länsgemensamt. Gemensamt för dessa läkemedel är att de har en årsbudget på minst en halv miljon och att primärvårdens förskrivning är mindre än 30 procent. Grundtanken är att vårdenheten är fri att ta emot patienter utan att drabbas av alltför höga kostnader. Kvar blir basläkemedel som ska finansieras tillsammans med andra kostnader för vårdcentralerna, som löner, utveckling och lokalhyror. Rättvisa i systemet Peter Johansson ser rättvisan i det systemet: Det är mediciner vi tar ställning till. Många läkemedel som vi betalar idag sätts in

Förskrivaren oktober mars 2009 5 Regelboken - fastställd i landstingsfullmäktige den 22 september Vårdenheten ska samverka med Landstingets läkemedelskommitté, följa läkemedelskommitténs rekommendationer för förskrivning och medverka till att Landstingets mål för läkemedelsförskrivning uppfylls. Läkemedelsbehandling ska ske på ett rationellt, säkert och kostnadseffektivt sätt med ett helhetsperspektiv där patientens och samhällets bästa beaktas. För uppföljning ska diagnos, indikation, arbetsplatskod och förskrivarkod anges vid förskrivning av läkemedel. Kassation av läkemedel ska göras på ett miljömässigt korrekt sätt. Landstinget i Jönköpings län finansierar receptläkemedel utifrån tre kategorier: basläkemedel sjukhusspecifika läkemedel och läkemedel där Landstingets årskostnad överstiger 0,5 miljoner kronor och primärvårdens förskrivning är mindre än 30 procent solidariskt finansierade läkemedel och läkemedel förskrivna av tandvårdspersonal Eventuella undantag regleras i Landstingets Fakta-dokument. Vårdenheten betalar för basläkemedel till dem som valt vårdenheten oavsett förskrivare. Läkemedelskommittén reviderar listan med basläkemedel en gång om året. Nyregistrerade läkemedel kan tillföras listan två gånger per år. Vårdenheten ska följa överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Läkemedelsindustriföreningen om samverkansformer mellan medarbetare i den offentliga hälso- och sjukvården och läkemedelsföretagen och principer för kliniska prövningar. inom slutenvården. Generellt är tanken med det nya systemet att förskrivning ska initieras där kompetensen är högst. Dessutom, och det är viktigt, poängterar Sören Hansen, ska den klinik eller vårdcentral som nyförskriver också följa upp med återbesök och förnyelse av recept. Det är inte orimligt, fortsätter han. Patienten ska förvänta sig att kliniken med spetskompetens också hanterar förnyelse och återbesök. Kan det innebära att primärvården hänvisar patienter med till exempel arytmier som vill göra återbesök på sin vårdcentral, till slutenvården? Absolut, säger Peter Johansson. Av hävd har de släppts vidare till oss. Men det är rimligt att de följs upp på samma ställe där de fick diagnos och indikation på förskrivning. Det är inte helt givet att slutenvården resonerar på samma sätt, kommenterar Sören Hansen. Men så är tanken att det ska fungera. Inget hindrar en primärvårdsdoktor att skriva ut slutenvårdsmediciner. Men kommer summan upp över 30 procent av förskrivningen går också budgetansvaret över till primärvården, säger Sören Hansen. Peter Johansson ser värdet i att både ha kvalitativa förskrivningsmål och kostnadskontroll. Med fördelning av kostnaderna och kvalitetskriterier når vi en kompromiss, hoppas han. Diagnos och indikation Varje förskrivning ska följas av arbetsplatskod och förskrivarkod, men också av både diagnos och indikation. Det är viktigt att varje förskrivare inser att en diagnos inte är detsamma som en indikation som leder till förskrivning, säger Sören Hansen. Med diagnosen menas att läkaren bedömt att patienten har en sjukdom som hjärtsvikt. Men först när patienten uppfyllt indikation för behandling av hjärtsvikt ska medicin sättas in. Det finns ingen tydlig tradition att ange indikation, men det är rimligt att göra det, anser han. Peter Johansson håller med: Det är lättare att ange effekten av behandlingen om det finns en indikation, säger han. Finns det risk att patienten inte får adekvat medicin som en följd av det nya systemet? Att vårdcentralen står inför risken att säga upp personal och därför glider på indikationer, drar ner på läkemedelskostnaderna? Nej, tror Peter Johansson. Risken finns oavsett system, det handlar mer om individer. Sören Hansen bekräftar bilden: Läkemedelskommittén ska bevaka att patienter får rätt behandling, inte primärt minska kostnaderna. Vi har hittills inte drivits av att inte ha råd. Kvalitetskriterierna har dominerat vårt arbete.

6 Förskrivaren oktober 2009 Nya basförråd sparar och underlättar Ett nytt avtal mellan Landstinget och Apoteket Farmaci innebär att alla större kliniker från årsskiftet får nya basförråd av läkemedel kompletterade med centrala svansförråd. Apoteket tar ansvar för att uppdatera och leverera, i vissa fall också packa upp och ställa in i förråden. I avtalet beskrivs att en styrning mot billigaste synonymerna, minskade kassationer och att styra sortimentet mot upphandlat sortiment kan ge en besparing motsvarande 20-30 miljoner kronor. Studiebesök i Norrköping Under ett studiebesök i Norrköping fick ett antal sjuksköterskor från Jönköpings läns landsting se hur basförråd och svansförråd fungerar i verkligheten. Sjuksköterskan Annika Pihl på medicinkliniken, Vrinnevisjukhuset i Norrköping, förklarar: Det underlättar för oss sjuksköterskor när apoteket sköter och beställer vårt medicinförråd. De har koll på att allt finns hemma och med mindre förråd får vi bättre överblick. Hon menar att basförrådet väl innefattar det dagliga behovet: Det är ett vältäckt basförråd, vi går bara till svansförrådet ett par gånger i veckan, oftast när vi får in nya patienter som använder andra läkemedel sedan många år, där vi inte vill byta. Avdelningen gör en uppdatering några gånger om året där läkemedel som används sällan plockas bort och läkemedel som ofta får hämtas i svansförrådet plockas in. Systemet fungerar sedan i mars. Och bättre än väntat, säger Annika Pihl. Jag trodde vi skulle behöva springa mer. Ulrica Werner, sjuksköterska på medicinkliniken i Jönköping, var en av studiebesökarna. Hon poängterar att svansförråden inte får ligga för långt bort: Men jag tyckte att det var lättöverskådligt i läkemedelsrummen. Och det verkar vara bra att kunna gå till svansförrådet och hämta den medicin man behöver istället för att ringa runt. Carl Tenvert, biträdande vårdenhetschef och läkemedelsansvarig sjuksköterska på geriatriska kliniken på Länssjukhuset Ryhov var också positiv efteråt: Ett uppdaterat basförråd innebär bättre tillgång och mindre arbete för oss sjuksköterskor, anser han. Apoteket sköter beställningen och levererar. Han tror inte det blir bekymmer att skapa ett adekvat och väl fungerande basförråd: Vi går efter avdelningens rutiner, den avdelningsansvarige läkaren finns med när basförrådet bestäms. Svansförrådet, som blir gemensamt för flera kliniker, uppdateras dagligen. Dessutom noteras när den sista förpackningen bryts Det blir ett avstånd att hämta ur svansförrådet, men det är ingen stor nackdel, det positiva överväger, säger Carl Tenvert. Förrådet blir också ett ATC-förråd istället för sorterat efter namn. Det blir säkrare. Vi kan inte blanda ihop namn som låter lika, dessutom innebär det ett aktivt lärande för oss när vi ser vilka läkemedel som har liknande funktion. Till exempel står alla med hjärt/kärlkod bredvid varandra. Ulrica Werner, Annika Pihl och Carl Tenvert diskuterar basförrådens innehåll under studiebesöket i Norrköping. (Foto Lars Abrahamsson)

Förskrivaren december oktober 2009 2006 7 Statistik visar effekten av dyra läkemedel Dyra mediciner kräver godkänd indikation, en uppföljning av patienten och en dokumentation som lämnas till sjukhusledningen. Enskilda kliniker riskerar ekonomiska sanktioner om de inte följer de nya rutinerna för de utpekade dyra läkemedlen. Fjorton kliniker är berörda, elva olika läkemedel finns på listan, bl a Interferon, Humira och IVIG. Den särskilda uppföljningen av dyra läkemedel gick tidigare under benämningen projektläkemedel. Idag har de istället vägts in i det nya systemet för kvalitetsersättning som gäller från och med maj 2009. På Ögonkliniken på Länssjukhuset Ryhov finns ett läkemedel på listan, Lucentis, som ges till patienter med förändring i gula fläcken. Redan när vi startade med Lucentis hösten 2006 förde vi statistik på varje patient med våt åldersrelaterad makuladegeneration, berättar överläkare Pär Kanulf på Ögonkliniken på Länssjukhuset Ryhov. Det finns ett internetbaserat nationellt register, som är under uppbyggnad med bidrag från SKL. Vi rapporterar till registret för att följa effekterna av den nya behandlingen. Tre injektioner Tidigare har patientgruppen behandlats med fotodynamisk terapi, det vill säga läkemedel i blodet aktiverat med laser. Den nya behandlingen kostar runt 9 000 kr per dos och ibland behövs behandling av båda ögonen. En standardbehandling består av tre injektioner med en månads mellanrum. Vi utvärderar och en del klarar sig sedan med regelbundna kontroller. Andra får recidiv, vi har patienter med 11-12 injektioner. Excelbladet (ovan) visar behandlingsdag, antal behandlingar, uppföljning och också en bedömning av resultatet. Pär Kanulf, överläkare på Ögonkliniken, (bilden nedan) ser möjligheterna med en sammanställning. Vi har en på nationell nivå också, berättar han. Bedömer effekten Totalt har Lucentisbehandlingen en årsbudget på 5,7 miljoner kronor för cirka 170 patienter. Läkarna på Ögonkliniken fyller nu också i det excelblad som rapporteras in till sjukhusledningen. Vi hängde inte riktigt med i början, men sedan april redovisar vi varje patient med en bedömning av effekten där vi använder svullnad och synskärpa som underlag. Läkarna på ögonkliniken har själva modifierat excelarket, bl a mot bakgrund av att de behandlar två organ, vänster och höger öga. Pär Kanulf har förståelse för kraven på redovisning: Självklart måste vi veta vart pengarna går och att de är väl använda pengar. Och det kan vi visa med vår statistik, säger han.

Förskrivaren oktober 2009 Ny grupp sätter fokus på äldre och läkemedel Mot bakgrund av bland annat den läkemedelsrevision som gjordes i mars i år har en grupp startat för att titta över läkemedelsrelaterade problem hos äldre. Ann-Charlotte Mattsson blir den sjätte apotekaren inom landstinget. I sin kliniska verksamhet gör hon bl a läkemedelsgenomgångar med patienter på geriatriska dagrehab. Satsningen på kliniska apotekare fortsätter De landstingsanställda apotekarna inom vården inom Jönköpings läns landsting blir fler. Satsning på rätt läkemedel, utökad patientinformation och ett ökat stöd vid förskrivningen fortsätter. Ann-Charlotte Mattsson sökte sig som ny apotekare till Jönköping för tio år sedan för möjligheterna att jobba kliniskt. Innan hon sökte sig hit hade hon inte ens stannat bilen i Jönköping, än mindre haft kontakt med bygden. Men här fanns spännande arbetsuppgifter. Och nu har jag jobbat här i tio år. Nu tar hon steget över från apoteket till landstinget och blir en av total sex kliniska apotekare inom landstinget. Hon arbetar idag bland annat inom teamet på Geriatriska dagrehabilitering med ett naturligt fokus på läkemedel. Patienterna kommer ofta till oss, strax efter det akuta skeendet, med nya och potenta mediciner. Samtidigt har de flesta sedan tidigare en betydande mängd andra läkemedel. Hon märker att många patienter uppskattar att få en genomgång. De tar med sig en kasse med samtliga läkemedel och tittar på förpackningarna och tabletterna, medan Ann- Charlotte diskuterar varför medicinen är insatt och hur den ska tas - exempelvis i samband med måltider. Det är betydligt enklare att tala om medicinerna om patienten samtidigt ser förpackningen eller tabletten. När man bara talar om preparatnamn så är det många patienter som inte riktigt vet vilket läkemedel det gäller. Förutom genomgångarna bistår hon läkaren med kommentarer om bl a dosjusteringar samt uttrappning av t.ex smärtlindrande. Optimala platsen Också läkaren i teamet, Örjan Skogar, ser stora fördelar med en apotekare just här: Det är en oerhört kostnadseffektiv insats, kanske den optimala platsen för en apotekare inom vården, anser han. Hit kommer äldre multisjuka patienter efter större händelser; stroke eller amputationer med nya mediciner. Det är ett dynamiskt förlopp med snabba förändringar över tid där en apotekare i teamet kan göra en insats med maximal nytta för patienten, säger han. I sin nya tjänst på landstinget ska Ann- Charlotte fortsätta inom det geriatriska dagrehabteamet, men också bland annat arbeta med SIL (Svensk Informationsdatabas för Läkemedel). Hon kommer här att delta i arbetet med att utveckla kvalitetssäkrade läkemedelsmallar för användning i olika förskrivarstöd som Cosmic. Revisionen visar att ca 15 procent av alla akuta inläggningar på sjukhus görs pga läkemedelsrelaterade problem. SBU har också kommit med en rapport som visar på problem. I planeringsgruppen finns två MAS:ar från kommunerna; Ann-Sofie Lundström, Jönköping och Helen Karlsson från Vetlanda, där man arbetat aktivt med just äldre och läkemedel inom SÄLMA-projektet. I gruppen ingår också Karin Westling, som är samordnare för länets 13 kommuner. Från landstinget deltar läkarna Björn Westerlind, geriatriken Ryhov och Peter Johansson, distriktsläkare som arbetar halvtid med läkemedelsfrågor. Malin Holmqvist, klinisk apotekare och utvecklingsledare Ann-Margreth Kvarnefors från Qulturum, finns också med i planeringsgruppen. Intresset från kommunerna är stort och planeringen kommer att ske i liten grupp med bred förankring i olika referensgrupper, säger Ann-Margreth Kvarnefors. Arbetet måste göras på nya sätt eftersom det är stora problem med det gamla sättet att arbeta. Hur blir t ex samverkan bättre mellan olika aktörer? Vi tror, säger Kvarnefors, att arbetet kommer att ta många olika former, riktad info, utbildning, seminarier av olika slag. Tre förskrivningsmål har uppnåtts Förskrivningsmål för 2009 har delvis uppnåtts. Tre av kriterierna hat uppnåtts fullt ut, vilket innebär ett mer än första tertialet 2009. Kriterierna som nått målen är: Minskning av långverkande bensodiazepiner, lugnande och sömnläkemedel, till åldersgruppen 75 år och äldre. Ökad andel generika av gabapentin vid behandling av nervsmärta etc. Paracetamol som behovsläkemedel. De kriterier som ännu inte uppnått målen är: Angiotensin II-antagonister inklusive kombinationspreparat av medel som påverkar RAS. Bensodiazepiner inkl bensodiazepinbesläktade läkemedel. (Här har Värnamo klarat målet.) Fluorokinoloner. (Här ligger Höglandet nära målet.) Lyricaförskrivningen.