Pain, fatigue and fear-avoidance beliefs in relation to physical activity and body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis



Relevanta dokument
Man måste vila emellanåt

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Burnout in parents of chronically ill children

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Tillit-att ha, känna förtroende för en annan människa.

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Bedöma och intervenera för att möta partners behov. Susanna Ågren

MADRS-S (MADRS självskattning)

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie

13 nov -12 Shane MacDonald

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

EQ-programmet. Utbildning i medvetet självledarskap för ett helare och rikare liv

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Karolinska Exhaustion Scale

Differentiell psykologi

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: 1

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Filmhandledning Filmen passar för år 8- gymnasiet Tema: Idrott och hälsa, Könsroller, Jämställdhet, Tonår och Vänskap

Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling

Inre styrka som en hälsoresurs bland äldre. Umeå 85+/Gerda. Berit Lundman

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar

FÖRÄNDRING. 18 Copyright Tina Lee Center

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Inte bara andfåddhet hos patienter med KOL. Kersti Theander Docent i Omvårdnad Karlstads universitet Forskningschef Landstinget i Värmland

För allas rätt till rörelse

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

LEKTION 2 Användbarhet

Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva

Att vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare

Forskarutbildningsutskottet (FUU) vid Institutionen för Medicin

Bilaga 2.1. Presenteras i sju kategorier: medicin, smärta, välbefinnande, socialt stöd, aktivitet och rölighet, information och arbete.

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Familjecentraler Brukarundersökning 2010

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera

Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan

Psykisk ohälsa, år - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

Det goda åldrandet frisk också efter 85

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Affektskola för golfare något att satsa på?

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava

Minska din oro. öka ditt lugn. Nina Jansdotter. Brain Books

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Existentiell hälsa. en outnyttjad resurs i hälso- och sjukvård. Regeringens propposition 2007/08:10 En förnyad folkhälsopolitik

Barn i familjer med knapp ekonomi Anne Harju 1

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

ICOAP in Swedish, knee

9 anledningar att pröva ASEA

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

en resurs i vård och omsorg

SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING

Att stödja barn genom fokusering

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

SDF Vårmöte Karlstad 13 maj 2011

Bättre hälsa: antagande

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

VIC Nationella utbildningsdagar i hjärtsvikt - Jonna Norman Stockholm

Lindrig utvecklingsstörning

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Ilska har många namn. Full av vrede Arg Förbannad Frustrerad Irriterad Uppriven Vansinnig Ursinnig Upphetsad Enerverad Uppretad Rasande Upprörd

Transkript:

Pain, fatigue and fear-avoidance beliefs in relation to physical activity and body awareness in persons diagnosed with rheumatoid arthritis Helena Lööf Affilierad forskare vid Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet och Sophiahemmet Högskola 1

Bakgrund Långvarig smärta, svår trötthet och fysiska begränsningar är ett stort problem hos personer med reumatoid artrit (Lee et al., 2014; Verstappen, 2013). 2

Bakgrund Personer med RA har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom (Akrout et al., 2012). Forskning visar att regelbunden fysisk aktivitet och träning generellt har många hälsofördelar (ex. kan minska risken för andra sjukdomar som bl.a. hjärt-kärlsjukdomar och diabetes) (Statens Beredning för medicinsk Utvärdering, 2007; Socialstyrelsen, 2011). 3

Bakgrund Det har vidare påvisats i forskningsresultat att fysisk aktivitet och träning har kunnat minska på smärta, förbättra det psykologiska välbefinnandet och livskvalitén hos personer med RA (Baillet et al., 2010; Cooney et al., 2011). 4

Bakgrund Forskningsresultat visar också att en minoritet av personer med RA utför hälsofrämjande fysisk aktivitet, och att psykosociala faktorer tycks vara de mest framträdande faktorerna för att förklara dessa variationer (Demmelmaier, Bergman, Nordgren, Jensen & Opava, 2013). 5

Bakgrund Rädsla-undvikande för fysisk aktivitet beskrivs dock som ett stort problem hos personer med långvarig smärtproblematik. Rädslaundvikande syftar till en maladaptiv process, i vilket en person uppfattar smärtan som extremt hotande (Vlaeyen & Linton, 2000). Undvikande beteende relaterar till en process som har för syfte att skjuta fram, eller förhindra, en situation eller händelse att inträffa (Kanfer & Philips, 1970). 6

Bakgrund Förmågan att varsebli ens egna kroppsliga inre förnimmelser och stimuli, benämns som kroppsmedvetande, och beskrivs kunna ge antingen en positiv eller negativ inverkan på en persons generella hälsa och välbefinnande (Mehling et al., 2009). Dock är begreppet kroppsmedvetande komplext, mer förståelse behövs om fenomenet ifrån personer med RA och deras perspektiv. 7

Det övergripande syftet med avhandlingen var att undersöka smärta, svår trötthet, rädsla-undvikande för fysisk aktivitet och dess korrelat hos personer med RA att översätta och psykometriskt utvärdera ett frågeformulär som mäter kroppsmedvetande samt fördjupa förståelsen för kroppsmedvetande hos personer med RA 8

Studiedesign, datainsamling och deltagare Studie I Tvärsnittsstudie Intervjuer och enkäter 10 personer med RA 120 högskolestudenter 120 personer med RA Studie II Tvärsnittsstudie Enkäter 120 personer med RA 2009-2011 2009-2011 Studie III Tvärsnittsstudie Enkäter 2351 personer med RA Studie IV Fenomenologisk studie Intervjuer 18 personer med RA 2010 2013 9

Studie I Journal of Advanced Nursing, 69(7), 1643-1651. doi: 10.1111/jan. 12020

Studie I Syfte Syftet var att kulturellt anpassa, språkligt översätta samt testa de psykometriska egenskaperna hos en svensk version av det engelska självskattningsinstrumentet Body Awareness Questionniare (BAQ). 11

The Body Awareness Questionnaire (BAQ) Studie I (Shields et al., 1989) 12

Studie I Dataanalyser- Översättning av formuläret Proceduren följer den metod som rekommenderas för tvärkulturell anpassning av självskattningsinstrument för användning i ett annat land och språk (Beaton et al., 2000). 13

Studie I Intervjuer De data som samlades in från intervjuerna analyserades för att avslöja eventuella problem i respondenternas muntliga och skriftliga utsagor (Collins, 2003) när de besvarade BAQ. The question-and-answer process är inte linjär, utan innebär många upprepningar av och samverkan mellan de olika faserna. COMPREHENSION RETRIVEL RESPONSE deltagarna måste svara p JUDGEMENT Figure The four stages of Tourangeau s model (1984). 14

Studie I Konfirmatorisk faktoranalys Figure One-factor model for the RA sample. 15

Studie I Resultat Cronbachs alfa koefficienten, för den totala poängen i den svenska versionen av BAQ, var tillfredsställande. Enligt den konfirmatoriska faktoranalysen, uppfylldes dock inte de i förväg specificerade kriterierna. 16

Studie II OPEN ACCESS 17

Studie II Syfte Syftet var att undersöka svår trötthet och smärta hos vuxna personer med RA samt att undersöka sambandet mellan smärta och svår trötthet med kroppsmedvetande, demografiska, sjukdomsrelaterade, emotionella och psykosociala faktorer. 18

Studie II Dataanalys För att utvärdera faktorer relaterade till svår trötthet och smärta användes univariat variansanalys och multipel stegvis linjär regressionsanalys. Modellens passform En slutgiltig modell erhölls, som ansågs acceptabel enligt uppsatta kriterier (adjusted R2). 19

Studie II Resultat Resultatet påvisar att smärta var signifikant associerat med hälsorelaterad livskvalitet, och sjukdomsaktivitet. Vidare att svår trötthet var signifikant associerat med sjukdomsaktivitet, kroppsmedvetande och positiv affekt. Den justerade R-faktorn var 28,6 procent för svår trötthet, och för smärta var den 50 procent. 20

Studie III OPEN ACCESS 21

Studie III Dataanalys För att utvärdera faktorer relaterade till rädsla-undvikande övertygelser användes univariate variansanalys och stegvis logistisk regressionsanalys. Modellens passform Modellens passform uppskattades med hjälp Nagelkerkés R2. 22

Studie III Resultat Resultatet för socio-demografiska faktorer påvisar att män, samt personer som har en lägre medelinkomst var associerade med en ökad risk för hög rädsla undvikande för fysisk aktivitet (mfabq var hög). Dessutom, de två sjukdomsspecifika faktorerna (för en hög mfabq) var hög nivå av smärta och dålig generell hälsa. När det gäller psykosociala faktorer, så var låg hälsorelaterad livskvalitet, och låg självkänsla för fysisk aktivitet signifikant associerade med hög mfabq. Modellens passform var 0,27 procent (Nagelkerkés R2). 23

Studie IV OPEN ACCESS 2014, 9: 24670 - http://dx.doi.org/10.3402/qhw.v9.24670 24

Studie IV Syfte Syftet var att få rika beskrivningar av upplevelser av kroppsmedvetande hos personer med RA i enlighet med en fenomenologisk förståelse av kroppen. 25

Vad innebär det för dig att uppmärksamma din kropp? Studie IV 26

Studie IV Dataanalys EPP-metoden (empirisk fenomenologisk psykologisk metod) (Karlsson, 1993), tillämpas på fenomenet BA. Metoden involverar fem analyssteg. 27

Studie IV Resultat Studiens resultat visar på en generell karaktär, som har att göra med det faktum att RA hade gett upphov till högre grad av negativt tonat kroppsmedvetande. Kroppsmedvetande var en reaktiv process, för att söka efter eller kontrolla sjukdomsrelaterade symtom, eller en reaktiv process som utlöstes av olika emotioner. Vidare, kroppsmedvetande var en aktiv process, för inventering av ens kroppsliga förmågor. Alla deltagare i studien hade möjlighet att skifta fokus från kroppsmedvetande till den yttre omvärlden. 28

Studie IV Negativt; Kroppen var inte att lita på, några återgav att de var ständigt instängda i en icke fungerande kropp. Deltagare beskrev att ha starka känslor (ex. ilska och hat), och även sorg över att inte ha en normalt fungerande kropp. Detta innefattade även en jämförande process; denna form av reaktiv BA innefattade ibland en jämförande process (dvs., i form av en liknelse med ex. en yngre kropp, eller frisk kropp). 29

Studie IV Ja, det är förlusten. Sorgen, förlusten av aktiviteten. Av en fungerande kropp. Ja, jag kan bli skitförbannad. Arg, på mig själv. Men det är ju kroppen jag är arg på. Klumpig, eller som inte lyder, eller som inte, inte förmår. Alltså, när man är sjuk, när man har mycket symtom, då tycker man inte om sin kropp. Då är man osams. Då är man liksom inte kompisar. Då är man arg, på kroppen, man är förbannad, man hatar den. Man vill inte ha med den att göra så. Så, så att det är nog mycket, mycket ilska tror jag. Sedan, massa mer, även sorg. (Deltagare) 30

Studie IV Positivt: Var kopplat till medvetenhet om kroppslig styrka och energi. Vissa deltagare upplevde en positiv BA av att delta i fysiska aktiviteter eller fysisk träning, eller att delta i alternativa behandlingar, vilket kunde lindra deras smärta och obehag. Positiv BA upplevdes också genom att leva i en gemenskap med andra, från känslor av acceptans, och känslor av omvårdnad och omsorg från andra personer. 31

Studie IV Alltså, jag går på en fysisk träning nu. Som jag gör en gång i veckan hos en sjukgymnast. Som jag tycker är väldigt bra. För jag har aldrig gått på någon sjukgymnastik, eller någonting. Under hela denna här sjukperioden. Men nu sedan jag bröt axeln, i januari, så har jag en jättebra sjukgymnast. Och hon har tagit med mig i en grupp som hon har en lokal i X centrum. Det är några italienska maskiner, det heter något som X line, eller någonting sådant där. Då sitter man där. Då tycker jag att det känns bra, att jag kan göra de rörelserna. Så, det är faktiskt väldigt bra, så det är positivt, och man känner sig så glad när man går därifrån. (Deltagare) 32

Kroppsmedvetande hos personer med RA Studie IV En reaktiv process En aktiv process Reagerar på normala kroppsliga stimuli, reagerar på sjukdomssymptomen (RA), samt reagerar på olika emotioner. En aktiv process, med målet att undersöka och bestämma ens kroppsliga status, styrka, och energinivåer. En skiftande process Mellan kroppsmedvetande den yttre omvärlden. Uppmärksamhetsfokus är riktat utåt omvärlden, bort från den egna kroppen. Lööf, H (2015) 33

Studie IV Kroppsmedvetande omvärlden Inom denna kategori rapporterade deltagarna att när de var helt absorberade av olika aktiviteter var fokus inte riktat på den problematiska kroppen. Eftersom sjukdomssymtomen ofta är i fokus, uppgav deltagarna att betydelsefull, målinriktad, en stimulerande delaktighet och aktivitet (i relation till personen) i den yttre omvärlden uppfattades som positivt för den generella hälsan och välbefinnandet. Vilket kunde bidra till ett minskat (negativt tonat) kroppsfokus. 34

Studie IV Man kan glömma bort sig själv, när man är till exempel med barnbarnen. Man går in i deras värld, och leker med dem. Om, för jag kan bli väldigt barnslig då. Och leka med dem. Då tror jag att jag glömmer bort mig själv. Jag gör det. När jag kommer in i leken, och blir riktigt barnslig. Då glömmer jag bort mig själv. Då kan jag ha kul, och leka med dem. (Deltagare) 35

Avhandlingen visar att BAQ är enkel att administrera, och skall användas som ett självskattningsinstrument som mäter självrapporterad uppmärksamhet till normala inre kroppsliga processer och förnimmelser. Reliabiliteten (intern konsistens) för den svenska versionen av BAQ var tillfredsställande, men ytterligare testning och utvärdering av modellstrukturens lämplighet behövs. 36

Avhandlingen visar att Smärta, svår trötthet och rädsla-undvikande för fysisk aktivitet hos personer med RA är komplexa med flertalet korrelat inom socio-demografiska, sjukdomsspecifika samt psyko-sociala faktorer. 37

Avhandlingen visar att Kroppsmedvetande upplevdes vara både positivt och negativt tonat hos personer med RA, men att RA resulterade i en högre grad av negativt tonat kroppsmedvetande. Förmågan att kunna skifta uppmärksamhetsfokus, från den egna kroppen till uppmärksamhet och aktivitet i den yttre omvärlden, kan vara betydelsefullt för personer med RA för deras generella hälsa och välbefinnande. 38

Avhandlingen visar att Uppmärksamhetsfokus och delaktighet i den yttre omvärlden, genom för den enskilde personen stimulerande, meningsfulla och målinriktade dagliga aktiviteter, kan minska ett negativt tonat kroppsmedvetande. 39

Målning av Lisa Källsen Ja, jag njöt ju av livet för en vecka sedan. Jag var uppe och tittade på midnattsolen. I X stad, tog mig upp för berget, och stod där och tittade fascinerad över berget i solnedgången, klockan tolv på natten. Så att det är ju sådant som förhöjer livet en del. Att man trots allt kommer dit, att man har sett det! Att man har upplevt det här! Då tänkte man ju inte på sina krämpor. Överhuvudtaget! Det gör man ju inte då, inte. Så att, det var den senaste upplevelsen, som var exceptionell. (Deltagare) 40

Målning av Lisa Källsen 41