FORSKNING PÅGÅR DIDAKTIK Aktuell utbildningsvetenskaplig forskning med stöd från Vetenskapsrådet 2011
Värt att notera Forskning pågår didaktik ger en överblick av utbildningsvetenskaplig forskning inom didaktikområdet som har fått forskningsmedel från utbildningsvetenskapliga kommittén vid Vetenskapsrådet. Forskningsbeskrivningarna i denna sammanställning är forskarnas egna beskrivningar av sin forskning, som de använt i ansökningsprocessen till Vetenskapsrådet. Urvalet visar den forskning som beviljades stöd efter ansökan under åren 2006-2010. Utbildningsvetenskapliga kommitténs uppdrag är att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet som är relevant för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Det innebär forskning om bildning, utbildning, undervisning och lärande. I denna serie - Forskning pågår - kan du läsa om utbildningsvetenskaplig forskning som pågår just nu. Forskningsprojekt som nyligen avslutats kan du ta del av på konferensen Resultatdialog som anordnas årligen av utbildningsvetenskapliga kommittén i samarbete med lärosäten runt om i Sverige. I samband med konferensen publiceras också en rapport med samma namn, som går att beställa via Vetenskapsrådets publikationstjänst. Stockholm, februari 2011 Elisabet Nihlfors Huvudsekreterare utbildningsvetenskapliga kommittén
Innehållsförteckning Relationen mellan semiotiska redskap och ämneskompetens i naturvetenskap "Skolan suger"... eller? Att ge röst åt barns och ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin lärandemiljö Övergången från skolans till högskolans matematik: en integrerad studie av en kulturkrock John Airey 1 Eva Alerby 3 Christer Bergsten 5 Forskarskola i yrkesdidaktik Kåre Bremer 7 Det Magiska Språket - Små barns relationer till språket, läsande och skrivande "Jag kan inte tänka abstrakt!" Genusperspektiv på hur F- 5 lärare konstruerar identiteter som lärare av naturvetenskap i spänningen mellan det "kvinnliga" lärarskapet och den "manliga" fysiken Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen - bild, musik och svenska under påverkan Nationella Forskarskolan för Hem- och konsumentkunskap Social och individuell konstruktion av omtvistade begrepp i statsvetenskap Att utmana blivande No-lärare: Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap Nationell forskarskola i "Flerspråkighet, litteracitet och utbildning Uppkomst av skillnader i prestationsförmåga i matematik en empirisk studie av klassrumspraktik Storskaliga studier och elevers prestationer i naturvetenskap i ett longitudinell perspektiv Gunilla Dahlberg 9 Anna T. Danielsson 11 Per-Olof Erixon 13 Anders Hallberg 15 Ola Halldén 16 Anita Hussénius 18 Kenneth Hyltenstam 20 Eva Jablonka 22 Anders Jakobsson 23 Nätverket för re-analyser av storskaliga studier Anders Jakobsson 25 Idrott och hälsa - ett ämne för lärande? Håkan Larsson 26 Nätverk i svenska med didaktisk inriktning Caroline Liberg 28 Nätverk för pedagogisk bedömning Viveca Lindberg 30 Representationer och kunskapskonstruktion: Ämnesdiskurs som ett nyskapande perspektiv för att förstå naturvetenskaplig undervisning och lärande Konstruktioner av estetiskt lärande inom lärarutbildningen Cedric Linder 32 Monica Lindgren 33
Nationella matematikprov som katalysator för implementering av utbildningsreformer Nationella prov i biologi, fysik och kemi: eventuell betydelse för lärares undervisning och bedömning Effekter av likheter och skillnader mellan exempel valda för att främja lärande Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället Bortom bokens begränsningar - ungdomars möten med fiktion på nätet Johan Lithner 35 Eva Lundqvist 36 Ference Marton 38 Kenneth Nordgren 39 Christina Olin-Scheller 41 Forskarskola: Pedagogisk bedömning (v2) Astrid Pettersson 43 En studie av rollen hos representationer och agerande inom interaktionsdesign: Skissande som en förkroppsligad praktik Lärares gemensamma kunskapsproduktion (LKG). Hur lärares yrkesutövning påverkas av att de deltar i gemensamt bygge av yrkets vetenskapliga grund Vad skall en matematiklärare kunna? Diskurser om matematiklärarkunskap på lärarutbildningen VAD GÖR TESTANDET MED ELEVERNA En studie kring nationella prov i matematik Kan man skapa ett skolämne nerifrån? En undersökning av "livskunskap" i svenska skolor Nationell forskarskola i Barndom, Lärande och Ämnesdidaktik (FoBa) Visualiseringar som meningsskapande verktyg för kommunikation av molekylär livsvetenskap med fokus på kritiska aspekter och semiontik Robert Ramberg 45 Ulla Runesson 47 Andreas Ryve 48 Gunnar Sjöberg 49 Geir Skeie 51 Ingegerd Tallberg Broman 53 Lena Tibell 55 Vuxnas matematik: I arbetet och för skolan Tine Wedege 57 Stöd för lärares professionella utveckling och handlingsförmåga - fokus på högstadiets undervisning i naturvetenskap Historiska lärdomar som bruk och missbruk. Instrumentalisering, godtycklighet och de historiska lärdomarnas etik Interaktioner mellan den lärande och lärandesituationen: effekter på affektiva upplevelser och lärandeutfall Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för matematik i en skola för alla Per-Olof Wickman 59 Martin Wiklund 61 Mikael Winberg 63 Inger Wistedt 65
Meningsskapande illustrationer? Yngre elevers möten med förklarande bilder och modeller i skolans och förskolans NO- och matematikundervisning Implementering av utbildning för hållbar utveckling: relationen mellan normstödjande strukturer och studerandes moraliska lärande Nationella forskarskolan för utbildning och hållbar utveckling Lisbeth Åberg-Bengtsson 67 Johan Öhman 69 Leif Östman 71 Nätverket för forskning om literacy practices Leif Östman 73 Undervisning och lärandeprocesser rörande Leif Östman 75 argumentation inom kunskapsområdet hållbar utveckling
Relationen mellan semiotiska redskap och ämneskompetens i naturvetenskap Betydelsen av semiotiska resurser i förmedling av naturvetenskap. Studenter på väg mot ämneskompetens. Syftet med det här projektet är att skapa en djupare kunskap om de olika processer som pågår vid lärande av naturvetenskap och vilken roll läraren kan spela i dessa processer. Forskare använder i sitt dagliga arbete en mängd olika semiotiska resurser såsom specialiserade fackspråk (muntliga och skriftliga), matematik, grafer, diagram, bilder, laborationer, etc., för att kommunicera sin kunskap. En forskares ämneskompetens kommer till uttryck i förmågan att obehindrat förflytta sig mellan dessa olika resurser, samt genom att metodiskt formulera och förhandla fram nya kombinationer av resurser producera ny kunskap. I sin undervisning använder lärare till stor del samma semiotiska resurser som forskarna för att förmedla kunskaper, som t.ex. olika naturvetenskapliga begrepp. Ibland använder läraren bara en av dessa resurser, men oftast en kombination. Problemet är att resurserna ofta är mycket specialiserade och ämnesbundna till sin karaktär - de förekommer sällan eller aldrig i den lärandes vardag utanför undervisningssituationen. För den lärande innebär detta att hon måste lära sig att behärska ett antal mer eller mindre nya resurser innan hon kan skapa en förståelse av det aktuella naturvetenskapliga begreppet. För läraren är det ännu mer komplicerat. Det är inte bara en fråga om att använda rätt resurs eller kombination av resurser för att lära ut de olika begreppen. Läraren bör även vägleda studenten i hennes arbete med att först tolka de olika semiotiska resurserna och sedan själv använda dem inom det aktuella fältet. Paradoxalt nog tyder forskning på att mycket av det lärande som sker i naturvetenskap äger rum utan tillgång till läraren, när studenter jobbar tillsammans i informella grupper med problemlösning. John Airey Uppsala universitet Anställning som forskarassistent 2011-2012 Några av de frågeställningar som fortfarande är helt eller delvis obesvarade inom detta område är: * Vilken kombination av ämnesspecifika semiotiska resurser är nödvändig för förståelse av ett visst naturvetenskapligt begrepp? * Hur kan man lära sig att hantera var och en av dessa nya ämnesspecifika resurser?? Hur kan man lära sig att koordinera de olika resurserna? * Vilken roll har läraren i denna process? Projektet utgår från videoinspelningar, som samlas in där lärande pågår i form av grupparbete, och där gruppen tillsammans försöker lösa problem i tre olika miljöer: * Det naturvetenskapliga 1
laboratoriet (där det finns tillgång till läraren). * Informella samarbeten med problemlösning utan tillgång till läraren. * Lärarledda genomgångar av dessa problem. Inspelningarna analyseras med utgångspunkt från de olika ämnesspecifika semiotiska resurser som används och hur varje ny resurs, eller kombination av resurser, leder diskussionen vidare mot en lösning av det aktuella problemet. Målet för projektet är en fördjupad förståelse av de processer som leder till naturvetenskapligt lärande och lärarens roll i dessa. Arbetet kommer även att belysa relationerna mellan naturvetenskaplig kunskap och de resurser vi har tillhands för att förmedla denna kunskap. Trots sin karaktär av grundforskning har resultatet av detta projekt möjlighet att direkt påverka undervisningen i de studerade ämnena. Utöver forskningsresultatens bäring på naturvetenskaplig lärande på högskolenivå förväntas paralleller även kunna dras till andra ämnen och miljöer. Projektets relevans för utbildningsvetenskaplig kunskapsutveckling är således mycket hög. 2
"Skolan suger"... eller? Att ge röst åt barns och ungdomars erfarenheter av psykosocial hälsa i sin lärandemiljö Rapporter och undersökningar om barns och ungdomars levnadsvillkor i Sverige visar att den psykosociala hälsan har försämrats under de senaste decennierna. Det finns ett tydligt samband mellan skolans förmåga att genomföra sitt huvuduppdrag och elevernas psykosociala hälsa. Trots den ofta förekommande negativa bilden av barns och ungdomars psykosociala hälsa och skolans svårigheter med att hantera detta, visar en nyligen publicerad undersökning av SIFO att 80% av de tillfrågade personerna har stort förtroende för lärarkåren. Bland de som själva har barn i skolan har 90% ganska stort eller stort förtroende för lärarna. Barnombudsmannens årsrapport visar att när elever fick skriva om vad de tycker är bra i skolan, placerades lärare och annan personal på första plats, följt av kompisar och skolämnen på andra plats. Alltså verkar det finnas positiva faktorer i skolan som följaktligen kontrasterar den många gånger negativa bilden av skolan. Det finns en omfattande mängd undersökningar och utredningar från myndigheter och andra organisationer som studerat barns psykosociala hälsa. Det råder dock brist på forskningsbaserade studier som belyser skolans psykosociala miljö sedd ur barns perspektiv, där barns och ungdomars egna erfarenheter och kunskaper tas tillvaras. Eva Alerby Luleå Tekniska Universitet Medsökanden Åsa Gardelli Luleå Tekniska Universitet Krister Hertting Luleå Tekniska Universitet Catrine Kostenius Luleå Tekniska Universitet Kerstin Öhrling Luleå Tekniska Universitet Projektbidrag 2009-2011 Denna studie har som övergripande syfte att synliggöra, problematisera och diskutera erfarenheter av psykosocial hälsa inom skolan. Mer specifikt är studiens syfte att belysa hur skolans psykosociala miljö upplevs och erfars av de barn och unga som vistas där, samt att studera arbetet med frågor som kan antas påverka den psykosociala miljön. För att besvara studiens övergripande syfte har följande frågeställningar identifierats: I) Hur upplever och erfar elever och lärare psykosocial hälsa i skolan? II) Vilka erfarenheter har elever av goda exempel när de upplevt psykosocial hälsa? III) Hur levs psykosocial hälsa i skolans vardag, d.v.s. hur agerar, reagerar och interagerar elever och lärare i olika situationer i anslutning till psykosociala aspekter? IV) Vilka faktorer utifrån elevers och lärares erfarenheter av psykosocial hälsa är viktiga förutsättningar för att skapa en god lärandemiljö? En studie av skolbarns levda erfarenheter visar att nära relationer i form av tillit och respekt påverkar deras hälsa och välmående positivt, och effekterna av lärande är beroende av såväl lärandemiljön som de erfarenheter som görs. En lärandesituation 3
som uppmuntrar samverkan och delaktighet bidrar sannolikt till ett positivt psykosocialt klimat och välmående hos både elever och lärare. Traditionellt sett, brukar problemlösning genom kartläggning av problem och försök att hitta lösningar på dessa problem, ses som en vanlig väg för utveckling i organisationer. Denna form av utveckling fokuserar på att försöka göra sig av med problem. I anslutning till diskussioner om elevers erfarenheter av psykosocial hälsa i skolan kan detta innebära att fokus ligger mot att hantera negativa aspekter av psyokosocial hälsa. I motsats till problemlösningsmodellen finns det uppskattande hälsoperspektivet som istället fokuserar positiva aspekter och friskfaktorer. Att utforska de positiva faktorerna då de gäller elevers psykosociala hälsa kan innebära en omtolkning av den ofta negativt rådande situation i skolan, för att hitta tänkbara möjligheter för fortsatt utveckling. Detta innebär att det finns ett behov av att utforska elevers egna erfarenheter av psykosocial hälsa, med fokus på positiva upplevelser och erfarenheter. För att nå studiens syfte och besvara forskningsfrågorna avser vi att använda metoder inspirerade av narrative inquiry, vilket inom ramen för denna studie innebär; skriftliga reflekterande berättelser, observationer samt intervjuer i kombination med fotooch videodokumentation. Vi har för närvarande kontakt med två skolområden i Norrbotten som är intresserade av att delta i projektet. Skolområdena består tillsammans av sju rektorsområden och det sammanlagda elevunderlaget uppgår till ca 2800 elever samt 375 pedagoger. 4
Övergången från skolans till högskolans matematik: en integrerad studie av en kulturkrock En nybörjarstudent vid ett universitet som väljer ett matematikintensivt program vill naturligtvis lyckas med sina studier och bli godkänd på kurserna. För att kunna uppnå detta är det nödvändigt att förstå hur framgång?definieras? vid den aktuella institutionen. Innehåll och krav i kurserna kan vara helt olika dem som studenten mött i gymnasiet. Enligt en anekdot sa en föreläsare i matematik vid mötet med en ny student att? Först måste du glömma allt du lärt dig i skolan. Nu ska vi syssla med matematik! Undervisning och examination ser också annorlunda ut än i skolans matematikklassrum. Dessutom måste nybörjarstudenten hantera många andra organisatoriska och sociala omställningar. Den kulturkrock som han eller hon då kan uppleva utgör en del av problemen i samband med övergången från gymnasiets till högskolans matematik. En viktig del av problematiken utgörs av dålig koppling mellan gymnasiets matematikkursplaner och högskolematematik. Trots att?överbryggningskurser? används på många håll är genomströmningen på grundläggande matematikkurser lägre än i andra ämnen. I detta projekt kommer denna kulturkrock i samband med övergången från gymnasiets till högskolans matematik att studeras ur ett helhetsperspektiv, där betydelsen av matematiska, didaktiska och sociala dimensioner kommer att integreras. Christer Bergsten Linköpings universitet Medsökanden Eva Jablonka Luleå Tekniska Universitet Projektbidrag 2010-2012 Sedan slutet av 1990-talet har också flera rapporter, såväl svenska som internationella, om allt svagare förkunskaper hos nybörjarstudenter och sjunkande studieresultat på högskolans matematikkurser pekat på stora problem för matematikämnet i samband med övergången gymnasium-högskola. Internationellt genomförde ICMI (International Commission on Mathematical Instruction) en studie om matematikutbildning på universitetsnivå där just denna problematik angavs som ett av motiven bakom studien. I Sverige har det uppmärksammats av Högskoleverket men trots att många universitet och högskolor genomfört olika åtgärder rapporteras det om en ökande problem. Debatten har dock handlat mest om policy- och antagningsfrågor, med inslag av ideologiska argument, och svensk forskning kring problematiken har hittills varit sporadisk. Det som gjorts visar tillsammans med internationella undersökningar på en mängd olika faktorer som beskriver avvikelser, problem och svårigheter i samband med övergången gymnasium-högskola. Dessa berör studieresultat, diskontinuitet vad gäller det matematiska innehållet, otydlig bild 5
av matematikens roll för yrkeskarriären, skillnader i undervisningsformer, studievanor och upplevelser av var man?hör hemma?, samt skillnader mellan typer av lärarkompetens. Högskolors syn varierar och det är oklart exakt vad som förväntas av studenterna. Skillnaderna handlar mindre om matematikinnehåll än om att det är en annan typ av matematik som nybörjarstudenterna möter. Projektet syftar därför till att utveckla en integrerad bild av matematiska, didaktiska och mer generella sociala dimensioner av problematiken och kommer att fokusera på de studerandes medvetenhet om den nya typ av matematik de möter samt relatera deras erfarenheter av övergången gymnasium-högskola till studieresultaten under det första året. Följande frågor kommer att behandlas: Vilken typ av matematik kan identifieras i den institutionaliserade inledande högskolematematiken? Vilka likheter och skillnader finns gentemot gymnasiematematiken?? Hur upplever de studerande likheter och skillnader mellan att studera matematik på gymnasium och högskola? Hur är deras uppfattningar relaterade till sociala dimensioner av övergången från skola till högskola, till deras tänkta yrkeskarriär och framgång i studierna? För att kunna genomföra en integrerad analys av dessa frågeställningar krävs ett generellt sociologiskt forskningsramverk kombinerat med en teoretisk modell för att integrera det specifikt matematiska. Forskarna kommer att bygga sina analyser på ett rikt empiriskt material genom att under ett år följa två grupper studenter under deras inledande matematikstudier vid två olika svenska universitet och observera föreläsningar, intervjua studenter och lärare och analysera undervisningsmaterial. Resultaten kommer att bli användbara för utbildningsplanering kopplad till övergången mellan gymnasium och högskola samt för teoribildning inom matematikdidaktik. 6
Forskarskola i yrkesdidaktik Nationell forskarskola i Yrkesdidaktik Den yrkesdidaktiska forskningen i Sverige behöver stärkas. Den nationella forskarskola som föreslås nedan ska ses som ett led i uppbyggnaden och samordningen av denna forskning som hittills bestått av i hög grad isolerade studier. I forskarskolan kan forskningsmiljöer vid de fyra medverkande lärosätena sammantagna erbjuda den bredd och kompetens som behövs för att skapa en kritisk massa av yrkesdidaktisk forskning. Yrkesutbildning är ett omfattande och mångfacetterat verksamhetsområde av stor samhällelig betydelse. Yrkesutbildning finns i gymnasieskolan (inkl lärlingsutbildningar), högskolan, yrkeshögskolan, folkhögskolan, vuxenutbildningen, men också integrerat i arbetslivet. Kåre Bremer Stockholms universitet Medsökanden Viveca Lindberg Stockholms universitet Lisbeth Lundahl Umeå universitet Jonas Olofsson Umeå universitet Staffan Larsson Linköpings universitet Forskningen om yrkeskunnande och lärande i arbetslivet är relativt stark, men det är inte fallet avseende forskning om den skolbaserade yrkesutbildningen, dess organisering, uppläggning, innehåll, undervisning och lärande. Blivande yrkeslärare får idag utbildning i allmän pedagogik/didaktik, men inte yrkesspecifika didaktiska kunskaper, och yrkeslärarutbildningen är i alltför liten utsträckning forskningsgrundad. Utvecklingen av den yrkesdidaktiska forskningen är viktig för att förbättra kvaliteten i yrkesutbildningarna på olika nivåer och i skilda miljöer, ge underlag för hur yrkesutbildningar kan organiseras samt ge yrkeslärare en forskningsbaserad kunskapsbas. Forskarskolor 2011-2012 Behovet av disputerade yrkeslärarutbildare är stort, och det är osannolikt att de befintliga, begränsade forskningsmiljöerna var för sig ska kunna få fram tillräckligt med doktorander för att svara mot behovet. Vi utgår från att inrättandet av en nationell forskarskola, förutom att erbjuda en större forskningsmiljö för de olika lärosätenas fåtaliga doktorander, också verksamt stimulerar lärosätena att själva satsa på att utveckla den yrkesdidaktiska forskningen. De yrkesdidaktiska frågeställningarna rör sig från tämligen generella till de som är inriktade mot specifikt kunnande i bestämda yrken. Som exempel på de förra kan frågan om skolförlagd utbildning eller lärlingsutbildning ges. Exempel på de senare kan vara val av innehåll och process, när det gäller kunnandet om elektriska system i fordon. Ett annat viktigt område rör specifik yrkeskunskap å den ena sidan och allmänbildning å den andra samt relationen mellan dem. Den yrkesdidaktiska forskningen kan utgöra grund för såväl för lärare och handledare, kursplanläggare och för politiska ställningstaganden på yrkesutbildningens område. 7
Yrkesdidaktiken är ett område under utveckling som behöver förstärkas. Renodlade didaktiska studier är sällsynta. Däremot finns det betydande forskning inom en rad näraliggande forskningsområden, som t.ex. forskning om yrkeskunskaper och yrkeskulturer samt förändring av dessa, forskning om skolaarbetsliv, forskning om lärande i arbetslivet, forskning om bedömning och valiering av kompetens Forskarskolan har till uppgift att skapa en gemensam god forskarutbildningsmiljö där de fyra medverkande lärosätenas skilda forskningsinriktningar kompletterar varandra och där man samarbetar i fråga om kurser och forskarhandledning och samutnyttjar sina olika internationella samarbetspartners och nätverk. Doktorandernas inlemmande i internationella forskarnätverk skall också underlättas genom deltagande i internationella konferenser, vistelser i nyckelmiljöer och inbjudna gästforskare. En forskarskola i yrkesdidaktik förväntas sålunda fylla en mycket viktig funktion för svensk forskning om yrkesutbildning och yrkesdidaktik och för försörjningen av forskarutbildade inom detta fält genom att samordna forskning och forskarutbildning i de idag fåtaliga och spridda miljöerna. Genom att forskarskolan kommer att knytas till internationella nätverk och involvera internationella forskare kommer den att förstärka kontakterna med och inflytandet från den internationella forskningen. Genom Den förväntas vidare bidra till en nödvändig förstärkning av yrkeslärarutbildningens vetenskapliga kunskapsbas. 8
Det Magiska Språket - Små barns relationer till språket, läsande och skrivande Vi lever idag i ett samhälle starkt präglat av förändring, vilket gör både lärandet, undervisandet, bedömandet och utvärderandet av språk, läsande och skrivande mer komplext. I globaliseringens och informationsteknologins tid är vare sig människan eller kunskapen några beständiga självklarheter. Människor rör sig över nationsgränser och de mångkulturella mötena bli fler. Kunskap produceras, omvärderas och byts ut i allt högre takt. Språkets, läsandets och skrivandets roll och funktion får härmed förändrade villkor. Exempelvis vet vi inte idag vilken roll och funktion det talade, lästa och skrivna språket kommer att ha i framtiden i förhållande till det visuella språket och bilden. Däremot vet vi att mycket små barn tidigt deltar i en mångfald av mångkulturella möten och ingår i ett samhälle som karaktäriseras av en allt snabbare produktion av utbytbar kunskap och ett informationsteknologiskt flöde som går genom visuella språk och kommunikationskanaler. Hur dessa förändringar faktiskt påverkar små barns språk, läs och skrivinlärning vet vi dock förhållandevis lite om. Samtidigt finns det ett stort didaktiskt tomrum i relation till detta specifika ämnesinnehåll då det inom förskolefältet inte finns några etablerade pedagogiska metoder för undervisning, bedömning och utvärdering, som tar rådande förändringar i beaktande. Det finns således ett behov av grundforskning på detta område. Gunilla Dahlberg Stockholms universitet Medsökanden Liselott Olsson Stockholms universitet Projektbidrag 2010-2012 Syftet med det föreslagna projektet är att utforska förskolebarns lärande och förskolans undervisande, bedömande och utvärderande av språk, läsande och skrivande i ett globaliserat samhälle präglat av en förändrad kunskapsproduktion, mångkulturella möten och ett allt mer framträdande visuellt språk. De specifika målen för det föreslagna projektet är: *att i samarbete mellan forskning och praktik skapa kunskap om hur det globala samhället präglat av en förändrad kunskapsproduktion, ökande mångkulturella möten och visuella språk, påverkar små barns språk, läs och skrivinlärning i förskolan. *att i samarbete mellan forskning och praktik skapa kunskap om relationen mellan ett globaliserat samhälles effekter på förskolebarns språk, läsande och skrivande som kunskapsinnehåll och eventuella didaktiska konsekvenser för undervisning, bedömning och utvärdering i förskolan. Ett pilotprojekt har bedrivits och de första resultaten ger indikationer på att det, i ljuset av en förändrad 9
kunskapsproduktion, fler mångkulturella möten och en ökad kommunikation via bilden, skett stora förändringar i små barns språk, läs och skrivinlärning. I det empiriska materialet finns exempel på hur redan mycket små barn surfar på nätet och kommunicerar via mail och sms. Små barn verkar ligga nära den förändrade kunskapsproduktion som pågår i ett globaliserat samhälle. Resultaten indikerar också att små barn växer upp som mångkulturella medborgare. Inte bara genom det faktum att fler kulturer finns representerade i förskolan utan också på det sätt förskolebarn via informationsteknologin och populärkultur får tillgång till många olika kulturer och språkformer. I pilotprojektet visar de initiala resultaten på att barn lever i en bildvärld. Barnen känner till logotyper, skyltar, hemsidor och personer som frekvent förekommer i bild i mycket stor omfattning. Bilden är således en viktig del av små barns kommunikation. De preliminära resultaten i pilotprojektet visar också på att de didaktiska verktygen som nyligen har utvecklats på fältet måste undersökas vidare och på djupet. Dessa verktyg består av transdisciplinära projektarbeten där man försöker arbeta med språk, läsande och skrivande tillsammans med andra språkformer såsom kroppsspråk och skapande i två och tre dimensionella former och pedagogisk dokumentation där man via observationer, foton, filmer och artefakter från barns läroprocesser arbetar med kontinuerlig undervisning, bedömning och utvärdering av lärprocesser. Föreliggande projekt kommer att undersöka små barns relationer till språket och möjliga didaktiska konsekvenser för läs- och skrivfältet genom att följa, observera och intervjua barn i 3 förskolor under en längre tid. Arbetet kommer att äga rum i ett nationellt såväl som internationellt sammanhang och samarbete med andra yrkeskategorier såsom konstnärer och dansare kommer också att genomföras. 10
"Jag kan inte tänka abstrakt!" Genusperspektiv på hur F-5 lärare konstruerar identiteter som lärare av naturvetenskap i spänningen mellan det "kvinnliga" lärarskapet och den "manliga" fysiken "Jag kan inte tänka abstrakt!" Detta är ett av många tydliga avståndstaganden från fysikämnet jag mött i min undervisning av lärarstudenter inriktade mot grundskolans tidigare år. Min erfarenhet från undervisning av lärarstudenter i fysik är att många av dem tydligt distanserar sig från fysikämnet och dessutom upplever det som svårt och irrelevant för sitt framtida yrkesutövande. Forskning har visat att lärare i grundskolans tidigare år känner sig osäkra på att undervisa i naturvetenskap, till följd av bristande kunskaper i ämnet. Men lärande av ett ämne handlar om mer än om den rena ämneskunskapen inhämtas eller inte, det handlar om att på olika sätt förhålla sig till en ämneskultur och skapa en egen identitet som är förenlig med ämnets normer och förväntningar. Ett sådant synsätt på lärande som ett identitetsskapande menar jag att kan ge nya och viktiga insikter i hur lärarstudenter hanterar både sitt eget och sina framtida elevers lärande av naturvetenskap. Ser de naturvetenskapen, dess kunskapssyn och världsbild som något som är förenligt med vilka de ser sig själva som och vilka de vill vara? Anna T. Danielsson Vetenskapsrådet Postdoktorsstipendium 2010-2011 Detta projekt utforskar hur lärarstudenter, inriktade på grundskolans tidigare år, skapar sig identiteter som lärare av naturvetenskap. I synnerhet fokuseras på mötet mellan de två starkt könskodade verksamheterna "fysik" och "lärare för yngre barn". I projektet undersöks hur lärarstudenterna ser på de naturvetenskapliga ämnena och vilket deltagande i naturvetenskap de ser som möjligt för sig själva och för sina framtida elever. Till exempel, hur de hanterar att vara auktoriteter på naturvetenskap i klassrummet, samtidigt som de själva är marginaliserade deltagare i naturvetenskapen som helhet. Vilka faktiska klassrumskonsekvenser får deras syn på naturvetenskap och på genus? Jag menar vidare att kunskap om hur dessa lärare, från sin marginaliserade position, på olika sätt förstår, deltar i och gör motstånd mot naturvetenskap kan ge viktiga insikter i naturvetenskapernas ämneskulturer. Teoretiskt tar projektet sin utgångspunkt i en förståelse av lärande som ett identitetsskapande och en förståelse av genus som något som görs, i förhållande till de ramar som sätts av bland annat kropp och samhälle. Detta dubbla teoretiska angreppssätt tillåter 11
mig att analysera hur görande av genus, naturvetenskap och undervisning av yngre barn på olika sätt kopplas samman i lärarstudenternas förhandlingar av vad det innebär att undervisa i naturvetenskap. I analysen fokuseras vidare frågeställningar kring makt, auktoritet och status. Datainsamlingen kommer att ske genom intervjuer och klassrumsobservationer, där jag observerar lärarstudenterna i undervisningsaktiviteter associerade med både fysik, kemi och biologi. Detta är särskilt betydelsefullt då tidigare forskning om naturvetenskapligt lärande i grundskolan ofta behandlat naturvetenskapen som en enhet. Vid klassrumsobservationerna kommer jag att föra fältanteckningar (och spela in mindre sekvenser) och dessa kommer sedan att ligga till grund för mer detaljerade intervjuer där jag låter lärarna reflektera kring specifika klassrumssituationer. Målet med projektet är att skapa ny och fördjupad förståelse av genus och naturvetenskapligt lärande, samt av hur lärare för yngre barn förhåller sig till naturvetenskap. Båda dessa komponenter är viktiga för en naturvetenskaplig utbildning för blivande lärare som utvecklar inte bara deras kunskap i ämnet, utan också om ämnet. Det senare är i synnerhet viktigt för deras möjligheter att kritiskt kunna analysera naturvetenskapen och den egna positionen i relation till naturvetenskapen. Detta är kopplat till läroplanens mål beträffande kunskapens användning, men också till att ge lärarstudenterna ökade möjligheter att analysera sitt eget och sina elevers deltagande i, och kanske även motstånd mot, naturvetenskap. I förlängningen kan en fördjupad förståelse av genus och naturvetenskapligt lärande vidare bidra till att utveckla en mer inkluderande naturvetenskaplig undervisning, för lärarstudenter likväl som för skolelever. Projektet ger även teoretiska och empiriska bidrag till forskningsfältet kritiska studier av naturvetenskap, lärande och genus. 12
Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen - bild, musik och svenska under påverkan Projektet "Skolämnesparadigm och undervisningspraktik i skärmkulturen" tar sin utgångspunkt i det faktum att undervisningen i skolan i allt högre grad står under inflytande av en digital medie- och skärmkultur. En annan utgångspunkt är att olika skolämnen är olika mycket inbäddade ("embedded") (Sutherland et al, 2004) i den nya medieteknologin. I projektet står de tre skolämnena bild, musik och svenska i fokus. Det utmärkande för dessa skolämnen är bland annat att de på olika sätt står mitt uppe i den nya ungdoms- och mediekulturen (Scheid, 2009) och på så sätt representerar olika kompetenser eller literacies som krävs i ett digitalt mediesamhälle (Skåréus, 2008) som att skriva texter, använda och förhålla sig till bilder och musik av olika slag samt naturligtvis att kombinera och bygga samman dessa i olika multimodala konfigurationer. Projektet avser att studera hur ny teknik och nya medier påverkar innebörden i respektive ämne ur ett kunskapsteoretisktperspektiv, dvs. ämnets paradigm (Baggot et al, 2004) och vad detta får för konkreta konsekvenser för hur ämnet formeras i undervisningen, dvs. ämnets undervisnings praktik. Sådana aspekter har hittills i allt väsentligt varit försummade i forskningen. Per-Olof Erixon Umeå universitet Medsökanden Mikael Alexandersson Göteborgs universitet Bengt Olsson Göteborgs universitet Johan Elmfeldt Malmö Högskola Anders Marner Umeå universitet Manfred Scheid Umeå universitet Hans Örtegren Umeå universitet Projektbidrag 2010-2012 Det empiriska materialet hämtas från högstadieskolor i Helsingborg, Sävsjö, Orsa, Umeå, Piteå, Luleå och Kalix, som alla under 2008 deltagit i en kvantitativ enkätundersökning ställd till cirka 2000 elever kring elevernas bruk av och attityder till medier. I projektet vill vi undersöka och kritiskt analysera (a) vilka faktiska förändringar man kan urskilja i de tre skolämnenas paradigm och undervisnings praktik när ny teknik och nya medier integreras, (b) hur lärare och elever förhåller sig till integrering av ny teknik och nya medier i de olika ämnena. En delfråga är här: vilka elever och vilka lärare attraheras av och inkluderas i en sådan utveckling? Vilka elever och lärare exkluderas?, (c) på vilka avgörande sätt utvecklingen inom de olika ämnena är likartad och på vilka avgörande sätt den skiljer sig åt och slutligen (d) i vilken mån aspekterna a-c är relaterade till kön. I likhet med många andra länder har Sverige satsat stora resurser på att ny teknik och nya medier (här använder vi IKT som akronym) ska bli en naturlig och vik tig del i skolans undervisning. Ett utvecklat IKT-bruk antas leda till en pedagogisk förändring och bätt re undervisning (SOU 1994:118; Prop. 1995/96:125) Att sådana förväntningar inte 13
infriats visas i en rad svenska och internationella studier (Skolverket, 2005a; 2005b; 2005c; Hennesy, 2005; Jedeskog, 2005; Alexandersson & Limberg, 2003; Alexandersson & Limberg, 2005; Alexandersson et al, 2005; Alexandersson & Runesson, 2006; Alexandersson et al, 2006; Limberg et al, 2008a; Limberg et al, 2008b). Man har också funnit att införlivandet av IKT ser olika ut i de olika skolämnena (Hennesy, 2005). För att förstå den varia tion som finns när det gäller integra tionen av IKT i undervisningen räcker det därför inte att fokusera den enskilde läraren. Varje skolämnes särart måste även beaktas. Skoläm nena har sina?universella och karakteristiska? strukturer, som får stor betydelse för hur IKT kan integreras (McEachron, 2003). De är i olika hög grad och på skilda sätt förenliga med IKT (Goodson et al, 2002). Teoretiskt tar projektet bland annat sin utgångspunkt från några av Bernsteins (2000) teoretiska ramverk. Enligt Bernstein kan skolämnen komma i konflikt med mer generella pedagogiska frågor, som har en tendens att "funk tionalisera" utbildning. Skilda rationaler inom ämnet står i motsättning till varandra. Bernsteins koncept "the sacred and the profane", hämtat från Durkheim, kan användas för att analysera de sätt på vilka olika skolämnen står i förhållande till IKT (John, 2005). Det "heliga" rör det specifika i ett ämne som skiljer det från alla andra ämnen liksom de socialt diskursiva krav detta ställer på ämnet. Det profana förhåller sig till de kontextuella krav och tvång som ekonomiska kontexter påtvingar det heliga. 14
Nationella Forskarskolan för Hem- och konsumentkunskap Syftet är att etablera en Nationell forskarskola för hem- och konsumentkunskap. Hem och konsumentkunskap (HK-ämnet) ger kunskaper och förutsättningar både för individens hälsa och resurshushållning i det dagliga livet och för folkhälsan och en hållbar utveckling ur ett samhällsperspektiv. Sambandet mellan mat och hälsa är stark och otvetydig, likaså att matvanor grundläggs vid tidig ålder, vilket medför att skolans undervisning på området är viktig. Det finns dock mycket lite forskning i ämnet presenterad i form av avhandlingar i Sverige, Norden eller på den internationella vetenskapsarenan, och specifikt avseende lärande och undervisning om mat, måltider och hälsa. Med andra ord saknas forskning kring hur hälsosamma matvanor, baserade på informerade val kring bl.a. ekonomi och hållbar utveckling, faktiskt kan läras i skolan. Det saknas också forskning kring hur den enskilde läraren kan hantera och ta ställning till de många olika vetenskapliga fakta och paradigm som finns i relation till mat och hälsa. Liksom om och hur den enskilde läraren kan ha ett medvetet och kritiskt förhållningssätt till rådande normer i samhället och olika trender kring matvanor och konsumtion och stödja eleverna i deras lärande. Implicit i dessa frågeställningar finns även frågan om genus och etnicitet? vem söker sig till kunskapsområdet mat och måltider som lärare och vem blir en förebild i kunskapsinhämtningen om mat och måltider? Har dessa aspekter betydelse för kunskapsområdet som sådant, och för hälsoutvecklingen? En nationell forskarskola ökar antalet forskarutbildade lärare inom ämnet vilket i sin tur får återverkningar på hela utbildningssystemet och samhället i övrigt. Anders Hallberg Uppsala universitet Medsökanden Hanna Sepp Högskolan i Kristianstad Christina Fjellström Uppsala universitet Karin Hjälmeskog Uppsala universitet Agneta Hörnell Umeå universitet Forskarskolor 2011-2012 Forskarskolan kommer att involvera alla institutioner vid svenska universitet och högskolor (5st) som utbildar hem- och konsumentkunskapslärare och administreras av en programdirektör vid Uppsala universitet. De presumtiva doktoranderna (5st) kommer att ha gemensamma forskarutbildningskurser, deltaga i gemensamma internat med handledningsmöten och vetenskapliga diskussioner och i övrigt ha nära kontakt genom både fysiska och virtuella möten. 15
Social och individuell konstruktion av omtvistade begrepp i statsvetenskap Detta forskningsprojekt handlar om hur människor förstår olika begrepp och om hur begreppens innebörd och mening kan förändras. Vi är intresserade av begreppsförändring och meningsskapande både på individuell och på social nivå. Vår utgångspunkt är att hur någon förstår ett visst begrepp till exempel stat också handlar om hur man i den omgivande samhälleliga diskursen begripliggör och pratar om detta begrepp. Rent konkret kommer vi att undersöka hur universitetsstudenter som studerar statsvetenskap förstår tre olika begrepp stat, nation och genus och hur deras sätt att förstå dessa begrepp förändras under studiernas gång. Att läsa statsvetenskap handlar om att få kunskap om politiska processer och system, men också om att problematisera begrepp som ofta tas för givna. Medan stat är mycket etablerat som studieobjekt inom statsvetenskap uppfattas de två andra begreppen, nation och genus, ofta som att de handlar om sådant som är naturligt och som befinner sig bortom det politiska. Det finns dock mycket forskning som visar att just detta slags naturaliserade begrepp bär på olika typer av maktordningar, till exempel med avseende på kön, klass och etnicitet, och just därför framstår de som särskilt viktiga att undersöka. Ola Halldén Stockholms universitet Medsökanden Liza Haglund Stockholms universitet Maria Jansson Stockholms universitet Maria Wendt Höjer Stockholms universitet Cecilia Åse Stockholms universitet Projektbidrag 2008-2010 I projektet kommer vi att söka svar på frågor som: Vilka föreställningar om stat, nation och genus har studenter som påbörjar studier i statsvetenskap? Hur skiljer sig föreställningarna åt mellan de olika begreppen och hur förändras de under studierna? Hur förhandlas gemensamma innebörder i begreppen fram under studiernas gång? På vilka sätt kan studenternas individuella begreppsförändringsprocesser relateras till dessa gemensamma innebörder? Vad betyder begreppens värdeladdning för begreppsförändringen? För att kunna besvara dessa frågor kommer vi att samla in material från olika kurser i statsvetenskap och samhällskunskap, som är det ämne som blivande lärare läser. Vi kommer att intervjua studenter och spela in gruppdiskussioner. Vi kommer också att samla in olika typer av skriftligt material, till exempel inlämningsuppgifter. Deltagande i projektet kommer att vara helt frivilligt och studenterna kommer när som helst att kunna ta tillbaka ett medgivande om att vara med. Den undervisande 16
läraren kommer heller inte att ha kunskap om vilka studenter som givit sitt medgivande till att delta i undersökningen. Eftersom detta projekt är ett samarbete mellan pedagoger och statsvetare kommer vi att använda oss av teorier som är hämtade från båda ämnena. De pedagogiska teorierna handlar om individuell och social begreppsförändring och om relationen mellan kognitiva strukturer och diskursiva praktiker. Inom pedagogisk forskning saknas i princip studier som fokuserar vuxnas begeppsbildningsprocesser och de studier som finns handlar om naturvetenskapliga begrepp som exempelvis kraft och energi. För pedagogisk teoribildning ligger projektets största värde i de resultat som kan nås när det gäller förståelsen av individens konstruktion av mening och hur denna förhåller sig till social konstruktion av mening. De statsvetenskapliga teorierna utgår i detta projekt från ett genusperspektiv. Det betyder att innebörden i de begrepp som vi studerar också ses som del av olika samhälleliga maktstrukturer. Tidigare forskning har visat att studier av vad som händer när människor utmanas och omprövar exempelvis sin förståelse av genus är ett fruktbart sätt att undersöka genusordningen och hur denna är sammanvävd med föreställningar om stat och nation. I detta avseende bygger vi vidare på befintlig teoribildning kring genus, maktordningar och lärande. Projektet kommer att generera kunskap om begreppsbildning och lärande, om hur känslomässiga faktorer influerar lärande och om hur personlig kunskap förhåller sig till det som uppfattas som vetenskaplig kunskap. Det ger också kunskap som kan ligga till grund för en förbättring av blivande lärares ämnesutbildning, främst genom att de begrepp som studeras är nära knutna till värdegrundsfrågor. Projektet har också betydelse för kunskap om hur studenter förstår ämnet statsvetenskap/samhällskunskap och ger en inblick i vilka specifika problem begreppsbildningen inom detta ämne innebär. Ur ett samhällsperspektiv belyser projektet frågor om demokrati, jämlikhet och emancipation. 17
Att utmana blivande No-lärare: Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap Naturvetenskap för vem? Ämnesinnehåll och genusmedvetenhet i samspel för en mer inkluderande naturvetenskap Det är ett faktum att det fortfarande är färre kvinnor än män som väljer naturvetenskapliga karriärer och en mängd forskning har ägnat sig åt att försöka förstå och förklara varför. Olika områden inom det naturvetenskapliga fältet är mer eller mindre öppna för kvinnor. I Sverige finns det till exempel relativt många kvinnliga biologer och kemister, framförallt på lägre nivåer, men färre fysiker, matematiker och maskiningenjörer. De senare är yrken med maskulina förtecken. En förklaring till den ojämna könsfördelningen är att ämnesområden som matematik, teknik och naturvetenskap är starkt förknippade med ett manligt symbolspråk, som många flickor/kvinnor har svårt att identifiera sig med. I grundskolans tidigare år undervisar lärare som har begränsade kunskaper inom naturvetenskap/teknik och som uppger att de har ett dåligt självförtroende vid undervisning i kemi, fysik och teknik. Lärarnas osäkerhet får därför konsekvenser för elevernas intresse och lärande i dessa ämnen. En nyligen publicerad studie från USA visar att flickor med kvinnliga lärare som är osäkra i matematik, presterar sämre och får ett lägre självförtroende i ämnet. Forskning visar också att lärare har olika förväntningar på flickor och pojkar i naturvetenskap/teknik och att lärares förväntningar har betydelse för hur väl elever presterar i ämnena. Lärarutbildningen är därför av central betydelse om man vill åstadkomma förändringar vad gäller kunskaper och attityder till naturvetenskap hos lärarna och i förlängningen hos eleverna. Att lära sig naturvetenskap handlar dock inte enbart om att förstå ämnesbegreppen utan innebär också att få kunskaper om naturvetenskap som en social och kulturell verksamhet. I vårt forskningsprojekt är vi intresserade av att undersöka hur en ökad genusmedvetenhet kan åstadkommas hos blivande lärare inriktade mot grundskolans tidigare år och om det i förlängningen kan leda till en förändring av undervisningen i naturvetenskapliga ämnen, både med avseende på innehåll och på utförande. Anita Hussénius Uppsala universitet Medsökanden Kathryn Scantlebury University of Delaware Minna Salminen-Karlsson Uppsala universitet Anna T. Danielsson University of Cambridge Kristina Andersson Högskolan i Gävle Annica Gullberg Högskolan i Gävle Projektbidrag 2011-2012 I projektet utforskas lärarstudenters relation till lärande och undervisning i naturvetenskap från ett genusperspektiv: Hur förändras deras syn på naturvetenskap när såväl ämnesinnehåll som undervisning i ämnet belyses med ett kritiskt 18
genusperspektiv? Hur stärks studenten i sin roll som blivande Nolärare av en sådan vidgning av ämnesundervisningen eller på vilket sätt uttrycks ett motstånd mot att beakta sådana aspekter? Hur skapas identiteter som lärare i naturvetenskap och hur påverkas detta identitetsskapande av ämnesdidaktiska kunskaper och genus(o)medvetenhet? Inom projektet följs en årskull lärarstudenter inriktade mot naturvetenskap. I utbildningen kommer undervisningsmoment att integreras som behandlar kritiska perspektiv på genus i relation till naturvetenskap och som lyfter fram naturvetenskapen som kultur. Lärarstudenternas deltagande i dessa moment kommer att dokumenteras, kompletteras med intervjuer samt analyseras. Projektet bedrivs i skärningspunkten mellan utbildnings- och genusvetenskap och kommer att genomföras vid Centrum för Genusvetenskap vid Uppsala i samarbete med Högskolan i Gävle. Forskargruppen består av natur- och samhällsvetare från dessa två lärosäten samt internationella samarbetspartners. Målet med projektet är att skapa ny och fördjupad förståelse av genus och naturvetenskapligt lärande. Detta är viktigt både som ett teoretiskt bidrag till forskning inom naturvetenskapernas didaktik och för att i förlängningen kunna bidra till en mer inkluderande naturvetenskaplig undervisning. 19
Nationell forskarskola i "Flerspråkighet, litteracitet och utbildning Den forskarskola som här skisseras syftar till att utveckla läraryrkets kunskapsbas och didaktiska kompetens i frågor kring litteracitet eller snarare literacies och lärande utifrån ett flerspråkighetsperspektiv. Med ordet literacies i pluralis avses förekomsten av många olika sätt att läsa och skriva knutna till varierande sociala praktiker, processer, domäner och roller i samhälls- och vardagsliv. Härigenom fokuseras den mångfald av läs- och skrivpraktiker som ingår i olika individers och gruppers sätt att kommunicera. Forskarskolan uppmärksammar även olika syn på kunskap och lärande ur ett mångfaldsperspektiv. Det handlar då också om identitet och självbild om meningsskapande och interaktion liksom om makt och dominansförhållandena relaterade till kategorier som kön, klass och etnicitet. En särskilt skarp belysning av problematiken omkring litteracitet, utbildning och flerspråkighet ges av förhållanden i utvecklingsländer. I majoriteten av världens fattiga länder förekommer en komplex språksituation, ofta med en mångfald av inhemska språk som talas som modersmål av befolkningarna och med ett dominerande europeiskt språk som används för officiella samhälleliga funktioner inklusive för huvuddelen av utbildningssektorn. Forskarskolan vänder sig i första hand till lärare i svenska, svenska som andraspråk och modersmål men är också av stor relevans för andra forskande lärare då den inriktas på fördjupad kunskap om språkets/språkens avgörande roll för lärande och integration med avseende på såväl lärandets innehåll som dess organisation ur olika aspekter. Utbildningen är mångvetenskaplig och fokuserar olika teoretiska och metodiska perspektiv inom forskning kring litteracitet och lärande utifrån ett flerspråkighetsperspektiv. Såväl kvalitativa som kvantitativa metoder används som verktyg i empiriska studier som spänner över barn och unga till vuxenutbildning. Forskarskolan kan härigenom bidra till att stärka undervisningens kvalitet och öka måluppfyllelsen i skola och vuxenutbildning på ett mer övergripande plan. Forskarskolan bygger på ett samarbete mellan Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet och sju andra forskningsmiljöer och bygger på en bred mångvetenskaplig kompetens. Kunskaper om flerspråkighet, litteracitet och lärande är en av flera viktiga förutsättningar för att man ska kunna fullfölja sitt uppdrag som lärare/lärarutbildare i det mångkulturella samhället. Utvecklingen av en språkutvecklande, inkluderande och bekräftande pedagogik som kan lyfta fram och tillvarata de värden som en kulturell, social och språklig mångfald erbjuder är också viktig. Behovet av lärare som kan initiera och Kenneth Hyltenstam Stockholms universitet Medsökanden Marie Carlson Göteborgs universitet Inger Lindberg Göteborgs universitet Donald Broady Uppsala universitet Mats Myrberg Lärarhögskolan i Stockholm Christopher John Stroud University of the Western Cape Elisabet Öhrn Högskolan i Borås Forskarskolor 2008-2011 20
leda skolutveckling och medverka i verksamhetsnära forskning kring dessa frågor är därför angeläget. Spetskompetens i form av forskarutbildade lärare med fördjupade kunskaper inom detta område utgör ett betydelsefullt bidrag till kunskapsutveckling inom några av läraryrkets kärnfrågor i det mångkulturella samhället. Forskning och forskarutbildning som kan främja utvecklingen av den didaktiska kompetensen i relation till flerspråkighet och litteracitet saknas i stor utsträckning i Sverige. En kontinuerlig utveckling och fördjupning av lärares kunskap kring dessa frågor i förhållande till den egna pedagogiska verksamheten är av avgörande betydelse för dagens mångkulturella Sverige, inte minst ur ett demokratiskt perspektiv. 21