Sociala förhållanden i Stockholms skärgård

Sociala förhållanden i Stockholms skärgård

Förord I Regionplane- och trafikkontorets (RTK) Regional utvecklingsplan för Stockholms län 2000 (RUFS) föreslås att förhållandena i skärgården blir föremål för fortsatta utredningar som syftar till en delregionplan. Denna delregionplan skall också omfatta sociala förhållanden i skärgården. På samma sätt som för resten av länet är kontorets långsiktiga sociala mål för skärgården goda och jämlika levnadsvillkor. Promemorians syfte är att beskriva några sociala förhållanden och deras utveckling i skärgårdsområdet i Stockholms län. Hur är det att leva i skärgården? Hur har sociala förhållanden förändrats över tiden? Olika delar av skärgården öar med bro eller tunnel, öar med statlig färja och övriga öar jämförs med varandra liksom med förhållandena på fastlandet och i andra jämförbara skärgårdar. Såväl statistik som intervjuer används för att beskriva sociala förhållanden i skärgårdsområdet. Dessa sociala mönster beskrivs med tabeller, diagram och kartor. Föreliggande promemoria har på RTK:s uppdrag tagits fram av Inregia AB. Projektledare på Inregia AB har varit Susanne Ingo. Staffan Forsell och Lena Lundkvist har bearbetat faktaunderlaget till promemorian. Cecilia Henriksson, Gerd Grip och Anette Carlgren har medverkat i analysarbetet och i arbetet med att intervjua personer med god kännedom om skärgårdsborna. Eila Kanerva har ansvarat för monteringen. Cecilia Skedinger har ansvarat för tillhörande illustra-tioner och presentationsmaterial. Projektledare på RTK har varit Tuija Meisaari-Polsa. Stockholm i mars 2001 Bo Malmsten Regionplanedirektör 2

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...4 UPPDRAGET...6 UNDERLAG FÖR REGIONAL UTVECKLING...6 SOCIALA FÖRHÅLLANDEN...6 LANDSTINGETS SKÄRGÅRDSPOLITISKA PROGRAM...6 BEFOLKNING OCH LEVNADSVILLKOR...7 STORSTADSNÄRA SKÄRGÅRD...7 SKÄRGÅRDENS BEFOLKNING... 10 ARBETE OCH INKOMSTER... 16 BOENDE...22 SLUTSATSER... 26 SERVICE... 27 UTBILDNING... 28 DAGLIGVARUFÖRSÖRJNING... 31 SAMHÄLLSSERVICE... 35 KOMMUNIKATIONER... 41 SLUTSATSER... 46 LIVET I SKÄRGÅRDEN... 47 BARN, UNGDOMAR OCH ÄLDRE... 47 VARDAG OCH FEST... 49 KULTUR OCH TURISM... 51 NATUR OCH KULTURVÅRD... 52 SAMHÄLLSENGAGEMANG... 53 SLUTSATSER... 54 ERFARENHETER FRÅN ANDRA SKÄRGÅRDAR... 56 CENTRALA ÖSTERSJÖNS SKÄRGÅRDAR... 56 ANDRA STORSTADSNÄRA SKÄRGÅRDAR... 56 SLUTSATSER... 57 SAMLADE SLUTSATSER... 58 BILAGA 1... 60 LÄNKAR TILL SKÄRGÅRDEN... 60 BILAGA 2... 61 STATISTIKOMRÅDEN... 61 BILAGA 3... 63 KÄLLOR OCH METODER... 63 FOREWORD 64 SUMMARY 65 ISSN 1402-134X RTN 200009-259 3

SAMMANFATTNING I denna rapport beskrivs de sociala förhållandena i Stockholms skärgård med avseende på befolkningens levnadsvillkor, samhällsservicen och livet i skärgården. En jämförelse görs också med motsvarande förhållanden i andra skärgårdar i centrala Östersjöområdet och i några storstadsnära skärgårdar i Europa och Amerika. Analysen utmynnar i slutsatser som berör frågor av politisk relevans. Bland de områden som behöver uppmärksammas under kommande år återfinns de allmänna kommunikationerna, bostadsförsörjningen, samhällsservice i form av skolor, barnomsorg, äldreomsorg och butiker. Det är viktigt att hitta former som möjliggör situationsanpassade och lokalt anpassade lösningar i synnerhet i den del av övärlden som saknar fasta förbindelser med land (bro, tunnel eller vägfärja). Redovisningen av befolkning och levnadsvillkor i Stockholms skärgård visar att det sker en förhållandevis snabb folkökning i skärgårdsområdet. Befolkningen har ökat med drygt 20 procent på tio år, vilket är ungefär dubbelt så snabbt som i länet i övrigt. Samtidigt är det tydligt att den största folkökningen skett i de delar av skärgårdsområdet som ligger nära fastlandet och som man kan nå med buss och bil. Kanske bör man betrakta de öar som saknar fasta förbindelser till land som det egentliga skärgårdsområdet? I denna övärld bor nästan 3000 personer. 800 av dessa saknar regelbundna förbindelser året runt. Även i denna del av Stockholms skärgård har det skett en betydande folkökning under de senaste tio åren om än inte lika snabb som på öarna med fasta förbindelser. Prognoser för de kommande åren tyder på att en fortsatt folkökning är att vänta. Det finns också en tydlig överrepresentation av människor i övre medelålder och av yngre ålderspensionärer i skärgårdsområdet jämfört med länet i övrigt. Dessutom är andelen män större. Mönstret förstärks i områden med sämre tillgänglighet. Det har inte byggts så många nya bostäder i skärgårdsområdet. Många inflyttade bosätter sig i stället i fritidshus som övergått till att bli åretruntbostäder. Bostadsförsörjningen i skärgårdssamhällena håller på att bli akut. På sikt kan bostadsförsörjningen för äldre väntas bli en viktig uppgift. Sysselsättningsstrukturen domineras av offentliganställda. Bland övriga finns en mycket stor grupp egenföretagare. Delar av skärgårdsområdet kan med rätta karaktäriseras som en företagstät bygd. Nya typer av näringar sysselsätter allt flera, framför allt olika typer av tjänster. Liksom när det gäller boende finns arbetsplatserna framför allt på de öar som har vägförbindelser med fastlandet. I skärgårdsområdet finns jämförelsevis få med högskoleutbildning och den genomsnittliga inkomsten ligger litet lägre än i Stockholms län som helhet. Den växande turismen innebär en möjlighet till nya inkomster och fler arbetstillfällen i skärgården. De höga fastighetspriserna och beskattningsreglerna försvårar för unga att överta rörelser och att skaffa sig en bostad. Det finns en risk att åretruntboende som bedriver småskalig service, håller marker och natur i hävd och som är starkt engagerade i de lokala förhållandena sådant som traditionellt förknippas med skärgårdens speciella värden konkurreras ut av mer välbärgade och till stor del äldre hushåll med en mer urban livsstil och ekonomi. Samhälleliga regelverk för exempelvis beskattning och bostadsförsörjning spelar en avgörande roll. Samhällsservicen är förhållandevis väl utbyggd. Skolorna, förskolorna och fritidshemmen liksom det kulturutbud och de samhällstjänster som finns i anslutning till 4

skolorna, spelar en central roll som centra för det sociala livet i skärgården. Runt skolorna finns viktiga sociala nätverk. På flera öar utvecklas skolan både vad gäller arbetssätt, elevantal, stadier och lokaler. I mellanskär-gården har flera öskolor ett organiserat samarbete. Butikerna är likaså förhållan-devis väl spridda. Många butiker begränsar sitt öppethållande till de tider på året då befolkningen i skärgården är stor. Flera butiker är till salu men spekulanterna är få. Även butikerna är viktiga sociala knutpunkter. Äldreomsorgen och barnomsorgen tycks fungera på de lokala skärgårdssamhällenas villkor. Hemtjänsten är till stor del beroende av lokal arbetskraft och många äldre får stöd av familj och närboende. Det finns också en baksida. Den som inte accepteras kan bli mycket ensam. Det kan till och med bli svårt att rekrytera hemtjänstpersonal. Banktjänster, tandläkarservice, skärgårdsdoktorn och biblioteksservice kommer ut till öarna med egna båtar. Skärgårdstrafiken utgör en grundläggande bas för livet i övärlden. Linjesträckningar, baspunkter på land och tidtabeller ger både praktiska och sociala villkor. Många efterlyser en större flexibilitet. Behovet av lokala transporter mellan öar och på tvären tycks öka i takt med att befolkningen växer, unga hushåll för ett mer rörligt liv och den lokala produktionen ökar. Kommunikationerna är också en avgörande förutsättning för turismen. Utbyggnaden av telekommunikationer i skärgården har snabbt lett till en stor aktivitet. Många skolor och öar har egna hemsidor. Föreningslivet underlättas och många företagare marknadsför sig och sina produkter över Internet. Förutsättningarna för distansundervisning har förbättrats. Det finns många länkar till hemsidor i Stockholms skärgård och andra skärgårdsområden. Livet i skärgården präglas starkt av årstid och säsongsväxlingar. Den växande turismen förlänger säsongen och ger stimulans och upplevelser även för de fastboende. Våren och sommaren är en intensiv tid. Vintertid är livet lugnare. Det lokala engagemanget är starkt, i synnerhet i frågor som gäller trafiken och skolan. Många av de frågor som är viktiga för de sociala förhållandena i Stockholms skärgård återkommer när man gör jämförelser med situationen i skärgårdar i andra länder. Kommunikationerna framstår som en strategisk fråga i alla skärgårdar. I storstadsnära skärgårdar finns gemensamma utmaningar att kunna hantera växande efterfrågan från resursstarka hushåll som vill bosätta sig i skärgårds-området och från en ökad turism. Sammanfattningsvis har följande slutsatser dragits: Skärgårdsområdet är inte enhetligt Kommunikationerna är strategiska Sårbarheten är stor, i synnerhet i de skärgårdssamhällen och för de hushåll som bor på öar som saknar fasta förbindelser med land Bostadsförsörjningen är en stor utmaning Generationsväxlingen är en ödesfråga. Skärgårdsbor som vidmakthåller skärgårdens kulturvärden och service har ofta inte längre råd att bo kvar. Beroendet av den offentliga sektorn är särskilt stort i skärgården. 5

Uppdraget Underlag för regional utveckling I Regionplane- och trafikkontorets arbete med den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län 2000 (RUFS) ska också skärgårdsfrågorna integreras. De långsiktiga sociala målen för skärgården är, liksom för övriga delar av länet, långsiktigt goda och jämlika livsvillkor. Denna undersökning syftar till att ge en aktuell bild av sociala förhållanden och deras utveckling i skärgårdsområdet i Stockholms län som underlag för planering och beslutsfattande. Sociala beskriv-ningar har tidigare gjorts för länet som helhet. Studien av de sociala förhållandena i skärgården knyter an till teman och förhållanden som berörts i bl.a. rapporten Social Atlas över Stockholmsregionen 1. Sociala förhållanden Uppgiften har varit att belysa hur det är att leva i skärgården socialt sett? Hur har sociala förhållanden förändrats över tiden? Framför allt uppmärksammas de sociala levnadsförhållandena bland dem som bor i skärgården året runt i denna publikation. 2 I studien har också ingått att jämföra olika delar av skärgården öar med bro/tunnel, öar med statlig färja och övriga öar med varandra liksom med förhållandena på fastlandet och i andra jämförbara skärgårdar. Ambitionen har varit att lyfta fram sådana frågor som kan bedömas vara politiskt intressanta och strategiskt viktiga i ett långsiktigt utvecklingsperspektiv. Landstingets skärgårdspolitiska program Redovisningen av de sociala förhållandena i skärgården har också gjorts så att informationen ska kunna relateras till de övergripande målen för landstingets insatser i skärgården. Dessa ska främja en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling genom att skapa goda förutsättningar för den bofasta befolkningens utveckling, både hushåll och näringsliv värna skärgårdens miljö-, natur- och kulturvärden utveckla skärgården som besöksmål och rekreationsområde Redovisningen av de sociala förhållandena i skärgården uppmärksammar dessa tre huvudinriktningar med utgångspunkt från främst den bofasta befolkningens situation. 1 Social Atlas Rapport 4, 2000 Regionplane- och trafikkontoret. 2 Begreppet skärgård är inte entydigt. I denna studie har i allmänhet samma avgränsning valts som tidigare använts vid studiet av skärgårdens kommunikationer. I annat fall anges vilken indelning som använts. 6

%HIRONQLQJRFKOHYQDGVYLOONRU 0 MD KDU LNOlWW VLJ YLQWHUVNUXG 6Q Q KDU K OMW VLWW WlFNH YHU KXV RFK WUlG )nu VWlQJVOHWXSSHLVNRJHQELOGDU GHW YDFNUDVWH VSHWVP QVWHU PDQ NDQWlQND VLJ)nUHQ NRPPHUSXOVDQGHQHUWLOOJULQGHQQlUMDJNRPPHUPHGPRUJRQPnOHWGHUDVU\JJDUlU GHOYLVVQ WlFNWDI UGHWULYVElWWUHXWHlQLQQHLODPQLQJVVNMXOHW)RGHUKlFNHQlUIXOO PHGVQ VRPMDJWLOOGHUDVI UWUHWPnVWHVRSDERUWLQQDQMDJKlOOHUXSSGHWHIWHUWUDN WDGHNUDIWIRGUHW'HWlUIXOOVWlQGLJWYLQGVWLOODRFKFDJUDGHUNDOOW-DJJnUPLQPRU JRQYlQGDPHGKXQGDUQDRFKVNlPVQlVWDQDWWI UVW UDGHWMXQJIUXOLJDVQ WlFNHWPHG PLQDJURYDNlQJRU (Skärgårdsbryggan) 6WRUVWDGVQlUDVNlUJnUG Stockholms läns skärgård är, liksom andra delar av länet, påverkad av de förändringar som kännetecknar samhällsutvecklingen i stort. Under andra hälften av 1900-talet har en hotande utveckling med minskande folkmängd och utarmning av servicen vänts. Tidigare dominerade areella näringar där fiske, småjordbruk och mångsyssleri var vanliga. Skärgården spelade förr en viktig roll som rekreationsområde och sommarnöje för storstadens befolkning. Denna roll har förstärkts med tiden. Nu marknadsförs skärgården som besöksmål till både inhemska och utländska turister. Numera har utvecklingen vänt och befolkningen ökar åter. 7

Flera kustkommuner har en stark befolkningstillväxt. Folkökningen i Värmdö och Vaxholm är bland den snabbaste i landet. På de större öarna har de fastboende ökat i antal de senaste åren medan de små öarnas invånarantal varit ganska oförändrat. Många av de öar som fått ökad befolkning har jämförelsevis goda förbindelser med fastlandet. Närheten till storstaden präglar både ekonomi och befolkningsstruktur. Många insatser görs för att hålla skärgården levande Under flera år har skärgårdens framtida utvecklingsmöjligheter uppmärksammats politiskt och stimulerats inte minst genom samarbete med representanter för skärgårdarna på Åland och i sydvästra Finland. Under de senaste åren har flera skärgårdsprojekt kunnat genomföras med stöd av finansiering från EU. Det finns också ett utvecklat nätverk och livliga kontakter via föreningsliv och samverkansorganisationer mellan Sveriges olika skärgårdsområden. Den nya informationsteknologin har förenklat kommunikationerna mellan människor. Många av skärgårdens föreningar och lokalsamhällen kommunicerar via Internet. 3 Bidrag från offentliga instanser har bl.a. avsett åtgärder för att söka stimulera besöksnäring, lokal produktion och marknadsföring av skärgårdsprodukter samt insatser för att främja kompetensutveckling och företagande i skärgårdsområdet. Kommunerna har ansvar för utbildning, barn- och äldreomsorg m.m. samt planering för bl.a. bostäder. I Stockholms skärgård har landstinget ett särskilt ansvar genom bl.a. skärgårdsstiftelsens verksamhet och huvudmannaskapet för skärgårdstrafiken, som till stor del finansieras via landstingsskatten. Skärgårdsstiftelsens verksamhet inriktas bl.a. på att hålla markområden öppna och tillhandahålla service för att underlätta rörligt friluftsliv. Skärgårdsstiftelsen är en självständig stiftelse som äger och förvaltar mark i Stockholms skärgård. Syftet är att bevara skärgårdens egenart, naturvärden och landskapsbild samt att underlätta möjligheterna för rekreation och friluftsliv. Stiftelsen ska också arbeta på ett sådant sätt att det gynnar en levande skärgård. Genom skärgårdsstiftelsen förvaltas betydande skärgårdsområden med jord- och skogsbruk, naturvård, kulturvård, viltvård och renhållning. Stiftelsen bedriver också faunavård, t.ex. säl- och fågelinventeringar. Skärgårdsstiftelsen är en stor arbetsgivare i skärgården. Stockholm Information Service och ALMI har också offentligt finansierade resurser för att bl.a. främja besöksnäring och företagsutveckling i skärgården. Skärgårdens utvecklingsfrågor har även uppmärksammats nationellt. Vissa frågor, exempelvis sådana som rör fastighetstaxering, kommunikationer, arbetsmarknad och kompetensutveckling har fått särskilt stor politisk uppmärksamhet. Under de senaste åren har omstruktureringen av statliga verksamheter försvaret, posten, sjöfarten etc påverkat utbudet av arbetsplatser och service i skärgården. Det har bl.a. lett till en ökad politisk aktivitet i regionen för att utveckla nya typer av arbetsplatser i skärgården. 3 Bilaga 1 innehåller en förteckning av skärgårdslänkar på Internet 8

Länsstyrelsen har fått ett särskilt uppdrag att ta fram ett miljö- och hushållningsprogram för skärgården. Resultatet av arbetet som bedrivits gemensamt med länsstyrelserna i Uppland och Sörmland har redovisats i december 1999. Många av de aspekter som uppmärksammats kan förväntas bli integrerade i kommun-ernas översiktsplaner och i den regionala planeringen. De regionala miljö- och hushållningsprogrammen har också gett underlag till Miljövårdsberedningens betänkande Levande skärgård SOU 2000:67. Även miljövårdsberedningen uppmärksammar vikten av översiktsplaner och föreslår att fördjupade översiktsplaner för kust och skärgårdsområdet ska upprättas senast år 2005. En hotande utveckling har vänt På 1970-talet fick den hotande utvecklingen särskilt stor politisk uppmärksamhet. Politikerna beslöt sig för att rikta samhällets insatser till vissa skärgårdssamhällen Blidö-Yxlan, Ljusterö, Svartsö-Ingmarsö, Sandhamn, Möja, Ornö och Utö samt till baspunkter på fastlandet som skulle komplettera serviceutbudet. Idag finns service på fler ställen än i de tidigare utpekade skärgårdssamhällena. På flera öar har folkökningen lett till en ökad efterfrågan på bostäder och lokaler. På andra öar består dock osäkerheten om det framtida befolkningsunderlaget exempelvis för skolan. Samhällena i ytterskärgården är särskilt sårbara. Förhållandena på öar med nära kontakter med fastlandet skiljer sig från situationen på öar som ligger längre ut. Det finns också stora skillnader mellan södra och norra delen av skärgården. I söder finns fler stora öar och stora arbetsplatser medan de norra områdena har en mer utpräglad glesbygdskaraktär. Förutsättningarna förändras Liksom i andra delar av länet påverkas utvecklingen i skärgården av den fortgående urbaniseringen, teknikutvecklingen, internationaliseringen och andra övergripande förändringar. Den snabba strukturomvandlingen, med minskad sysselsättning i industri och areella näringar samtidigt som den offentliga sektorns roll försvagas, märks också i skärgårdsområdet. Skärgårdens invånare och företag blir allt mer influerade av närheten till Stockholm. Förutsättningarna för distansarbete innebär tillfällen för många olika yrkesgrupper att kunna välja bostad och arbetsplats på ett friare sätt än tidigare. Flera öar med förhållandevis goda kommunikationer och jämförelsevis bekväma restider från storstaden kan erbjuda en konkurrenkraftig livsmiljö. Med dagens begränsade utbud av nya bostäder och en stark efterfrågan, som driver upp bostadspriserna i storstadsregionen, är boende i skärgården ett attraktivt alternativ. Många väljer att bosätta sig permanent i tidigare sommarhus. Denna utveckling präglar naturligtvis också de sociala förhållandena. Befolkningen åldras samtidigt som nya typer av hushåll etableras i skärgården. Med nya typer av jobb följer också ökade krav på kunskap. Nya hushåll har ofta en annorlunda livsstil jämfört med de gamla skärgårdsborna. Det märks inte minst i resmönster, fritidsaktiviteter och inköpsvanor. Ökad turism innebär både arbetstillfällen och inkomster samt ett rikare utbud av kultur och nöjesliv. Samtidigt ökar konkurrensen om smultronställen och knappa resurser, exempelvis tillgången till färskvatten. Etablerade sociala nätverk bryts upp och nya etableras. 9

Skärgårdens befolkning Befolkning 1997 Singö 1-10 11-50 51-100 101-500 501- Övriga öar WÅAB:s båtlinjer vintertid, turtäthet Dagligen Mestadels veckoslut Gräns för skärgårdsområdet Väddö Ålands hav Björkö Uppsala Vätö Arholma Norrtälje Tjockö Yxlan Blidö Rödlöga Svartlöga N Ljusterö Ingmarsö Stora Nassa Svenska högarna S Ljusterö Möja Vindö Stockholm Sandön Runmarö Södertälje Nämdö Dalarö Ornö Fjärdlång Mörkö Muskö Huvudskär Rånö Utö Östersjön Nåttarö Torö Landsort 0 10 20 km Öar i Stockholms skärgård med bofast befolkning 1997 Källa: RTK:s geografiska databaser Kartan ovan visar var det fanns bofast befolkning år 1997 samt huvudnätet i skärgårdstrafiken. Av kartan framgår också hur skärgården avgränsats. 10

Folkmängden ökar År 1997 bodde nästan 13 000 personer permanent i skärgården. I slutet av 1999 hade befolkningen ökat till drygt 14 000. Befolkningen har ökat med drygt 20 procent under den senaste tioårsperioden, vilket är ungefär dubbelt så snabbt som för länets befolkning i genomsnitt. Under 1999 ökade skärgårdens befolkning med 285 personer. 112 barn föddes och 119 personer avled. Fler personer flyttar in till skärgården än som flyttar därifrån. Ökningen har dock inte varit lika stor i hela skärgårdsområdet. Under tioårsperioden 1987-1997 hade 58 öar som tidigare var obebodda fått fast befolkning ökat. Samtidigt minskade befolkningen på totalt 72 öar under samma tioårsperiod. 35 öar avfolkades helt. Tillväxt på öar med bra kommunikationer Som en konsekvens av att allt fler bor permanent i skärgården, har även antalet fastigheter med mantalsskriven befolkning ökat. Man kan se en tydlig skillnad i områden med olika goda kommunikationer. Mellan 1987 och 1997 steg antalet med nästan 1 000 fastigheter till cirka 4 800. Den största delen, nästan 3 700, avsåg fastigheter på öar med fast vägförbindelse med fastlandet. På öar med fast förbindelse till fastlandet har befolkningen ökat med nästan 25 procent. Befolkningsutvecklingen 1987-1997 på öar med olika tillgänglighet, antal Antal fastigheter med mantalsskriven befolkning 1987 Befolkning 1987 Antal fastigheter med mantalsskriven befolkning 1997 Befolkning 1997 Öar med fast förbindelse 2 869 8 186 3 684 10 150 Öar som trafikeras dagligen 656 1 813 771 2 005 Övriga öar 287 674 344 813 Totalt 3 812 10 673 4 799 12 968 Befolkningsutvecklingen 1987-1997 på öar med olika tillgängligheter, procent. Befolkningsökning Ökning fastigheter med befolkning Antal procent Antal procent Öar med fast förbindelse 1 964 24,0 815 28,4 Öar som trafikeras dagligen 192 10,6 115 17,5 Övriga öar 139 20,6 57 19,9 Totalt 2 295 21,5 987 25,9 11

De flesta har vägförbindelse Totalt bor drygt tre fjärdedelar av skärgårdens befolkning på öar med fasta förbindelser till fastlandet. Endast sex procent bor på öar som saknar regelbunden kollektivtrafik till land. Av öar med fast vägförbindelse (bro, tunnel eller vägfärja) med fastlandet har Väddö, Vätö, Blidö, Ljusterö, Rindö och Vindö vardera över 500 invånare. Singö, Björkö, Yxlan, Skarpö, Muskö, Torö och Mörkö tillhör också denna kategori. På var och en av dessa öar bor mellan 100 och 500 invånare. Den största befolkningsminskningen har skett på Mörkö som minskat med 16 invånare. De mest befolkade öarna i nästa kategori, dvs. de öar som vardagar har året-runtförbindelse är Tynningö, Ingmarsö, Möja, Runmarö, Ornö och Utö. På vardera av dessa sex öar bor mellan 100 och 500 invånare. Bland de öar som trafikeras året runt finns även fyra öar med mellan 50 och 100 invånare, nämligen Arholma, Ramsö, Svartsö och Sandön. Ungefär 2 000 personer bor på öarna med året-runtförbindelse. Den största befolkningsökningen har skett på Tynningö, Ornö och Runmarö. På Möja har befolkningen minskat med 23 personer sedan 1987. En minskning med 15 personer har skett i Stegesund. För Sandön har befolkningstalet sjunkit med 14. Den permanenta befolkningen på öar som saknar regelbunden åretruntförbindelse är totalt drygt 800. De befolkningsmässigt största öarna är Storholmen med över 50 invånare samt exempelvis Högmarsö och Kymmendö. 12

Tillgänglighet 1997 Öar med fast förbindelse Öar som trafikeras dagligen Övriga öar Typ av fastlandsförbindelse Bro Vägfärja Tunnel WÅAB:s båtlinjer vintertid, turtäthet Dagligen Mestadels veckoslut Uppsala Gräns för skärgårdsområdet Singö Väddö Vätö Björkö Arholma Ålands hav Norrtälje Tjockö Yxlan Blidö Rödlöga Svartlöga S Ljusterö N Ljusterö Ingmarsö Möja Stora Nassa Svenska högarna Vindö Stockholm Sandön Runmarö Södertälje Nämdö Dalarö Ornö Fjärdlång Mörkö Rånö Muskö Utö Huvudskär Östersjön Torö Nåttarö Landsort 0 10 20 km Tillgänglighet till öar i skärgården Källa: RTK:s geografiska databaser, länsstyrelsens skärgårdsindelning samt WÅABs vintertidtabell 1997-98 13

Fler äldre och fler män Fördelningen mellan män och kvinnor avviker påtagligt från för-hållandena i övriga länet. Det finns fler män i skärgården (53 procent) jämfört med länet som genomsnitt (49 procent). Det gäller särskilt öar som saknar regelbunden året-runtförbindelse. Skillnaden är ännu större för de som är äldre än 65 år. I skärgården är mer än hälften i denna åldersgrupp män. I länet totalt är bara 40 procent av befolkningen över 65 år män. Könsfördelning 1997 på öar med olika tillgänglighet, procent Befolkning 1997 Befolkning1997, 65-W Män, procent Kvinnor, procent Män, procent Kvinnor, procent Öar med fast förbindelse 53 47 51 49 Öar som trafikeras dagligen 54 46 51 49 Övriga öar 56 44 53 47 Totalt 53 47 51 49 Länet 49 51 40 60 Andelen personer som är över 65 år är högre än för länet totalt. Lägst andel äldre finns på de öar som har året-runt-trafik och högst andel finns på öar som saknar regelbunden året-runt-trafik. Skärgårdsbefolkning 1997-12-31. Personer 65 år och äldre Totalt 65-w Totalt 0-w Andel 65-w procent Öar med fast förbindelse 1 722 10 150 17,0 Öar som trafikeras dagligen 320 2005 16,0 Övriga öar 149 813 18,3 Totalt 2 191 12 968 16,9 Länet 260 214 1 762 924 14,8 14

Åldersfördelning i skärgården och länet i slutet av 1999 % 2,5 Skärgården Länet 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 år Många flyttar till skärgården År 1999 flyttade ungefär tusen personer ut från skärgården medan drygt 1300 personer flyttade dit. Påfallande många som flyttar in till skärgården är i övre medelåldern eller i åldrar nära pensioneringen. De som lämnar skärgården är framförallt ungdomar runt 20 år. I denna ålder är det vanligt att man lämnar föräldrahemmet. Detta innebär att skärgårdens redan speciella åldersstruktur förstärks. In- och utflyttade till skärgården Antal 450 400 Inflyttare Utflyttare 350 300 250 200 150 100 50 0 0-6 7-15 16-24 25-44 45-64 65-74 75- Diagrammet ovan visar att inflyttningsnettot till skärgården till stor del består av hushåll i åldrar mellan 25 och upp till pensionsåldern. Särskilt stor nettotillväxt sker i åldersgruppen 45-64 år. år 15

Befolkningen väntas fortsätta att öka Den befintliga befolkningsprognosen 4 för utvecklingen i Stockholms län under de kommande sju åren har här brutits ned för skärgården 5. Landstinget räknar med en fortsatt folkökning med drygt 2000 per-soner under de kommande sju åren. Prognos 2000 för skärgården År 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Befolkning 13 294 13 700 14 000 14 300 14 700 15 000 15 300 15 600 Folkökningen väntas fortsätta bli jämförelsevis stor i åldrarna nära pensionsåldern. Samtidigt kommer den stora gruppen av människor i övre medel-åldern eller som nu är unga ålderspensionärer att åldras. Det dröjer ännu några år innan denna stora grupp blir riktigt gammal. På några decenniers sikt kan man dock förvänta sig en mycket stor ökning av människor i riktigt höga åldrar i skärgården, förutsatt att de inte väljer att flytta bort från skärgården igen. Under de kommande åren kan också den jämförelsevis stora gruppen barn som nu är i tioårsåldern väntas bo kvar i skärgården under sin tonårsperiod. Tonåringarna kommer därför sannolikt att bli betydligt fler under de kommande åren än de är för närvarande. Under 1999 var en jämförelsevis stor andel av inflyttarna yngre; i åldrar runt de trettio. Även under de kommande åren väntas en inflyttning av hushåll i dessa åldrar. Arbete och inkomster Färre högutbildade Befolkningen i skärgården har något lägre utbildningsnivå 6 än befolkningen i länet. I diagrammet på nästa sida beskrivs befolkningen 16-74 år fördelade på utbildningsnivå för skärgårdsområdet och länet. I skärgården finns en något högre andel av befolkningen med lägre utbildningar och en lägre andel med eftergymnasial utbildning. 4 Landstingets prognos 2000 5 Skärgården definierad som ett antal statistiska delområden, se bilaga 6 RTK, ODB, Utbildning 980101, källmaterialet är ej könsuppdelat 16

Befolkningens utbildningsnivå, procent 50 45 Skärgård Länet 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Folkskola, grundskola, uppgift saknas Gymnasieutbilning Eftergymnasial utbildning Forskarutbildning Hög förvärvsintensitet Som en följd av att det finns en större andel äldre i skärgården än i övriga länet är andelen personer i yrkesverksamma åldrar mindre. I länet totalt befinner sig 61 procent av alla invånare i åldern 20 till 64 år. För skärgårdsbefolkningen är denna andel endast 57 procent. Förvärvsintensiteten bland skärgårdsborna i arbetsföra åldrar är dock något högre än bland övriga länets befolkning. Andelen sysselsatta skärgårdsbor i åldrarna 20-64 år uppgår till 76 procent att jämföra med förvärvsintensiteten i länet som är 74 procent. Sysselsättning 1996. Personer 20-64 år efter kön och tillgänglighet Totalt Andel sysselsatta procent Kvinnor Män Sysselsatta Sysselsatta Totalt Andel sysselsatta procent Öar med fast förbindelse 2 390 3 034 79 1 999 2 683 75 Öar som trafikeras dagligen 501 636 79 391 525 75 Övriga öar 215 284 76 127 193 66 Totalt 3 106 3 954 79 2 517 3 401 74 Den högre sysselsättningsgraden gäller speciellt männen. I länet totalt är det en liten skillnad mellan män och kvinnor i förvärvsintensitet (74 respektive 73 procent). För skärgårdsborna är skillnaden betydligt större (79 respektive 74 procent). Många offentliganställda 1998 fanns knappt 4 250 sysselsatta inom skärgårdsområdet. Eftersom Muskö och Oskar-Fredriksborg intill Vaxholms fästning räknats till skärgården och båda dessa militära anläggningar är stora arbetsplatser blir Offentlig förvaltning och försvar den vanligaste branschen i skärgården. Hela 43 procent av de sysselsatta återfinns här. Detta är en mycket stor skillnad jämfört med Stockholms län som 17

helhet. De därnäst största branscherna är Hälso- och sjukvård, Hotell- och restaurangverksamhet och Byggverksamhet. I tabellen nedan visas de fem vanligaste branscherna i skärgården tillsammans med antalet sysselsatta och hur många procent de motsvarar samt jämförelser med länet. Tabell: De vanligaste branscherna i skärgården och i Stockholms län Skärgården Länet Bransch Antal sysselsatta procent procent Offentlig förvaltning och försvar 1838 43 4 Hälso- och sjukvård 339 8 14 Hotell- och restaurangverksamhet 304 7 2 Byggverksamhet 296 7 3 Utbildning 179 4 4 Skärgården har också en större andel sysselsatta inom Hotell- och restaurangverksamhet och byggverksamhet än länet som helhet. Inom den för länet största branschen Hälso- och sjukvård har skärgården dock lägre andel sysselsatta än länet som helhet. Polisen har nyligen etablerat telefoncentraler för anmälningar av enklare brott på Sandhamn, Arholma och Ornö. Dessa brottsanmälningsjourer har inneburit ett värdefullt tillskott av arbetsplatser på öarna. Sandhamn har nog varit en av de öar som trots den dåliga sommaren haft många besökare. Det finns ju tre krogar att sitta och hänga på om det regnar. Det har varit mycket folk även i helgerna nu under hösten. Gamla Sandhamns Hotell har nu börjat växa på höjden och på Seglarrestaurangen byter man ventilationssystem. Där ska man även bygga om köket under vintern. Så det blir en vinter till när det hamras och bankas. (Sandhamn 2000-10-07, Pia, Skärgårdsbryggan) Enmansföretag I skärgården är företag med anställda i stor utsträckning verksamma inom servicenäringarna (hotell, restaurang, handel och transport). Vid mitten av 1990-talet svarade enmansföretagen dock för närmare hälften av sysselsättningen inom den privata sektorn 7. Företagsamheten var störst i Norrtälje och Österåkers kommuner. De flesta enmansföretag var verksamma inom tjänstesektorn samt inom tillverknings- och byggnadsbranschen. Många enmansföretag var jäm-förelsevis unga, endast var tredje företagare hade varit verksam i skärgården i minst femton år. De flesta arbetade heltid och hade inget annat arbete vid sidan om. De viktigaste produktionsförutsättningarna för enmansföretagen i skärgården var kapaciteten på eloch telenätet samt boendemiljön. Även tillgängligheten till fastlandet uppgavs som viktig. De ansåg själva att boendemiljön var en av de viktigaste fördelarna med att vara etablerad i skärgården. De långa avstånden, kommunikationerna och transporterna är en nackdel. Turismens kraftiga säsongs-variationer och starka koncentration till sommarmånaderna är en annan svaghet. 7 Enmansföretag i Stockholms skärgård, Inregia 1995 18

Företagen i skärgården har en låg personalomsättning jämfört med fastlandet där arbetstillfällena 8 är fler. Det innebär samtidigt att arbetsmarknaden är snäv. Framför allt traditionellt kvinnliga yrken som offentlig administration, vård och omsorg samt försäljning är underrepresenterade i skärgården. Tidigare studier av näringsliv och arbetsmarknad har också visat att nyföretagande och befolkning ökar på öar med bra förbindelser, skärgården utvecklas som produktionsmiljö för avsättning på storstadsmarknaden t.ex. rehabilitering, kultur, turism, distanstjänster (t.ex. telefonväxel), skärgården kan ses som en konsumtionsmiljö för speciella tjänster t.ex. sjösäkerhet, lotstjänster, försvar, kustbevakning, naturvård, skärgårdstrafik och tillsyn, företag i basnäringar ofta funnits länge (jord o skogsbruk, fiske). EU- program i skärgården Mål 2 Öarna Genom ett nytt EU-program finns möjligheter att få bidrag till att finansiera utvecklingsprojekt i övärlden som avser följande: Kultur och miljö Lokalt anpassade servicelösningar Lokal mobilisering Samverkan inom näringslivet Kunskaps- och kompetensutvecklande åtgärder Infrastrukturella åtgärder Interreg IIIA Skärgården I projektet Skärgårdssmak avser man att fortsätta arbeta med att utveckla Europas bästa kustkök, serverat på krogarna med råvaror från närområdet. Hantverksprojektet fortsätter också. Inom projektet ska man även dra igång projektet Skärgårdssmak för butikerna. Växtkraft Mål 3 Programmet ger stora möjligheter för olika utbildningsinsatser. Nytt för den här programperioden är att det inte bara gäller företag med anställda utan också ensamföretagare och skolor m.fl. 8 Socioekonomisk analys av Stockholms-, Ålands- och Egentliga Finlands skärgård, Inregia -1995 19

Lägre inkomster Den genomsnittliga inkomsten för de permanent boende i skärgården ligger något under genomsnittet för länet. Inkomsten har beräknats för personer som är 20 år eller äldre. Medelinkomster 1996 jämfört med hela Stockholms län. Män Kvinnor Totalt Medelinkomsinkomst Index Medel- Index Medelinkomst Öar med fast förbindelse 203,0 1,01 136,1 0,98 171,2 1,01 Öar som trafikeras dagligen 169,9 0,84 125,3 0,90 149,7 0,89 Övriga öar 199,8 0,99 115,2 0,83 163,2 0,97 Totalt 197,5 0,98 133,2 0,96 167,4 0,99 Länet 201,4 1,00 138,5 1,00 168,8 1,00 Index Såväl männen som kvinnorna i skärgården har en sammanlagd förvärvsinkomst som är lägre än den för länet. Genomsnittsinkomsten för den manlige skärgårdsbon är cirka 4 000 kronor lägre per år än genomsnittet för länet. I skärgården är kvinnornas inkomst ungefär 30 000 lägre än männens. Drygt 5 000 kronor om året skiljer mellan skärgårdskvinnorna och övriga kvinnor i länet. En företagsam bygd Nils Rasmusson har varit och är aktiv i Blidöbygdens företagarförening med ungefär 130 medlemmar, som han var med att starta på 70-talet, och i Blidöbygden 2000. Blidöbygden 2000 är en ideell och opolitisk förening som har till syfte att verka för en meningsfull sysselsättning i Blidöbygden och att skapa fler arbetstillfällen så att skärgården hålls levande. Föreningen har närmare 120 medlemmar, såväl fast- som fritidsboende. Nils beskriver Blidö som Sveriges mest småföretagstäta bygd följd av Gnosjötrakten. Bland totalt 1100 personer finns 130 företag. Till Blidöbygden räknas Blidö, Yxlan, Furusund, Gräskö, Söderöra, Norröra, Svartlöga och Rödlöga. I Blidöbygden bor många med höga positioner i samhället. Där finns ca 20 000 sommarhus. Därför finns det gott om arbete för duktiga hantverkare snickare, rörmokare, elektriker etc. Blidöbygden har en hög status. En stor fördel är att det är nära till Arlanda och att ön har bredbandsanslutning. Inom Blidöbygden 2000 inventeras kompetens, resurser, idéer m.m. och de söker finna ändamålsenliga fastigheter och mark för fler företagsetableringar. De inriktar sin verksamhet på följande branscher: Administration/Data Blidöbygdens Ryttarförening Blidöhälsan~Caritas Konst och kultur Turism Föreningen Helmis Vänner Branschvis söker de gemensamt utveckla idéer och hitta former för att utveckla dem, ofta i dialog med länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan ibland stötta med finansiering i inledande skeden. Det har visat sig svårt att arbeta med stöd av EU bidrag eftersom detta fordrar så mycket administration. 20

Ett resultat av deras ansträngningar är att ett numera privat företag, som driver inkassoverksamhet huvudsakligen åt landstinget, etablerades på Blidö. Satsningen på Blidö värdshus är också ett resultat av gemensamma ansträngningar. Det är bra att vara anställd Jonas Linell arbetade förut på heltid som byggnadssnickare på Arholma och hans sambo var hemma med barnen. Nu har båda fått nya jobb. De arbetar nämligen båda på polisens nya anmälningscentral, som kom till ön i höstas. Totalt arbetar 18 personer där. Jonas arbetar halvtid och hans sambo heltid. Centralen tar emot anmälning om mindre brott från hela Stockholms län. Centralen är öppen mellan 7-22 så arbetstiderna växlar. Jonas jobbar ganska ofta sent på kvällen. Han och hans fru väljer olika arbetstider för att klara av barnen. Egenföretagandet är inte bara en dans på rosor. Och då gäller det inte bara skatter. Det är ibland alltför stora krav och misstro från myndigheterna. Snickarjobb finns över vintern, men det är mycket att passa och ta ansvar för. Presenningar ligger på taket och man måste kolla om de kommer att ligga kvar när det blåser. Projekten tar lång tid, de drar ut på tiden, materialet kommer inte i tid och ofta passar det inte. De som ger honom uppdragen finns lite för nära, de blir egentligen inte kunder på vanligt sätt. Jonas tycker att han befinner sig i ett vägval. Ska han fortsätta att vara egen eller arbeta som anställd? Men det är svårt få fast anställning. Det är en ny känsla att gå till jobbet. Förut gick allt dygnet runt. Just nu känns det jätteskönt, det är nästan som att ha semester. Han behöver inte ta med sig jobbet hem. Lokal marknad på Möja Jan Ola Öding anser att den nybildade företagarföreningen på Möja är något att vara glad åt. Nästan alla är med. Föreningen innebär att exempelvis kommunen har någon att ta kontakt med om något jobb behöver utföras på ön. Annars kan det vara lättare att anlita någon entreprenör från fastlandet. Det är bra om nyinflyttade har andra yrken än de som redan finns. Den lokala marknaden är rätt begränsad. Hög efterfrågan på säsongsarbetskraft Ann-Marie Johanssons 9 erfarenhet är att man idag snarare har problem med att rekrytera arbetskraft i skärgården än med arbetslöshet. Rekryteringssvårigheterna beror på att det ofta är säsongsarbeten som erbjuds. De skärgårdsbor som nu arbetar långt hemifrån och som skulle vilja ha ett arbete på nära håll söker inte säsongsarbeten. När det gäller situationen för arbetslösa som bor i skärgården har Ann-Marie hört talas om exempel på personer som upplevt att regelverket får ett löjets skimmer över sig. Att infinna sig vid arbetsförmedlingen kan innebära en tvådagarsaktivitet, på grund av långa restider och att arbetsförmedlingen har vissa öppettider. Sådana förhållanden gör att det kanske inte blir meningsfullt att överhuvudtaget anmäla sig som arbetslös. En lösning för skärgårdsborna blir därför i många fall att sträva efter flera olika sysselsättningar som kompletterar varandra över året. Ann-Marie tycker att det skulle vara bra om arbetsförmedlare och andra myndighetspersoner i stället själva fick ta sig ut till öarna. Vidare bör myndigheter och andra samhällsaktörer föregå med gott exempel genom att flytta ut mer service och myndighetsfunktioner för att förbättra förutsättningarna för ett levande lokalsamhälle. 9 Ann-Marie Johansson, projektledare för projektet Företagssam Skärgård. 21

När det gäller möjligheterna till fortbildning betonar Ann-Marie att den nya tekniken inte allena är saliggörande. Många hushåll har fortfarande bara tillgång till telefon. Dessutom krävs det eldsjälar. Erfarenhetsmässigt har studieförbunden visat svagt intresse för att erbjuda kurser och utbildning på plats i skärgården. Boende Nya bostäder? De begränsade möjligheterna att bygga nytt och de höga överlåtelsepriserna och fastighetsvärdena för befintliga hus begränsar förutsättningarna för unga hushåll och andra med låga och genomsnittliga inkomster att kunna förvärva eller ärva en bostad i skärgården. Idag finns det dessutom mycket få hyreslägenheter i skärgården totalt sett och andelen är mycket låg jämfört med förhållandena i andra delar av länet 10. På många öar efterfrågas denna typ av boende. SIKO (Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation) har en särskild arbetsgrupp som bl.a. arbetar med att skapa möjligheter för att bygga hyresbostäder. De har fört en diskussion med länsstyrelsen. Principexempel ska tas fram som beskriver hur det kan gå till att bygga hyresbostäder i skärgården. Utmaningarna ligger bl.a. i att hitta lämpliga upplåtelseformer som inte påverkas av den starka efterfrågan på den öppna fastighetsmarknaden utformning av hyreskontrakt så att de kan kvarstå hos de permanentboende lämpliga ägandeformer låga byggkostnader finansiärer lämpliga områden att bebygga intill befintliga samhällen där det råder strandskydd Behovet av hyresbostäder för de bofasta uppmärksammas både i det miljö- och hushållningsprogram för skärgården som länsstyrelsena i Stockholms, Uppsala och Sörmlands län utarbetat och i Miljövårdsberedningens utvärdering av de regionala miljö- och hushållningsprogrammen. Delar av skärgården är utsatta för ett starkt bebyggelsetryck, som är betingat av närheten till den växande storstaden. Bebyggelsetrycket innebär en stor efterfrågan på både permanentbostäder och fritidshus som resulterar i höga priser och höga taxeringsvärden. De höga fastighetsvärdena och den höga fastighetsskatten innebär ett stort problem för den bofasta skärgårdsbefolkningen. Det behövs både hyresbostäder och mindre bostäder för unga och äldre. Bostadsförsörjning till rimliga priser är en angelägen fråga. Alla skärgårdskommuner utreder hur bebyggelsen i skärgården ska utvecklas och diskuterar sitt förhållningssätt till de många skilda intressena i skärgården. De flesta kommunerna ser positivt på att det kommer fler permanentboende i skärgår- 10 Rtk, PM 29:99, Bostäder i skärgården 22

den och vill verka för en levande skärgård. Trots att kommunernas kon-kreta planer på bebyggelse i skärgården är få, så har de i alla fall börjat ta sig an de speciella frågor som är förknippade med bostadsbyggande i skärgården. Skanska planerar att bygga tjugo lägenheter modell Bo Klok på Kyrkmalmen i närheten av kyrkbryggan på Ornö. Med handikappanpassning av förslagsvis fem av lägenheterna skulle de efterlängtade pensionärsbostäderna kunna bli verklighet på samma gång. Husen kommer att kunna stå på plats tidigast om cirka två år. Många har anmält intresse. De höga taxeringsvärdena är ett stort bekymmer. Just denna morgon hade Nils Rasmusson fått ett samtal från en olycklig rörelseidkare. Den rörelse mannen ärvt råkar ligga vid vattnet. Hans verksamhet är säsongsbetonad och inbringar inte så stora inkomster. Samtidigt har marken åsatts ett högt taxeringsvärde. Det betyder att han kan få en stor restskatt. I realiteten måste han nog låna till skatten. Det gör att han tvingas sälja och får flytta därifrån på sikt. Bostäderna är likaså högt taxerade. Priserna är ju lika höga som i Stockholms villaområden. Ungdomarna har inte råd att köpa dem. Det blir svårt med föryngringen. Det vore bra om det fanns hyresbostäder. Det kan nog också komma att behövas i framtiden när alla som idag är runt pensionsåldern blir riktigt gamla och kan få svårt att klara sig i sina nuvarande hus. Det behövs fler barn på Nämdö Kerstin Carlsson berättar att Nämdö har hamnat i en svacka så att antalet skolbarn sjunker drastiskt. Idag finns det tio barn i skolan, klasserna 1-9. Det finns fyra småbarn som samtliga bor på öarna runt omkring, men de är riktigt små. Därför behövs det bostäder så att folk med barn kan flytta ut till Nämdö. De två intresseföreningarna arbetar för att få hit bostäder, men frågan är vem som ska finansiera byggandet. Kyrkan har mark som kan bebyggas. Alla är välvilliga men ingen vill ta det slutliga ekonomiska ansvaret. Det värsta är att det är så akut. Eftersom det är svårt att få tag på bostad, blir det folk som redan är inköpta på ön som bosätter sig där. Kommunen har satsat på Sandhamn och det är ju roligt. Till Nämdö behövs både arbetsplatser och bostäder så att skolan får ett bättre underlag. Allt fler bosätter sig i fritidshus Antalet fritidshusfastigheter är mer än fem gånger så många som antalet fastigheter med permanentboende. Med åren har fritidsfastigheterna blivit allt mer utrustade och många av dem utnyttjas nu även på höst, vinter och vår. Priserna är ofta jämförelsevis höga vid överlåtelse. 23

Fritidsfastigheternas fördelning på de olika ökategorierna skiljer sig åt från permanentfastigheterna. Inte oväntat finns det förhållandevis fler fritidsfastigheter på öar som saknar regelbundna förbindelser med fastlandet. En stor andel av de som bosatt sig året runt i tidigare fritidshus är i åldern 40-70 år. 11 Mer än en femtedel är i femtioårsåldern. Bland de som flyttat ut i tidigare fritidshus är andelen högutbildade högre (26 procent) än i länet i genomsnitt (23 procent). Befolkning som mantalsskrivit sig på fritidsfastigheter 1990-1997 Åldersfördelning i procent Åldersgrupp 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-11 8 7 12 18 22 15 7 11 Landstingets befolkningsregister och SCB:s fastighetstaxeringsregister 24

Permanentade sommarhus 1990-97 Singö Antal personer 1-9 10-19 20-49 50-149 150-258 Övriga öar WÅAB:s båtlinjer vintertid, turtäthet Dagligen Mestadels veckoslut Gräns för skärgårdsområdet Väddö Ålands hav Björkö Uppsala Vätö Arholma Norrtälje Tjockö Yxlan Blidö Rödlöga Svartlöga N Ljusterö Ingmarsö Stora Nassa Svenska högarna S Ljusterö Möja Vindö Stockholm Sandön Runmarö Södertälje Nämdö Dalarö Ornö Fjärdlång Mörkö Muskö Huvudskär Rånö Utö Östersjön Nåttarö Torö Landsort 0 10 20 km Fritidshus som övergått till att bli åretruntbostäder 1990-97 Källa: Landstingets befolkningsregister och SCB:s fastighetstaxeringsregister 25

Vision om framtiden Lill Schiermans vision om skärgården idag och i framtiden är att den ska vara ett samhälle i samhället. Med detta menar hon att skärgården inte får bli en förort till Stockholm. Livet i skärgården måste vara mer än att bara bo. Av central betydelse för att förverkliga detta är att det finns förutsättningar att utnyttja de möjligheter som finns på plats. Det är utmärkt att företag utlokaliserar delar av sin verksamhet och med olika samhällsinitiativ, men det mest betydelsefulla är att underlätta och uppmuntra start av egna företag med en förankring i förhållandena på plats (t.ex. gårdsslakterier, garveri och vävning). Lill Schiermans önskelista till beslutsfattarna om insatser för att underlätta livet i skärgården: Beakta de historiska sambanden och utgå från det som gör skärgården unik. Utgångspunkt för olika insatser måste vara en idé om vad skärgården bör vara och hur vi vill att den ska se ut om 50 år. Vilka turister vill vi ha? Stockholms skärgård kan aldrig bli lika känt som Kanarieöarna! Börja med barn och ungdomar och se till att de trivs så att de vill komma tillbaka! Skapa förutsättningar för att utveckla de näringar som har varit och som fortfarande har en förankring i skärgården. Utveckla det som finns på plats. Skärgårdsbornas behov måste vägas mot vad naturen tål det är akut att besluta om åtgärder som räddar våra stränder. Detta främjar inte i första hand levnadsförutsättningarna för dagens skärgårdsbor, men har stor betydelse för möjligheterna att leva i skärgården om 50 år! Ändrade regler för fastighetstaxeringen är det mest angelägna för att skapa förutsättningar för generationsskiften idag är det omöjligt. Det är obegripligt att man ska betala så mycket skatt för att man bor vid vatten vattnet är våra vägar! Acceptera olika lösningar för olika delar av skärgården när det gäller kommunikationer förhållandena varierar stort. Bostäder för unga kan väl vara bra. Bör hellre drivas fram av människor själva om tillräckligt många återvänder och vill bo i skärgården efter utbildning så kommer de också se till att det finns bostäder på ett eller annat sätt. Slutsatser Redovisningen av befolkning och levnadsvillkor i Stockholms skärgård visar att det sker en förhållandevis snabb folkökning i skärgården. Befolkningen har ökat med drygt 20 procent under en tioårsperiod, vilket är ungefär dubbelt så snabbt som i länet i övrigt. Samtidigt är det tydligt att den största folkökningen skett i de delar av skärgården som ligger nära fastlandet och som man kan nå med buss och bil. Det är också där de flesta arbetsplatserna finns. Kanske man bör betrakta de öar som saknar fasta förbindelser till land som det egentliga skär-gårdsområdet? Utvecklingen på de öar som har vägförbindelser förefaller på många sätt att likna den utveckling som sker i andra småhusdominerade orter och områden i Stockholmsområdets omland. Överrepresentationen av jämförelsevis äldre hushåll och det faktum att andelen män är något högre i skärgården, liksom att sommarhusen börjar bebos året om av i synnerhet äldre, kan kanske tyda på att många väljer att flytta ut hit i anslutning till att de pensionerar sig. Många av de som inte längre behöver ta sig till jobbet varje dag och som har förmånen att kunna välja var de vill bo, tycks välja skär- 26

gården. Kanske männen flyttar ut i sommarhuset medan hustrun fortfarande jobbar och bor kvar i lägenheten eller villan närmre Stockholm? Det sker också en inflyttning av hushåll i yngre åldrar. Andelen barn är ganska stort. Man kan därför förutse en ökad andel tonåringar i skärgården under de kommande åren. Det innebär bl.a. fler elever på högstadiet och ökad efterfrågan på fritidsaktiviteter för barn och ungdomar i skärgården. Åldersstrukturen med en stor andel äldre förstärks genom flyttmönstren. På några decenniers sikt kan därför andelen gamla väntas öka mycket starkt i skärgården ännu mera än i länet i övrigt. Dessa iakttagelser understryker allvaret i bostadsförsörjningssituationen. De svårigheter att bygga nya bostäder för den bofasta befolkningen som redan uppmärksammats av exempelvis SIKO, länsstyrelsen och miljövårdsberedningen, behöver tas på allvar. Nya bostäder med rimliga boendekostnader och för bl.a. äldre och funktionshindrade behöver tillkomma i skärgårdsområdet under de kommande åren. Man kan också förutse ett ökat behov av äldreomsorg på sikt. Skillnaderna inom skärgårdens olika delar behöver uppmärksammas särskilt. På de öar som har jämförelsevis sämre tillgänglighet med allmänna kommunikationer är varken folkmängd eller befolkningsstruktur stabil nog för att det ska finnas ett långsiktigt uthålligt underlag för service och lokalt näringsliv. De höga markvärdena och reglerna för taxering och fastighetsbeskattning är ett stort problem. Vaxholmsbåt 27