1(25) Undersökning om förekomsten av hot och våld mot taxiförare En uppföljning av undersökningen från 1999 1. Inledning Denna rapport redovisar resultaten från en enkätundersökning som genomförts under hösten 2009 på Statiska Centralbyrån (SCB), på uppdrag av Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA), för att kartlägga omfattningen av hot och våld mot taxiförare. År 1999 genomfördes en liknande enkätundersökning som undersökte förhållanden avseende 1998. Den nu aktuella undersökningen är en uppföljning av den tidigare undersökningen. Ett urval av ca 3000 personer verksamma som taxiförare togs fram med hjälp av SCB:s register över kontrolluppgifter (KU), där uppgift om inkomst i näringsgren Taxiverksamhet under 2008 finns att hämta. Bilregistret, som omfattar dem som varit registrerade som ägare till taxibil är en annan källa som använts. Eftersom det inte finns något register med aktuella uppgifter om verksamma taxiförare kommer inte alla nu verksamma taxiförare att ingå i urvalsramen (s.k. undertäckning) medan däremot vissa personer som ej kört taxi under de senaste 12 månaderna kan bli aktuella (s.k. överteckning). Detta har resulterat att ett antal personer som inte kört taxi de senaste 12 månaderna fått enkäten. Omfattningen av detta finns redovisat i den tekniska rapporten. Antalet personer som kört taxi under de senaste 12 månaderna räknat från undersökningens insamlingsperiod 2009 har skattats till 23 385, varav 2360 är kvinnor och 21 025 är män. Taxiyrket är alltjämt ett mansdominerat yrke där kvinnorna utgör ca 10 (±2) procent och männen 90 (±2) procent. Vid urvalet gjordes en s.k. stratifiering med hänsyn till kön och region för verksamheten. Svarsfrekvensen är dock lägre bland kvinnliga än bland manliga förare. Detta tillsammans med att andelen kvinnliga förare är lågt har gjort att vi för många frågor inte fått tillräckligt med svar för att kunna ta fram resultat för de kvinnliga taxiförarna. Frågeformuläret innehåller frågor om taxiförarna varit utsatta för hot och/eller våld i sitt arbete, dessutom ingår omfattningen, vilken typ av hot och våld samt en bedömning av orsaken till inträffade händelser. Vidare ingår frågor om stöd och hjälp efter det inträffade, frånvaro från arbetet
2(25) p.g.a. händelsen samt insatser som man tror kan minska risken för att råka ut för hot och våld. I rapporten redovisas resultaten både i form av kommenterande text och tabeller. Jämförelser görs även med resultaten ifrån undersökningen 1999. Redovisningen innehåller en uppdelning på kvinnor och män, olika åldrar, år i yrket, vilken typ av region förarna kör i, företagare eller anställd samt etnisk bakgrund. I rapportens text är resultaten angivna i heltal, men i tabellerna redovisas också andelarna med en decimal. För procenttalen finns också osäkerhetstal framtagna och de finns angivna efter skattningarna med t.ex. ± 1,4. Det är viktigt att tänka på att det kan skilja mycket mellan olika procenttal, men att skillnaderna ändå kan falla inom den statistiska felmarginalen p.g.a. att osäkerhetsintervall är stora. I dessa fall kan skillnaden vara beroende av slumpen. Huvudansvariga för undersökningen vid SCB har Marie-Louise Jädert Rafstedt och Kerstin Fredriksson varit. Frida Videll och Karin Andersson har varit ansvariga för framtagandet av tabellmaterialet.
3(25) 2. Sammanfattning Undersökningens syfte var dels att kartlägga förekomsten av hot och våld inom taxinäringen 2009 och dels att göra jämförelser med hur förhållandena var vid den tidigare undersökningen avseende 1998. Med hot avses en hotfull situation där fysisk skada inte uppstått och med våld avses att smärta, kroppsskada, sjukdom eller egendomsskada uppkommit till följd av våldshändelsen. Frågorna omfattar även vilken sorts hot och våld det varit frågan om, hur ofta det inträffat, orsaker till händelserna samt frågor om stöd i samband med inträffade händelser och åtgärder för att förebygga hot och våld inom taxinäringen. I de flesta fall utgör samtliga svarande nämnaren i våra beräkningar. Detta innebär att procenttalen anger andelar av samtliga taxiförare inom respektive grupp. Till exempel kvinnliga respektive manliga taxiförare som huvudsakligen kör bil i storstad, mellanstor stad eller mindre stad eller glesbygd. Vissa beräkningar har dock gjorts som andelar för de i den aktuella frågan utsatta. I denna rapport är endast skillnader kommenterade som är statistiskt säkerställda. I undersökningen uppger 19 (±7) procent av de kvinnliga och 24 (±3) procent av de manliga taxiförarna som någon gång under de senaste 12 månaderna varit utsatta för hot i sitt arbete. Jämfört med förhållandena 1998 har hoten minskat, men minskningen är statistiskt säkerställd endast för de manliga taxiförarna. 1998 var 22 (±3) av de kvinnliga förarna och 35 (±2) av de manliga utsatta för hot. Andelen taxiförare som blivit hotade ett flertal gånger har också minskat. Även vad gäller våld har en viss minskning skett jämfört med 1998. För de manliga taxiförarna är minskningen signifikant, men inte för de kvinnliga förarna. 2009 var 9(±2) procent av de manliga taxiförare utsatta för våld medan 1998 var det 13(±1) procent. 7(±5) procent av de kvinnliga taxiförarna utsattes för våld 2009. På frågorna om hot och våld ökat eller minskat under den senaste 5 års perioden svarade omkring 40 procent att det skett en ökning och knappt 10 procent att det minskat både vad gäller hot och våld. En stor andel, omkring 30 procent, anser att hoten och våldet varit oförändrat. Taxiförare med invandrarbakgrund är mer utsatta för både hot och våld än sina kollegor som inte har invandrarbakgrund. Våld och hot under sena nätter är också vanligare mot förare med invandrarbakgrund än mot dem med annan bakgrund. Förare med invandrarbakgrund upplever också oftare att hot och våld är orsakat av fördomar mot förarens kön, ålder eller utseende och är mer
4(25) utsatt för kränkande ord från kunder. En större andel taxiförare med invandrarbakgrund bedömer dock att riskerna för hot och våld har minskat under de senaste 5 åren. Förarna utan invandrarbakgrund anser i större utsträckning att riskerna varit konstanta. Taxiförare som varit 10 år eller mer i yrket är mindre utsatta för hot och våld än de som arbetat inom taxinäringen i fem år eller kortare tid. Bland dem som varit kortare tid i yrket är det vanligare än bland övriga förare att hotet inträffat under sen natt. I de stora och medelstora städerna är hot och våld vanligare än i små städer och på landsbygden. Taxiförare i de stora städerna är oftare utsatta för hot, våld och kränkningar från flera personer än de som arbetar i mindre städer och glesbygd. De taxiförare som är under 40 år är mer utsatta än sina äldre kollegor vad gäller hot och kränkningar medan förare i olika åldrar är utsatta för våld i samma utsträckning. Nästan hälften av taxiförarna uppger att det finns speciella rutiner för stöd i samband med hot- och våldshändelser hos arbetsgivaren eller beställarcentralen. Det är en klar förbättring sedan förra undersökningen 1998. Av de som svarat att stödrutiner finns svarar 51 procent att de alltid följs, 33 procent att de följs för det mesta och 7 procent att för de mesta inte eller aldrig följs. De flesta får stöd och hjälp från arbetskamrater och anhöriga och endast omkring 2 procent har varit frånvarande från arbetet på grund av hot eller våldshändelser. Drygt 30 procent av taxiförarna har någon eller ett flertal gånger under de senaste 12 månaderna haft tankar på att sluta p.g.a. hot och våld i yrket och 7 procent har haft dessa tankar dagligen. Det är en minskning sedan 1998 då mer än 40 procent hade sådana tankar. Mer än hälften av taxiförarna vill ha utbildning i att hantera konflikter, bemöta aggressiva och drogpåverkade personer och att bemöta fysiskt och psykiskt sjuka individer. Den insats som de flesta förordar för att minska våldet mot taxiförare är skyddskamera och på andra plats kommer utbildning i att hantera och bemöta hotfulla personer. Jämfört med 1998 har önskemålen förändrats. 1998 trodde man mer på förbättrade larmsystem och mindre på utbildning, skyddade arbetsplatser och videoövervakning. Lagstiftningen som innebär att våld mot taxiförare också innebär våld mot trafiktjänsteman, hoppas många skall innebära en förbättring. Omkring 30 procent av förarna kör en bil med skyddskamera Av dessa anser 92 procent att säkerheten ökar mycket eller till en del av att bilen är utrustad med skyddskamera. Endast 7 procent anser att skyddskameran inte
5(25) gör någon skillnad. De som idag inte kör en bil utrustad med skyddskamera anser till 70 procent att tryggheten skulle öka mycket eller till en del genom att skyddskameror införs. 24 procent av dem som i dagsläget inte kör en bil med skyddskamera tror att det inte skulle göra någon skillnad. Det är ingen skillnad hur man bedömer vad en skyddskamera skulle betyda för tryggheten vad gäller ålder, egna företagare eller olika etnisk bakgrund. Av de som råkat ut för hot var det 25 procent som körde en bil utrustad med skyddskamera och 68 procent som inte hade en sådan. Vad gäller inträffade våldshändelser så var bilen utrustad med skyddskamera för 20 procent av förarna och saknade en sådan kamera i 72 procent av fallen. 3. Resultatredovisning 3.1 Hot Förekomst och typ av hot Det är 19 (±7) procent av de kvinnliga och 24 (±3) procent av de manliga taxiförarna som någon gång under de senaste 12 månaderna varit utsatta för hot i sitt arbete. Jämfört med förhållandena 1998 har hoten minskat, men minskningen är statistiskt säkerställd endast för de manliga taxiförarna. 1998 var 22 (±3) av de kvinnliga förarna och 35 (±2) av de manliga utsatta för hot. Bland kvinnorna 2009 är det färre som blivit hotade 4 gånger eller mer och det är färre män som blivet hotade 2-3 gånger. Tabell 3.1.1. Antal gånger hot förekommit under den senaste 12-månadersperioden, 1998 och 2009, procent Antal gånger Kvinnor Män Kvinnor Män 1 gång 7,4 ± 1,9 7,3 ± 1,1 5,3 ± 4,1 6,4 ± 1,6 2-3 gånger 9,8 ± 2,1 20.5 ± 1,4 12,2 ± 6,5 13,4 ± 2,2 4-9 gånger 2,8 ± 1,1 4.6 ± 0,9. 3,1 ± 1,2 Minst 10 ggr 1,9 ± 1,0 2,1 ± 0,6 0,6 ± 1,2 2,3 ± 1,0 Taxiförare som varit mer än 10 år i yrket är mindre utsatta för hot än de som arbetat inom taxinäringen i fem år eller mindre. Äldre taxiförare (över 40 år) är också mindre utsatta än de yngre. Förare med invandrarbakgrund är mer utsatta än dem som ej har invandrarbakgrund. I större och medelstora städer är hoten vanligare än i små städer eller glesbyggd, men mellan företagare och anställda finns det ingen skillnad. Dessa förhållanden är likartade 2009 jämfört med 1998.
6(25) Den vanligaste typen av hot är 2009, liksom 1998, muntliga hot mot taxiföraren. Kvinnor och män är utsatta för samma typ av hot. Taxiförare över 40 år är mindre utsatta för muntliga hot än sina yngre kollegor vare sig de är kvinnor eller män. Manliga förare med invandrarbakgrund är mer utsatta för muntliga hot än sina kollegor utan invandrarbakgrund. Tabell 3.1.2. Typ av hot under den senaste 12-månadersperioden, 1998 och 2009, procent Typ av hot Kv Män Kv Män Muntligt hot mot taxiföraren 20,0 ± 2,6 30,0 ± 1,5 14,6 ± 6,7 21,8 ± 2,5 Muntligt hot om förstörelse av egendom 8,8 ± 2,0 14,7 ± 1,3 3,6 ± 3,5 10,1 ± 1,8 Hot med kniv 1,0 ± 0,7 2,7 ± 0,7.. 1,6 ± 0,8 Hot med tillhygge (t.ex. påk, kanyl) 0,7 ± 0,6 1,8 ± 0,6.. 0,9 ± 0,6 Hot med skjutvapen 0,3 ± 0,4 1,1 ± 0,4... Annat hot 2,8 ± 1,2 2,5 ± 0,6 4,0 ± 3,7 2,2 ± 1,0 Liksom 1998 är det 2009 vanligast för de kvinnliga taxiförarna att det är en person står för hoten. För de manliga är det 2009 lika vanligt att flera personer hotar som en. Taxiförare i mindre städer eller glesbygd är dock oftare utsatta för hot av en person än av fler. Tabell 3.1.3. Utsatt för hot av en eller flera personer under den senaste 12- månaders perioden, 1998 och 2009, procent Kv Män Kv Män Utsatt av en person 17,0 ± 2,5 21,3 ± 1,4 15,7 ± 6,9 14,3 ± 2,2 Utsatt av flera personer 4,7 ± 1,5 13.1 ± 1,3.. 10,4 ± 2,0 Hoten inträffar i högre utsträckning under någon del av natten än under dagtid. Så var det även år 1998. Detta är speciellt tydligt att manliga taxiförare med invandrarbakgrund är utsatta nattetid, speciellt sen natt, och likaså de förare som arbetar i stora och mellanstora städer. Bland manliga taxiförare som varit kortare tid än fem år i yrket är det hela 16 procent som anger att hotet inträffade under sen natt. Tabell 3.1.4. Tidpunkt på dygnet när hotet inträffade, 1998 och 2009, procent Tidpunkt Kvinnor Män Kvinnor Män Dag, ca 06-18 3,2 ± 1,3 3,2 ± 0,7 4,3 ± 3,7 1,8 ± 0,8 Kväll, ca 18-22 0,7 ± 0,6 3,6 ± 0,8.. 1,9 ± 0,8 Tidig natt, 22-02 8,1 ± 2,0 13,8 ± 1,3 6,5 ± 4,7 8,4 ± 1,8 Sen natt, 02-06 9,6 ± 2,0 12,9 ± 1,3 6,1 ± 4,7 11,9 ± 2,0
7(25) Orsak till förekomst av hot Den vanligaste uppgivna orsaken till hotet är nu, liksom 1998, att personer varit påverkade av alkohol eller annan drog. Den näst vanligaste orsaken är att hotet är ett sätt att visa sin ilska eller sitt missnöje. För de kvinnliga taxiförarna finns dock ingen statistisk säkerställd skillnad vad gäller dessa båda orsaker till den hotfulla situationen. Bland de manliga förarna uppger ca 7 procent att hotet beror på fördomar som grundas på taxiförarens kön, ålder eller utseende. Tabell 3.1.5. Orsak till hot under den senaste 12- månadersperioden, 1998 och 2009, procent Orsak till hot Kv Män Kv Män Ett sätt att visa sin ilska/missnöje 11,0 ± 2,3 19,7 ± 1,6 11,2 ± 5,9 12,8 ± 2,2 Fördomar som grundas på taxiförarens kön/ålder/utseende 6,0 ± 1,8 5,5 ± 1,0 4,4 ± 4,1 6,9 ± 1,6 Påverkan av alkohol eller annan drog 18,6 ± 2,6 30,9 ± 1,5 13,5 ± 6,5 21,8 ± 2,5 Psykisk sjukdom 4,4 ± 1,6 5,7 ± 1,1 5,9 ± 4,5 5,6 ± 1,4 Förberedelse till rån 1,2 ± 0,9 1,8 ± 0,6.. 1,4 ± 0,8 Skyddskamera saknades i bilen (2009) - -.. 7,4 ± 1,6 Annan orsak 1,6 ± 1,0 2,3 ± 0,6.. 0,8 ± 0,6 Vet ej. 0,5 ± 0,3. 1,1 ± 0,6 Andelen taxiförare som uppger, att den troliga orsaken till att de blivit utsatta för hot är påverkan av alkohol eller andra droger, är inte oväntat högre i stora och mellanstora städer än i mindre städer eller glesbygd. Bland taxiförare under 39 år är det vanligare att hotet upplevs som ett sätt att visa ilska eller missnöje än bland de över 39 år. Samma sak gäller hot orsakade av fördomar mot föraren beroende på kön, ålder eller utseende. Taxiförare med invandrarbakgrund upplever i högre grad än de utan invandrarbakgrund att hotet beror på påverkan av alkohol/andra droger eller fördomar mot föraren beroende på kön, ålder eller utseende. Stöd i samband med hot, frånvaro på grund av hot Det är 16 (±7) procent av de kvinnliga taxiförarna och 18 (±2) procent av de manliga som berättat för någon om den hotfulla händelsen. 1998 var det 27 (±2) procent av de manliga förarna som berättat för någon om sina upplevelser. Det är alltså färre av de manliga taxiförarna som 2009 berättat om hoten. Efter att man har varit med om en hotfull händelse är det mest vanligt att få stöd från arbetskamrater, anhöriga och vänner. Det är något mindre vanligt
8(25) för manliga förare att arbetsgivaren eller beställningscentralen står för stödet och hjälpen. 1998 var det en betydligt större andel av förarna som fick stöd och hjälp från både arbetskamrater, anhöriga/vänner. Vad gäller stöd från arbetsgivaren och beställningscentralen finns det inga signifikanta skillnader mellan de två tillfällena. Tabell 3.1.6. Stöd eller hjälp direkt (inom de närmaste dygnen) efter händelsen, 1998 och 2009 procent Kv Män Kv Män Fått stöd/hjälp av arbetsgivaren 6,9 ± 1,9 4,1 ± 0,9 5,1 ± 4,3 4,1 ± 1,2 arbetskamrater/kollegor 12,6 ± 2,3 12,4 ± 1,3 6,1 ± 4,7 7,9 ± 1,8 kamratstödjare (2009) - -. 1,0 ± 0,6 beställningscentralen 3,2 ± 1,4 5,3 ± 1,0.. 3,9 ± 1,2 företagshälsovården/sjukvården.. 0,2 ± 0,2.. 0,9 ± 0,6 anhöriga/vänner 11,6 ± 2,2 8,3 ± 1,2 6,5 ± 4,9 6,0 ± 1,6 polisen 2,1 ± 1,1 4,1 ± 0,9.. 3,3 ± 1,2 facklig organisation/arbetsgivareorg.. 0,2 ± 0,2. 0,4 ± 0,4 annan 0,7 ± 0,7 1,2 ± 0,5. 0,4 ± 0,4 Taxiförare med invandrarbakgrund har i större utsträckning än dem utan berättat om hoten för någon, och de har i störst utsträckning fått stöd och hjälp av arbetskamrater och kollegor. Även de förarna som är under 39 år har i högre grad än de äldre berättat om sina upplevelser och fått stöd och hjälp av arbetskamrater och kollegor. Tabell 3.1.7. Frånvaro från arbetet till följd av hot i arbetet, 1998 och 2009 procent Frånvarotid Kvinnor Män Kvinnor Män Högst en vecka 1,5 ± 0,9 2,4 ± 0,6.. 2,1 ± 1,0 Två veckor el längre 1,3 ± 0,9 1,3 ± 0,5.. 1,8 ± 0,4 Varken kvinnliga eller manliga taxiförare har i någon stor utsträckning behövt vara frånvarande från jobbet till följd av hot de varit utsatta för i arbetet. Förare med invandrarbakgrund har i varit borta i något högre utsträckning än dem utan invandrarbakgrund. I övriga bakgrundsvariabler finns inga skillnader mellan förare i olika åldrar, år i yrket.
9(25) 3.2 VÅLD Förekomst och typ av våld Det är 7 (±5) procent av de kvinnliga taxiförarna och 9 (±2) procent av de manliga som varit utsatt för våld någon gång under de senaste 12 månaderna. Våld är alltså i stort sett lika vanligt bland kvinnliga som manliga taxiförare. Det har skett en liten minskning av våldet mot manliga taxiförare jämfört med 1998, då andelen utsatta män var 13 (±1) procent, medan minskningen för kvinnorna ligger inom den statistiska felmarginalen. Antal gånger som förarna har varit utsatta för våld i arbetet skiljer sig inte åt mellan undersökningarna 1998 och 2009. Tabell 3.2.1. Antal gånger våld förekommit under den senaste 12 månadersperioden, 1998 och 2009, procent Antal ggr Kvinnor Män Kvinnor Män 1 gång 5,8 ± 1,7 5,9 ± 1,0 5,9 ± 4,3 4,9 ± 1,4 2-3 gånger 1,7 ± 0,9 5,0 ± 0,9.. 3,6 ± 1,2 Minst 4 ggr 0,4 ± 0,4 1,1 ± 0,5. 1,1 ± 0,6 Taxiförare i små städer och glesbygd eller de som har mer än 10 år i yrket eller de förare som inte har invandrarbakgrund är mindre utsatta än förarna i stora och medelstora städer eller än förare med fem år eller mindre i yrket eller än dem med invandrarbakgrund. Den vanligaste typen av våld mot manliga taxiförare är slag med händer, armar eller knuffar och sparkar. Eftersom få kvinnor i urvalet uppgett att de utsatts för någon av de nämnda typerna av våld kan vi inte uttala oss om vilken typ av våld som är vanligast mot kvinnliga taxiförare. Männen uppger också i viss utsträckning att det förkommer skadegörelse på bilen. Jämfört med 1998 har dock skadegörelsen på bilarna minskat.
10(25) Tabell 3.2.2. Typ av våld under den senaste 12-månadersperioden, 1998 och 2009, procent Typ av våld Kv Män Kv Män Slag med hand/arm, sparkar, knuff el dyl 5,6 ± 1,7 8,4 ± 1,1.. 8,0 ± 1,8 Skadegörelse på bilen 3,3 ± 1,3 6,6 ± 1,0.. 3,9 ± 1,2 Skadegörelse på annat (kläder, utrustn.) 1,0 ± 0,7 2,2 ± 0,6.. 1,5 ± 0,8 Användande av tillhygge (påk, kanyl).. 0,9 ± 0,4... Användande av kniv.. 0,5 ± 0,3. 0,8 ± 0,6 Användande av skjutvapen.. 0,5 ± 0,3.... Annan typ av våld 1,7 ± 0.9 0,8 ± 0,4.. 1,1 ± 0,6 Slag, sparkar och knuffar förekommer mer mot förare med invandrarbakgrund än mot dem som inte har sådan bakgrund, och likaså förekommer det oftare i storstad än i mindre stad eller glesbygd. Kvinnorna utsätts i de allra flesta fall av våld från en person medan männen i lika utsträckning utsätts för våld av en som av flera förövare. Tabell 3.2.3. Utsatt för våld av en eller flera personer under den senaste 12- månadersperioden, 1998 och 2009, procent Kv Män Kv Män Utsatt av en person 5,6 ± 1,7 7,0 ± 1,0 8,2 ± 5,3 5,4 ± 1,4 Utsatt av flera personer 2,0 ± 1,0 5,1 ± 0,9. 4.9 ± 1,4 Att bli utsatt för våld från flera personer är betydligt vanligare i storstäderna än i små städer och glesbygd. Våldshändelser inträffar 2009 liksom 1998 i stor utsträckning nattetid. Tabell 3.2.4. Tidpunkt på dygnet när våldshändelsen inträffade, 1998 och 2009, procent Tidpunkt Kvinnor Män Kvinnor Män Dag, ca 06-18 1,0 ± 0,7 1,1 ± 0,5 4,3 ± 3,7 1,0 ± 0,6 Kväll, ca 18-22 0,9 ± 0,7 1,0 ± 0,4.. 0,8 ± 0,6 Tidig natt, 22-02 2,6 ± 1,2 5,1 ± 0,9.. 3,5 ± 1,2 Sen natt, 02-06 3,0 ± 1,3 4,3 ± 0,8.. 5,1 ± 1,4 Taxiförare med invandrarbakgrund är betydligt mer utsatta än dem utan invandrarbakgrund vad gäller våldshändelser som inträffar sen natt.
11(25) En högre andel av våld mot taxiförare inträffar i de stora städerna än i de medelstora eller de små städerna och glesbygd. Förändringarna sedan 1998 är marginella i detta avseende. Tabell 3.2.5. Region där våldshändelser inträffat, 1998 och 2009, procent Stad/ort/glesbygd Kv Män Kv Män Stockholm, Göteborg, Malmö 1,3 ± 0,8 7,7 ± 1,1.. 7,4 ± 1,6 Övrig stad/ort - mer än 20 000 invånare 3,6 ± 1,4 2,8 ± 0,7.. 2.6 ± 1,0 Mindre stad/ort/glesbygd - mindre än 20 000 invånare 2,9 ± 1,3 1,7 ± 0,6.. 0,6 ± 0,4 I storstäderna är taxiförare med invandrarbakgrund mer utsatta än övriga taxiförare. Orsak till förekomst av våld De manliga taxiförarna anser att den troligaste orsaken till att de utsatts för våld är att kunden/kunderna varit påverkade av alkohol. Därnäst kommer att våldet är ett sätt att visa sin ilska och sitt missnöje. Förhållandena var likartade 1998. Tabell 3.2.6. Orsak till våld under den senaste 12-månadersperioden. 1998 och 2009 procent Tabell 3.2.6. Orsak till våld Kv Män Kv Män Ett sätt att visa sin ilska/missnöje 4,4 ± 1,5 6,2 ± 1,0.. 5,1 ± 1,4 Fördomar som grundas på taxiförarens kön/ålder/utseende 1,8 ± 1,0 2,1 ± 0,6.. 3,2 ± 1,2 Påverkan av alkohol eller annan drog 5,5 ± 1,7 10,2 ± 1.2.. 7,8 ± 1,6 Psykisk sjukdom 1,7 ± 1,0 1,9 ± 0,6.. 2,9 ± 1,0 Förberedelse till rån 0,3 ± 0,5 1,1 ± 0,5.. 0,7 ± 0,6 Skyddskamera saknades i bilen (2009) - -. 2,6 ± 1,0 Annan orsak.. 1,4 ± 0,5.. 0,7 ± 0,6 Vet ej..... 0,7 ± 0,4 Förare med invandrarbakgrund är i högre grad än förare utan sådan bakgrund utsatta för våld där kunden varit påverkad av alkohol eller andra droger. I stora städer är våld som sker under inverkan av alkohol och droger mer vanligt än i mindre städer och glesbygd.
12(25) Stöd i samband med våld och frånvaro på grund av våld Det är 8 (±5) procent av de kvinnliga och 9 (±2) procent av de manliga taxiförarna som har berättat för någon om de våldshändelser de varit utsatta för. Vid jämförelse med 1998 är förändringarna inte statistiskt säkerställda. Vid våld, liksom när det gäller hot, får de flesta stöd och hjälp av arbetskamrater och anhöriga eller vänner. Tabell 3.2.7. Stöd eller hjälp direkt (inom de närmaste dygnen) efter händelsen, 1998 och 2009 procent Vem ger stöd eller hjälp Kv Män Kv Män Fått stöd/hjälp av arbetsgivaren 1,9 ± 1,0 1,8 ± 0,6.. 1,8 ± 0,8 arbetskamrater/kollegor 4,0 ± 1,4 5,6 ± 0,9.. 3,7 ± 1,2 kamratstödjare (2009) - -... beställningscentralen 1,7 ± 1,0 2,1 ± 0,6. 1,9 ± 0,8 företagshälsovården/sjukvården 1,0 ± 0,8 0,5 ± 0,3.. 0,6 ± 0,4 anhöriga/vänner 4,3 ± 1,5 4,2 ± 0,8.. 3,0 ± 1,0 polisen 0,7 ± 0,6 2,9 ± 0,7.. 2,7 ± 1,0 facklig organisation/arbetsgivareorg....... annan 0,4 ± 0,4 0,3 ± 0,2.. Taxiförare med invandrarbakgrund får i högre grad än dem utan invandrarbakgrund stöd och hjälp av arbetskamrater och kollegor. Deltagarna i undersökningen fick även en fråga om de varit frånvarande från arbetet på grund av det våld de blivit utsatta för. Av de manliga förarna är det omkring 2 procent som varit frånvarande och det är ingen skillnad jämfört med 1998. Tabell 3.2.8. Frånvaro från arbetet till följd av våld i arbetet, 1998 och 2009 procent Frånvarotid Kvinnor Män Kvinnor Män Högst en vecka 1,6 ± 0,9 1,9 ± 0,6. 2,2 ± 1,0 Två veckor el längre 0,7 ± 0,6 1,9 ± 0,6.. 1,4 ± 0,8 3.3 Stödrutiner i samband med hot- och våldshändelser Nästan hälften, 43(±9) procent av de kvinnliga och 48 (±3) procent av de manliga taxiförarna uppger att det finns speciella rutiner för stöd i
13(25) samband med hot- och våldshändelser hos arbetsgivare eller vid beställarcentral. Det är en klar ökning sedan undersökningen 1998, då endast 12 procent av kvinnorna och 20 procent av männen uppgav att sådana stödrutiner fanns. Det är omkring 30 procent av samtliga förare som uppger att de inte vet om det finns stödrutiner eller ej. Tabell 3.3.1. Stödrutiner i samband med hot- och våldshändelser, 1998 och 2009 procent Stöd Kv Män Kv Män Finns särskilda rutiner för stöd vid hot- och våldshändelser? Ja 12,2 ± 2,3 20,6 ± 1,4 43,1 ± 9,2 47,5 ± 3,1 Nej 39,6 ± 2,6 29,8 ± 1,5 18,6 ± 7,3 16,0 ± 2,2 Vet ej 39,6 ± 2,7 44,2 ± 1,4 34,7 ± 8,2 29,7 ± 2,7 Ej aktuellt 8,6 ± 2,0 5,4 ± 0,9 6,4 ± 4,1 3,0 ± 1,0 Av de förare som uppger att särskilda stödrutiner finns är de 51 (±4) procent som anser att stödrutinerna alltid följs, samt 33 (±4) som tycker att de följs för det mesta. I storstäderna uppger en större andel av taxiförarna, jämfört med förare som kör i mellanstora städer, att stödrutiner i samband med hot- och våldshändelser finns, samt att dessa rutiner alltid följs. Taxiförare med många år i yrket uppger också i högre grad än de som arbetat få år att särskilda rutiner finns, Oberoende antal år som taxiförare anser förarna i samma utsträckning att rutinerna följs. 3.4 Kränkningar Kränkande ord från kunder Knappt hälften av de kvinnliga och manliga taxiförarna har någon enstaka gång under de senaste 12 månaderna råkat ut för kunder som använt kränkande ord. För knappt 20 procent av dem har detta förekommit ett flertal gånger. Jämfört med 1998 har förhållandena för de manliga förarna förbättrats något. Tabell 3.4.1. Kränkande ord från kunder, 1998 och 2009 procent Kränkningar Kvinnor Män Kvinnor Män Aldrig 35,6 ± 2,7 26,6 ± 1,5 37,8 ± 8,4 34,9 ± 2,9 Någon enstaka gång 46,6 ± 2,5 49,7 ± 1,3 47,7 ± 9,0 42,8 ± 2,9 Ett flertal gånger 16,4 ± 2,5 20,6 ± 1,4 16,5 ± 7,1 19,8 ± 2,5 Nästa dagligen 1,3 ± 0,8 3,1 ± 0,7. 1,4 ± 0,8
14(25) Taxiförare med invandrarbakgrund är mer utsatta än dem utan och minst förekommande är dessa kränkningar i mindre städer och glesbygd. 3.5 Förändringar av risker för hot och våld. Tankar på att sluta i yrket Medan omkring 70 procent av de manliga och kvinnliga taxiförarna 1998 ansåg att risken för hot i arbetet ökat under den senaste 5-års perioden är det 2009 ungefär 55 procent av de kvinnliga och 44 procent av de manliga förarna som anser risken för hot ökat. 1998 ansåg nästan 30 procent att riskerna minskat under en 5-års period före undersökningen, medan det 2009 var mellan 7 och 14 procent som tyckte så. Förklaringen är att 2009 är det en stor andel (c:a 35 %) som anser att riskerna är oförändrade. Vi kan alltså konstatera att förarna upplevade att risken för hot ökade kraftigt under mitten av 1990-talet men att det efter 2004 till viss del har planat ut. Tabell 3.5.1. Förändringar av risken för hot under en 5-årsperiod, 1998 och 2009 procent Risken för hot Kv Män Kv Män Risken ökat något eller mycket 70,1 ± 2,2 68,6 ± 1,2 54,6 ± 11,6 43,7 ± 3,7 Risken oförändrad 1,5 ± 1,1 3,4 ± 1,0 35,7 ± 11,2 36,5 ± 3,7 Risken minskat något eller mycket 28,4 ± 3,5 27,9 ± 2,0 7,3 ± 5,7 14,2 ± 2,5 Taxiförare med invandrarbakgrund anser i något högre grad än dem utan invandrarbakgrund att risken för hot minskat under den senaste 5-års perioden. De utan invandrarbakgrund uppger i högre grad att hotbilden varit oförändrad. Risken för hot mot taxiförare som arbetar i storstäderna har minskat i större utsträckning än för förare som arbetar i mellanstora eller små städer/glesbygd. En liknande utveckling som för risk att bli utsatt för hot har skett vad gäller taxiförarnas bedömning av risken att bli utsatt för våld under den senaste 5 års perioden. Tabell 3.5.2. Förändringar av risken för våld under en 5-årsperiod, 1998 och 2009 procent Risken för våld Kv Män Kv Män Risken ökat något eller mycket 69,3 ± 2,3 66,8 ± 1,3 45,8 ± 11,6 39,9 ± 3,7 Risken oförändrad 1,0 ± 1,0 3,2 ± 1,0 38,8 ± 11,4 35,7 ± 3,7 Risken minskat något eller mycket 29,7 ± 3,6 30,0 ± 2,0 8,6 ± 6,1 13,3 ± 2,5 På samma sätt som gäller vid hot så bedömer förare med invandrarbakgrund att risken för våld mot taxiförare minskat under den senaste 5
15(25) årsperioden, medan de utan invandrarbakgrund i högre grad anser att risken varit oförändrad. Taxiförare som arbetar i storstäder uppger i högre grad, än de som kör i andra typer av områden, att risken för våld minskat. En större andel förare som är 40 år eller äldre, jämfört med de under 40, anser att hoten minskat. Förarna under 40 år anser i högre grad än de över 40 att risken att bli utsatt för våld varit oförändrad. Tankar på att sluta som taxiförare En större andel av de manliga förarna, jämfört med de kvinnliga, har ett flertal gånger eller dagligen funderat på att sluta köra taxi p.g.a. risken för hot och våld. Sedan undersökningen 1998 har andelen taxiförare som tänkt sluta p.g.a. hot- och våldsbilden minskat från 42 till 34 procent. Tabell 3.5.3. Tankar på att sluta som taxiförare p.g.a. risken för hot eller våld, 1998 och 2009 procent Tänkt sluta Kvinnor Män Kvinnor Män Aldrig 58,5 ± 2,2 57,6 ± 1,1 74,1 ± 8,6 60,7 ± 2,9 Någon enstaka gång 22,9 ± 2,7 27,6 ± 1,5 18,7 ± 7,3 19,3 ± 2,4 Ett flertal gånger 13,8 ± 2,4 10,5 ± 1,2 6,6 ± 4,7 8,9 ± 1,8 Nästa dagligen 4,8 ± 1,6 4,3 ± 0,8.. 7,0 ± 1,6 Taxiförare som arbetar i de stora städerna har i större utsträckning än de som arbetar i mindre städer och glesbygd oftare tänkt på att sluta köra taxi p.g.a. risker för hot och våld. Förare med invandrarbakgrund har i mycket högre grad än dem utan invandrarbakgrund ofta funderat på att sluta. De som arbetat mindre än 5 år i yrket har i högre grad haft tankar på att sluta än dem som kört taxi i 6 år eller längre. 3.6 Behov av utbildning och insatser för att minska våldet Mer än hälften av taxiförarna vill ha utbildning i att hantera konflikter, bemöta aggressiva och drogpåverkade personer och att bemöta fysiskt och psykiskt sjuka. Kvinnliga förare önskar genomgående utbildning i högre utsträckning än sina manliga kollegor. Önskemålen om vilken typ av utbildning förarna vill ha har inte förändrats mycket sedan undersökningen 1998. Man kan dock notera att andelen män som önskar utbildning är lägre än andelen kvinnliga förarna som önskar utbildning. Behovet av utbildning i att hantera teknisk utrustning har minskat väsentligt sen 1998. Förare som är egenföretagare önskar genomgående utbildning i mindre utsträckning än dem som är anställda. De som arbetar i de stora städerna
16(25) önskar utbildning i något mindre utsträckning än dem som arbetar på övriga orter i landet. Tabell 3.6.1. Önskemål om mer utbildning, 1998 och 2009 procent Önskemål om utbildning Kv Män Kv Män Vill ha mer utb/kunskap/erfarenhet av att hantera konflikter 61,9 ± 2,4 59,9 ± 1,3 58,4 ± 9,0 48,5 ± 3,1 att hantera personer som ej vill betala 65,0 ± 2,2 63,4 ± 1,2 58,1 ± 9,2 50,6 ± 3,1 att bemöta hotfulla/aggressiva pers. 76,4 ± 1,5 68,1 ± 1,0 67,8 ± 8,4 53,1 ± 3,1 att bemöta personer som är berusade 52,7 ± 2,9 49,9 ± 1,5 40,7 ± 9,0 39,1 ± 2,9 att bemöta pers som är drogpåverkade 80,1 ± 1,3 71,2 ± 1,0 74,1 ± 7,8 54,2 ± 3,1 att bemöta fysiskt/psykiskt sjuka 69,9 ± 2,0 69,7 ± 1,0 66,5 ± 8,6 53,9 ± 3,1 hantera teknisk utrustning 67,8 ± 2,2 69,3 ± 1,0 41,3 ± 9,0 32,8 ± 2,9 annat.. 4,5 ± 3,5 3,5 ± 1,2 Insatser för att minska våldet mot taxiförare Taxiförarna har i enkäten ombetts att markera högst två av åtta föreslagna insatser som de tror skulle minska våldet i deras arbete. Det har dessutom givits möjligheter att själv formulera förslag på insatser som de tror skulle hjälpa. Videoövervakning/skyddskamera är den insats som störst andel förare tror skulle hjälpa mot våldet. På andra plats kommer utbildning i att bemöta hotfulla personer. Det är endast små skillnader i hur kvinnliga och manliga förare bedömer värdet av olika insatser. Lagstiftningen som innebär att våld mot taxiförare också innebär våld mot trafiktjänsteman, hoppas många ska innebära en förbättring. Jämfört med 1998 har önskemålen förändrats en del. 1998 trodde man mer på förbättrade larmsystem och mindre på utbildning, skyddade förarplatser och skyddskameror.
17(25) Tabell 3.6.2. Insatser som troligen minskar våld mot taxiförare, 1998 och 2009 procent Olika insatser Kv Män Kv Män Personlig utrustning (1998) 25,2 ± 2,8 24,3 ± 1,5 - - Skyddad förarplats 13,5 ± 2,4 15,5 ± 1,4 27,1 ± 8,2 23,8 ± 2,5 Förbättrat larmsystem 49,0 ± 2,6 39,9 ± 1,5 31,9 ± 8,4 33,2 ± 2,9 Öppen kommunikationscentral med beställningscentral o övriga bilar 17,7 ± 2,6 13,4 ± 1,3 26,9 ± 7,6 25,4 ± 2,7 Bättre utbildning att möta hotfulla pers 25,3 ± 2,8 27,0 ± 1,5 37,9 ± 8,8 39,3 ± 2,9 Låsbar kassett för förvaring av sedlar 12,6 ± 2,4 13,6 ± 1,3 21,8 ± 7,6 16,1 ± 2,2 Videoövervakn -98/ Skyddskamera -09 41,8 ± 2,7 44,9 ± 1,4 56,4 ± 9,0 60,3 ± 2,9 Förändring i lagstiftning (1998) 17,3 ± 2,6 24,0 ± 1,5 - - Info att våld mot taxiförare är våld mot trafiktjänsteman (2009) - - 33,8 ± 8,6 43,6 ± 2,9 Förare med invandrarbakgrund tror till större del än dem som inte har denna bakgrund på skyddad förarplats och förbättrat larmsystem. I övrigt tycks enigheten om vad som kan förbättra situationen mot våld vara ganska stor. 4. Bakgrundsbeskrivning av taxiförarna 4.1 Arbete i storstad och övriga landet Av de kvinnliga taxiförarna är det 12 procent som minst halva arbetstiden kör i storstäder (Stockholm, Göteborg och Malmö), 50 procent som kör i mellanstora städer och 39 procent i mindre stad eller glesbygd. Bland de manliga förarna är fördelningen 48 procent som kör i storstad, 34 procent i mellanstor stad och 18 procent i mindre stad eller glesbygd. Jämfört med 1998 har andelen kvinnliga förare i storstäder minskat, ökat i mellanstora städer och varit konstant i mindre städer och glesbygd. Bland de manliga förarna har endast mindre förändringar skett. Den enda statistiskt säkerställda förändringen är att det är färre manliga förare kör som idag kör mer än halva sin arbetstid i mindre städer eller glesbygd. 4.2 Köns- och åldersfördelning, invandrarbakgrund Könsfördelningen bland taxiförare är 2009, liksom 1998 mycket ojämn. Ungefär 10 procent av taxiförarna är kvinnor och 90 procent är män. Av samtliga förare är 13 procent under 30 år, 21 procent mellan 30-39 år, 30 procent i åldern 40-49 år och 36 procent 50 år eller äldre.
18(25) Bland förare under 30 år är andelen kvinnor högre än andelen män medan förhållandet är det motsatta bland förare som är 50 år eller äldre. Tabell 4.2.1. Åldersfördelning bland dem som körde taxi under 1998 och 2009, procent Åldersgrupp Kvinnor Män Kvinnor Män 29 år el yngre 18,9 ± 2,2 16,9 ± 1,0 21,3 ± 3,2 12,4 ± 0,7 30-39 år 24,2 ± 2,4 28,1 ± 1,1 19,6 ± 3,0 20,9 ± 0,8 40-49 år 31,1 ± 2,1 25,4 ± 1,1 29,3 ± 3,1 30,5 ± 0,8 50 år el äldre 25,8 ± 2,3 29,7 ± 1,1 29,8 ± 3,1 36,2 ± 0,8 Ungefär 36 procent av samtliga taxiförarna har invandrarbakgrund, 3 (±2) procent av dem är kvinnor och 97 (±2) procent av dem är män. Jämfört med 1998, då ungefär var femte förare hade invandrarbakgrund är det en klar ökning av andelen taxiförare med invandrarbakgrund Den största andelen manliga taxiförare med invandrarbakgrund kommer från andra delar av världen än Norden eller Europa. Andelen förare födda i Sverige är 63 (±3) procent. I jämförelse med 1998 har det skett en förskjutning så att taxiförare är idag ett mer vanligt yrke för män som har invandrarbakgrund. Tabell 4.2.2. Andel taxiförare med invandrarbakgrund, 1998 och 2009 procent Födelseland Kvinnor Män Kvinnor Män Norden utom Sverige 5,9 ± 1,7 6,0 ± 1,0 4,7 ± 3,7 2,0 ± 0,8 Europa utom Sverige 3,0 ± 1,2 7,0 ± 1,0 4,0 ± 3,5 9,5 ± 1,8 Annan del av världen 2,3 ± 1,1 8,4 ± 1,1 3,8 ± 3,5 28,1 ± 2,7 4.3 År i yrket Omkring 40 procent av samtliga taxiförarna har arbetet 5 år eller kortare tid i yrket, 23 procent i 6 till 10 år och 37 procent mer än 10 år. Skillnaden mellan hur länge kvinnliga och manliga förare kört taxi ligger inom den statistiska felmarginalen. Jämfört med 1998 har det dock blivit vanligare att kvinnliga förarna arbetat 5 år eller kortare tid i yrket.
19(25) Tabell 4.3.1. Tid som taxiförare, 1998 och 2009 procent Tid i yrket Kvinnor Män Kvinnor Män 0-5 år 32,4 ± 2,7 38,0 ± 1,4 47,1 ± 8,6 39,2 ± 2,7 6-10 år 27,1 ± 2,7 24,3 ± 1,4 23,5 ± 7,6 22,7 ± 2,5 Mer än 10 år 40,5 ± 2,5 37,6 ± 1,4 32,2 ± 7,6 37,8 ± 2,7 Bland taxiförare med invandrarbakgrund är det omkring hälften som endast varit 5 år eller kortare tid i yrket medan det bland förare utan invandrarbakgrund endast är omkring 30 procent. I mellanstora städer är det mindre vanligt än i andra typer av orter att man varit 10 år eller längre i yrket. 4.4 Yrkesställning Manliga taxiförare är i högre utsträckning än sina kvinnliga kollegor egenföretagare, vilket gäller både för 1998 och 2009. 1998 var det dock betydligt vanligare bland både män och kvinnor att ha en egen taxirörelse än det är idag. Den övervägande andelen taxiförare, både kvinnliga och manliga, är 2009 anställda och anställda enbart vid ett företag. Tabell 4.4.1 Anställningsform, 1998 och 2009 procent Anställning Kv Män Kv Män De senaste 12 månaderna anställd. vid ett företag 48,8 ± 2,5 42,1 ± 1,3 66,4 ± 8,4 53,7 ± 2,7 vid flera olika företag 19,7 ± 2,6 18.1 ± 1,4 19.0 ± 6,9 16,5 ± 2,4 Egen företagare 31,5 ± 2,4 39,9 ± 1,1 16,6 ± 5,9 29,0 ± 2,4 Det är ingen skillnad i anställningsform mellan förare med och utan invandrarbakgrund. I mellanstora städer är fler anställda vid ett företag och färre är egenföretagare. 4.5 Arbetstid och arbetstidens förläggning Det är lika stora andelar av både kvinnliga och manliga förare som arbetar dagtid, men en högre andel män som huvudsakligen har kvälls- och nattarbete. Skiftarbete enligt speciellt schema är 2009 vanligare bland kvinnliga förare än bland manliga. 1998 var arbete dagtid vanligast bland de kvinnliga förarna, men 2009 är det lika vanligt med dag- som skiftarbete bland dem. De allra flesta förare arbetar både vardagar och helger, men omkring 20 procent arbetar enbart måndag till fredag.
20(25) Tabell 4.5.1. Arbetstidens förläggning, 1998 och 2009 procent Arbetstider Kv Män Kv Män Dagarbete (ca 06-18) 39,5 ± 2,7 32,9 ± 1,5 35,4 ± 8,6 38,0 ± 2,9 Kvälls-/nattarbete (ca 18-06) 20,5 ± 2,6 28,8 ± 1,5 23,9 ± 7,8 34,8 ± 2,9 Skiftarbete (enligt särskilt schema) 31,6 ± 2,7 27,9 ± 1,5 36,5 ± 8,6 20,3 ± 2,5 Annan arbetstid 8,5 ± 2,0 10,4 ± 1,2 6,9 ± 4,5 6,2 ± 1,4 Arbetar vanligtvis måndag - fredag 20,6 ± 2,7 18,8 ± 1,4 19,8 ± 7,1 21,6 ± 2,5 lördag, söndag och andra helger 16,9 ± 2,5 18,5 ± 1,4 13,7 ± 6,3 17,5 ± 2,4...både vardagar och helger 62,5 ± 2,0 62,7 ± 1,0 69,3 ± 8,6 60,3 ± 2,9 Taxiförare som är egenföretagare arbetar i högre grad än dem som är anställda både vardagar och helger och i mindre utsträckning än anställda endast lördag, söndag och helgdagar. Ytterst få av taxiförarna har ändrat på sina arbetstider p.g.a. hot eller våld. Tabell 4.5.2. Ändrad arbetstidsförläggning p.g.a. inträffad hot- eller våldshändelse, 1998 och 2009 procent Förändringar av arbetstiden Kv Män Kv Män Arbetar numera enbart dagtid 8,0 ± 2,0 6,4 ± 1,0 3,7 ± 3,5 7,5 ± 1,6 Arbetstiden har ändrats på annat sätt 5,9 ± 1,7 6,7 ± 1,0.. 5,4 ± 1,4 Ej ändrad arbetstid p.g.a. hot/våld - - 84,0 ± 7,3 77,4 ± 2,5 Ej aktuellt - - 12,4 ± 5,5 9,4 ± 1,8 Taxiförare med invandrarbakgrund har dock i högre utsträckning än dem utan sådan bakgrund förändrat sina arbetstider p.g.a. hot och våld. Omkring 10 procent arbetar endast dagtid och ytterligare 10 procent uppger att de på annat sätt förändrat sina arbetstider efter hot- eller våldshändelsen. Bland förare som arbetar i storstäderna är det vanligare att de har ändrat sina arbetstider efter att ha varit utsatta för hot eller våld än bland dem som arbetar i andra regioner. Omkring 10 procent av förarna i storstäderna arbetar numera endast dagtid p.g.a. inträffade hot- och våldshändelser.
21(25) 5. Betydelsen av skyddskamera Några nya frågor har lagts till i undersökningen 2009 för att kunna analysera effekten av skyddskamera i bilen mer i detalj. Omkring 30 procent av förarna kör huvudsakligen en bil utrustad med skyddskamera. Av dessa anser det hela 92 procent att säkerheten ökar mycket eller till en del av att bilen är utrustad med skyddskamera. Endast 7 procent av de förare som kör en bil med skyddskamera anser att skyddskamera inte gör någon skillnad för tryggheten och ingen anser att den inneburit att tryggheten minskat. Det finns inga statistiskt signifikanta skillnaderna mellan hur kvinnliga och manliga förare bedömer inverkan av skyddskamera. Tabell 5.1 Vad förare som kör bil med skyddskamera anser om dess påverkan på tryggheten, 2009, procent 2009 Påverkan av befintlig skyddskamera Kv Män Tryggheten ökar mycket 48,3 ± 16,9 44,7 ± 5,5 Tryggheten ökar till en del 39,5 ± 16,5 47,1 ± 5,5 Gör ingen skillnad 9,9 ± 10,8 7,3 ± 2,9 Tryggheten minskar.... De förare som huvudsakligen kör en bil utan skyddskamera fick frågan hur deras trygghet under arbetspassen skulle påverkas om de hade skyddskamera i bilen. Även här är det en stor andel av förarna som anser att deras trygghet skulle öka mycket eller öka till en del, drygt 70 procent. I jämförelse med dem som kör bil med skyddskamera är det en större andel av dem som huvudsakligen inte kör en bil med kamera som tror att den inte skulle göra någon skillnad på deras trygghet under arbetspassen. Kvinnliga och manliga förare som kör bil utan skyddskamera bedömer värdet av sen sådan kamera på i stort sett samma sätt. Tabell 5.2 Vad förare som kör bil utan skyddskamera tror kameran skulle påverka tryggheten, 2009, procent 2009 Kv Män Tryggheten öka mycket 21,5 ± 8,0 31,0 ± 3,5 Tryggheten öka till en del 48,7 ± 10,4 44,7 ± 3,7 Inte göra någon skillnad 27,2 ± 9,4 21,6 ± 3,1 Tryggheten minska.. 1,2 ± 0,8
22(25) De som varit utsatta för hot respektive våld har också fått frågan om bilen vid tillfället för händelsen var utrustad med skyddskamera. För omkring 70 procent saknades sådan kamera vid tillfället för hotet eller vid våldshändelsen. Tabell 5.3 Förare som varit utsatta för hot och våld, fanns skyddskamera i bilen vid händelsen, 2009, procent 2009 Hot Våld Var bilen utrustad med skyddskamera vid händelsen? Ja 25,1 ± 5,3 22,0 ± 8,6 Nej 67,6 ± 5,7 71,1 ± 9,2 Kommer inte ihåg 4,1 ± 2,5 3,8 ± 3,7
23(25) 6. Teknisk beskrivning 6.1 Undersökningens omfattning Undersökningen har genomförts med hjälp av en postenkät till ett urval av 3000 personer som haft minst en kontrolluppgift med inkomst från näringsgrenen Taxiverksamhet enligt Kontrolluppgiftsregistret 2008 eller som är registrerade som ägare till taxibil enligt Bilregistret. 6.2 Undersökningens genomförande Ett stratifierat slumpmässigt urval har dragits och varje stratums urvalsstorlek är proportionell mot stratumstorleken. Strata definieras enligt nedanstående tabell. Stratum Kön Ålder Anställd/Företagare Antal i stratum Fördelning 1 Män 20-29 Anställd 330 11% 2 Män 30-39 Anställd 510 17% 3 Män 40-49 Anställd 630 21% 4 Män 50-64 Anställd 720 24% 5 Kvinnor 20-29 Anställd 90 3% 6 Kvinnor 30-39 Anställd 90 3% 7 Kvinnor 40-49 Anställd 120 4% 8 Kvinnor 50-64 Anställd 120 4% 9 Män 20-39 Företagare 60 2% 10 Män 40-49 Företagare 120 4% 11 Män 50-64 Företagare 180 6% 12 Kvinnor 20-64 Företagare 30 1% Den postenkät som använts i undersökningen innehåller 39 frågor med fasta svarsalternativ och 8 frågor med möjlighet att komplettera de fasta svarsalternativen med egna formuleringar. Framtagandet av enkäten har skett i dialog mellan SCB och Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd. Enkäten har även genomgått ett enkelt test bland ett antal taxiförare. Insamlingsperioden omfattade tiden september november 2009. Utsändning och insamling av enkäterna skedde per post. Två påminnelser har gjorts i form av särskilt tack- och påminnelsekort samt ett påminnelsebrev med ny enkät. De inkomna enkäterna har dataregistrerats.
24(25) Vissa minnesfel kan finnas eftersom händelserna som redovisas har inträffat under en period som sträcker sig mellan frågetillfället och ett år tillbaka i tiden förutom för den fråga som avser den senaste femårsperioden. 6.3 Svarsfrekvens och bortfall Genom att Kontrolluppgiftsregistret avser 2008 och genom brister i klassificeringen av näringsgren finns en stor s.k. övertäckning i undersökningen. Med övertäckning menas att det finns personer i det aktuella registret med andra egenskaper än de vi vill undersöka. Vi vill undersöka personer som kört taxi under de senaste 12 månaderna, vilket är vår målpopulation, men genom ovan nämnda brister är vi tvungna att dra ett urval där även andra än de som varit taxiförare under de senaste 12 månaderna ingår. Av de 3000 personer som ingår i urvalet har 1134 personer svarat att de arbetat som taxiförare under de senaste 12 månaderna. 584 personer har svarat att de inte kört taxi under de senaste 12 månaderna och är s.k. övertäckning. 1282 personer har inte svarat, är postretur eller har vägrat delta i undersökningen. Om man antar att övertäckningen bland de icke svarande är lika som för de svarande uppgår andelen svarande i undersökningen till 57 procent. Se förklaring i tabellen nedan. Urval (1) 3000 Bortfall (2) 1282 Svarande (3) 1718 därav: Kört taxi (4) 1134 Övertäckning (5) 584 Övertäckning i bortfallet (6) = ((2)*(5))/(3) 436 Total Övertäckning (7) = (6)+(5) 1020 Totalt antal Taxiförare i (8) = (1)-(7) 1980 urvalet som kört taxi de senaste 12 månaderna Total Svarsfrekvens (9) = (4)/(8) 57 % Om övertäckningen bland både svarande och icke svarande räknas bort utgörs urvalsramen av 1980 personer som kört taxi under de senaste 12 månaderna. I analyserna av denna undersöknings resultat antas att svarsfördelningen är lika för dem som svarat och för bortfallet.
25(25) 6.4 Frågeformulär Frågeformuläret bifogas separat. 6.5 Resultatens tillförlitlighet Resultaten i rapporten är behäftade med en viss osäkerhet eftersom de utgör skattningar baserade på ett slumpmässigt urval men en uppskattning av osäkerhetstalen kan göras. I texten och i tabellerna anges osäkerhetstalen tillsammans med skattningarna. Genom att använda de angivna osäkerhetstalen kan man i 95 fall av 100 säga att det sanna värdet ligger inom det intervall som omger skattningarna. Exempel på användning av osäkerhetstal (konfidensintervall). Skattningen av andelen som blivit utsatt för hot under den senaste 12- månadersperioden är 24,4 procent för de manliga taxiförarna, se Tabell 1, fråga 3. Osäkerhetstalet är ± 2,5 procent, vilket innebär att man med 95 procent säkerhet kan säga att det sanna värdet ligger mellan 21,9 och 26,9 procent. I tabellerna finns även markeringen.., som innebär att uppgiften är för osäker för att redovisas och., som innebär att uppgiften inte förekommer.