Lärarhandledning om Carl Fredrik Hill Malmö Konstmuseum

Lärarhandledning om Carl Fredrik Hill Malmö Konstmuseum

En ung man med konstnärsambitioner, en galning på ett mentalsjukhus, en udda figur, en man vars liv präglades av både framgång och besvikelser, begåvad konstnär, en pojke med en sträng far, en konstnär som inte blev ordentligt erkänd förrän efter sin död, en schizofren före detta landskapsmålare Det finns många sätt att beskriva Carl Fredrik Hill. Han föddes år 1849, i en tid då industrialismen precis började ta fart i Sverige. Födelsestaden Lund var, precis som nu, en akademisk stad av mångårig tradition. Hill gick i grundskolan på anrika Katedralskolan men visade föga intresse för sina studier. I synnerhet hade han svårt med matematiken, något som måste ha gjort Hills far besviken denne var själv professor i matematik. Konstnärsdrömmen I sin teckningslärare fann Hill den inspiration och motivation som han tycktes sakna i sitt andra skolarbete. Läraren tog med Hill på små teckningsutflykter i utkanterna av Lund. Talangen hos den tonårige Hill gick inte att bortse från. Sporrad av sin teckningslärares uppmuntrande ord övergick han mer och mer till att måla och rita naturen så realistiskt som möjligt, från att tidigare snarare ha kopierat redan existerande verk och konstnärer. Hill spenderade ofta och gärna sina dagar utomhus i naturen med papper, färg och pennor. Slättlandskap, 1869 I början av 1870-talet hade Hill bestämt sig han skulle bli konstnär. Men han skulle inte bara bli konstnär, inte vilken som helst. Han skulle bli världsberömd, erkänd, hyllad. Han tog studenten från Katedralskolan år 1871 och på hösten reste han till Stockholm för att börja på Konstakademien, något som fadern motvilligt gav tillåtelse till. Hur såg vardagen ut för en konstnär på 1800-talet? Hur tror du att det ser ut idag? En högre konstnärsutbildning som denna innebar på 1870-talet att man lärde sig till stor del genom att teckna efter de stora mästarnas konst. Skulpturer avritades och landskapsmåleri studerades för att efterliknas i skissböcker. Hill besökte ofta museer för att ägna sig åt studier av denna typ. Efter två år på Konstakademien kände han sig emellertid trött på metoderna och ville se något nytt, teckna efter naturen, vidareutvecklas som konstnär. Han ville till Paris, den självklara huvudstaden för konst i Europa. Strandparti vid Luc-Sur-Mer, 1876

Flytten till Paris Ett viktigt år Tiden i Paris blev en lycklig tid för Hill. Han kände äntligen frihet från akademien och kunde måla i en ny miljö. Han inspireras starkt av Camille Corot, en berömd fransk landskapsmålare. Studerar man de målningar Hill utförde runt 1873 och åren därpå kan man se likheterna med Corot, både gällande färgval och motiv. Ett ofta återkommande motiv vid den här tiden är trädkronor mot himlen, stenpartier, grusvägar och storslagna slättter, ibland med en eller ett fåtal små människofigurer som nästan tycks krympa i förhållande till den omliggande naturens storslagenhet. Corot fann många av sina motiv i området Fountainebleu söder om Paris och när Hill flyttat ner till Frankrke gjorde även han detsamma. Året 1875 blev ett omvälvande år för Hill. Redan i januari dog hans lillasyster Anna och händelsen slog hårt mot Hill, som dock inte lät sig nedslås gällande sina konstnärliga ambitioner. Hans stora mål att bli erkänd konstnär kom ett steg närmare när han blev antagen till Salongen i april. Nu skulle livet som berömd konstnär börja för Hill. Under sommaren reste han hem till familjen i Lund efter att ha vistats i Frankrike i flera år. Man kan tänka sig att framgången med antagningen till salongen gladde Hill på flera sätt, särskilt med tanke på att fadern aldrig varit glad över sonens valda karriär. Nu visade han att han lyckades som konstnär. Tillbaka i Sverige återsåg Hill inte bara sin familj, han åkte även ut och målade på de ställen där han tidigare varit med sin teckningslärare. Med pensel och penna fångade han nu gamla motiv på ett nytt vis, inspirerad av sina kunskaper och erfararenheter från sin tid i Frankrike. Trots sorgen efter lillasyster Annas död var det här lyckliga dagar för Hill, men lyckan blev tyvärr kortvarig. Hills far dog i augusti och när Hill återvände till Frankrike igen lämnade han resten av sin familj bakom sig. I samband med att Hill finner Fountainebleu och den närliggande byn Barbizon förändras hans måleri till viss del. Färgerna blir mörkare, mer mättade och stämningarna blir ofta dunklare. Trädens kronor mörknar och himlen ljusnar, som i solnedgången. Naturen är fortfarande något storslaget, människan är närvarande men liten i jämförelse. Varför tror du att just Paris var en sådan stad där många konstnärer ville bosätta sig och arbeta? Vilka andra svenska konstnärer åkte till Paris? Landskap med drivande skyar, 1876 Stora ambitioner Tack vare att Hill regelbundet skrev hem till familjen i Lund vet man ganska mycket om hans tid i Frankrike. Man känner till hans stora ambitioner som kan läsas i de stora ord han använder för att beskriva dem. Att bli antagen till Salongen igen var det stora målet, för Hill nästan en självklarhet. Han bosatte sig i en fransk fiskeby vid namn Luc-Sur-Mer och upplevde här en enormt kreativ period. De sociala kontakterna blev under den här perioden mer och mer lidande, då all kraft lades på skapandet. Hill umgicks inte med de andra svenska konstnärer som befann sig i området och träffade han på dem så talade han bara franska med dem. Måleriet blev hans drivkraft men också hans börda, eftersom hans stil inte tilltalade publiken i den mån Hill hade önskat. De första impressionistiska utställningarna som arrangeras i Paris från år 1874 påverkade Hill. Hans färger blev ljusare och klarare, inte längre lika mörka och mättade. I målare som Paul Cézanne fann hann ett nytt sätt att förhålla sig till ljus och färg. De allmänna reaktionerna på de impressionistiska målarnas verk var till en början negativt och Hill visste att han knappast skulle gå hem hos konstpubliken med sina nya influenser. Han valde trots allt att fortsätta med den av impressionismen inspirerade stilen, något alternativ fanns inte för honom.

Motgång och produktivitet Hill refuserades från salongen både 1876 och 1877 men var fast beslutad om att fortsätta försöka. Han hade stora planer för sig själv och sitt konstnärskap och arbetade hårt med nya målningar i den mer färgglada stilen. Ofta skissade han ner sina motiv ute i naturen och påbörjade sedan måleriet hemma i ateljén. Motiven var gärna öppna landskap med hav, lantliga miljöer, blommande fruktträd, vyer där man kunde se långt, långt bort, stenbrott och vattendrag. Hill var övertygad om att hans storhetstid snart skulle komma och hans produktivitet såg inga gränser. Han arbetade bland annat på inte mindre än 18 målningar ämnade åt den kommande Världsutställningen i Paris 1878. I ett brev hem till familjen skrev han: Om jag får med alla, blir jag den bäst representerade målaren i världen. Raderna vittnar om Hills övermod och starka tro på sig själv de flesta konstnärer hade vid den här tiden varit nöjda med att få med en av sina tavlor på en Världsutställning. Villa vid Seine, Bois-le-Roi, 1877 Kollapsen Kyrkogården, 1877 Det blev inte heller denna gång som Hill hade tänkt sig. Den hårda pressen av de egna ambitionerna började ta ut sin rätt under slutet av 1877. Han målade under denna tid bland annat en känslosam hyllning till lillasystern som gick bort två år tidigare. Även den dystra Kyrkogården, med den svartklädda figuren i hög hatt som står framför ett kransbeklätt kors i ett vinterlandskap, tillkom under denna period. Verken visade prov på en symbolism som han inte använt sig av tidigare. Samtidigt oroade sig familjen i Lund över Hills psykiska tillstånd, en oro grundad på de brev han skrev till dem. Mellan raderna kunde utläsas att hans förväntningar inför framtiden var orimligt höga. Runt årsskiftet mellan 1877-1878 kunde Hills grannar märka hur plågade rop och andra ljud kom från hans ateljé. Hans psykiska tillstånd var nu mycket dåligt. Efter att ett par av de bekanta Hill fortfarande hade kvar hade sett hans produktion av till synes sinnessjuka målningar i blått och gult, skaffade de en plats åt Hill på Dr Blanches klinik i Passy. De undanhöll för Hill att de ämnade hjälpa honom eftersom de trodde att han inte skulle gå med på att frivilligt söka vård. I januari 1878 skedde den dramatiska transporten av Hill till kliniken. Hill trodde att han skulle få se den blivande Världsutställningen. Istället körde vagnen till kliniken där hans bekanta snabbt tog sig ur vagnen och lät den fortsätta in bakom de höga grindarna. Hill upplevde det hela som ett traumatiskt svek.

Kliniktiden Livet på kliniken innebar ett helt annat liv för Hill än vad han tidigare föreställt sig. Hans frihet att åka vart han ville för att måla var borta. Istället gjorde den ständiga övervakningen att Hill isolerade sig, höll sig undan och uppträdde avvikande. Att måla och teckna var tillåtet och Hill fortsatte under tiden i Passy med detta. Färgerna i hans målningar mörknade återigen. Borta var de färggladare verk han ett par år tidigare ägnat stor möda åt att framställa. Läkarna på kliniken konstaterade att Hill led av hallucinationer och förföljelsekänslor, i efterhand har man ställt diagnosen schizofreni. Hill vistades på kliniken i Passy fram till 1880-talets början, då han på familjens önskan flyttades till en klinik i Roskilde. Tiden där blev inte långvarig 1882 återvände Hill till Lund och det som senare kom att bli St. Lars Sjukhus. Där fortsatte man att vårda honom och han återupptog tecknandet igen. Att måla var inte tillåtet. Hill verkar ha rättat sig efter sina nya ramar, han hade trots allt vistats i flera år på de olika klinikerna. 1883 ansågs han vara frisk nog att få lämna sjukhuset och han flyttade tillbaka till barndomshemmet på Skomakargatan i Lund. Där vårdades han sedan under återstoden av sitt liv av sin mor och sin storasyster Hedda. Det är inte helt långsökt att tänka sig att Hill inte kan ha varit en väldigt enkel person att leva med under denna tid. Även om hans psykiska tillstånd var mycket bättre så led han fortfarande av tvångsföreställningar, paranoia och storhetsmani. Svarta granar, 1878 Vad innebär det att vara schizofren? Hur behandlar man schizofreni idag? Hur behandlade man schizofreni under Hills tid? Tillbaka i barndomshemmet Mucius Scaevola med handen över offerelden, 1883-1911 Hill ägnade dagarna i barndomshemmet åt att ta det ganska lugnt. Han talade ibland på franska med inbillade personer och uppehöll sig mest i den del av huset som tidigare varit hans faders men som nu var hans. Han tilläts teckna men inte obegränsat den skapande aktiviteten reglerades genom tillgången till material som storasyster Hedda försåg Hill med. Ofta tog han vad som fanns till hands och det finns därför en mängd teckningar utförda på faderns gamla matematiska anteckningar, på omslagspapper och på annat som egentligen inte var menat för konstnärligt skapande. Motiven skiftar, ofta beroende på material och sinnesstämning. De färgkritor som Hill använt visar landskap med exotiska palmer, solnedgångars dramatiska färger, eldsprutande lejon men även några stilleben med vardagliga föremål som man kan änka sig att Hill funnit i hemmet. Under denna tid hämtar han sina motiv från tidningar, böcker, minnen från sitt liv i Paris och från sin sinnesförvirrade fantasi.

utan titel (berglandskap), 1883-1911 utan titel (landskap med palmer), 1883-1911 Vulkanutbrottet 1883, samma år som Hill skrevs ut från sjukhuset, inträffade ett av världens dittills mest omfattande och förödande naturkatastrofer då vulkanen Krakatao i Indonesien fick ett utbrott. Den enorma kraften orsakade en tsunami och händelsen dödade totalt 36000 människor. Jordens medeltemperatur sänktes på grund av all aska och ljudet från eruptionen hördes 450 mil bort och stoft från det pulveriserade vulkanberget föll ner över Sverige. Konstnären Edvard Munch påverkades troligtvis av katastrofens effekt. Några år senare skrev han i sin dagbok: Plötsligt blev himlen blodröd, skyar av blod och eldtungor hängde över den blåsvarta fjorden och staden. Jag stod ensam, skälvande av oro. Jag kände ett stort ändlöst skrik som genomborrade naturen. Man tror att de blodröda himlar som Munch upplevde orsakades av de förändringar i atmosfären som följde i katastrofens fotspår. Hans upplevelser ledde till att han målade sin mest berömda tavla Skriet. Det finns anledning att tro att även Hill påverkades starkt av de rapporter och bilder av vulkankatastrofen som nådde Sverige. I flera av hans teckningar från samma tid syns eldsprutande bergstoppar, brinnande palmer, lavafloder och våldsamma havsströmmar. Vad händer vid ett vulkanutbrott? Vad är en tsunami? Hur kan ett vulkanutbrott orsaka en tsunami? utan titel (landskap med palmer och eldsprutande lejon), 1883-1911

Den sista tiden Ibland kunde förbipasserande på gatan se hur Hill kastade ut teckningar genom fönstret. Kanske ville han med detta återigen nå ut med sin konst? En längtan ut offentligheten kan skönjas även i Hills skisser över planerade utsmyckningar åt offentliga platser, planer som aldrig blev verklighet. När modern dog 1911 omyndigförklarades Hill. Under denna tid utförde han ett stort antal teckningar och han arbetade även på ett litterärt verk vid namn Versmanuskriptet, en samling texter på vers med minnen från tiden i Frankrike, hans tankar om sexualitet, kvinnor och sin egen sinnessjukdom. Han gjorde årligen resor till Köpenhamn för att gå på museer och åkte även till Ven om somrarna. Hill avled i sviterna av en lunginflammation den 22 februari 1911 i en ålder av 61 år. Hans titel i kyrkoboken blev före detta landskapsmålare, något som säger en del om samtidens syn på honom och hans konstnärskap. Hur var det att vara kvinna i samhället under Hills tid? Vad hade kvinnor för skyldigheter och rättigheter? Så småningom har synen på Hill förändrats. Nu uppskattar man inte bara hans målningar utan även hans många och intressanta teckningar, med sina träffsäkra drag och talande symbolism. Många är de konstnärer som säger sig ha inspirerats av Carl Fredrik Hill. Bland dem kan nämnas Georg Baselitz, Lena Cronqvist, Torsten Anderson, Per Kirkeby och Ola Billgren. Hur reste man på Hills tid? Stenbrottet vid Oise I, 1877 Arbeta vidare Att utgå från Carl Fredrik Hill som person eller konstnär kan ge många olika möjligheter till diskussion och arbete i skolan. Man kan välja att utgå från konsten, de olika stilarna Hill använder sig av, den tid han levde i osv. Man kan också arbeta med Hills sjukdom och på så sätt komma åt t ex frågor som rör behandling av olika mentalsjukdomar, då och nu. Man kan titta närmre på naturvetenskapliga aspekter genom de bilder som Hill gjorde efter naturkatastrofen. Att arbeta med samhällsfrågor är en annan tänkbar möjlighet bland många. På Malmö Konstmuseum hjälper vi gärna till med tips på hur man kan arbeta vidare med Carl Fredrik Hill i skolans alla ämnen. utan titel (stilleben med korv och fisk), 1877

Tips för vidare läsning Lindhagen, Nils: Hill tecknar. Signum 1988. Polfeldt, Ingegerd: Möte med Carl Fredrik Hill. Malmö Konstmuseum/Liber förlag, 1979. Rosdahl, Anders: Hill målar om 23 oljemålningar i Malmö Konstmuseums samlingar. Malmö Konstmuseum 2003. Carl Fredrik Hill. Utställningskatalog nr 615, Nationalmuseum i Stockholm, 1999 Länktips www.schizofreni.se www.hubin.org sv.wikipedia.org/wiki/schizofreni www.hubin.org/news/column/lucc1_creativity/ cf_hill_se.html utan titel, 1883-1911 Vad betydde konsten för Hill? Förändrades betydelsen efter att han blev sjuk, och i så fall hur? Vad kan konstnärer ha för olika syften med att skapa konst? Läs mer om utbrottet i Krakatao: sv.wikipedia.org/wiki/krakatoas_utbrott_1883 Läs om hur Edvard Munch påverkades av vulkanutbrottet: www2.unt.se/avd/1,,mc=5-av_id=290386,00. html Carl Fredrik Hill - viktiga årtal 1849 Hill föddes i Lund. Modern kom från prästfamilj, fadern var professor i matematik. 1864 efter uppmuntran och inspiration från sin teckningslärare på Katedralskolan utvecklar Hill ett stort intresse för konst. 1871 Hill börjar mot sin fars vilja på Konstakademin i Stockholm för att studera konst och han drömmer om att bli erkänd konstnär. 1873-74 Hill reste till Frankrike för att bo och måla i Frankrike, först i Paris och senare även i Barbizon. 1875 Det kanske mest omtumlande året i Hills liv. På våren avled hans lillasyster Anna och på hösten hans far. Däremellan fick han en målning antagen till den årliga Salongen. 1876-77 Hill bodde även dessa år på olika ställen i Frankrike och arbetade hårt, utan att lyckas antas till Salongen igen. Dessa motgångar tärde hårt på Hill. Han målade under 1877 frenetiskt med siktet inställt på att bli antagen till Världsutställningen i Paris 1878. 1878 Hills psykiska sammanbrott. Motgångarna, dödsfallen i familjen och det höga arbetstempot bidrog sannolikt till att Hill av en vän lurades till mentalsjukhuset i Passy. Där blev han inlagd för symptom som i efterhand konstaterats var schizofreni. 1880-1882 Hill flyttar först till ett sjukhus i Roskilde och sedan hem till Lund (nuvarande St. Lars sjukhus). Under denna tid tecknar han mycket. 1883 Hill skrivs ut från sjukhuset i Lund och flyttar till barndomshem på Skomakargatan i Lund. 1883-1911 Under den sista tiden i sitt liv vårdas Hill hemma av systern och modern. Han utför tusentals teckningar och lever isolerat, med undantag från enstaka resor till museer i Köpenhamn och sommarvistelser på Ven. 1900 Modern avlider och Hill omyndigförklaras. 1911 Hill avlider av lunginflammation, 61 år gammal.

Inför besöket på Malmö Konstmuseum Förbered klassen. Det är bra att berätta om besöket redan i skolan så att eleverna har en uppfattning om vad ett konstmuseum är och vad de skall göra där. Låt klassen diskutera frågor som: Vad är ett konstmuseum? Vad finns där? Vad skiljer ett konstmuseum från en konsthall? Har någon varit på en konstutställning? Vad tyckte ni om det? Vad är konst? Är konst viktig/oviktig, varför? Berätta för eleverna vad ni skall se på konstmuseet. Om du vill kan du även ge eleverna en kort introduktion till porträttkonsten. Underlag till detta hittar du både i den här handledningen och på Malmö Konstmuseums webbplats www.malmo.se/konstmuseet. Vill man få ut mesta möjliga av besöket på konstmuseet skall man låta museets konstpedagog visa och berätta om utställningen. Museipedagogen har en bred kunskapsbas och visningen ger eleverna en fördjupad förståelse för det de ser. Den öppnar också för egna funderingar och ger stoff till en fortsatt diskussion kring det ni upplevt. Avsluta besöket med en uppföljning i skolan. Alla museibesök vinner på någon form av återkoppling. Genom att eleverna får möjlighet att diskutera besöket i efterhand kan tankar och frågor som väckts fångas upp och bearbetas. Man kan även återkoppla till det samtal om konst som man hade innan museibesöket. Den som vill arbeta vidare med utställningen hittar idéer till detta för olika skolämnen den här lärarhandledningen. På konstmuseet Det blir lätt rörigt när man kommer till museet, många vill hinna besöka toaletten och hänga av sig sina kläder. Därför kan det vara bra att planera bussresan så att man är på museet ca 10 minuter före utsatt tid. Till höger i entrén finns det en obevakad garderob med vanliga rockhängare samt förvaringsskåp. För att använda dem behövs en 5-krona som man sedan får tillbaka när man hämtar sina kläder. Ryggsäckar och större väskor får inte medtagas i museet. Vi ser gärna att man även lämnar mindre väskor och andra lösa persedlar i skåpen. Vid ankomsten till museet anmäler ni er i receptionen. Konstmuseet är stängt för allmänheten fram till kl.12.00. Därför måste ni alltid ha sällskap av konstmuseets pedagog om ni befinner er i museets lokaler på förmiddagen. Visningen av utställningen tar ca 45 minuter. Det är mycket bra om du som lärare besöker utställningen i förväg. Museet erbjuder kostnadsfria lärarvisningar. För mer information om detta, besök vår hemsida www.malmo. se/konstmuseum eller mejla eller ring vår konstpedagog Greta Burman, greta.burman@malmo.se eller 040-344273. Om du vill boka en lärar- eller klassvisning ringer du André Branca som är bokningsansvarig på Malmö Konstmuseum tel. 040-344423. På museets hemsida finns en utvärderingsenkät som den som vill är välkommen att svara på. Om du lämnar din e- mail adress skickar vi utvärderingsenkäten direkt till dig via e-mail. Enkäten utgör ett viktigt underlag till den fortsatta utvecklingen av museets pedagogiska verksamhet och vi är tacksamma om du har möjlighet att svara och skicka in den till oss. I anslutning till alla större utställningar producerar Malmö Konstmuseum en lärarhandledning som kan laddas ner från vår hemsida www.malmo.se/konstmuseum. Den skall ses som ett fördjupningsmaterial för den som vill ha mer information och arbeta vidare i skolan efter museibesöket. Innehållet är främst tänkt för lärare som undervisar i svenska, historia, samhällskunskap och bild på högstadiet och gymnasiet. Viktigt att veta - Alla föremål i utställningen är äkta - Man får inte röra varken konstverken eller andra utställda föremål - Är museet stängt får man inte gå på egen hand - Är museet öppet för allmänheten är det möjligt att gå på egen hand men som lärare är man ansvarig för elevernas uppträdande - Man får inte springa eller knuffas i museet - Man får inte äta eller dricka i museet - Man får gärna prata men inte skrika i museet - Om du fotograferar i utställningen måste blixten vara avstängd - Fotografier tagna i utställningen får inte användas för kommersiellt bruk Välkomna! Post- och besöksdress: Malmö Konstmuseum Slottsholmen Malmöhus, Malmöhusvägen 1 Box 406, 201 24 Malmö Telefon: 040-344423 (bokning av visningar och lektioner) 040-344273 (konstpedagog Greta Burman)