Årsredovisning 2014. Myndigheten för vårdanalys

Årsredovisning 2014 Myndigheten för vårdanalys

Årsredovisning 2014 Myndigheten för vårdanalys Myndigheten för vårdanalys Grafisk Design och produktion: Les Creatives Sthlm Tryck: TMG Sthlm, Stockholm 2015 ISBN: 978-91-87213-38-0

Årsredovisning 2014 Myndigheten för vårdanalys DNR. 1861/2014 Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014 1 (68)

2 (68) Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014

Myndighetschefens inledning 2014 var Myndigheten för vårdanalys tredje fulla verksamhetsår. Året präglades av fortsatt stark tillväxt och intensiv verksamhet men också av reflektion och utvecklingsarbete för att ta tillvara vunna erfarenheter och stärka myndigheten. Omslutningen på verksamheten ökade med närmare 37 procent, antalet publicerade analyser och granskningar ökade med 27 procent och medelantalet anställda ökade från 18 till 27. Min personliga bedömning är att vi glädjande nog kunnat kombinera fortsatt tillväxt med fortsatt fokus på kvalitet och effektivitet i verksamheten. Faktum är att den ökade verksamhetsvolymen skapat bättre förutsättningar för en välfungerande verksamhet. Jag tänker då inte i första hand på att vi kunnat fördela vissa fasta kostnader på en större volym, även om det stämmer, utan främst på att vi personal- och kompetensmässigt kunnat närma oss vad man kan beskriva som kritisk massa. Vi är tillräckligt många för att kunna arbeta i team i de olika analysprojekten. En stor andel av de anställda är forskarutbildade och vi har en ämnes-, metod- och sakområdesmässig bredd som är väl lämpad för uppdraget. Vi fortsätter att locka många högt kvalificerade och engagerade sökanden till utlysta tjänster. Kompetenta och engagerade medarbetare är och förblir den främsta framgångsfaktorn för myndigheten. För en myndighet med Vårdanalys uppdrag och storlek är det dock vare sig möjligt eller önskvärt att ha all kompetens vi behöver internt. En väsentlig del av kompetensförsörjningen kommer även fortsättningsvis att ske genom externa samarbeten med forskare och konsulter. Men kompetens är inte allt. Hur vi jobbar är också viktigt. I takt med att verksamheten vuxit har arbetssätt och organisation utvecklats. Under 2014 har vi genomfört ett större utvecklingsprojekt för att samlat se över arbetssätt, vår så kallade projektstyrningsmodell och organisation. Utvecklingsarbetet har bedrivits i nära samarbete med medarbetare och med tydliga gemensamma målsättningar. Inriktningen är nya arbetssätt och en ny organisation ska implementeras under första halvåret 2015. Under 2014 har vi också gjort ett ordentligt omtag kring vår analysplan som styr inriktningen på verksamheten. Ett omfattande omvärldsanalysarbete har genomförts och angelägna områden för analys och granskning har diskuterats och prioriterats i nära samråd med myndighetens nya patientråd. Styrelsen fattade den 17 december 2014 beslut om Analysplan 2015 som lägger en god grund för kommande års verksamhet. Under 2014 har myndigheten fortsatt dialogen med Regeringskansliet om att få på plats ett fullgott författningsstöd för verksamheten. Under 2014 slutfördes också den myndighetsöversyn inom vård- och omsorgsområdet som pågått i några år. För Myndigheten för vårdanalys kommer Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014 3 (68)

det innebära att vi från den 1 juli 2015 kommer att få ett kraftigt utvidgat uppdrag som utöver tidigare områden också kommer att omfatta hela socialtjänstens område och den verksamhet som bedrivs med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det utvidgade uppdraget är välkommet och utmanande. Förutsättningarna att bedriva kvalificerad analys och uppföljning inom socialtjänstens område är i flera avseenden mer utmanande än inom de områden som myndigheten hittills varit verksam. Samtidigt bedöms behovet och det förväntade bidraget av mer omfattande systematisk analys och uppföljning ur ett brukar- och medborgarperspektiv inom området vara stort. För att på ett meningsfullt och systematiskt sätt kunna ta sig an det utvidgade uppdraget behöver vi bland annat se över vår kompetensförsörjning, genomföra kompletterande rekryteringar, säkerställa ändamålsenlig tillgång till data, bygga upp ändamålsenliga nätverk och kommunikationskanaler, samt börja bedriva ett antal angelägna arbeten inom området. Årsredovisningen som följer är uppbyggd kring myndighetens mest väsentliga prestationer under 2014. Det går inte så här sammanfattningsvis att lyfta fram några enskilda prestationer, men en slående sak är den stora bredden. Vi har bland annat publicerat rapporter om jämlik vård, om erfarenheter av större strukturreformer i andra länder, om satsningen på psykisk ohälsa, om kvalitetsregistrens bidrag till utvecklingen av vården, om det ökande antalet personer med kronisk sjukdom och hur vården fungerar för dem, om hur tillgängligheten i svensk hälso- och sjukvård utvecklats, om effekter av vårdvalet, om processen att utvärdera och införa nya läkemedel i sluten vården, och vi har ställt samman kunskapsläget om patienters syn på integritetsfrågor i vården. Rapporterna har presenterats på seminarier och konferenser och vi har i många fall haft fördjupade diskussioner med de som är närmast berörda av de olika områdena. Min bedömning är att vi når ut på ett bra sätt, vilket också stöds av de genomslagsuppföljningar som vi genomfört. Vi når våra huvudsakliga målgrupper och en överväldigande majoritet av dem har en positiv inställning till myndigheten och värdet av vårt arbete. Flera av våra rapporter och arbeten uppmärksammas i media och ligger till grund för utvecklingen av svensk vård och omsorg. I årsredovisningen redogör vi för delar av genomslagsuppföljningen. Stockholm den 13 februari 2015 Fredrik Lennartsson Myndighetschef 4 (68) Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014

Innehåll 1. Myndigheten för vårdanalys...9 1.1 Myndighetens uppgifter och inriktning...9 1.2 Organisation... 10 2. Verksamhetsområde 1 Analys och granskning... 15 2.1 Redogörelse för årets viktigare prestationer...17 2.1.1 Vem vill veta vad för att välja? (Rapport 2014:1)...17 2.1.2 VIP i vården? (Rapport 2014:2)...17 2.1.3 Konkurrens, kontrakt och kvalitet (Rapport 2014:5)... 18 2.1.4 Strukturreformer i hälso- och sjukvårdssystem (Rapport 2014:8)...19 2.1.5 Vårdval och vårdutnyttjande (PM 2014:1)...20 2.1.6 Integritet i hälso- och sjukvården ur ett patient- och medborgarperspektiv (PM 2014:2)...20 2.1.7 Nationella kvalitetsregisters täckningsgrad (PM 2014:3)... 21 2.1.8 Utvärdering av klinikläkemedel internationella exempel (PM 2014:4)... 21 3. Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag... 25 3.1 Redogörelse för årets viktigare prestationer... 27 3.1.1 Låt den rätte komma in (Rapport 2014:3)... 27 3.1.2 Värdefullt men inte fullvärdigt (Rapport 2014:4)...28 3.1.3 Utvärdering av handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa (Rapport 2014:6)... 29 3.1.4 En mer jämlik vård är möjlig (Rapport 2014:7)...30 3.1.5 Registrera flera eller analysera mera? (Rapport 2014:9)...30 3.1.6 Stärkt dialog för ökad utvecklingskraft (Rapport 2014:10)... 31 3.1.7 Vården ur patienternas perspektiv (Rapport 2014:11)... 32 3.2 Remisser...33 3.3 Deltagande i statliga kommittéer och råd...33 4. Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationer... 37 4.1 Redogörelse för årets viktigare prestationer...39 4.1.1 Analysplan 2014...39 4.1.2 I stället för Almedalen...39 4.1.3 Konferenser, seminarier och mässor...39 Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014 5 (68)

4.2 Uppföljning av Vårdanalys...40 4.2.1 Omnämnanden av Vårdanalys i nationella beslutsunderlag...40 4.2.2 Målgruppernas syn på Vårdanalys...40 4.2.3 Vårdanalys genomslag i media...40 5. Ekonomi... 45 5.1 Indelning och prestationer... 45 5.1.1 Fördelning av gemensamma intäkter och kostnader på verksamhets område... 45 5.1.2 Redovisning av kostnader per prestation... 45 6. Kompetens... 49 6.1 Bemanning och kompetensförsörjning...49 6.2 Kompetensutveckling...49 6.3 Arbetsmiljö och hälsa...49 6.4 Sjukfrånvaro...50 6.5 Jämställdhet och mångfald...50 7. Finansiell redovisning... 53 7.1 Resultaträkning... 53 7.2 Balansräkning...54 7.3 Anslagsredovisning... 55 7.4 Tilläggsredovisningar och noter... 56 8. Sammanställning över väsentliga uppgifter... 64 Bilaga Patientrådets sammansättning... 65 Underskriftsmening... 66 6 (68) Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014

Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014 7 (68)

8 (68) Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014

Myndigheten för vårdanalys 1 Myndigheten för vårdanalys 1.1 MYNDIGHETENS UPPGIFTER OCH INRIKTNING Myndigheten för vårdanalys uppgift enligt förordningen (2010:1385) med instruktion för Myndigheten för vårdanalys (instruktion) är att ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvård, tandvård samt i gränssnittet mellan vård och omsorg. Vårdanalys ska 1. följa upp och analysera vårdens och omsorgens funktionssätt, 2. effektivitetsgranska statliga åtaganden och verksamheter, samt 3. inom sitt verksamhetsområde bistå regeringen med underlag och rekommendationer för effektivisering av statlig verksamhet och styrning. Vårdanalys har även till uppgift att 1. kontinuerligt utvärdera sådan information om vården och omsorgen som lämnas till den enskilde, i fråga om informationens innehåll, kvalitet, ändamålsenlighet och tillgänglighet, 2. på regeringens uppdrag bistå med utvärderingar och uppföljningar av beslutade eller genomförda statliga reformer och andra statliga initiativ, samt 3. inom sitt verksamhetsområde bedriva omvärldsbevakning och genomföra internationella jämförelser. Myndighetens uppgifter är, som framgår av formuleringarna, breda och öppna och rör sektorer som omfattar närmare femton procent av BNP. I den av styrelsen beslutade analysplanen för 2014 preciserades inriktningen på verksamheten med illustrationen på nästa sida. Myndighetens verksamhet är enligt styrelsens beslut indelad i tre verksamhetsområden: Verksamhetsområde 1 Verksamhetsområde 2 Verksamhetsområde 3 Analys och granskning Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Kommunikation och externa relationer Prestationsredovisning i årsredovisningen följer den indelningen. Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014 9 (68)

Myndigheten för vårdanalys Vad Vårdanalys vill uppnå Skapa beslutsunderlag för framgångsrik nationell styrning av vården och omsorgen av värde för patienter, brukare och medborgare Vad Vårdanalys gör Utvärderingar av reformer och satsningar Internationella jämförelser Problemdriven analys och granskning Vårdanalys utgångspunkter Oberoende och kompetens Patient-, brukar- och medborgarperspektiv Vårdanalys produkter redovisas i olika serier. Analyser, slutsatser och rekommendationer publiceras i myndighetens rapportserie. Promemorior, metodresonemang och liknande material som utgör underlag eller stöd för myndighetens rapporter samlas i myndighetens PM-serie. De underlag som ingår i PM-serien anses vara av relevans för kunskapsbildningen på respektive ämnesområde. De kan exempelvis vara intressanta för en vidare läsarkrets men inte rymmas inom ramen för planerade eller utgivna rapporter. De kan vara mer tekniskt orienterade texter eller bidra med en fördjupning i ett ämne. 1.2 ORGANISATION Vårdanalys är en styrelsemyndighet. Inledningsvis bestod styrelsen av: Eva Lindström (ordförande), Anders Anell (vice ordförande), Fredrik Lennartsson (myndighetschef och styrelseledamot) samt Eva Fernvall, Mef Nilbert och Karin Tengvald (styrelseledamöter). Från och med den 16 oktober entledigades Eva Lindström från uppdraget. Anders Anell höll i sin roll som vice ordförande i ordförandeskapet under återstoden av året. Den 18 december 2014 beslutade regeringen att förordna Anders Anell som ordförande från och med 1 januari 2015. Styrelsen har under året haft åtta protokollförda sammanträden, varav ett sammanträde per capsulam. Kopplat till myndigheten finns, i enlighet med myndighetens instruktion, ett patientråd. Patientrådet utses av styrelsen och har enligt instruktionen till uppgift att identifiera och lämna förslag på angelägna områden för analys och granskning, samt att bistå myndigheten i arbetet med att identifiera patienters, brukares och medborgares behov av information. Utöver arbetet med sina 10 (68) Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014

Myndigheten för vårdanalys instruktionsbundna uppgifter har patientrådet under året också arbetat med att utveckla sina arbetsformer och med att bistå myndigheten med att sprida resultatet av genomförda analyser och granskningar. Patientrådet har under året haft fyra protokollförda sammanträden. Patientrådets ledamöter framgår av bilagan. Myndighetens kansli har vuxit under året och organisation, roller och arbetsformer har utvecklats. Verksamheten har under myndighetschefen varit organiserad i två enheter: Chefsjurist och stab, samt Analys och granskning. Chefsjuristen och staben svarar bland annat för juridik, ekonomi, administration och kommunikationsstöd. Enheten för analys och granskning svarar för att planera och genomföra egeninitierade analys- och granskningsprojekt samt regeringsuppdrag. På myndigheten finns en ledningsgrupp som sammanträder varannan vecka. Ledningsgruppen har bestått av myndighetschefen, chefsjuristen/stabschefen, analyschefen, den vetenskapligt ansvariga och utvecklingsansvarig. Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014 11 (68)

12 (68) Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014

Myndigheten för vårdanalys Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014 13 (68)

Myndigheten för vårdanalys 14 (68) Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014

2 Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Resultaträkning för verksamhetsområdet Analys och granskning (tkr) 2014 2013 2012 2011 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 15 484 16 311 16 929 3 426 Intäkter av bidrag 15 20 0 0 Finansiella intäkter 14 56 53 37 Summa 15 513 16 387 16 982 3 463 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -7 828-9 286-7 918-1 109 Kostnader för lokaler -593-525 -1 097-384 Övriga driftkostnader -6 906-6 372-7 669-1 876 Finansiella kostnader -4-8 -12-4 Avskrivningar och nedskrivningar -182-196 -286-90 Summa -15 513-16 387-16 982-3 463 Verksamhetsutfall 0 0 0 0 Årets kapitalförändring 0 0 0 0 Verksamhetsområdets inriktning styrs utöver instruktionen av den analysplan och verksamhetsplan, inklusive internbudget, som läggs fast av styrelsen. I verksamhetsplanen angavs som mål att sammanlagt nio rapporter och promemorior skulle publiceras inom verksamhetsområdet. I samband med uppföljningen av den första tertialen beslutade styrelsen att revidera prestationsmålet för verksamhetsområdet till åtta prestationer. Anledningen till revideringen var att ett planerat projekt inom Analys och granskning kunde genomföras inom ramen för ett regeringsuppdrag. Resultatet av årets arbete är att fyra rapporter och fyra promemorior publicerades under 2014. Nedan beskrivs verksamheten och de viktigare prestationerna inom verksamhetsområdet. Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014 15 (68)

Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Tabell 1. Prestationer och totala kostnader per prestation (tkr). Prestationer Vem vill veta vad för att välja? (Rapport 2014:1) Direkta kostnader Indirekta kostnader Totala kostnader 510 124 634 VIP i vården? (Rapport 2014:2) 1 977 485 2462 Konkurrens, kontrakt och kvalitet (Rapport 2014:5) Strukturreformer i hälso- och sjukvårdssystem (Rapport 2014:8) 543 135 678 1 381 352 1 733 Vårdval och vårdutnyttjande (PM 2014:1) 1 069 266 1 335 Integritet i hälso- och sjukvården ur ett patient- och medborgarperspektiv (PM 2014:2) Nationella kvalitetsregisters täckningsgrad (PM 2014:3) Internationella erfarenheter av hälsoekonomiska bedömningar (PM 2014:4) 438 109 547 157 40 197 519 131 650 Summa 6 594 1 642 8 236 Genomsnittskostnad per rapport 1 103 274 1 377 Genomsnittskostnad per promemoria 545 137 682 Tabell 2. Utveckling av prestationer inom verksamhetsområdet (antal och tkr). Utveckling av prestationer 2014 2013 2012 Antal redovisade rapporter 4 5* 7* Genomsnittskostnad per rapport 1 377 1 193 1 725 Antal redovisade promemorior 4 2* 0 Genomsnittskostnad promemoria 682 775 - *) Redovisning av prestationer ändrade princip vilket påverkar jämförbarheten mellan år 2012 och 2013. För mer information, läs årsredovisning för år 2013. Arbetet har styrts av den av styrelsen fastlagda projektstyrningsmodellen, vars övergripande syfte är att tydliggöra roller, ansvar och arbetsprocesser för att standardisera och kvalitetssäkra arbetet med projekt på myndigheten. Enligt modellen delas arbetet in i olika faser: initiering, förstudie, projektplanering, genomförande och avslut. Av verksamhetens natur följer att alla projekt som initieras inte kommer att gå vidare till avslut. Projektstyrningsmodellen skapar en ordnad process för att i olika faser ta ställning till om och hur projektet ska bedrivas vidare. 16 (68) Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014

Verksamhetsområde 1 Analys och granskning 2.1 REDOGÖRELSE FÖR ÅRETS VIKTIGARE PRESTATIONER 2.1.1 Vem vill veta vad för att välja? (Rapport 2014:1) Vårdanalys har till uppgift att kontinuerligt utvärdera ändamålsenligheten i den information som hälso- och sjukvården lämnar till enskilda. I denna studie undersöktes om det finns skillnader i vilken information olika grupper av personer vill ha för att välja vårdcentral. Studien utgör en fördjupning med utgångspunkt i Vårdanalys rapport från 2013 om vårdvalsinformation, Vad vill patienten veta för att välja?. Resultaten visar bland annat följande: Kön, ålder, utbildningsnivå och skälet till byte av vårdcentral påverkar vilken information man vill ha. Kvinnor och äldre lägger större vikt vid informationen. Män och personer som angett flytt som skäl till byte tar del av mindre information. Utbildning inverkar mer på informationsbehovet än inkomst. Levnadsomständigheter påverkar vilken information man vill ta del av. Äldre har oftare ett lägre förtroende för internet som kanal för vård val s- information. Kvinnor och äldre ger bättre omdömen om informationens jämförbarhet. Rapporten Vem vill veta vad för att välja? Studiens resultat visar att det finns en bredd i vilken information som efterfrågas. Arbetet med att ta fram ny vårdvalsinformation bör därför baseras både på allmänhetens och på gruppers specifika önskemål. Det är viktigt att möjliggöra för personer att ta del av den information som just de anser är viktig. Detta bidrar till att göra vårdvalsinformationen mer relevant och användbar för de som ska välja. Arbetet presenterades på ett policyseminarium på Regeringskansliet och har dessutom presenterats för nätverk och personer som jobbar med utvecklingen av vårdvalsinformation på nationell nivå såväl som på landstingsnivå. 2.1.2 VIP i vården? (Rapport 2014:2) Vårdanalys presenterar i denna rapport en nulägesanalys av vårdens utmaningar när det gäller att möta behov hos personer med kronisk sjukdom. Allt fler människor i Sverige lever allt längre, vilket innebär att fler hinner utveckla de kroniska sjukdomar som normalt följer av ökad ålder. För vården och omsorgen innebär det en betydande utmaning: hur ska de ökade behoven av vård och omsorg för personer med långvarig och kronisk sjukdom tillgodoses? Rapporten visar att kronisk sjukdom förekommer hos nästan halva befolkningen och står för en majoritet av sjukvårds- och sjukförsäkringskostnaderna. Den visar också på ett antal områden där vården måste bli bättre för att stödja personer med långvarig och kronisk sjukdom. Rapporten VIP i vården? Många personer har kroniska sjukdomar och ett stort antal aktörer är involverade i deras vård och omsorg. Vården av personer med kronisk sjukdom är inte tillräckligt patientcentrerad, bland annat när det gäller samordning mellan sjukvårdsinsatser. Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014 17 (68)

Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Vården av vissa grupper har särskilt stora utmaningar, exempelvis personer som har två eller flera sjukdomar. Kunskapsstödet försvåras av brister i datatillgång och riktlinjer. Resultaten väcker frågor om hur vården på ett bättre sätt än i dag kan fullgöra de krav som ställs i lagar och regler för att nå en patientcentrerad vård. Det gäller bland annat skyldigheter om samordning, kontinuitet, delaktighet och information. Vårdanalys menar att det krävs fortsatta åtgärder på både regional och nationell nivå för att skapa en mer patientcentrerad vård för personer med kronisk sjukdom. Det innebär också att överväga hur informationsflöden, ansvarsförhållanden och incitamentsstrukturer kan utvecklas för att till exempel kunna arbeta mer förebyggande och öka förutsättningarna för att ny kunskap kan omsättas i klinisk vardag. Arbetet presenterades på ett policyseminarium på Regeringskansliet, på Vårdanalys seminarium I stället för Almedalen, samt på ett antal seminarier och konferenser med företrädare för landstingen, patientorganisationer och andra intressenter. Resultatet av arbetet presenterades den 26 mars 2014 på DN Debatt, Kroniskt sjuka tvingas samordna sin egen vård. Rapporten Konkurrens, kontrakt och kvalitet 2.1.3 Konkurrens, kontrakt och kvalitet (Rapport 2014:5) Vårdanalys har i denna rapport samarbetat med Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Rapporten diskuterar förutsättningar för alternativa styr- och driftsformer inom hälso- och sjukvården. Den undersöker bland annat hur specifika egenskaper hos enskilda vårdtjänster, och dessa egenskapers samspel med generella styr- och organisationsformer, påverkar förutsättningarna för vård i privat respektive offentlig regi. En övergripande slutsats är att mer marknadsliknande styrformer har bättre förutsättningar om det antingen finns bra och åtkomliga mått på verksamhetens medicinska kvalitet eller om det finns goda möjligheter för patienter att själva göra välinformerade val samtidigt som den medicinska kvaliteten garanteras. I det förra fallet ger upphandling bäst förutsättningar, det kan gälla exempelvis laboratorietjänster. I det senare fallet är kundval att föredra, vilket gäller till exempel för primärvård. I de fall där varken mätbarhet eller förutsättningar för informerade val finns, har traditionella marknadslösningar dåliga förutsättningar att fungera väl, vilket exempelvis gäller för akutsjukvård. I nuläget är det också i huvudsak enklare vårdtjänster som utförs i privat regi, medan mer komplicerade tjänster ofta fortsätter i offentlig regi. Användandet av mer marknadslika styrformer, inklusive privat utförande, är exempelvis väsentligt större inom primärvård än inom specialistvård. De områden inom specialistvården som har högre andel privat vård kännetecknas främst av god tillgång på olika medicinska kvalitetsmått. En viktig förutsättning för att vårdval och upphandling ska fungera väl, är att det finns tillförlitlig information om kvaliteten i den vård som olika vårdgivare erbjuder. Rapporten föreslår två åtgärder för hur den kan förbättras: 18 (68) Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014

Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Inför ett generellt ackrediteringssystem för vårdgivare. Inför en skyldighet för primärvården att informera och vägleda patienten i valet av specialistvård. Rapporten presenterades bland annat på ESO-konferensen om konkurrens och kvalitet i välfärdssektorn. 2.1.4 Strukturreformer i hälso- och sjukvårdssystem (Rapport 2014:8) Vårdanalys har i denna rapport analyserat hur några europeiska länder har genomfört stora förändringar av sättet att styra och organisera sjukvården, så kallade strukturreformer. De aktuella reformerna är kommunalreformen i Danmark, sjukhusreformen i Norge, reformerna under slutet av 1990- och början av 2000-talet i England samt sjukvårdsförsäkringsreformen i Nederländerna år 2006. Rapportens syfte är att belysa dessa länders erfarenheter av att genomföra reformerna och vilka effekter de har lett till, för att sedan kunna ligga till grund för den fortsatta och viktiga diskussionen om hur sjukvården i Sverige ska styras och organiseras. Rapporten konstaterar följande: Reformerna har syftat till att möta flera liknande utmaningar som de som finns i Sverige, bland annat långa väntetider och bristande geografisk jämlikhet. Reformernas direkta effekter är blandade och ofta otydliga. I Danmark och Norge tog staten ett ökat ansvar för sjukvården och nya regionala nivåer inrättades, vilket har haft olika effekter. Bland annat har sjukhus slagits ihop till större och totalt färre sjukhusorganisationer. I England infördes en nationell målstyrning kombinerat med stora resurstillskott, vilket bland annat har haft positiva effekter på tillgänglighet men inte på hälsoskillnader mellan olika grupper i befolkningen. I Nederländerna infördes ett system med konkurrerande försäkringsbolag och avreglerad prissättning, vilket bland annat har skapat förutsättningar för en mer sammanhållen och integrerad vård för patienterna. Rapporten Strukturreformer i hälso- och sjukvårdssystem Det bör också framhållas att flera av reformerna har haft långsiktiga perspektiv och målsättningar som syftat till att stärka hälso- och sjukvårdssystemens förutsättningar att möta framtida utmaningar. Det gör att reformerna inte enbart kan utvärderias utifrån deras direkta effekter på sjukvårdens resultat. Arbetet presenterades bland annat på Vårdanalys seminarium I stället för Almedalen, på policyseminarium på Regeringskansliet samt på frukostseminarium anordnat av Dagens medicin. Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014 19 (68)

Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Promemorian Vårdval och vårdutnyttjande 2.1.5 Vårdval och vårdutnyttjande (PM 2014:1) I ett större projekt undersöker Vårdanalys hur införande av vårdval har påverkat hälsopolitiska målsättningar om en jämlik vård. Denna promemoria är en del av projektet. Den utgörs av en studie av hur vårdval inom specialiserad vård har påverkat vårdutnyttjandet i olika socioekonomiska grupper. Mer specifikt redovisas utvecklingen efter tre vårdvalsmodeller som infördes i Stockholms läns landsting under 2009. De tre vårdvalen avser höft-, knä- och gråstarroperation. Studien jämför utvecklingen i Stockholm med utvecklingen i fyra landsting som inte har infört dessa vårdval. Resultaten visar följande: Vårdutnyttjandet har generellt sett ökat, främst i samband med vårdval i Stockholm. Den socioekonomiska fördelningen bland patienter som opereras är likartad oavsett om landstinget infört vårdval eller inte. Vårdutnyttjandet hos privata vårdgivare har ökat kraftigt i Stockholm sedan vårdvalen. Höginkomsttagare och högutbildade väljer i högre utsträckning privata vårdgivare. Relationen mellan patientsammansättning och kvalitet i privat och offentlig vård bör studeras vidare. För detta behövs så kallade riskjusterade jämförelser mellan vårdgivare, vilket till stor del saknas i dag. I den kommande slutrapporten kommer fördjupade och bredare analyser att presenteras, bland annat om hur vårdval inom primärvården påverkar vårdens socioekonomiska fördelning mellan olika grupper. Promemorian Integritet i hälso- och sjukvården ur ett patient- och medborgarperspektiv 2.1.6 Integritet i hälso- och sjukvården ur ett patient- och medborgarperspektiv (PM 2014:2) I denna promemoria presenteras en litteraturgenomgång om integritet i hälso- och sjukvården. Syftet är att ge en översikt och att identifiera kunskapsluckor inför Vårdanalys fortsatta arbete. Diskussioner om integritet och integritetsskydd i hälso- och sjukvården är vanliga exempelvis när det gäller medicinska journaler och register. Men integritet är ett komplext begrepp som går att tolka och definiera på många sätt. Därför är det viktigt att undersöka hur medborgare och patienter ser på integritet. Promemorian konstaterar följande: Det finns generellt få studier om svenska förhållanden. Det behövs mer kunskap om bland annat vad integritetsintrång kan tänkas innebära för enskilda individer i Sverige och hur de vill skydda sin privata sfär. Integritet är ett oklart begrepp. Det finns ingen entydig definition av begreppet och avgränsningen mot andra begrepp, som autonomi och värdighet, är otydlig. Internet och sociala medier ger intressanta infallsvinklar för hur integritet kan studeras inom hälso- och sjukvården. Det finns en brist på avvägning mot nytta. Frågor som behöver belysas är bland annat hur personer väger integritetsintresset mot andra intressen, som patientsäkerhet och forskning. 20 (68) Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014

Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Vårdanalys kommer att göra fördjupade analyser kring vad begreppet betydande integritetsintrång kan innebära för olika personer i olika situationer. I det fortsatta arbetet ingår också att undersöka i vilka sammanhang personer är villiga att låta integritetsintresset stå tillbaka. 2.1.7 Nationella kvalitetsregisters täckningsgrad (PM 2014:3) Denna promemoria kompletterar avsnitten om täckningsgrad i rapporten Registrera flera eller analysera mera? Delutvärdering av satsningen på nationella kvalitetsregister. Den ger en utförligare kartläggning av de nationella kvalitetsregistrens täckningsgrad. Ett registers täckningsgrad anges i procent och är ett mått på hur stor andel av de personer som borde vara med i registret som faktiskt är det. Promemorian redogör för olika registers täckningsgrad, indelat efter hur beräkningarna har gjorts samt efter typ av register och sjukdomstillstånd. En bedömning görs också om varje enskilt kvalitetsregister. Promemorian konstaterar följande: Promemorian Nationella kvalitetsregisters täckningsgrad Täckningsgrad är en aspekt av datakvalitet; vissa sorters data kräver hög täckningsgrad för att vara tillförlitliga. Det finns olika sätt att beräkna täckningsgrad, vilket gör det svårt att jämföra olika register. Olika register har olika förutsättningar för att beräkna täckningsgrad. Förhoppningen är att promemorian ska bidra till bättre möjligheter att kunna jämföra de olika registrens täckningsgrad. Vårdanalys hoppas också att den kan bidra till ökad förståelse för registrens olika förutsättningar att mäta och öka sin täckningsgrad. 2.1.8 Utvärdering av klinikläkemedel internationella exempel (PM 2014:4) Vårdanalys har utarbetat ett underlagsmaterial till rapporten Värdefullt men inte fullvärdigt, som är en utvärdering av den svenska försöksverksamheten kring hälsoekonomiska bedömningar av klinikläkemedel. Underlaget presenteras i denna promemoria och utgörs av en internationell utblick och kartläggning av åtta andra länders arbete med sådana bedömningar. Promemorians resultat sammanfattas i fem punkter som Vårdanalys anser kan bidra till den fortsatta utvecklingen av den svenska modellen: Det finns flera sätt att öka patienternas delaktighet i utvärderingsprocessen. Den internationella utblicken kan fungera som riktmärke för vad som är rimliga handläggningstider. Välstrukturerade och informativa hemsidor bidrar till transparens, förutsägbarhet och förståelse för processen. Arbetet med externa experter kan ske på olika sätt. Mer internationellt samarbete skulle kunna vara en intressant utveckling. Promemorian Utvärdering av klinikläkemedel internationella exempel Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014 21 (68)

Verksamhetsområde 1 Analys och granskning 22 (68) Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014

Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014 23 (68)

Verksamhetsområde 1 Analys och granskning 24 (68) Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014

3 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Resultaträkning för verksamhetsområdet Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 7 414 5 667 1 951 473 Intäkter av bidrag 18 693 8 183 1 230 0 Finansiella intäkter 23 47 10 5 Summa 26 130 13 897 3 191 478 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -12 569-6 595-910 -286 Kostnader för lokaler -2 520-1 106-205 -53 Övriga driftkostnader -10 729-6 023-2 020-127 Finansiella kostnader -6-7 -2 0 Avskrivningar och nedskrivningar -307-166 -54-12 Summa -26 130-13 897-3 191-478 Verksamhetsutfall 0 0 0 0 Transfereringar Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 1 446 0 0 0 Lämnade bidrag -1 446 0 0 0 Saldo 0 0 0 0 Årets kapitalförändring 0 0 0 Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014 25 (68)

Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Vårdanalys har som en av sina uppgifter enligt instruktionen att på regeringens uppdrag bistå med utvärderingar och uppföljningar av beslutade eller genomförda statliga reformer och andra statliga initiativ. Verksamhetsområdet omfattar, förutom regeringsuppdrag, också bland annat remissvar och deltagande i statliga kommittéer och råd. Samtliga regeringsuppdrag har finansierats av bidrag med undantag från Uppföljning av tillgängligheten i hälso- och sjukvården som finansierats med anslagsmedel. Under året har Vårdanalys haft följande regeringsuppdrag: Uppdrag Delrapportering under 2014 Datum för slutrapport Analys av skillnader i vården - 2014-10-20 Utvärdering av nyttan med att genomföra hälsoekonomiska bedömningar av läkemedel i slutenvården - 2014-04-30 Utveckling av kvaliteten i äldreomsorgen - 2015-05-31 Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa 2012 2016 2014-10-01 2017-05-15 Underlag till landstingsdialoger - 2014-12-01 Utvärdering av satsningen på nationella kvalitetsregister Uppföljning av tillgängligheten i hälso- och sjukvården Utvärdering av nationella riktlinjers effekter ur ett patientperspektiv Utvärderingen av nyttan med att genomföra hälsoekonomiska bedömningar av medicinteknikska produkter 2014-12-01 2017-12-01-2014-04-01 - 2015-11-04-2015-03-31 International Health Policy Survey 2014-12-31 Harkness Fellowship (ingår i regeringsuppdraget International Health Policy Survey) Uppföljning av den nationella vårdgarantin och kömiljarden (i regleringsbrev för 2015 ändrades uppdragets namn till Fördjupad analys av tillgänglighet i hälso- och sjukvården) Uppdrag att följa upp implementeringen av den nya patientlagen - 2015-01-31-2015-06-30 - 2017-01-15 26 (68) Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014

Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Nedan redovisas de viktigaste prestationerna inom verksamhetsområdet under 2014. Tabell 3. Prestationer och totala kostnader per prestation (tkr). Prestationer Kostnad Uppföljning av tillgängligheten i hälso- och sjukvården (Låt den rätte komma in, Rapport 2014:3) 3 776 Utvärdering av nyttan med att genomföra hälsoekonomiska bedömningar av läkemedel i slutenvården (Värdefullt men inte fullvärdigt, Rapport 2014:4) 654 Uppföljning och utvärdering av handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa 2012-2016 (Utvärdering av handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa, Rapport 2014:6) 4 119 Analys av skillnader i vården (En mer jämlik vård är möjlig, Rapport 2014:7) 1 933 Utvärdering av satsningen på nationella kvalitetsregister (Registrera flera eller analysera mera?, Rapport 2014:9) 2 416 Underlag till landstingsdialoger (Stärkt dialog för ökad utvecklingskraft, Rapport 2014:10) 1 816 International Health Policy Survey (Vården ur patienternas perspektiv, Rapport 2014:11) 2 838 Summa 17 552 Genomsnittskostnad 2 507 Tabell 4. Utveckling av prestationer för regeringsuppdrag (antal och tkr). Utveckling av prestationer 2014 2013 Antal redovisade prestationer 7 4 Genomsnittskostnad 2 507 1 709 År 2013 var det första året Vårdanalys redovisade prestationer inom detta verksamhetsområde, varför jämförelsesiffror för tidigare år inte redovisas. Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014 27 (68)

Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag 3.1 REDOGÖRELSE FÖR ÅRETS VIKTIGARE PRESTATIONER 3.1.1 Låt den rätte komma in (Rapport 2014:3) Vårdanalys har på regeringens uppdrag följt upp tillgängligheten till vård efter tre reformer: apoteksomregleringen, vårdvalet samt vårdgarantin och Kömiljarden. Bristande tillgänglighet till hälso- och sjukvården har varit ett långvarigt problem i Sverige, som har stått i kontrast till de överlag goda medicinska resultaten. De tre reformerna är några av alla insatser som har gjorts för att motverka den bristande tillgängligheten. De har haft ökad tillgänglighet som ett av flera mål. Slutsatser om reformernas påverkan på tillgängligheten: Rapporten Låt den rätte komma in Apoteksomregleringen: Apoteken har blivit fler, framför allt i tätbefolkade områden, men det har blivit svårare att få tag i receptbelagda läkemedel vid första apoteksbesöket. Vårdvalsreformen: Vårdcentralerna har blivit fler, framför allt de i privat regi. Skillnaderna är dock stora mellan landstingen och mellan tät- och glesbefolkade områden. Antalet besök har ökat och tillgängligheten tycks därmed har förbättrats. Bristande kontinuitet och koordinering av vården är fortfarande svagheter. Vårdgarantireformen och Kömiljarden: Väntetiderna har minskat och stabiliserats. Fortfarande väntar dock 10 15 procent av patienterna längre än vårdgarantins tidsgränser, och det finns stora skillnader mellan landstingen. Vårdanalys sammantagna bedömning är att reformerna har främjat tillgängligheten för en majoritet av befolkningen, men att det för vissa grupper har varit små eller inga förbättringar. Reformerna har syftat till att stärka patientens ställning, men förutsätter att individen har förmåga att utnyttja de nya möjligheterna. Ännu har reformerna inte lett till genomgripande innovationer eller nya sätt att organisera vården som ökar tillgängligheten. Vårdanalys konstaterar också att ekonomiska incitament är kraftfulla styrverktyg, men de ökar också risken för negativa sidoeffekter. Kunskapen om tillgänglighet har förbättrats men uppföljningsmöjligheterna behöver stärkas. Utifrån resultaten ger Vårdanalys följande rekommendationer: Överväg en differentierad vårdgaranti utifrån behov och att låta vårdgarantin omfatta en större del av vårdkedjan. Följ upp och undersök förutsättningarna på apoteksmarknaden. Möjliggör ansvarstagande för kontinuitet och koordinering, särskilt för personer med omfattande eller särskilda behov. Utveckla data på särskilt prioriterade områden. Undanröj hinder för innovativa lösningar för ökad tillgänglighet. Arbetet presenterades bland annat på ett policyseminarium på Regeringskansliet samt på ett seminarium och presskonferens i samband med att rapporten publicerades. 28 (68) Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014

Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag 3.1.2 Värdefullt men inte fullvärdigt (Rapport 2014:4) I den här slutrapporten har Vårdanalys utvärderat den sammantagna nyttan med hälsoekonomiska bedömningar av klinikläkemedel. I november 2010 fick Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i uppdrag av regeringen att etablera en försöksverksamhet för hälsoekonomiska utvärderingar av så kallade klinikläkemedel, det vill säga läkemedel som används främst på sjukhus. Vårdanalys har fått uppdraget att utvärdera verksamheten. I rapporten konstateras att det finns ett värde i att göra hälsoekonomiska utvärderingar av klinikläkemedel och att det är bra att det görs på nationell nivå. Landstingen anser till exempel att kunskapsunderlag och rekommendationer hjälper till vid beslut om läkemedelsanvändning. Samtidigt finns det stora brister i verksamheten som gör att värdet av bedömningarna minskar. Vårdanalys identifierar tre övergripande viktiga förbättringsområden: Rapporten Värdefullt men inte fullvärdigt Arbetet brister i tranparens och förutsägbarhet. De långa handläggningstiderna kan fördröja tillgången till nya läkemedel som potentiellt kan rädda liv. Det finns begränsade möjligheter för olika aktörers ståndpunkter att komma till tals. Vårdanalys ger också förslag till fortsatt utveckling: Inför ett snabbspår för särskilt angelägna läkemedel. Involvera patienter i processen. Utred vem som bör ge rekommendationerna. Arbetet presenterades bland annat på ett policyseminarium på Regeringskansliet, i Almedalen på ett seminarium anordnat av Kommissionen för jämlik vård samt på möten med TLV och med företrädare för landstingen. Slutsatserna från arbetet presenterades också i en debattartikel på Svd Brännpunkt den 30 april, Alltför lång väntan på beslut om läkemedel. 3.1.3 Utvärdering av handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa (Rapport 2014:6) Handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa är regeringens satsning mot psykisk ohälsa under perioden 2012 2016. Vårdanalys har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera satsningen efter varje år. Denna rapport är den andra i ordningen och är en utvärdering av 2013 års insatser samt av patient- och brukarcentrering i vården och omsorgen av personer med psykisk ohälsa och deras anhöriga. Utvärderingen ger följande slutsatser: Satsningen har bidragit till att synliggöra situationen för personer med psykisk ohälsa och de brister som finns i vården och omsorgen för dessa grupper. Vissa PRIO-insatser har uppvisat goda resultat, exempelvis när det gäller avtal för samverkan mellan olika aktörer i kommuner och landsting. Rapporten Utvärdering av handlingsplanen PRIO psykisk ohälsa Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014 29 (68)

Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Kopplingen mellan insatser och satsningens mål är svag. Bland annat har alltför många och omfattande mål satts upp för satsningen i förhållande till de avsatta resurserna och tidsramarna. Vissa mål motsvaras inte heller tillräckligt av konkreta insatser. Vissa av insatserna har en relativt låg ambitionsnivå. Det gäller exempelvis när ersättning tilldelas för arbete som redan ska bedrivas enligt lag. Vårdanalys samlade bedömning är att PRIO:s inriktning på flera avgörande punkter inte är ändamålsenlig. Det krävs mer genomtänkta, genomgripande och långsiktiga åtaganden från staten, kommuner och landsting för att närma sig målen. Vårdanalys ger därför rekommendationen att regeringen bör utarbeta en ny långsiktig strategi för en förbättrad psykisk hälsa. Satsningen bör sträcka sig bortom de 4 5 år som gäller för PRIO, då det inte är realistiskt att åstadkomma nödvändiga förändringar under en så kort tidshorisont. Arbetet presenterades bland annat för de som arbetar med satsningen samt på seminarium med patientföreträdare. 3.1.4 En mer jämlik vård är möjlig (Rapport 2014:7) Vårdanalys har fått i uppdrag av regeringen att göra en fördjupad analys av skillnader i vård, behandling och bemötande. Syftet är att öka kännedomen och kunskapen om vad som kan ha betydelse för jämlik vård och vad som kan orsaka skillnader i vården. Tidigare har Vårdanalys publicerat promemorian Hur kan man identifiera omotiverade väsentliga skillnader i vården?. Rapporten är slutredovisningen av uppdraget. Rapportens slutsatser: Rapporten En mer jämlik vård är möjlig Det finns många skillnader i vården alla är inte ojämlik vård. Ojämlikhet mellan landsting påverkas av skillnader i hur vården organiseras och tillgång till utrustning och specialistkompetens. Vårdmötet är en viktig faktor bakom omotiverade skillnader mellan befolkningsgrupper. Även bristande kunskapsstyrning kan bidra till skillnader mellan befolkningsgrupper. Otillräcklig kompetens i den somatiska vården bidrar till skillnader mellan patienter med och utan psykisk sjukdom. Vårdanalys ger sex förslag på åtgärdsområden för att öka jämlikheten i vården: Utveckla en nationell modell för att mäta och följa upp ojämlik vård. Kartlägg geografiska skillnader i tillgång till utrustning och specialistkompetens. Stärk utsatta grupper i mötet med vården. Öka kunskapen om vad som händer i mötet mellan patient och vårdpersonal. Stärk förutsättningarna för vårdpersonal att bedriva en mer jämlik vård. Samla och utvärdera information om effekter av de metoder som tidigare provats för ökad jämlikhet. 30 (68) Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014

Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Arbetet presenterades bland annat i Almedalen på ett seminarium anordnat av Kommissionen för jämlik vård, samt på ett stort antal seminarier och konferenser. 3.1.5 Registrera flera eller analysera mera? (Rapport 2014:9) De nationella kvalitetsregistrens primära syfte är att underlätta uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvårdens resultat och kvalitet. Vårdanalys har regeringens uppdrag att utvärdera den satsning på registren som staten och Sveriges Kommuner och Landsting driver mellan 2012 och 2016. I rapporten presenteras en första delutvärdering. En slutlig utvärdering publiceras 2017. Rapporten konstaterar att två av de sex effektmål som sattes för slutet av år 2013 har uppnåtts. Satsningen har bidragit till en kraftig utveckling av kvalitetsregistren men utmaningar återstår för att nå de slutgiltiga målen. Även förutsättningarna för registren har förbättrats, men också där finns utvecklingsområden. Satsningens styrning och organisation kan förbättras bland annat när det gäller anslag, användning av registerdata samt att registren har olika förutsättningar. Vårdanalys har också identifierat tre centrala utvecklingsområden för att registren ska kunna nå den potential de har för förbättringsarbete i hälso- och sjukvården: Rapporten Registrera flera eller analysera mera? Kvalitetsregisters roll i den samlade informationsinfrastrukturen. Systemen för till exempel journaler behöver integreras med kvalitetsregistren och bli del av ett samverkande it-system. Användningen av registerdata för förbättringsarbete i vården. Hittills har satsningen i hög utsträckning varit inriktad på att förbättra datakvalitet och öka inrapporteringen, snarare än att öka och förbättra användningen av registerdata. Utveckling av satsningen och förberedelser för fortsättningen. Satsningen har varit positiv för utvecklingen av registren, men det finns anledning att finslipa målen inför satsningens sista del och förbereda hur arbetet ska fortgå när satsningen avslutas. Vårdanalys ger i rapporten ett antal konkreta rekommendationer för att justera satsningens utformning inför dess två återstående år. De gäller bland annat att överväga anpassade mål för olika register och att i högre utsträckning bevilja nationella kvalitetsregister flerårsanslag. Arbetet presenterades bland annat på policyseminarium på Regeringskansliet och för olika aktörer inblandade i satsningen. 3.1.6 Stärkt dialog för ökad utvecklingskraft (Rapport 2014:10) Vårdanalys ger i denna rapport förslag på en återkommande hälso- och sjukvårdsdialog mellan Socialdepartementet och landstingen. Rapporten presenterar även ett ramverk som kan användas för att följa hälso- och sjukvårdens resultat inför dialogen. Vårdanalys föreslår i rapporten en vidareutveckling av den landstingsdialog som Socialdepartementet har genomfört de senaste åren. Rapporten Stärkt dialog för ökad utvecklingskraft Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014 31 (68)

Staten och landstingen har olika roller men ett gemensamt ansvar för hälso- och sjukvårdens utveckling. Hälso- och sjukvårdsdialogen ska därför vara ett forum för strategisk samverkan mellan Socialdepartementet och landstingens ledningar. Vårdanalys föreslår att en utvecklad hälso- och sjukvårdsdialog sker i tre faser: Dialogen förbereds: Socialdepartementet och landstinget (genom Sveriges Kommuner och Landsting) enas om fokusområden för dialogen. Socialdepartementet besöker och för dialog med samtliga landsting. Dialogen stöds av underlag som består av resultatsammanställningar på landstingsnivå, analyser av fokusområden samt diskussionsfrågor om statens verksamhet och insatser. Socialdepartementet och landstingen samlas för en dialog på nationell nivå utifrån erfarenheterna från landstingsdialogerna. Vårdanalys ger också förslag på hur ett ramverk för att följa hälso- och sjukvårdens resultat och förutsättningar kan utformas. Det består av de övergripande dimensionerna hälsa i befolkningen, kvalitet i tjänsterna, effektiva och hållbara hälso- och sjukvårdssystem samt jämlik hälsa och vård. Vårdanalys rekommenderar att Socialdepartementet och landstingen enas om formerna och en tidplan för en första hälso- och sjukvårdsdialog 2015 2016. Arbetet presenterades bland annat på landstingsledningsseminariet, som samlar ledande politiker och tjänstemän från samtliga landsting 3.1.7 Vården ur patienternas perspektiv (Rapport 2014:11) I denna rapport sammanfattas de svenska och internationella resultaten från International Health Policy Survey 2014, en studie om hur patienter i olika länder upplever kontakterna med vården. 2014 års undersökning vände sig till personer som är 55 år eller äldre. Vårdanalys har tidigare pekat på att en central svaghet i svensk hälso- och sjukvård är att den inte är tillräckligt patientcentrerad. Rapporten bekräftar den bilden. Jämfört med de andra länderna utmärker sig Sverige med svaga resultat på en rad områden. Rapporten Vården ur patienternas perspektiv Vården i Sverige är sämre på att ge information som gör det möjligt för patienten att ta välgrundade beslut om sin vård och hälsa. Vården har inte lyckats skapa bättre förutsättningar för patienten att ta en mer aktiv roll i mötet med vården. Vården kan bli bättre på att stödja patienten att själv kunna följa och hantera sin sjukdom. Fortsatta brister ses i koordineringen av vården, men samordning av information har till viss del stärkts. Sverige är bland de bättre på att erbjuda stöd mellan läkarbesöken till personer med kronisk sjukdom. Närstående i Sverige är minst lika engagerade i omsorgsrollen som närstående i andra länder. 32 (68) Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014

Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Jämförelsen visar att Sverige har stora möjligheter att utveckla hälso- och sjukvården genom att göra den mer patientcentrerad. I samband med att rapporten publicerades den 23 december presenterade myndighetens patientråd arbetet på DN Debatt, Sverige sämst på patienters delaktighet i den egna vården. 3.2 REMISSER Svar på remisser redovisas som en sammantagen prestation. Myndigheten har under året svarat på 6 remisser. Av särskild betydelse för myndighetens verksamhetsområde var remissyttrandena avseende promemorian En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9) och promemorian Vårdvalssystem i primärvården (S2014/7186/FS). År 2013 var första året som remisser redovisades som en prestation, varför vi inte lämnar jämförelsetal för tidigare år. Tabell 5. Utveckling av antal remissvar (antal och totalkostnader i tkr). Utveckling 2014 2013 Antal 6 6 Total kostnad 120 202 3.3 DELTAGANDE I STATLIGA KOMMITTÉER OCH RÅD Myndighetens personal har under året bidragit till arbetet i två statliga kommittéer. Analyschefen har varit förordnad som expert i Ägarprövningsutredningen (Fi 2012:131). Chefsjuristen har varit förordnad som expert i Registerforskningsutredningen (U 2013:01). Myndigheten för vårdanalys årsredovisning 2014 33 (68)