Styrning och kontroll vid institutionsplaceringar KPMG Bohlins AB Antal sidor: 14 Rapport institutionsvår Ask 06.doc
Innehåll 1. Inledning 1 2. Syfte 1 3. Metod 1 4. Avgränsning 1 5. Sammanfattning 2 6. Organisation och ansvarsfördelning 3 7. Socialnämndens mål för Indvid- och familjeomsorgen 4 8. Upphandling av institutionsplatser 4 8.1 Lagstiftningen 4 8.2 Upphandling i Askersunds kommun 5 8.2.1 Kommentarer 7 9. Ekonomin 7 9.1 Jämförelse budget och utfall 7 9.1.1 Kommentar 8 9.2 Kostnadsutveckling 8 10. Jämförande statistik 9 10.1 Institutionskostnader, Barn och unga 9 10.1.1 Kommentarer 11 10.2 Institutionskostnader, vuxna 11 11. Arbetsmetoder 11 11.1 Barn och ungdomar 12 11.2 Vuxna 13 11.2.1 Kommentarer 13 12. Utveckling 14 Rapport institutionsvår Ask 06.doc
1. Inledning Socialnämndens kostnader för köp av institutionsplatser är omfattande. I 2005 års delårsbokslut prognostiseras ett underskott inom Individ- och familjeomsorgen på 3 431 tkr varav övervägande delen uppges bero på ökade institutionskostnader för barn och ungdom. Revisorerna i Askersunds kommun har gett KPMG i uppdrag att granska hur Socialnämnden styr och följer upp kostnader och kvalitet gällande institutionsplaceringar inom Individ- och familjeomsorgens verksamhetsområde. 2. Syfte Syftet med granskningen har varit att bedöma Socialnämndens styrning och uppföljning av institutionskostnader. I granskningen har även jämförelser gjorts av kostnader för institutionsvård mellan Askersunds kommun och jämförbara kommuner. I vår granskning har vi haft för avsikt att belysa följande områden: Vilken styrning och kontroll har socialnämnden när det gälle institutionsplatser? Hur säkerställer socialnämnden att insatsen placering på institution: o o o håller en hög kvalitet är kostnadseffektiv sker i enlighet med gällande lagstiftning 3. Metod Nyckeltalsjämförelser och analys avseende institutionskostnader inom individ och familjeomsorgen. Vi har i vår granskning intervjuat förvaltningschef, ekonom, IFO-chef samt socialsekreterare på Individ- och familjeomsorgen. Vi har också studerat relevant dokumentation och statistik gällande institutionskostnader. Vi har i denna granskning ej genomfört någon aktgranskning. 4. Avgränsning Granskningen har avgränsats till kostnader som avser institutionsvård som är beslutade enligt Socialtjänstlag (Sol), Lagen om vård av unga (LVU) samt Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Rapport institutionsvår Ask 06.doc 1
5. Sammanfattning Socialnämndens kostnader för köp av institutionsplatser är omfattande. I 2005 års bokslut uppvisar Individ- och familjeomsorgen ett underskott på 3,8 Mkr varav övervägande delen uppges bero på ökade institutionskostnader för barn och ungdom. Revisorerna i Askersunds kommun har gett KPMG i uppdrag att granska hur Socialnämnden styr och följer upp kostnader och kvalitet gällande institutionsplaceringar inom Individ- och familjeomsorgens verksamhetsområde. Individ och familjeomsorgen som är organiserad inom socialförvaltningen har ansvar för både utredning och behandling gällande barn, ungdomar och vuxna i Askersunds kommun. Kostnaderna för institutionsvård har stadigt ökat under de senaste åren och nämnden har här uppvisat stora ekonomiska underskott under en följd av år. Vi kan konstatera att, för de år vi valt att studera, har budgeten varje år lagts väsentligt lägre än utfallet föregående år. Vi menar att: om nämnden väljer att budgetera en lägre kostnad än utfallet tidigare år måste det vara kopplat till definierade åtgärder som man avser att vidta för att sänka kostnaden eller att någon förutsättning väsentligt har förändrats som medför sänkta kostnader. Vi har i granskningen genom intervjuer fått beskrivet arbetssätt och rutiner vid placeringar på institution. Enligt dessa intervjuer görs bedömningar av möjligheter till hemmaplanslösningar och öppenvårdsinsatser innan beslut fattas om institutionsplaceringar. Då detta är aktuellt görs en bedömning utifrån behovet och de institutioner som finns att tillgå, förslag på placering. Socialnämndens arbetsutskott har enligt delegationsordningen rätt att fatta beslut om placeringen. Enligt förvaltningen finns rutiner för uppföljning av pågående utredningar och gjorda placeringar. Alla placeringar följs upp i arbetsutskottet. Dessa rutiner och arbetssätt finns dock inte dokumenterade och vi anser därför att: att en processbeskrivning och riktlinjer bör tas fram där de åtgärder och bedömningar som skall göras samt hur uppföljning och återkoppling till nämnden finns dokumenterade både gällande barn- och ungdomsvård samt vård av vuxna. Vid all inköp och upphandling som sker i offentlig verksamhet gäller lagen om offentlig upphandling. Lagen anger bland annat under vilka förutsättningar som ett inköp eller en upphandling kan ske utan att ett formaliserat anbudsförfarande s.k. direktupphandling. Vi kan konstatera att under år 2005 så var en hög andel av de använda institutionerna sådana som kommunen ej har ramavtal med. Förutom vad som anges i kommunens inköpshandbok finns det inga fastslagna riktlinjer för hur man skall gå till väga vid val av institution. Vi anser därför att: socialnämnden bör fatta beslut om rutiner vid val av institution och i de fall som man går utanför ramavtalen med hänvisande till synnerliga skäl bör det dokumenteras vilka dessa är samt vilka avväganden som gjorts. Rapport institutionsvår Ask 06.doc 2
6. Organisation och ansvarsfördelning Socialnämnden är ansvarig för Individ- och familjeomsorgen (IFO) i Askersunds kommun. Individ- och familjeomsorgen var tidigare organiserad inom den s.k. fjärde ringen där områdeschefen för fjärde ringen var ansvarig för både individ och familjeomsorg, LSS och omsorgerna. Utredning och behandling skildes på genom att ansvaret för detta fanns i två olika grupper inom IFO. Verksamheten har under senare år präglats av en relativt hög personalomsättning och man har haft svårt att få ledningsorganisationen att fungera på ett bra sätt. Från hösten 2005 är ledningsorganisationen förändrad och en ny IFO-chef har anställts som är direkt underställd socialchefen. Den nuvarande organisationen ser ut enligt följande: Socialnämnd Socialförvaltningen Socialchef Individ- och familjeomsorg (IFO) IFO-chef Äldre- och handikappomsorg Omsorgen LSS Utrednings- och behandlingsgrupp inkl öppenvård Försörjningsstöd Familjerätt och familjehem Inom IFO arbetar fem socialsekreterare med utredning och behandling varav en i öppenvården, en familjehemssekreterare som arbetar med familjehem och familjerätt, två behandlingsassistenter varav en arbetar med barnfamiljer och en med vuxna missbrukare. För arbetet med försörjningsstödet finns en socialsekreterare och en ekonomihandläggare. Rapport institutionsvår Ask 06.doc 3
Ansvarsfördelningen sker genom den delegationsordning som är antagen av nämnden. Enligt delegationsordningen är det nämndens arbetsutskott (AU) som har delegation på att fatta beslut om placering i boenden. 7. Socialnämndens mål för Individ- och familjeomsorgen Socialnämnden har följande inriktningsmål för Individ- och familjeomsorgen som fastslogs år 2000: Inriktningsmål individ- och familjeomsorgen Kommuninvånare som behöver stöd och insatser från kommunens individ- och familjeomsorg skall bemötas på ett respektfullt och förtroendeingivande sätt. Hänsyn skall tas till personens/familjens individuella situation. Individ- och familjeomsorgen skall hålla god kvalitet och kännetecknas av kontinuitet, tillgänglighet, kompetens och ett gott bemötande. Personernas integritet skall värnas. Inriktningsmål missbruksvård för vuxna Insatserna skall syfta till att den enskilde fortsättningsvis skall kunna leva ett drogfritt liv. Socialtjänstens individ- och familjeomsorg skall arbeta förebyggande för att förhindra drogmissbruk och om möjligt pröva öppenvårdsinsatser före institutionsvård. Vid institutionsvård skall möjlighet finnas till eftervård i kommunen. Barn och andra närstående skall erbjudas stöd. Stödet och insatserna skall hålla god kvalitet och kännetecknas av kontinuitet, tillgänglighet, kompetens och ett gott bemötande. Personernas integritet skall värnas. Inriktningsmål barn- och ungdomsvård Socialtjänstens individ- och familjeomsorg skall i samarbete med andra myndigheter arbeta förebyggande för att ge barnen en gynnsam fysisk och social utveckling och stärka föräldraskapet. Efter att ha fått kännedom om barn som befaras fara illa skall utredning inledas snarast. Barnperspektivet skall i alla lägen vara vägledande. Stödet och insatserna skall hålla god kvalitet och kännetecknas av kontinuitet, till- gänglighet, kompetens och ett gott bemötande. Personernas integritet skall värnas. 8. Upphandling av institutionsplatser 8.1 Lagstiftningen Upphandling av institutionsplatser omfattas, liksom vid övriga inköp och upphandlingar inom offentlig verksamhet, av Lagen om offentlig upphandling (LoU). Syftet med Lagen om offentlig upphandling är i första hand att: tillförsäkra kommuninnevånare lägre kostnader för den service som kommunen erbjuder tillförsäkra olika leverantörer av tjänster och varor en så rättvis och objektiv bedömning som möjligt Rapport institutionsvår Ask 06.doc 4
utnyttja befintlig konkurrens Enligt lagen om offentlig upphandling är grundprincipen att alla inköp och upphandlingar ske genom anbudsförfarande. Lagstiftningen ger dock möjlighet att genomförs s.k. direktupphandling om upphandlingens värde är lågt eller om det föreligger synnerliga skäl. Lagstiftningen anger inte här några beloppsgränser utan det ska varje upphandlande enhet fastställa. Dock finns här några undantag vilket är: Verksamhet i egen regi Tvångsvård (LVU 12 och LVM 23) då staten har övertagit ansvaret för dessa vårdformer vilket gör att denna vård inte kan bedrivas av någon annan vårdgivare. Familjehemsvård betraktas som ett personligt uppdrag och kan därmed ej ges till en juridisk person. I lagen ges lite stöd för vad som kan betraktas som synnerliga skäl. I regeringens proposition 2001/02:142 finns dock ett resonemang om vad begreppet synnerliga skäl innebär med koppling till upphandling av vård och omsorg. Där står att om en upphandling skulle försämra kvaliteten i vården så kan det vara ett exempel på synnerliga skäl som skulle innebära möjlighet till direktupphandling. Det skall dock understrykas att även en direktupphandling ställer krav på ett formaliserat förfarande med jämförelser mellan flera leverantörer och dokumentation av de avväganden som gjorts. 8.2 Upphandling i Askersunds kommun Askersunds kommun har en förteckning över alla ramavtal som finns tecknade i kommunen och denna förteckning gäller för år 2005 och 2006. I denna finns också beskrivet vilka inköpsregler som gäller i kommunen t ex att det är viktigt att ramavtalen följs samt att i de fall direktupphandlings sker skall muntliga anbud/prisuppgift inhämtas från flera leverantörer och dokumenteras. Enligt kommunens inköpsregler gäller för direktupphandling att detta får tillämpas om värdet understiger ett basbelopp (år 2006 är basbeloppet 39 700 kr) avseende varor och två basbelopp avseende tjänster och entreprenader. Askersunds kommun har ramavtal tecknade med arton olika leverantörer av institutionsplatser för barn och ungdom och tolv olika leverantörer av institutionsplatser för vuxna missbrukare. Upphandlingarna görs i samverkan mellan kommunerna i Örebro län och det tidigare kommunförbundet Örebro län (numera Regionförbundet Örebro län). Administrationen av upphandlingarna sköts av Örebro kommun och representanter från de övriga kommunerna utses som är delaktiga i arbete t ex att formulera kravspecifikationen. För Askersunds kommun har man ej haft egen representant utan Laxå kommun har även företrätt Askersund i detta arbete. När upphandlingen är genomförd tecknar varje kommun avtal med respektive leverantör. I avtalen står inskrivet att kommunen erhåller 1 % i bonus på den ersättning som betalas till respektive leverantör. Rapport institutionsvår Ask 06.doc 5
Vi har gått igenom vilka leverantörer av institutionsplatser som använts under år 2005 för att jämföra detta med vilka ramavtal som finns tecknade med vårdgivare och gjort volymmässig jämförelse där vi tittat på hur kostnaderna, antal vårddygn samt antalet placeringar fördelat sig mellan institutionsplatser där kommunen har ramavtal tecknade och där kommunen ej har ramavtal tecknade (köp av platser från Statens institutionsstyrelse, SIS, borträknat). Leverantörer med ramavtal Leverantörer utan ramavtal Institutionsplatser barn- och ungdom på kostnader på antal dygn på antal placeringar 34 % 66 % 26 % 74 % 14 % 86 % Institutionsplatser vuxna Totalt institutionsplatser på kostnader på antal dygn på antal placeringar på kostnader på antal dygn 43 % 57 % 85 % 15 % 60 % 40 % 37 % 63 % 49 % 51 % på antal placeringar 60 % 40 % Rapport institutionsvår Ask 06.doc 6
Tabellen visar att beträffande institutionsvård av barn och ungdomar är den överväganden majoriteten använda institutioner sådana som kommunen ej har ramavtal med. När det gäller institutionsvård av vuxna är förhållandet inte lika tydligt utan där skiljer det sig beroende på vilka faktorer man använder vid beräkningen. Tittar man sedan på alla institutionskostnader kan man se att när kostnaderna ligger till grund för beräkningen är det övervägande del institutioner som kommunen ej har ramavtal med. när antalet dygn ligger till grund för beräkningen är det nästan jämnt fördelat och när antalet dygn ligger till grund för beräkningen övervägande del institutioner som kommunen ej har ramavtal med. 8.2.1 Kommentarer Vid all inköp och upphandling som sker i offentlig verksamhet gäller lagen om offentlig upphandling. Lagen anger bland annat under vilka förutsättningar som ett inköp eller en upphandling kan ske utan att ett formaliserat anbudsförfarande s.k. direktupphandling. Vi kan konstatera att en stor andel av de använda institutionerna har kommunen ej har ramavtal med. Förutom vad som anges i kommunens inköpshandbok finns det inga fastslagna riktlinjer för hur man skall gå till väga vid val av institution. Vi anser därför att socialnämnden bör fatta beslut om rutiner vid val av institution och i de fall som man går utanför ramavtalen med hänvisande till synnerliga skäl bör det dokumenteras vilka dessa är samt vilka avväganden som gjorts. 9. Ekonomin 9.1 Jämförelse budget och utfall För att få en bild av träffsäkerheten i budgeten för institutionskostnader samt huruvida budgeten för ett år ligger i nivå med föregående års utfall visar vi i nedanstående tabell budget, utfall och avvikelse för åren 2003 2005 samt budget 2006. I budget för år 2003 t o m 2005 ligger kostnader för institutionsplatser och familjehem för både barn och vuxna sammanslaget vilket gör att vi ej kan jämföra de olika delarna. Jämförelse budget bokslut institutionskostnader 2003-2006 Mkr 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0-2000 -4000-6000 -8000 2003 2004 2005 2006 År Budget Utfall Avvikelse Rapport institutionsvår Ask 06.doc 7
Diagrammet visar att budgeten för år 2004 lades 3,2 Mkr lägre än utfallet 2003. Bokslutet 2004 innebar en avvikelse mot budget med 5,3 Mkr. För år 2005 budgeterades 1,5 Mkr lägre än utfallet 2004. Bokslutet 2005 innebar en avvikelse mot budget med 3,9 Mkr. För år 2006 budgeterades 3,1 Mkr lägre än utfallet 2005. Under året görs uppföljningar månadsvis då IFO-chefen och förvaltningens ekonom går igenom alla placeringar och tittar på kostnader beräknad tid och gör med utgångspunkt från detta prognoser på totalkostnaden. 9.1.1 Kommentar Vi kan konstatera att, för de år vi valt att studera, har budgeten varje år lagts väsentligt lägre än utfallet föregående år. Vi menar att om nämnden väljer att budgetera en lägre kostnad än utfallet tidigare år måste det vara kopplat till definierande åtgärder som man avser att vidta för att sänka kostnaden eller att någon förutsättning väsentligt har förändrats som medför sänkta kostnader. 9.2 Kostnadsutveckling I nedanstående diagram visas nettokostnadsutvecklingen mellan år 2003 och år 2005 samt budget år 2006 för institutionsvård och familjehemsvård med en uppdelning mellan barn- och ungdomsvård, missbruksvård samt övrig vuxenvård. Underlaget till diagrammet är lämnade av socialförvaltningen. 10 000 Kostnader institutionsvård och familjehemsvård 8 000 6 000 Utfall 2003 Utfall 2004 Utfall 2005 Budget 2006 Tkrr 4 000 2 000 0-2 000 Missbruksvård för vuxna (21 år och äldre) Barn och ungdomsvård (0-20 år) Verksamhetsområde Övrig vuxenvård Vi kan här konstatera att de stora kostnadsökningarna skett inom barn och ungdomsvården samt att budgeten för år 2006 här ligger 2,2 Mkr lägre än bokslut 2005. Även kostnaderna för missbruksvård för vuxna har ökat och även här är budgeten lägre för år 2006 än utfallet år 2005. Rapport institutionsvår Ask 06.doc 8
10. Jämförande statistik 10.1 Institutionskostnader, Barn och unga Nedanstående diagram kan vi se en jämförelse av Askersunds kommuns kostnad för institutionsplatser per vårddygn för barn och ungdomar. 5 000 Institutionsvård, Barn och ungdom, kostnad per vårddygn Kr/vårddygn 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 Askersund Övriga kommuner, <12 500 inv Örebro län Likn. Askersund, Ind. o fam.omsorg 1 500 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 (Uppgifterna hämtade ur Sveriges kommuners och landstings statistikdatabas WebOr) Diagrammet visar att Askersunds kommun i stort sett ligger i nivå med de tre jämförelsegrupperna när det gäller kostnad per vårddygn. Nedanstående diagram visar antal vårddygn per invånare 0-20 år. Institutionsvård barn och unga, vårddygn per invånare 0-20 år Antal vårddygn per invånare 0 20 år 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Askersund Övriga kommuner, <12 500 inv Örebro län Likn. Askersund, Ind. o fam.omsorg (Uppgifterna hämtade ur Sveriges kommuners och landstings statistikdatabas WebOr) Diagrammet visar att Askersunds kommununder flera år i rad hade en lägre andel barn och ungdomar placerade i institutionsvård än kommunerna i jämförelsen för att mellan 2002 och 2003 Rapport institutionsvår Ask 06.doc 9
uppvisa en ökning därefter hålla en nivå som ligger ungefär samma som två av de tre jämförelsegrupperna. I nedanstående diagram kan vi se kostnadsutvecklingen för familjehemsvård för barn och ungdomar. Det visar att det skett en stadig uppgång under flera år för att sedan sjunka mellan år 2003 och 2004. 1000 Familjehemsvård barn och ungdom, kostnad per vårddygn 900 800 700 600 Askersund Övriga kommuner, <12 500 inv Örebro län Likn. Askersund, Ind. o fam.omsorg 500 400 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 (Uppgifterna hämtade ur Sveriges kommuners och landstings statistikdatabas WebOr) Nedanstående diagram visar att antalet vårddygn per invånare 0-20 år steg mellan år 2003 och 2004 och även mellan 2004 och 2005. Vårddygn per invånare 0-20 å 2,5 2,3 2,1 1,9 1,7 1,5 1,3 1,1 0,9 Familjehemsvård barn och ungdomar, vårddygn per invånare 0-20 år 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Askersund Övriga kommuner, <12 500 inv Örebro län Likn. Askersund, Ind. o fam.omsorg (Uppgifterna hämtade ur Sveriges kommuners och landstings statistikdatabas WebOr) Rapport institutionsvår Ask 06.doc 10
10.1.1 Kommentarer Statistiken visar att kostnadsutvecklingen som skett gällande barn och ungdomar främst beror på ett ökat antal vårddygn både gällande institutionsplaceringar och familjehemsvård. När det gäller institutionsplaceringar har Askersunds kommun legat lågt i förhållande till jämförelsegrupperna för att under år 2004 komma upp i samma nivå. 10.2 Institutionskostnader, vuxna Kr/ invånare 21-64 å 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Institutionsvård vuxna missbrukare 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Askersund Övriga kommuner, <12 500 inv Örebro län Likn. Askersund, Ind. o fam.omsorg (Uppgifterna hämtade ur Sveriges kommuners och landstings statistikdatabas WebOr) I nedanstående diagram visas en jämförelse av kostnadsutvecklingen för vuxna missbrukare. Vi kan här konstatera att sedan år 2000 avviker inte Askersunds kommun i någon högre grad i mot jämförelsegrupperna. 11. Arbetsmetoder Utrednings och behandlingsgruppen ansvarar för hela kedjan från anmälning till utredning och behandling. Vid vår granskning har vi tagit del av en rutinbeskrivning benämnd Nuvarande hantering av inkomna anmälningar till socialförvaltningen denna beskrivning är dock mer att betrakta som ett arbetsmaterial och det finns inga fastslagna beslut på att det är denna rutin som gäller. I Procapita, som är det verksamhetssystem som används, finns en utredningsmall vilken används som underlag till de beslut som fattas. För att bevaka att de ärenden som är aktuella fortskrider som de ska, går IFO-chefen igenom alla ärenden var tredje vecka och tittar på utredningstiden. Rapport institutionsvår Ask 06.doc 11
Innan placering på institution föreslås tittar man på vilka resurser som finns i personens nätverk och om man kan hitta lösningar på hemmaplan. I de fall där man bedömer att institutionsvård är nödvändigt görs först en bedömning om någon av de institutioner som kommunen tecknat ramavtal med är lämplig för placering i det aktuella fallet. Vid placering på institution används vårdplanen som en form av kravspecifikation för vilken typ av institution man söker. Vid val av vilken institution man skall föreslå görs bedömningen utifrån den gjorda utredningen och den enskildes behov, kostnad, tidigare erfarenhet och referenser. Det finns flera olika skäl till att man väljer att gå utanför ramavtalen, t ex platsbrist, att det krävs någon särskild inriktning och kompetens på institutionen som ingen av de avtalade leverantörerna kan erbjuda. Om man bedömer att det ej finns någon lämplig institution bland de som kommunen tecknat ramavtal med kan man söka genom t ex Skandinavisk sjukvårdsinformation eller via rekommendationer. I de fall man avser att placera på en institution med vilken kommunen ej har ramavtal och ej man ej heller har tidigare erfarenhet härifrån tas referenser. Den ansvariga socialsekreteraren gör också i allmänhet besök på institutionen, ofta en gång själv samt en gång tillsammans med klienten. De intervjuade socialsekreterarna menar att vid val av vilken institution man har för avsikt att föreslå tittar man i första hand på kvaliteten men även på kostnaderna. Det finns dock inga dokumenterade rutiner för hur man skall gå till väga och vilka avväganden som skall göras när man bedöma vilken institution man ska föreslå. I samband med att ärendet tas upp i nämndens arbetsutskott (AU) (som har delegation på att fatta beslut om placeringen) förs, enligt de intervjuade, resonemang och AU kräver också argument för placeringen vilket man uppfattar som positivt. I de fall som leder till att beslut om institutionsplacering skall ske fattas det av socialnämndens arbetsutskott (AU) som då fattar två separata beslut dels om biståndet och dels om var placeringen skall ske. Alla beslut som är fattade på delegation går till nämnden och i samband med budgetuppföljningar och bokslut rapporteras också aktuellt antal placeringar. 11.1 Barn och ungdomar För barn- och ungdomar brukar man i allmänhet börja med att besluta om en relativt kort vistelsetid för att sedan göra en bedömning och besluta om eventuell förlängning. I de flesta fall när barnoch unga placeras på institutioner skrivs ett avtal med leverantören. Avtalen granskas av socialchef, IFO-chef och ekonom och nämndens ordförande undertecknar avtalen. För alla Barn- och ungdomsärenden skrivs en vårdplan där bland annat syftet med placeringen beskrivs, förutsättningar för att placeringar skall kunna upphöra. Socialstyrelsen har tagit fram ett kvalitetssystem BBIC Barns behov i centrum som är beteckningen på ett nytt sätt att arbeta inom social barnavård. Systemet syftar till att förbättra utredning, planering och uppföljning, och stärka barns ställning inom den sociala barnavården. Målet med BBIC är att utveckla ett enhetligt system för dokumentation och uppföljning som alla kommuner i landet på sikt ska få tillgång till. Dokumentationssystemet består av en serie formulär som följer hela ärendegången, från anmälan, Rapport institutionsvår Ask 06.doc 12
ansökan och utredning till uppföljning av insatser och individ- och familjeomsorgen använder i dag detta system. Ansvarig socialsekreterare följer upp gjorda placeringar minst var 6: e månad och beslut om förlängning fattas av nämndens arbetsutskott. I kommunen har tidigare funnits en öppenvårdverksamhet, Pegasus, vars verksamhet riktade sig mot barn och ungdomar och deras familjer. Denna verksamhet har upphört och öppenvårdsverksamheten sker i genom utrednings- och behandlingsgruppen av bland annat en de behandlingsassistenter, som tidigare fanns på Pegasus. I ett samarbete med kommunerna i Sydnärke har man som ett projekt startat familjeteamet där man arbetar med hemmaplanslösningar för familjer med mer komplicerade behov av stöd. För de familjehem som kommunen använder finns stöd genom kommunens familjehemssekreterare samt genom handledning via stiftelsen Bergslagsgårdar. Vid våra intervjuer framförs dock att kommunen skulle kunna på ett ännu mer aktivt sätt stödja, stärka och handleda familjehemmen för att de i högre grad ska klara att ha kvar barn och ungdomar med komplicerade problem. 11.2 Vuxna För vuxna missbrukare bedriver Askersunds kommun en öppenvårdsverksamhet, SoL-kraft. Utredningen görs i utrednings och behandlingsgruppen och bedömning görs var behandlingen skall ske. När det gäller placering av vuxna missbrukare som placeras under kortare tid (1-3 månader) görs i allmänhet inga vårdplaner. För unga missbrukare (dock över 20 år) som är under behandling gör man dock vårdplaner. 11.3 Kommentarer Vi har vid våra intervjuer fått beskrivet för oss hur arbetet gällande individärenden och vilka överväganden som görs i samband med placeringar på institution. Det finns dock ingen dokumentation av rutiner och riktlinjer för detta och vi menar därför att en processbeskrivning och riktlinjer bör tas fram där de åtgärder och bedömningar som skall göras finns dokumenterade både gällande barn- och ungdomsvård samt vård av vuxna. Rapport institutionsvår Ask 06.doc 13
12. Utvecklingsarbete Individ och familjeomsorgen arbetar tillsammans med förskola/skola samt primärvården för att stärka samverkan i arbete med barn och unga och deras familjer. I detta arbete har man på försök bedrivit en öppenvårdsverksamhet Familjeverkstaden där man erbjudit stöd till utvalda familjer. Inom ramen för samverkan har också ett system med kontaktpersoner från IFO till stödteamen inom förskola/skola satts igång vars syfte både är att kunna ge förebyggande råd och stöd till stödteamen men även att kunna samverka kring enskilda ärenden. Det pågår också en översyn, inom ramen för samverkansarbetet, av möjligheterna till att starta en Familjecentral i Askersunds kommun. Örebro dag som ovan Karin Helin Lindkvist Certifierad kommunrevisor Rapport institutionsvår Ask 06.doc 14