Hot och våld mot taxiförare Tio år senare vad har hänt?

Transkript

1 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) Hot och våld mot taxiförare Tio år senare vad har hänt? Redovisning av undersökning om hot och våld mot taxiförare 2009, jämförelser med undersökningen 1999 samt förslag på vidare åtgärder.

2 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) Hot och våld mot taxiförare, augusti 2010 Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd Box SOLNA

3 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) 1 Sammanfattning Tio år har gått sedan Transportfackens Yrkes- och arbetsmiljönämnd (TYA) genomförde undersökningen Hot och våld mot taxiförare, juni Undersökningen visade på stora brister i taxiförarnas arbetsmiljö, med en stor omfattning av hot och våld mot taxiförare. TYA föreslog då en rad åtgärder för att öka säkerheten för taxiförare bland de viktigaste var att hot och våld mot taxiförare skulle bedömas som hot och våld mot trafiktjänsteman, och att skyddskamera skulle möjliggöras i taxifordon. Sedan dess har även de föreslagna åtgärderna genomförts i stor utsträckning. Under de tio år som har gått sedan undersökningen 1999 har förändringar skett som påverkar arbetsmiljön för taxiförare bland annat när det gäller lagstiftning och den tekniska utvecklingen. Men fortfarande saknas heltäckande statistik från samhället över taxiförares arbetsmiljö avseende hot och våld i arbetet. Därför behövdes en ny undersökning för att kunna se vilka förändringar som skett i taxiförarnas arbetsmiljö. En av fem taxiförare utsätts för hot och en av tio utsätts för våld. Det visar TYAs nya undersökning bland de cirka kvinnor och män som kör taxi. För tio år sedan utsattes en av tre taxiförare för hot och en av åtta för våld. Omfattningen av hot och våld är alltså fortsatt hög även om det skett en viss minskning sedan den förra undersökningen. Mest drabbade är taxiförare med invandrarbakgrund, förare som arbetat fem år eller kortare tid i yrket, förare som arbetar i stora och medelstora städer, samt förare under 40 år. Den viktigaste orsaken till att taxiförare utsätts för hot och våld är alkohol- eller drogpåverkade kunder. Arbetsgivaren har ansvaret för att minska förekomsten av hot och våld mot taxiförare. Här visar undersökningen på en positiv utveckling gällande klara stödrutiner vid hot och våld, där arbetsgivarnas arbete med sådana frågor genomgått en tydlig förbättring. Med utgångspunkt i undersökningens resultat som visar att taxiförare fortfarande är en utsatt yrkesgrupp vad gäller hot och våld lyfter TYA fram fyra faktorer som tillsammans ökar tryggheten för taxiförarna. Samstämmigheten är stor mellan dessa faktorer och de åtgärder som taxiförarna själva förordar. Dessa är: Skyddskamera i fordonet Kunskap att bemöta hotfulla och våldsamma passagerare Taxiförare är trafiktjänstemän Fungerande nöd- och larmsystem TYA framhåller även arbetsgivarens ansvar och möjligheter att arbeta med att förbättra taxiförarnas arbetsmiljö. Det kan ske genom: Beredskapsplan för att hantera hot och våld Klara stödrutiner vid hot och våld Kamratstödjare

4 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND TYAS UNDERSÖKNING OM HOT OCH VÅLD MOT TAXIFÖRARE DÄRFÖR BEHÖVDES EN NY UNDERSÖKNING Projektorganisation Mål Så läser du statistiken mer om undersökningens genomförande DÄRFÖR ÄR TAXIFÖRARE EN UTSATT YRKESGRUPP VAR FEMTE UTSATT FÖR HOT, VAR TIONDE UTSATT FÖR VÅLD Hot Våld Mest drabbade Viktigaste orsaken: alkohol- och drogpåverkade kunder SÅ DRABBAS TAXIFÖRAREN, ARBETSGIVAREN OCH SAMHÄLLET Taxiföraren Arbetsgivaren Samhället SÅ KOMPLETTERAR TYAS UNDERSÖKNING ANDRA STATISTIKKÄLLOR FYRA FAKTORER SOM TILLSAMMANS ÖKAR TRYGGHETEN FÖR TAXIFÖRARE SKYDDSKAMERA I TAXIFORDONET Hur fungerar skyddskamera praktiskt? Så mycket kostar skyddskamera KUNSKAP ATT BEMÖTA HOTFULLA OCH VÅLDSAMMA PASSAGERARE TAXIFÖRARE ÄR TRAFIKTJÄNSTEMÄN FUNGERANDE NÖD- OCH LARMSYSTEM ARBETSGIVARENS ANSVAR ATT MINSKA HOT OCH VÅLD MOT TAXIFÖRARE BEREDSKAPSPLAN FÖR ATT HANTERA HOT OCH VÅLD KLARA STÖDRUTINER VID HOT OCH VÅLD KAMRATSTÖDJARE SLUTSATS: SÅ KAN ARBETSMILJÖN FÖR TAXIFÖRARE FÖRBÄTTRAS BILAGA 1: SCB: Undersökning om förekomsten av hot och våld mot taxiförare, 2009 TABELLER, DIAGRAM OCH FIGUR TABELL A. Typ av hot under den senaste 12-månadersperioden, 1998 och 2009, procent... 8 TABELL B. Typ av våld under den senaste 12-månadersperioden, 1998 och 2009, procent... 9 TABELL C. Orsak till hot under den senaste 12- månadersperioden, 1998 och 2009, procent TABELL D. Orsak till våld under den senaste 12-månadersperioden och 2009, procent TABELL E. Tankar på att sluta som taxiförare p.g.a. risken för hot eller våld, 1998 och 2009 procent TABELL F. Frånvaro från arbetet till följd av hot i arbetet, 1998 och 2009 procent TABELL G. Frånvaro från arbetet till följd av våld i arbetet, 1998 och 2009 procent DIAGRAM A. Antal anmälda taxirån TABELL H. Skador bland bil- och taxiförare som beror på hot, våld eller rån FIGUR A: Situationell brottsprevention TABELL I. Insatser som troligen minskar våld mot taxiförare, 1998 och 2009 procent TABELL J. Vad förare som kör bil med skyddskamera anser om dess påverkan på tryggheten, 2009, procent.. 15 TABELL K. Hur förare som kör bil utan skyddskamera tror kameran skulle påverka tryggheten, 2009, procent16 TABELL L. Förare som utsatts för hot och våld, fanns skyddskamera i bilen vid händelsen, 2009, procent TABELL M. Önskemål om mer utbildning, 1998 och 2009, procent TABELL N. Stödrutiner i samband med hot- och våldshändelser, 1998 och 2009 procent... 21

5 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) 2 Bakgrund 2.1 TYAs undersökning om hot och våld mot taxiförare 1999 Tio år har gått sedan Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Transportfackens Yrkesoch arbetsmiljönämnd (TYA) genomförde undersökningen Hot och våld mot taxiförare, juni Undersökningen var den första i sitt slag, då det tidigare saknades heltäckande statistik över taxiförares arbetsmiljö avseende hot och våld i arbetet. Undersökningen visade på stora brister i taxiförarnas arbetsmiljö. Var tredje taxiförare uppgav att de hade utsatts för hot i sitt arbete det senaste året, och var åttonde hade drabbats av våld. I samband med undersökningen föreslog TYA även en rad åtgärder för att öka säkerheten för taxiförare, och för att lindra följderna för de som utsatts. Undersökningen väckte stor uppmärksamhet, och ledde till en ökad medvetenhet om taxiförarnas arbetssituation. Högsta domstolen fastställde i en dom i december att hot och våld mot taxiförare är att betrakta som hot och våld mot tjänsteman. Kameraövervakningsutredningens betänkande 2002 fastslog att det med hänsyn till risken för taxiförare att bli utsatta för brott finns det ett starkt behov av att få använda kameraövervakning, och att intresset av att bedriva kameraövervakning i taxibilar får anses väga tyngre än den enskildes intresse av att inte bli övervakad 3. Att bedöma hot och våld mot taxiförare som hot och våld mot trafiktjänsteman, och att möjliggöra skyddskamera i taxifordon var även två av TYAs viktigaste förslag på åtgärder. 2.2 Därför behövdes en ny undersökning Under de tio år som har gått sedan undersökningen 1999 har förändringar skett som påverkar arbetsmiljön för taxiförare bland annat när det gäller lagstiftning och den tekniska utvecklingen. Men fortfarande saknas heltäckande statistik från samhället över taxiförares arbetsmiljö avseende hot och våld i arbetet. Därför behövdes en ny undersökning för att kunna se vilka förändringar som skett i taxiförarnas arbetsmiljö. Med utgångspunkt i det nya statistikunderlaget är det även möjligt att ge förslag på verkningsfulla åtgärder för att öka säkerheten för taxiförare. 1 Undersökningen Hot och våld mot taxiförare, juni 1999 kan laddas ner i sin helhet från 2 Högsta domstolen, december 2001, mål nr B För fler exempel på domar där våld mot taxiförare bedömts som våld mot trafiktjänsteman se även: Norrköpings tingsrätt, juni 1999, mål nr B , samt Solna tingsrätt, september 1999, mål nr B Allmän kameraövervakning, SOU 2002:110

6 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) Projektorganisation Följande personer har arbetat med projektet: Styrgrupp Alf Berglund, TransportGruppen och Martin Miljeteig, Svenska Transportarbetareförbundet Arbetsgrupp Maria Vigren, projektledare, TYA; Håkan Ax, projektsekreterare, TYA; Mats Andersson, Svenska Transportarbetareförbundet avd 4; samt Jeanette Lindström, Taxi Stockholm AB Mål Projektets mål är följande: Att upprepa enkätundersökningen från 1999 för att kartlägga och följa upp förekomsten av hot och våld mot taxiförare. Att beroende på enkätresultaten eventuellt utarbeta förslag till lösningar med syftet att minska förekomsten av hot och våld, samt minska de negativa effekterna för de som drabbas av hot och våld. Målet med föreliggande rapport är att redovisa TYAs analys av kartläggningen som SCB har genomfört på uppdrag av TYA. Dessutom redovisas förslag som är viktiga att lyfta fram med utgångspunkt från det nya statistikunderlaget Så läser du statistiken mer om undersökningens genomförande TYA gav SCB i uppdrag att genomföra en undersökning för att beskriva omfattningen och typen av hot och våld mot taxiförare under I undersökningen ingick ett slumpmässigt urval av 3000 taxiförare både egenföretagare och anställda. En postenkät distribuerades till taxiförare i hela landet under september-november Undersökningen från 2009 beskriver huvudsakligen förhållanden under 2009, medan undersökningen från 1999 huvudsakligen beskriver förhållanden under Detta framgår även av tabellerna nedan kvinnor och män uppskattas ha kört taxi under de senaste 12 månaderna räknat från undersökningens insamlingsperiod 2009 totalt personer. Resultaten redovisas med procenttal inklusive osäkerhetstal angivna efter skattningarna med t.ex. ± 1,4. 5 I tabellerna finns även markeringen.. som innebär att uppgiften är för osäker för att redovisas och. som innebär att uppgiften inte förekommer. 4 Undersökningarna beskriver huvudsakligen omfattningen av hot och våld under 12 månader från insamlingstillfället, vilket innebär att resultaten från undersökningen 2009 omfattar förhållanden från sep-nov 2009 till sep-okt Motsvarande undersökning 1999 omfattar huvudsakligen förhållanden från jan-feb 1998 till jan-feb 1999.

7 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) För mer utförlig resultatredovisning hänvisas till Bilaga 1, SCB: Undersökning om förekomsten av hot och våld mot taxiförare, Genom att använda de angivna osäkerhetstalen kan man i 95 fall av 100 säga att det sanna värdet ligger inom det intervall som omger skattningarna. (Se även Bilaga 1, sidan 2 och 27).

8 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) 3 Därför är taxiförare en utsatt yrkesgrupp Taxiförare är en yrkesgrupp som ger service och är tillgängliga för kunderna dygnets alla timmar. Av de cirka kvinnor och män som kör taxi utsätts en av fem för hot och en av tio för våld ofta av drogpåverkade kunder. För tio år sedan utsattes en av tre taxiförare för hot och en av åtta för våld. Omfattningen av hot och våld är alltså fortsatt hög även om det skett en viss minskning sedan den förra undersökningen. 3.1 Var femte utsatt för hot, var tionde utsatt för våld Hot 19 (±7) procent av de kvinnliga taxiförarna och 24 (±3) procent av de manliga har varit utsatta för hot i sitt arbete någon gång under de senaste 12 månaderna. Jämfört med 1998 har hoten minskat, men minskningen är statistiskt säkerställd endast för de manliga taxiförarna var 22 (±3) procent av de kvinnliga förarna och 35 (±2) procent av de manliga utsatta för hot. Andelen taxiförare som blivit hotade ett flertal gånger har också minskat. Den vanligaste typen av hot är 2009, liksom 1998, muntliga hot mot taxiföraren. Se Tabell A nedan: TABELL A. Typ av hot under den senaste 12-månadersperioden, 1998 och 2009, procent Typ av hot Kv Män Kv Män Muntligt hot mot taxiföraren 20,0 ± 2,6 30,0 ± 1,5 14,6 ± 6,7 21,8 ± 2,5 Muntligt hot om förstörelse av egendom 8,8 ± 2,0 14,7 ± 1,3 3,6 ± 3,5 10,1 ± 1,8 Hot med kniv 1,0 ± 0,7 2,7 ± 0,7.. 1,6 ± 0,8 Hot med tillhygge (t.ex. påk, kanyl) 0,7 ± 0,6 1,8 ± 0,6.. 0,9 ± 0,6 Hot med skjutvapen 0,3 ± 0,4 1,1 ± 0,4... Annat hot 2,8 ± 1,2 2,5 ± 0,6 4,0 ± 3,7 2,2 ± 1, Våld 7 (±5) procent av de kvinnliga taxiförarna och 9 (±2) procent av de manliga har varit utsatta för våld i sitt arbete någon gång under de senaste 12 månaderna. Våld är alltså i stort sett lika vanligt bland kvinnliga som manliga taxiförare. Jämfört med 1998 har det skett en liten minskning av våldet, men minskningen är statistiskt säkerställd endast för de manliga taxiförarna var 8 (±2) procent av de kvinnliga förarna och 13 (±1) procent av de manliga utsatta för våld. Antal gånger som förarna har varit utsatta för våld i arbetet skiljer sig inte åt mellan undersökningarna 1998 och Tabell i Bilaga 1.

9 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) Slag, sparkar och knuffar är den vanligaste typen av våld. Se Tabell B nedan: TABELL B. Typ av våld under den senaste 12-månadersperioden, 1998 och 2009, procent Typ av våld Kv Män Kv Män Slag med hand/arm, sparkar, knuff el dyl 5,6 ± 1,7 8,4 ± 1,1.. 8,0 ± 1,8 Skadegörelse på bilen 3,3 ± 1,3 6,6 ± 1,0.. 3,9 ± 1,2 Skadegörelse på annat (kläder, utrustn.) 1,0 ± 0,7 2,2 ± 0,6.. 1,5 ± 0,8 Användande av tillhygge (påk, kanyl).. 0,9 ± 0,4... Användande av kniv.. 0,5 ± 0,3. 0,8 ± 0,6 Användande av skjutvapen.. 0,5 ± 0,3.... Annan typ av våld 1,7 ± 0.9 0,8 ± 0,4.. 1,1 ± 0, Mest drabbade Mest drabbade är taxiförare med invandrarbakgrund. De är mer utsatta för både hot och våld än sina kollegor som inte har invandrarbakgrund. Förare med invandrarbakgrund upplever också oftare att hot och våld är orsakat av fördomar mot förarens kön, ålder eller utseende. De är också mer utsatta för kränkande ord från kunder. En större andel taxiförare med invandrarbakgrund bedömer dock att riskerna för hot och våld har minskat under de senaste 5 åren, medan förarna utan invandrarbakgrund i större utsträckning anser att riskerna varit konstanta. Taxiförare som arbetat fem år eller kortare tid i yrket är mer utsatta för hot och våld än de som arbetat 10 år eller mer. Hot och våld är vanligare i stora och medelstora städer än i små städer och på landsbygden. Taxiförare i de stora städerna är också oftare utsatta för hot, våld och kränkningar från flera personer än de som arbetar i mindre städer och glesbygd. De taxiförare som är under 40 år är mer utsatta än sina äldre kollegor vad gäller hot och kränkningar, medan förare i alla åldrar drabbas av våld i samma utsträckning Viktigaste orsaken: alkohol- och drogpåverkade kunder Kunder som är påverkade av alkohol eller andra droger är den viktigaste orsaken till att taxiförare utsätts för hot och våld. Det är den vanligast uppgivna orsaken både 2009 och Se Tabell C och D nedan: 7 Tabell i Bilaga 1.

10 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) TABELL C. Orsak till hot under den senaste 12- månadersperioden, 1998 och 2009, procent Orsak till hot Kv Män Kv Män Ett sätt att visa sin ilska/missnöje 11,0 ± 2,3 19,7 ± 1,6 11,2 ± 5,9 12,8 ± 2,2 Fördomar som grundas på taxiförarens kön/ålder/utseende 6,0 ± 1,8 5,5 ± 1,0 4,4 ± 4,1 6,9 ± 1,6 Påverkan av alkohol eller annan drog 18,6 ± 2,6 30,9 ± 1,5 13,5 ± 6,5 21,8 ± 2,5 Psykisk sjukdom 4,4 ± 1,6 5,7 ± 1,1 5,9 ± 4,5 5,6 ± 1,4 Förberedelse till rån 1,2 ± 0,9 1,8 ± 0,6.. 1,4 ± 0,8 Skyddskamera saknades i bilen (2009) ,4 ± 1,6 Annan orsak 1,6 ± 1,0 2,3 ± 0,6.. 0,8 ± 0,6 Vet ej. 0,5 ± 0,3. 1,1 ± 0,6 TABELL D. Orsak till våld under den senaste 12-månadersperioden och 2009, procent Orsak till våld Kv Män Kv Män Ett sätt att visa sin ilska/missnöje 4,4 ± 1,5 6,2 ± 1,0.. 5,1 ± 1,4 Fördomar som grundas på taxiförarens kön/ålder/utseende 1,8 ± 1,0 2,1 ± 0,6.. 3,2 ± 1,2 Påverkan av alkohol eller annan drog 5,5 ± 1,7 10,2 ± ,8 ± 1,6 Psykisk sjukdom 1,7 ± 1,0 1,9 ± 0,6.. 2,9 ± 1,0 Förberedelse till rån 0,3 ± 0,5 1,1 ± 0,5.. 0,7 ± 0,6 Skyddskamera saknades i bilen (2009) ,6 ± 1,0 Annan orsak.. 1,4 ± 0,5.. 0,7 ± 0,6 Vet ej ,7 ± 0,4 I stora och mellanstora städer är hot och våld som sker under inverkan av alkohol och droger mer vanligt än i mindre städer och glesbygd. 3.2 Så drabbas taxiföraren, arbetsgivaren och samhället Taxiföraren Den otrygga arbetsmiljön med hot och våld drabbar den enskilde taxiföraren hårt. Över 30 procent av taxiförarna har någon eller flera gånger under de senaste 12 månaderna haft tankar på att sluta på grund av hot och våld i yrket och 7 procent har haft dessa tankar dagligen. Trots allt är det en minskning jämfört med 1998 då mer än 40 procent hade sådana tankar. Se Tabell E nedan: 8 Tabell i Bilaga 1. 9 Tabell i Bilaga 1.

11 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) TABELL E. Tankar på att sluta som taxiförare p.g.a. risken för hot eller våld, 1998 och 2009 procent Tänkt sluta Kvinnor Män Kvinnor Män Aldrig 58,5 ± 2,2 57,6 ± 1,1 74,1 ± 8,6 60,7 ± 2,9 Någon enstaka gång 22,9 ± 2,7 27,6 ± 1,5 18,7 ± 7,3 19,3 ± 2,4 Ett flertal gånger 13,8 ± 2,4 10,5 ± 1,2 6,6 ± 4,7 8,9 ± 1,8 Nästan dagligen 4,8 ± 1,6 4,3 ± 0,8.. 7,0 ± 1,6 Taxiförarna kan drabbas av hot- och våldsrelaterat trauma (psykisk chock och lidande som ofta kräver professionell hjälp), och vid sjukfrånvaro på grund av hot och våld även av inkomstbortfall. Se Tabell F och G angående frånvaro på grund av hot och våld nedan: TABELL F. Frånvaro från arbetet till följd av hot i arbetet, 1998 och 2009 procent Frånvarotid Kvinnor Män Kvinnor Män Högst en vecka 1,5 ± 0,9 2,4 ± 0,6.. 2,1 ± 1,0 Två veckor el längre 1,3 ± 0,9 1,3 ± 0,5.. 1,8 ± 0,4 TABELL G. Frånvaro från arbetet till följd av våld i arbetet, 1998 och 2009 procent Frånvarotid Kvinnor Män Kvinnor Män Högst en vecka 1,6 ± 0,9 1,9 ± 0,6. 2,2 ± 1,0 Två veckor el längre 0,7 ± 0,6 1,9 ± 0,6.. 1,4 ± 0,8 Enligt statistik från Arbetsmiljöverket är taxiförares sjukfrånvaro på grund av hot och våld i nivå med polisers. Hot och våld stod för 23 procent av taxiförares anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro under För poliser stod hot och våld för 25 procent av anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro samma år. Över en femårsperiod ( ) är förhållandena likartade hot och våld stod för 21 procent av taxiförares respektive 26 procent av polisers anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro Arbetsgivaren Arbetsgivaren drabbas främst genom ökade kostnader till följd av hot och våld mot anställda. Taxinäringen har en hög personalomsättning på uppskattningsvis procent per år 15, och att över 30 procent av taxiförarna funderar på att sluta på grund av hot och våld i yrket kan vara en bidragande orsak till det. En hög personalomsättning innebär bland annat höga kostnader för rekrytering och inskolning i yrket. 10 Tabell i Bilaga Tabell i Bilaga Tabell i Bilaga Totalt antal anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro 2009: 81 (taxiförare), 287 (poliser). Totalt antal anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro : 420 (taxiförare), 1437 (poliser). 14 Källa: Arbetsmiljöverket, statistik beställd av TYA Källa: TYAs arbetsgrupp för projektet Hot och våld mot taxiförare.

12 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) Sjukfrånvaro på grund av hot och våld kan bli en stor kostnad också för arbetsgivaren, och innefattar både direkta kostnader som sjuklön och indirekta kostnader som minskade intäkter Samhället Samhället som helhet drabbas också av hoten och våldet mot taxiförare. Bland de viktigaste följderna är kostnader för rättsväsendet då polis, åklagare och domstolar lagför våldsverkare, samt kostnader för sjukfrånvaro, sjukvård och rehabilitering bland de drabbade taxiförarna. 3.3 Så kompletterar TYAs undersökning andra statistikkällor Ett viktigt syfte med TYAs undersökning är att komplettera andra statistikkällor gällande taxiförares arbetsmiljö. Ett exempel är Brottsförebyggande rådet (BRÅ) som för statistik över anmälda taxirån. Ett annat exempel är AFA Försäkring 16 som för statistik över arbetsolycksfall som reglerats i försäkringsärenden. BRÅs statistik visar utvecklingen för antalet anmälda taxirån. Se Diagram A nedan: DIAGRAM A. Antal anmälda taxirån Antal anmälda taxirån Enbart antalet anmälda rån ger inte en heltäckande bild av hot- och våldsbrott mot taxiförare. Vid en jämförelse med AFA Försäkrings statistik framkommer att rån eller rånförsök utgör en bråkdel (mindre än 10 procent) av orsakerna till arbetsskador. Se Tabell H nedan: 16 AFA Försäkring administrerar försäkringar som omfattar totalt cirka tre miljoner personer och bestäms i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Se 17 Källa: Brottsförebyggande rådet (BRÅ),

13 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) TABELL H. Skador bland bil- och taxiförare som beror på hot, våld eller rån Beskrivning Antal Våld från kund under körning (t.ex. misshandel, slag, sparkar) 36 Dispyt med kund som vägrar betala 24 Rån eller rånförsök 6 Hot (även med kniv) 7 Våld från berusad kund 4 Ungdomsgäng, försöka förhindra skadegörelse 3 Attackerad av person med kniv eller yxa 5 Övriga händelser 7 Totalt 92 På liknande sätt visar TYAs undersökning att den viktigaste orsaken till hot och våld mot taxiförare inte är kopplat till rån utan kunder som är påverkade av alkohol eller andra droger, eller dispyter och kunders ilska/missnöje 19. Sammantaget kompletterar TYAs undersökning andra statistikkällor och ger en mer heltäckande bild av taxiförares arbetsmiljö avseende hot och våld i arbetet. 18 Källa: AFA Försäkring, Allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro 2010 sida Se Tabell C och D, sida 10.

14 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) 4 Fyra faktorer som tillsammans ökar tryggheten för taxiförare TYA lyfter fram fyra faktorer som tillsammans ökar tryggheten för taxiförare: skyddskamera i taxifordonet, kunskap att bemöta hotfulla och våldsamma passagerare, taxiförare är trafiktjänstemän, samt fungerande nöd- och larmsystem. Samstämmigheten är stor mellan dessa faktorer och de åtgärder som taxiförarna själva förordar. För att förhindra brott gäller det att göra brotten mindre lönsamma, mer riskabla och svårare att utföra. Detta är brottsförebyggande arbete av typen situationell brottsprevention. Den andra typen social brottsprevention syftar till att på lång sikt påverka de förhållanden som har betydelse för individens brottsbenägenhet, till exempel via insatser i skolan. 20 FIGUR A: Situationell brottsprevention 21 Situationell brottsprevention syftar till att minska sannolikheten för att brott begås genom att: Göra brotten svårare att utföra Öka risken att upptäckas Minska vinsten (utbytet) av brottet Skapa incitament att handla rätt (följa lagen) Motverka bortförklaringar (som "alla andra gör det" eller "det drabbar ingen fattig") De faktorer TYA lyfter fram för att öka tryggheten för taxiförare är av typen situationell brottsprevention medan social brottsprevention ligger utom ramen för TYAs arbete. För att förhindra hot- och våldsbrott mot taxiförare lyfter därför TYA fram följande fyra faktorer, som tillsammans ökar tryggheten för taxiförare: Skyddskamera i taxifordonet Kunskap att bemöta hotfulla och våldsamma passagerare Taxiförare är trafiktjänstemän Fungerande nöd- och larmsystem För tio år sedan var även begränsad kontanthantering en av de faktorer TYA framhöll. Idag saknas i stort sett kontanter i taxifordonen på grund av ett ökat användande av kort, krediter och betalning via faktura. De nya bankreglerna med EMV-terminaler 22 innebär att föraren kan ta emot fler typer betaloch kreditkort, vilket innebär ytterligare minskad kontanthantering. Samtidigt kan detta nya system innebära att om kunden saknar täckning på kortet vid avslutad resa är det möjligt att nya typer av hotsituationer uppstår. Tydlig information till kunderna om betalningsvillkor för 20 Mer information om brottsprevention finns hos Brottsförebyggande rådet (BRÅ), 21 Källa Brottsförebyggande rådet (BRÅ), 22 Från den 1 januari 2011 gäller en ny bank- och kassalag med krav på EMV-terminaler (EMV= Eurocard, MasterCard och VISA). Se

15 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) on-line köp är därför viktigt. Att taxiföraren får kunskap om betalningsrutinerna samt hur eventuella avvikelser ska hanteras inom taxiföretaget/beställningscentralen är också nödvändigt. Samstämmigheten är stor mellan de faktorer TYA lyfter fram och de åtgärder som taxiförarna själva förordar. Skyddskamera är den insats som störst andel förare tror skulle hjälpa mot våldet. På andra plats kommer utbildning i att bemöta hotfulla personer. Att informera allmänheten om att lagen likställer våld mot taxiförare med våld mot trafiktjänsteman hoppas också många ska innebära en förbättring. Se Tabell I nedan: TABELL I. Insatser som troligen minskar våld mot taxiförare, 1998 och 2009 procent Olika insatser Kv Män Kv Män Personlig utrustning (1998) 25,2 ± 2,8 24,3 ± 1,5 - - Skyddad förarplats 13,5 ± 2,4 15,5 ± 1,4 27,1 ± 8,2 23,8 ± 2,5 Förbättrat larmsystem 49,0 ± 2,6 39,9 ± 1,5 31,9 ± 8,4 33,2 ± 2,9 Öppen kommunikationskanal med beställningscentral o övriga bilar 17,7 ± 2,6 13,4 ± 1,3 26,9 ± 7,6 25,4 ± 2,7 Bättre utbildning att möta hotfulla pers 25,3 ± 2,8 27,0 ± 1,5 37,9 ± 8,8 39,3 ± 2,9 Låsbar kassett för förvaring av sedlar 12,6 ± 2,4 13,6 ± 1,3 21,8 ± 7,6 16,1 ± 2,2 Videoövervakn -98/ Skyddskamera ,8 ± 2,7 44,9 ± 1,4 56,4 ± 9,0 60,3 ± 2,9 Förändring i lagstiftning (1998) 17,3 ± 2,6 24,0 ± 1,5 - - Info att våld mot taxiförare är våld mot trafiktjänsteman (2009) ,8 ± 8,6 43,6 ± 2,9 4.1 Skyddskamera i taxifordonet Skyddskamera i taxifordonet är den insats som störst andel förare förordar för att minska våldet. Endast cirka 30 procent av förarna kör också en bil med skyddskamera. Av dessa anser 92 procent att säkerheten ökar av att bilen är utrustad med skyddskamera. Se Tabell J nedan: TABELL J. Vad förare som kör bil med skyddskamera anser om dess påverkan på tryggheten, 2009, procent Påverkan av befintlig skyddskamera Kv Män Tryggheten ökar mycket 48,3 ± 16,9 44,7 ± 5,5 Tryggheten ökar till en del 39,5 ± 16,5 47,1 ± 5,5 Gör ingen skillnad 9,9 ± 10,8 7,3 ± 2,9 Tryggheten minskar.... Även bland förare som kör en bil utan skyddskamera är det en stor andel, drygt 70 procent, som anser att säkerheten skulle öka om de hade skyddskamera i bilen. Se Tabell K nedan: 23 Tabell i Bilaga Tabell 5.1 i Bilaga 1.

16 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) TABELL K. Hur förare som kör bil utan skyddskamera tror kameran skulle påverka tryggheten, 2009, procent Påverkan av skyddskamera Kv Män Tryggheten öka mycket 21,5 ± 8,0 31,0 ± 3,5 Tryggheten öka till en del 48,7 ± 10,4 44,7 ± 3,7 Inte göra någon skillnad 27,2 ± 9,4 21,6 ± 3,1 Tryggheten minska.. 1,2 ± 0,8 Erfarenheterna från taxiföretag som använder skyddskamera är goda. Inom Taxi Göteborg monterades skyddskameror sommaren Mängden utlösta nödlarm minskade drastiskt därefter. Taxi Göteborgs bedömning är: att skyddskamera har haft en preventiv effekt genom att personer som övervägt brottsliga handlingar undvikit att åka med Taxi Göteborg på grund av risken att bli fotograferad att förarnas ökade känsla av trygghet inneburit ett bättre beteende i konfliktsituationer vilket bidragit till att hotfulla situationer lugnats ned. 26 Av de som råkat ut för hot var det 25 procent som körde en bil utrustad med skyddskamera och 68 procent som inte hade en sådan. Vad gäller inträffade våldshändelser var bilen utrustad med skyddskamera för 22 procent av förarna och saknade en sådan kamera i 71 procent av fallen. Se Tabell L nedan: TABELL L. Förare som utsatts för hot och våld, fanns skyddskamera i bilen vid händelsen, 2009, procent Var bilen utrustad med skyddskamera vid händelsen? Hot Våld Ja 25,1 ± 5,3 22,0 ± 8,6 Nej 67,6 ± 5,7 71,1 ± 9,2 Kommer inte ihåg 4,1 ± 2,5 3,8 ± 3,7 Sammantaget kan man säga att taxiförarna upplever sin arbetsmiljö tryggare och säkrare med en skyddskamera monterad i bilen. Med utgångspunkt i resonemanget om situationell brottsprevention ovan, kan vi anta att med fler taxibilar utrustade med skyddskameror och fler som känner till det och genom detta även blir mindre brottsbenägna då kan vi få en minskning av antalet hot- och våldshändelser riktade mot taxiförare. Det är även viktiga skäl till att Danmark nyligen lagstiftat om att alla taxifordon senast 1 juli 2012 ska utrustas med videoövervakning Tabell 5.2 i Bilaga Källa (hela exemplet från Taxi Göteborg): TYAs arbetsgrupp för projektet Hot och våld mot taxiförare. 27 Tabell 5.3 i Bilaga Lagen (Lag 118) antogs 22 april 2010, träder i kraft 1 juli 2010 och innebär att alla danska taxibilar ska vara utrustade med videoövervakning senast den 1 juli Se

17 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) Hur fungerar skyddskamera praktiskt? Syftet med skyddskamerans tekniska lösning är att förhindra brott och underlätta en eventuell brottsutredning. I enlighet med Länsstyrelsernas krav om användning av skyddskamera i taxifordon, sker aktivering av kameran endast då: någon av passagerardörrarna öppnas eller stängs, eller vid förarens aktivering av larmfunktionen i fordonet. Vid all aktivering tar kameran stillbilder, där all relevant information som tid, datum och serienummer registreras. Bilderna sparas krypterade i en minnesenhet och tas fram på begäran av polis eller åklagare Så mycket kostar skyddskamera Kostnaden för en skyddskamera monterad i fordon är ca 5 kr per dag och baseras på en beräknad livslängd på skyddskameran på 5 år. Detta kan jämföras med kostnaden som kan uppstå för sjukfrånvaro på grund av hot och våld i arbetet Kunskap att bemöta hotfulla och våldsamma passagerare Mer än hälften av taxiförarna anger att de vill ha utbildning i att hantera konflikter, bemöta aggressiva och drogpåverkade personer och att bemöta fysiskt och psykiskt sjuka individer. Se Tabell M nedan. Att behovet av att kunna bemöta drogpåverkade personer är så högt kan hänga samman med att drogpåverkan anges som en av de viktigaste orsakerna till hot och våld mot taxiförarna. TABELL M. Önskemål om mer utbildning, 1998 och 2009, procent Önskemål om utbildning Kv Män Kv Män Vill ha mer utb/kunskap/erfarenhet av att hantera konflikter 61,9 ± 2,4 59,9 ± 1,3 58,4 ± 9,0 48,5 ± 3,1 att hantera personer som ej vill betala 65,0 ± 2,2 63,4 ± 1,2 58,1 ± 9,2 50,6 ± 3,1 att bemöta hotfulla/aggressiva pers. 76,4 ± 1,5 68,1 ± 1,0 67,8 ± 8,4 53,1 ± 3,1 att bemöta personer som är berusade 52,7 ± 2,9 49,9 ± 1,5 40,7 ± 9,0 39,1 ± 2,9 att bemöta pers som är drogpåverkade 80,1 ± 1,3 71,2 ± 1,0 74,1 ± 7,8 54,2 ± 3,1 att bemöta fysiskt/psykiskt sjuka 69,9 ± 2,0 69,7 ± 1,0 66,5 ± 8,6 53,9 ± 3,1 hantera teknisk utrustning 67,8 ± 2,2 69,3 ± 1,0 41,3 ± 9,0 32,8 ± 2,9 annat.. 4,5 ± 3,5 3,5 ± 1,2 29 För mer information hänvisas till respektive läns länsstyrelse. Se länsstyrelsernas hemsida: 30 Källa: TYAs arbetsgrupp för projektet Hot och våld mot taxiförare, augusti Tabell i Bilaga 1.

18 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) Här handlar det om att förhindra brott genom kunskap i att avstyra och neutralisera konfliktartade situationer. Sådan kunskap kan förvärvas genom erfarenhet och även genom utbildning. Det är troligen en viktig anledning till att taxiförare som arbetat 10 år eller mer i yrket är mindre utsatta för hot och våld än de som arbetat fem år eller kortare tid. Kompetensutveckling genom systematiska och målinriktade utbildningsinsatser av taxiförare är av så stor vikt att det även är en del av taxibranschens kollektivavtal. 32 TYA erbjuder kurser i bemötande vid konfliktsituationer 33. Målen med dessa kurser är att deltagarna ska: Få insikt i psykologiska faktorer och andra faktorer som kan bidra till att en hot- eller våldssituation uppstår Utveckla sina färdigheter att med sitt personliga förhållningssätt förhindra att farliga situationer uppstår, eller lindra dess negativa effekter Kunna tillämpliga regler och använda larmutrustning etc. 4.3 Taxiförare är trafiktjänstemän Mer än var tredje taxiförare anser att information om att våld mot taxiförare är våld mot trafiktjänsteman troligen minskar våldet. 34 I lagens mening är hot och våld mot taxiförare att betrakta som hot och våld mot tjänsteman. Det har fastställts i ett antal domar de senaste tio åren 35, och garanterar taxiförare en särskild ställning vid bedömningen av brott som riktas mot dem. En förutsättning för att en taxiförare ska betraktas som trafiktjänsteman är att föraren bär uniform eller märke eller på något annat sätt tydligt visar att han eller hon är trafiktjänsteman. 36 Konsekvenserna av att taxiförare är trafiktjänstemän är flera. Bland annat är beviskraven lägre vid hot eller våld mot tjänsteman jämfört med olaga hot eller misshandel. Hotet eller våldet behöver heller inte vara lika grovt. Påföljden vid hot eller våld mot tjänsteman kan också bli strängare än vid misshandel av annan person. 37 Däremot är kännedomen troligen låg hos både allmänhet och taxiförare om lagstiftningen, förutsättningar och konsekvenser. Därför är en viktig insats för att minska våldet att förtydliga informationen till både allmänhet och taxiförare om att hot och våld mot taxiförare innebär hot och våld mot trafiktjänstemän. 32 Se "Taxiavtal" kollektivavtalet mellan Biltrafikens Arbetsgivareförbund och Svenska Transportarbetareförbundet, giltigt 1 maj juni Mer information om dessa kurser finns på 34 Se Tabell I sida Se bland annat Högsta domstolen, december 2001, mål nr B ; Norrköpings tingsrätt, juni 1999, mål nr B ; samt Solna tingsrätt, september 1999, mål nr B Se ordningslagen 4:2. 37 Jämför t ex olaga hot enligt brottsbalken 4:5 med olaga hot mot tjänsteman enligt brottsbalken 17:1.

19 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) 4.4 Fungerande nöd- och larmsystem Mer än var fjärde taxiförare anser att insatser som troligen minskar våldet är förbättrat larmsystem eller öppen kommunikationskanal med beställningscentral och övriga bilar. 38 Båda dessa åtgärder bidrar till att skapa fungerande nöd- och larmsystem, som i praktiken kan utformas på en mängd olika sätt. Fungerande nöd- och larmsystem behövs inte bara för att förhindra hot och våld mot taxiförare. De kan också vara avgörande vid andra typer av skador eller olyckor (exempelvis akut sjukdom), för att kunna rädda liv genom snabba hjälpinsatser. Taxiförare är både ensamarbetare och löper risk för att drabbas av hot och våld. Därför har arbetsgivaren ett särskilt ansvar att säkerställa effektiva rutiner, utbildning, stöd, samt nödoch larmsystem Se Tabell I sida Se Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, Ensamarbete, AFS 1982:03, samt Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:02.

20 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) 5 Arbetsgivarens ansvar att minska hot och våld mot taxiförare Arbetsgivaren har ansvaret för att minska förekomsten av hot och våld mot taxiförare. TYA föreslår att arbetsgivarens åtgärder delas in i tre områden: beredskapsplan för att hantera hot och våld (förbereda innan det händer), klara stödrutiner vid hot och våld (att göra när det händer), samt kamratstödjare (att göra efter händelsen). Undersökningen visar på en positiv utveckling gällande klara stödrutiner vid hot och våld, där arbetsgivarnas arbete med sådana frågor genomgått en tydlig förbättring. I Arbetsmiljölagen ges arbetsgivaren ansvaret för arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska förebygga att det uppstår ohälsa eller olycksfall, och när en händelse inträffar, ha rutiner för att hantera situationen. En grund för att ta detta ansvar är kunskap om hur man riskbedömer arbetsmiljön 40. Arbetsgivaren ska samverka med skyddsombudet. Skyddsombudet ska ges möjlighet att medverka vid riskbedömning och skyddsronder. TYA tillhandahåller arbetsmiljöutbildning för skyddsombud vid taxiföretagen 41. Arbetsmiljöverket genomför med inspektioner kontroll av att arbetsgivaransvaret efterlevs. Vid sådana inspektioner undersöks bland annat hur riskerna förebyggs, om man följer upp och lär sig av tidigare händelser, vilket stöd den som utsätts får, och vilka hjälpmedel som finns. Sådana åtgärder ger också en möjlighet till lärande för att förhindra framtida brott. De är dessutom viktiga för att minska kostnaderna för den enskilda, arbetsgivaren och samhället. TYA föreslår att arbetsgivarens åtgärder delas in i tre områden: Beredskapsplan för att hantera hot och våld (förbereda innan det händer) Klara stödrutiner vid hot och våld (att göra när det händer) Kamratstödjare (att göra efter händelsen) Även inom dessa områden kan TYA erbjuda material och utbildningar för att utveckla arbetsgivarens arbete. 5.1 Beredskapsplan för att hantera hot och våld En beredskapsplan ska finnas tillgänglig och vara känd på beställningscentralen och taxiföretaget. Beredskapsplanen syftar till att i förväg ha klarat ut rutiner för vem som gör vad när en hot- eller våldshändelse inträffar. Detta gäller även för andra typer av händelser, till exempel vad ska göras om någon insjuknar eller ett olycksfall inträffar Se Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling, Systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:01. Ytterligare föreskrifter av betydelse inom detta område är bl a Våld och hot i arbetsmiljön, AFS 1993:02; Första hjälpen och krisstöd, AFS 1999:07; Ensamarbete, AFS 1982:03; samt Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön, AFS 1980: Se TYAs Branschkatalog Taxi och Samhällsbetalda resor För mer information, se bl a TYAs handledning för krisarbete vid hot och våld Om det händer som kan laddas ner från

21 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) 5.2 Klara stödrutiner vid hot och våld Undersökningen visar på en positiv utveckling gällande klara stödrutiner vid hot och våld, där arbetsgivarnas arbete med sådana frågor genomgått en tydlig förbättring. Nästan hälften, 43(±9) procent av de kvinnliga och 48 (±3) procent av de manliga taxiförarna uppger att det finns speciella rutiner för stöd i samband med hot- och våldshändelser hos arbetsgivare eller vid beställningscentraler. Det är en klar ökning sedan undersökningen 1998, då endast 12 procent av kvinnorna och 20 procent av männen uppgav att sådana stödrutiner fanns. TABELL N. Stödrutiner i samband med hot- och våldshändelser, 1998 och 2009 procent Finns särskilda rutiner för stöd vid hot- och våldshändelser? Kv Män Kv Män Ja 12,2 ± 2,3 20,6 ± 1,4 43,1 ± 9,2 47,5 ± 3,1 Nej 39,6 ± 2,6 29,8 ± 1,5 18,6 ± 7,3 16,0 ± 2,2 Vet ej 39,6 ± 2,7 44,2 ± 1,4 34,7 ± 8,2 29,7 ± 2,7 Ej aktuellt 8,6 ± 2,0 5,4 ± 0,9 6,4 ± 4,1 3,0 ± 1,0 Omkring 30 procent av samtliga förare uppger att de inte vet om det finns stödrutiner eller ej. Och av de som svarat att stödrutiner finns svarar bara 51 procent att de alltid följs, 33 procent att de följs för det mesta och 7 procent att för de mesta inte eller aldrig följs. Inom dessa områden finns alltså en förbättringspotential vad gäller arbetsgivarens förebyggande och uppföljande arbete. 5.3 Kamratstödjare Kamratstödjande verksamhet har funnits inom något enstaka taxiföretag sedan år 2000, med positiva resultat 44. Det innebär ett konkret och strukturerat sätt för arbetsgivaren att stötta, följa upp och hjälpa utsatta taxiförare att komma tillbaka till arbetet efter ett trauma. En kamratstödjare är en person som kallas in för att stötta en kollega som utsatts för hot, våld eller trauma. Alla kamratstödjare får genomgå en speciell utbildning för att förbereda sig för uppdraget som kamratstödjare. Kamratstödjaren genomför avlastande samtal med den drabbade. Kamratstödjarens uppgift är att hjälpa den drabbade att bearbeta upplevelserna efter ett trauma. Erfarenheter visar att ett bra omhändertagande i direkt anslutning till händelsen kan bespara den drabbade ett onödigt långt psykiskt lidande. För de taxiförare som dessutom har behov av professionell hjälp efter en hot- och våldshändelse i arbetet, kan kamratstödjaren även vara en förmedlande länk till sådan hjälp Tabell i Bilaga Kamratstödjande verksamhet finns t ex hos Taxi Stockholm. 45 Exempelvis Kris- och Traumacentrum vid Danderyds sjukhus.

22 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) 6 Slutsats: så kan arbetsmiljön för taxiförare förbättras Med utgångspunkt i undersökningens resultat som visar att taxiförare fortfarande är en utsatt yrkesgrupp vad gäller hot och våld lyfter TYA fram fyra faktorer som tillsammans ökar tryggheten för taxiförarna. Dessa är: Skyddskamera i fordonet Kunskap att bemöta hotfulla och våldsamma passagerare Taxiförare är trafiktjänstemän Fungerande nöd- och larmsystem TYA framhåller även arbetsgivarens ansvar och möjligheter att arbeta med att förbättra taxiförarnas arbetsmiljö. Det kan ske genom: Beredskapsplan för att hantera hot och våld (förbereda innan det händer) Klara stödrutiner vid hot och våld (att göra när det händer) Kamratstödjare (att göra efter händelsen) Från projektets sida vill vi framföra ett stort tack till alla de taxiförare som har besvarat enkäten om hot och våld.

23 TYA, Rapport Hot och våld mot taxiförare, augusti (23) Bilaga 1 SCB: Undersökning om förekomsten av hot och våld mot taxiförare, 2009 Denna bilaga kan laddas ner från