Årsredovisning Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Transkript

1 Årsredovisning 2018 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

2 Årsredovisning 2018 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Citera gärna ur skriften, men ange källa. Årsredovisningen finns även publicerad på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Grafisk Design och produktion: Les Creatives Sthlm ISBN:

3 Årsredovisning 2018 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys DNR 3689/2019 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (69)

4 2 (69) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2018

5 Generaldirektörens inledning Under verksamhetsåret 2018 har vi bedrivit ett stort antal projekt. Totalt har vi publicerat 13 analysrapporter och 1 promemoria. Våra tre övergripande analysområden under 2018 har varit: en personcentrerad vård och omsorg som utgår från patienternas och brukarnas förutsättningar, behov och resurser en jämlik vård och omsorg utan omotiverade skillnader effektiva vård- och omsorgssystem för en god vård och omsorg. I arbetet har myndighetens strategiska plattform varit vägledande, till exempel i insatserna med att utveckla verksamhetsstyrningen och projektstyrningsmodellen. Under året har vi har också börjat tillämpa ett uppföljningsramverk som syftar till att följa upp verksamheten och synen på vårt bidrag externt och internt. Vidare har vi under året bedrivit ett omfattande arbetsmiljöarbete, infört ett nytt ekonomistyrningssystem och arbetat med implementering av dataskyddsförordningen. Stockholm den 21 februari 2019 Jean-Luc af Geijerstam Generaldirektör Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (69)

7 Innehåll 1 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Myndighetens uppgifter och inriktning Organisation Verksamhetsområde 1 Egeninitierad analys och granskning Redogörelse för årets viktigare prestationer Förnuft och känsla (rapport 2018:4) Allmän tillgång? (rapport 2018:5) Bäddat för utveckling (rapport 2018:6) Från mottagare till medskapare (rapport 2018:8) Fatta läget (rapport 2018:9) Lika läge för alla? (rapport 2018:10) En akut bild av Sverige (rapport 2018:13) Implementering i vården (PM 2018:1) Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag Redogörelse för årets viktigare prestationer En lob i mål? (rapport 2018:1) I väntans tider (rapport 2018:2) Stöd på vägen (rapport 2018:3) Sponsring med eftertanke? (rapport 2018:7) På väg (rapport 2018:11) Möten med mening (rapport 2018:12) Remisser Deltagande i statliga kommittéer och utredningar samt råd Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationer Redogörelse för årets viktigare prestationer Analysplan Konferenser, seminarier och nätverk Andra större kommunikationsinsatser Uppföljning av Vårdanalys Genomslaget i redaktionella medier Hur förekommer Vårdanalys i artiklar och inslag? Genomslaget i sociala medier Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (69)

8 Innehåll 5 Verksamhetsområde 4 Juridik, ekonomi och administration Ekonomi Indelning och prestationer Fördelning av gemensamma intäkter och kostnader på verksamhets område Redovisning av kostnader per prestation Kompetens Bemanning och kompetensförsörjning Kompetensutveckling Arbetsmiljö och hälsa Sjukfrånvaro Jämställdhet och mångfald Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Sammanställning över väsentliga uppgifter Bilagor Bilaga 1 Patientrådets sammansättning Underskriftsmening (69) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2018

9 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (69)

11 1 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 1.1 MYNDIGHETENS UPPGIFTER OCH INRIKTNING Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) uppgift enligt förordningen (2010:1385) med instruktion för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (instruktion) är att ur ett patient-, brukaroch medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvård, tandvård och omsorg. Vårdanalys ska enligt 2 1. följa upp och analysera vårdens och omsorgens funktionssätt, 2. effektivitetsgranska statliga åtaganden och verksamheter, samt 3. inom sitt verksamhetsområde bistå regeringen med underlag och rekommendationer för effektivisering av statlig verksamhet och styrning. Vårdanalys har även till uppgift enligt 3 att 1. kontinuerligt utvärdera sådan information om vården och omsorgen som lämnas till den enskilde, i fråga om informationens innehåll, kvalitet, ändamålsenlighet och tillgänglighet, 2. på regeringens uppdrag bistå med utvärderingar och uppföljningar av beslutade eller genomförda statliga reformer och andra statliga initiativ, samt 3. inom sitt verksamhetsområde bedriva omvärldsbevakning och genomföra internationella jämförelser. Sedan den 1 oktober 2018 gäller även, enligt 3 a, att myndigheten i sitt arbete enligt 1 3 ska inkludera ett jämställdhetsperspektiv där det är möjligt. Myndighetens uppgifter är, som framgår av formuleringarna, breda och öppna. Samtidigt är våra resurser små i jämförelse med de sektorer vi ska följa upp och analysera. Det innebär att vi återkommande behöver uppdatera vår strategiska inriktning för att stärka våra möjligheter att uppfylla uppgifterna och skapa mesta möjliga nytta för våra målgrupper. Följande bild sammanfattar myndighetens strategiska plattform. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (69)

12 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys VISION detta verkar vi för En god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för VÅR ROLL detta bidrar vi med Policyrelevanta kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt och styrning VÅR VERKSAMHET detta gör vi Utvärderingar av reformer och satsningar Problembaserad analys och granskning Strukturerade jämförelser VÄGLEDANDE PRINCIPER så arbetar vi Patientens, brukarens och medborgarens perspektiv Oberoende analys Konstruktiv ansats Vetenskapligt förhållningssätt Kommunikativt arbetssätt Myndighetens verksamhet är indelad i verksamhetsområden som beslutas av styrelsen i arbets- och delegeringsordningen. Dessa verksamhetsområden är: Verksamhetsområde 1 Verksamhetsområde 2 Verksamhetsområde 3 Verksamhetsområde 4 Egeninitierad analys och granskning (Tidigare Analys och granskning) Regeringsuppdrag (Tidigare Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag) Kommunikation och externa relationer Juridik, ekonomi och administration 10 (69) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2018

13 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 1.2 ORGANISATION Vårdanalys är en styrelsemyndighet. Under året bestod styrelsen av: Anders Anell (ordförande, under hela året) Håkan Ceder (under hela året, under perioden 29 maj 29 aug även vice ordförande) Jean-Luc af Geijerstam (generaldirektör under perioden 1 sept 31 dec 2018) Eva Fernvall (under hela året) Fredrik Lennartsson (generaldirektör under perioden 1 jan 28 jan) Titti Mattsson (perioden 15 feb 31 dec) Karin Nylén (tjänsteförrättande generaldirektör under perioden 5 jan 28 jan, vikarierande generaldirektör under perioden 29 jan 31 aug) Karin Tengvald (under perioden 20 februari 28 maj och 30 aug 31 dec även vice ordförande) Hans Winberg (under perioden 12 apr 31 dec) Styrelsen har under året haft 10 sammanträden. Kopplat till myndigheten finns, i enlighet med myndighetens instruktion, ett patient- och brukarråd. Patient- och brukarrådet utses av styrelsen och har enligt 8 i instruktionen till uppgift att identifiera och lämna förslag på angelägna områden för analys och granskning, samt att bistå myndigheten i arbetet med att identifiera patienters, brukares och medborgares behov av information. Patient- och brukarrådet har under året lämnat viktiga bidrag i arbetet med att ta fram analysplanen för 2019, kvalitetssäkrat och säkerställt patient-, brukaroch medborgarperspektivet i ett antal pågående projekt samt bistått i arbetet med att sprida resultatet av genomförda analyser och granskningar. Patient- och brukarrådet har under året haft sammanlagt 5 sammanträden. I bilaga 1 finns en lista över de ledamöter som har ingått i patient- och brukarrådet under året. Myndighetens kansli är uppdelat i avdelningen för analys och granskning samt staben. Avdelningen för analys och granskning ansvarar för att planera och genomföra egeninitierade analys- och granskningsprojekt samt regeringsuppdrag och består av tre enheter. Staben ansvarar för stödfunktionerna inom bland annat juridik, kommunikation, ekonomi, administration och lokalfrågor. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (69)

17 2 Verksamhetsområde 1 Egeninitierad analys och granskning Tabell 1. Resultaträkning för verksamhetsområdet Egeninitierad analys och granskning (tkr) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Årets kapitalförändring Verksamhetsområdets inriktning styrs utöver instruktionen av den analysplan och verksamhetsplan, inklusive internbudget, som läggs fast av styrelsen. Nedan beskrivs verksamheten och de viktigare prestationerna inom verksamhetsområdet under året. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (69)

18 Verksamhetsområde 1 Egeninitierad analys och granskning Tabell 2. Prestationer och kostnader per prestation (tkr). Prestationer Direkta kostnader Indirekta kostnader Totala kostnader Förnuft och känsla (rapport 2018:4) Allmän tillgång (rapport 2018:5) Bäddat för utveckling (rapport 2018:6) Från mottagare till medskapare (rapport 2018:8) Fatta läget (rapport 2018:9) Lika läge för alla? (rapport 2018:10) En akut bild av Sverige (rapport 2018:13) Implementering i vården (PM 2018:1) Summa Genomsnittskostnad per rapport Genomsnittskostnad per promemoria Tabell 3. Utveckling av prestationer inom verksamhetsområdet (antal och tkr). Utveckling av prestationer Antal publicerade rapporter Genomsnittskostnad per rapport Antal publicerade promemorior Genomsnittskostnad per promemoria REDOGÖRELSE FÖR ÅRETS VIKTIGARE PRESTATIONER Förnuft och känsla (rapport 2018:4) För att hälso- och sjukvårdssystemet ska fungera bra, måste befolkningen känna förtroende för det. Överlag har svenskarna stort förtroende för vården, men det finns stora skillnader både mellan landsting, olika vårdformer och enskilda individer. I rapporten beskriver vi förtroendets nuläge och utveckling samt förtroendets betydelse för hälso- och sjukvårdssystemet och individen. Vi identifierar också ett antal faktorer inom och utom hälso- och sjukvården som har betydelse för att forma förtroendet. 16 (69) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2018

19 Verksamhetsområde 1 Egeninitierad analys och granskning Stora skillnader mellan landsting, vårdformer och individer Det generella förtroendet för sjukvården är stort. På nationell nivå ser vi ingen långsiktig trend mot vare sig ökat eller minskat förtroende under de senaste 20 åren. Däremot är det stora skillnader mellan landstingen. Vi ser ett samband mellan graden av förtroende hos olika personer och olika sätt att agera i hälsooch sjukvården. Personer med litet förtroende för vården undviker till exempel oftare vård och avstår från behandling än de som har stort förtroende för vården. Sjukhusen har större förtroende än vårdcentralerna. Vi ser också att befolkningen har ett mycket stort förtroende för vårdpersonalen, medan förtroendet för hälsooch sjukvårdssystemet och beslutsfattare är mindre. Personalens bemötande är viktigt Våra analyser visar att den egna uppfattningen om och erfarenheten av personalens bemötande och kompetens, tillgängligheten till vården, kontinuiteten samt vårdens styrning, ledning och resurser påverkar förtroendet. Förtroendet påverkas också av faktorer utom vårdens kontroll, till exempel samhällsutvecklingen och individuella attityder och egenskaper. Rapporten Förnuft och känsla Vi rekommenderar Det behövs ett långsiktigt arbete med de faktorer i vården som är viktiga för förtroendet. Förtroendeperspektivet bör finnas med i reformer och utvecklingsarbete. Alla landsting bör följa och analysera hur förtroendet utvecklas och hur det kan stärkas respektive upprätthållas. En sammanhållen nationell uppföljning av befolkningens attityder till hälsooch sjukvården kan skapa bättre förutsättningar för att utveckla vården ur ett patient- och medborgarperspektiv Allmän tillgång? (rapport 2018:5) I dag betonas vikten av att den första linjens vård behöver stärkas, bland annat för att möta utvecklingen mot fler äldre och kroniskt sjuka personer i befolkningen. Trots det är antalet läkare i primärvården lågt. Vi har undersökt tillgången till läkare i primärvården och identifierat utvecklingsområden för en mer strategisk kompetens försörjning som utgår från befolkningens behov. Brist på läkare och stora skillnader mellan vårdcentraler Hälften av landets vårdcentraler uppger att de har vakanser. Det betyder att de både har ett behov av och råd att anställa fler läkare. Det finns även stora skillnader i bemanningen mellan enskilda vårdcentraler och mellan storstäder och glesbygd. Vårdcentraler i glesbygden har svårare att rekrytera fast personal, medan vårdcentraler utanför storstäderna klarar sin läkarförsörjning genom hyrläkare och vikarier. Bristen beror till stor del på att det har saknats en samlad och långsiktig strategi för primärvårdens läkarförsörjning på nationell och regional nivå. Rapporten Allmän tillgång? Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (69)

20 Verksamhetsområde 1 Egeninitierad analys och granskning Vi rekommenderar Staten och landstingen behöver ta ett samlat ansvar för antalet och fördelningen av olika medicinska specialiteter i landet. Det arbetet behöver ske både nationellt och regionalt. Staten och landstingen behöver utveckla och använda mer avancerade prognoser som tar hänsyn till förändringar i behovet av läkare. Staten behöver fortsätta arbetet med att se över och anpassa innehållet i de traditionellt sjukhusfokuserade grund- och specialistutbildningarna för att öka intresset för allmänmedicin Bäddat för utveckling (rapport 2018:6) Mycket av utvecklingsarbetet i hälso- och sjukvården och socialtjänsten sker genom projekt. Samtidigt leder långt ifrån alla till långsiktigt hållbar utveckling och lärande. Rapporten Bäddat för utveckling En viktig faktor för framgång för utvecklingsprojekt är patient- och brukarinflytande Vi har identifierat sju grupper av faktorer som påverkar framgången för utvecklingsprojekt. En viktig faktor är patient- och brukarinflytande som kan vara en förutsättning för långsiktigt hållbar utveckling. Andra faktorer är till exempel organisatorisk utvecklingskraft, personligt engagemang och att projektet drivs nära verksamheten. Vår analys visar att ett utvecklingsprojekts förutsättningar att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i hälso- och sjukvården eller i socialtjänsten i stora delar ligger utanför projektets direkta påverkan. Ansvaret vilar i hög grad på kommuner och landsting. Vi rekommenderar Landstingen och kommunerna bör utveckla rutiner för att öka patient- och brukarinflytandet. Landstingen och kommunerna bör säkerställa att det finns strategier för att genomföra goda projektresultat. Regeringen och andra statliga finansiärer bör ställa krav på att de projekt som finansieras genom statliga medel hanterar de faktorer som är kritiska för möjligheten att bidra till långsiktigt hållbar utveckling. Rapporten Från mottagare till medskapare Från mottagare till medskapare (rapport 2018:8) Den svenska hälso- och sjukvården visar på flera områden upp goda medicinska resultat. Däremot ser vi att den svenska vården i jämförelse med andra länder har sämre resultat när det gäller olika delar av vården som kan samlas under begreppet personcentrering. För att nå dit behöver hela hälso- och sjukvårdssystemet utvecklas och patienters och närståendes erfarenheter, kunskaper och resurser behöver tas tillvara bättre. 18 (69) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2018

21 Verksamhetsområde 1 Egeninitierad analys och granskning Vår rapport utgår till stor del från internationell forskning om fungerande sätt att öka personcentreringen. Syftet är att vägleda och inspirera beslutsfattare, vård personal och patientföreträdare i arbetet med att skapa en mer personcentrerad vård. Utgå från individens behov och resurser För att göra vården mer personcentrerad behövs ett mer systematiskt utvecklingsarbete i hela hälso- och sjukvårdssystemet allt från vårdens medarbetare som möter patienter, till deras chefer och till högsta ledningar i landsting och regioner. Det behövs också ett perspektivskifte. I stället för att se patienten som en mottagare behöver vi se patienten som en medskapare. Och i stället för fragmentisering och färdiga lösningar behöver vi helhetsperspektiv och individanpassning Fatta läget (rapport 2018:9) Uppföljningen av den sociala dygnsvården för barn och unga har stora brister och saknar barnens perspektiv. Vi har i en studie frågat barn som är eller har varit placerade hur de tycker att den sociala dygnsvården borde fungera. Vi har också tagit fram ett förslag på en nationell struktur för att förbättra uppföljningen. Det finns brister i uppföljningen Att följa upp den sociala dygnsvården för barn och unga är minst lika viktigt som att följa upp hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. Men vår undersökning visar att vi är långt ifrån där i dag. Därför har vi tagit fram ett förslag på hur man kan förbättra dagens uppföljning. En viktig utgångspunkt för vårt förslag är vad barn och unga själva tycker. Vi har frågat barn som är eller har varit placerade hur de tycker att den sociala dygnsvården borde fungera. De uppgifter vi har fått fram har vi delat in i åtta grupper: bemötande, delaktighet, sociala relationer, trygghet, hälsa och omsorg, utbildning, fritid samt självständighet. Rapporten Fatta läget Vi rekommenderar Regeringen bör införa en nationell struktur för uppföljning som utgår från vårt förslag. En viktig del av förslaget är en nationell brukarundersökning, för att få barnens perspektiv på hur vården fungerar. Kommunerna bör förbättra sina förutsättningar för att arbeta med uppföljning och verksamhetsutveckling, och regeringen bör stödja kommunerna i det arbetet. Det handlar framför allt om att förbättra kommunernas verksamhetssystem och förstärka kompetensen i uppföljnings- och förbättringsarbete. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (69)

22 Verksamhetsområde 1 Egeninitierad analys och granskning Lika läge för alla? (rapport 2018:10) Barn som far illa ska få tillgång till socialtjänstens insatser på lika villkor. Men vi vet i dag väldigt lite om de får det. Därför har vi tagit fram kriterier för att identifiera omotiverade skillnader. För att se hur de fungerar i praktiken har vi prövat kriterierna på några kommuners utredningar inom den sociala barn- och ungdomsvården. Rapporten Lika läge för alla? Det är både möjligt och angeläget att undersöka omotiverade skillnader i sociala barn- och ungdomsvården Vi ser att olika grupper av barn har olika tillgång till insatser från socialtjänsten. Till exempel beviljas pojkar med utländsk bakgrund i mindre grad insatser än pojkar födda i Sverige, trots att de har likartade behov. Skillnaden kan förklaras av att vårdnadshavarna inte gett samtycke, men varför det ser ut så är oklart. Därför är det viktigt att undersöka orsakerna vidare. Vi ser också att barnen sällan är delaktiga i samtal om kommande insatser. Vi rekommenderar Regeringen och kommunerna bör stärka den nationella och lokala uppföljningen för att löpande och systematiskt följa upp om det förekommer omotiverade skillnader inom den sociala barn- och ungdomsvården. Kommunerna bör stärka barnens delaktighet och se till att alla barn får lika möjligheter till delaktighet i beslut och planering av insatser utifrån varje barns förutsättning En akut bild av Sverige (rapport 2018:13) När primärvården förstärks och sjukhusvården koncentreras, förändras den svenska hälso- och sjukvården. Det kan få stor betydelse för akutsjukvårdens framtida roll och funktion. Vi har därför kartlagt akutsjukvårdens organisation och arbetsfördelning, för att bidra med kunskap i den fortsatta utvecklingen av hälsooch sjukvården. Rapporten En akut bild av Sverige Behandlingsmöjligheter och kompetens skiljer sig mellan akutsjukhusen Varje år får landets akutmottagningar nära två miljoner besök. För att klara det krävs det en bred kompetens dygnet runt. Men kompetensen och erfarenheten hos läkarna som bemannar akutmottagningarna och de beredskapsresurser som finns varierar mellan akutsjukhusen. Till exempel anger 2 av 5 akutmottagningar att det förkommer att icke-legitimerade läkare arbetar självständigt på akutmottagningen utan att en legitimerad läkare finns på plats. Även behandlingsmöjligheterna skiljer sig mellan akutsjukhusen. Exempelvis utför knappt en femtedel av akutsjukhusen inte akuta kirurgiska operationer. Landstingen har olika förutsättningar för det akuta omhändertagandet. Till exempel skiljer sig befolkningsmängd och avstånd till sjukhusen stort i olika delar av Sverige. Skillnaderna mellan de olika sjukhusens uppdrag och roll i dagens akutsjukvårdssystem är inte heller tillräckligt transparenta. 20 (69) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2018

23 Verksamhetsområde 1 Egeninitierad analys och granskning Vi rekommenderar Landstingen bör tydliggöra hur det akuta omhändertagandet ska säkerställas för befolkningen, oavsett om det sker på akutsjukhus eller i andra delar av vården. Landstingen bör säkerställa kompetensnivån på akutmottagningarna Implementering i vården (PM 2018:1) Kunskapsöversikten visar att det inte finns en lösning på den perfekta implementerings processen, men att tidig involvering av både patienter, profession och så kallade intermediärer underlättar processen. Forskare vid Linköpings universitet har identifierat övergripande utmaningar för implementering i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Den här promemorian är deras redovisning av arbetet och är ett underlag till våra rapporter Stöd på vägen en uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar (Rapport 2018:3) och Bäddat för utveckling ett kunskapsunderlag om förutsättningar för utvecklingsprojekt i vården och omsorgen (Rapport 2018:6). Promemorian Implementering i vården Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (69)

27 3 Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag Tabell 4. Resultaträkning för verksamhetsområdet Regeringsuppdrag (tkr) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (69)

28 Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag Vårdanalys har som en av sina uppgifter enligt instruktionen att på regeringens uppdrag bistå med utvärderingar och uppföljningar av beslutade eller genomförda statliga reformer och andra statliga initiativ. Verksamhetsområdet omfattar, förutom regeringsuppdrag, också bland annat remissvar och deltagande i statliga kommittéer och råd. Under 2018 har Vårdanalys avrapporterat följande regeringsuppdrag. Tabell 5. Regeringsuppdrag Uppdrag Utvärdering av satsning på förbättrade insatser vid omhändertagande av berusade personer (LOB) Uppdrag att följa upp regeringens satsning på förlossningsvården och andra insatser för kvinnors hälsa Uppdrag att följa upp och analysera insatserna inom satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar Kartläggning av vårdsponsring inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård Uppföljning av nya lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Datum för rapporteringar under 2018 och framåt (delrapportering) (delrapportering) (delrapportering) IHP samt Utvärdering av PrevenTell Förbättrad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården Underlag till nationellt program för samordning av ledarskap i hälso- och sjukvården Analys av hur digital teknik kan användas inom cancervården (69) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2018

29 Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag Nedan redovisas de viktigaste prestationerna inom verksamhetsområdet under Tabell 6. Prestationer och kostnader per prestation (tkr). Prestationer Bidrag Anslag Utfall Uppdrag att följa upp satsningen för stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer (En lob i mål, rapport 2018:1) Uppdrag att följa upp regeringens satsning på förlossningsvården och andra insatser för kvinnors hälsa (I väntans tider, rapport 2018:2) Uppdrag att följa upp och analysera insatserna inom satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar (Stöd på vägen, rapport 2018:3) Kartläggning av sponsring inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Sponsring med eftertanke, rapport 2018:7) Uppföljning av nya lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården (På väg, rapport 2018:11) Uppdrag att analysera och förklara den svenska befolkningens erfarenheter av sina kontakter med vården utifrån resultaten i IHP-studien (Möten med mening, rapport 2018:12) Summa Genomsnittskostnad per rapport Genomsnittskostnad PM Tabell 7. Utveckling av prestationer för regeringsuppdrag (antal och tkr). Utveckling av prestationer Antal publicerade rapporter Genomsnittskostnad rapporter Antal publicerade promemorior Genomsnittskostnad promemoria Kostnad Harkness Fellowship Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (69)

30 Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag 3.1 REDOGÖRELSE FÖR ÅRETS VIKTIGARE PRESTATIONER En lob i mål? (rapport 2018:1) Varje år omhändertar polisen drygt personer enligt lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB). En övervägande majoritet av dem förs till arrest. Det begränsar både den medicinska säkerheten och möjligheten att fånga upp de personer som behöver stöd för att komma ur ett missbruk eller ett beroende. Vi har följt upp regeringens treåriga satsning för förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande enligt LOB. Rapporten En lob i mål Bara var tionde får vård Satsningen har satt frågan på agendan. Men även om vi ser att steg har tagits i rätt riktning kvarstår flera utmaningar. Bara var tionde omhändertagen förs till vård och variationen i landet är stor. Cirka 30 procent av de unga omhändertagna förs till arrest, och rutinerna för att fånga upp minderåriga barn till de omhändertagna brister. Polisen har begränsade möjligheter att bedöma vårdbehovet I det akuta skedet är kvalificerade bedömningar viktiga för att stärka den medicinska säkerheten. Polisen har i dag begränsade möjligheter att bedöma en omhändertagen persons hälsotillstånd och behov av vård. Det saknas på flera håll lösningar för medicinska bedömningar och tillnyktring som är anpassade efter både de omhändertagnas skiftande behov och lokala förutsättningar. Insatserna för fortsatt vård och omsorg är inte alltid utformade på ett sätt som motiverar den omhändertagna att ta emot stöd och hjälp. Viktigt att identifiera varje persons behov Personer som omhändertas är en heterogen grupp med olika behov av akuta och fortsatta insatser. Därför är det särskilt viktigt att kunna identifiera vad varje enskild person behöver, och erbjuda lämpliga insatser utifrån det. I dag saknas sammanställda uppgifter om vad de omhändertagna behöver och hur deras behov tillgodoses. Vår uppföljning visar att det ur den omhändertagnas perspektiv är fortsatt angeläget att förbättra vården och omsorgen i samband med ett omhändertagande. Ett utvecklat kunskapsstöd för att bedöma akuta och fortsatta medicinska och sociala behov är grunden för att polisen, hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska kunna erbjuda lämpliga insatser. Vi rekommenderar Det behöver tas fram mer kunskap och statistik om vilka behov de omhändertagna har och vilka insatser som fungerar bra respektive mindre bra för dem. Huvudmännen behöver komma överens om hur ansvarsfördelningen för tillnyktring ska förtydligas och fungera i praktiken. 28 (69) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2018

31 Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag I väntans tider (rapport 2018:2) Vi har följt upp insatser inom regeringens satsning på att förbättra förlossningsvården och annan vård som rör kvinnors hälsa, men det är för tidigt att bedöma effekterna ur ett patient- och medborgarperspektiv. Vår uppföljning tittar på tre olika delar i satsningen: överenskommelserna mellan SKL och regeringen för att stärka kvinnors hälsa kostnadsfria preventivmedel för unga under 21 år avgiftsfri mammografiscreening för kvinnor mellan 40 och 74 år. Regeringens överenskommelser med SKL Den största delen i satsningen på att stärka kvinnors hälsa är regeringens överenskommelser med SKL. Landstingen har särskilt arbetat med bemanning, kompetensförsörjning och bättre bemötande, identifiering och behandling i primärvården. Här ser vi att insatserna kan styras mer mot till exempel grupper med sämre hälsa. Vi rekommenderar också att regeringen tydliggör målen med överenskommelserna och styrningen av de medel som används, både för att landstingen ska få förutsättningar att bedriva ett bra arbete och för att insatserna ska bli möjliga att följa upp. Rapporten I väntans tider Kostnadsfria preventivmedel för unga under 21 år I januari 2017 infördes kostnadsfria preventivmedel för personer under 21 år. Reformen har inneburit att tillgången till preventivmedel har blivit mer lika i landet. Men för att reformen ska få önskad effekt behöver kostnadsfriheten blir mer känd i målgruppen. Vi rekommenderar regeringen att tydliggöra målen med överenskommelserna och styrningen av de medel som används, både för att landstingen ska få förutsättningar att bedriva ett bra arbete och för att insatserna ska bli möjliga att följa upp. Avgiftsfri mammografiscreening för kvinnor mellan 40 och 74 år I juli 2016 blev mammografiscreening avgiftsfri i hela landet för kvinnor mellan 40 och 74 år. Det innebär att screeningverksamheten blir mer lika över landet. Deltagandet i undersökningarna var högt redan innan, men skillnader mellan olika grupper motiverar avgiftsfriheten. För att reformen ska få önskad effekt behöver information nå ut om att undersökningen är avgiftsfri. Det kan också behövas andra kompletterande insatser för att öka deltagandet i mammografiscreening. Vi rekommenderar att den nationella uppföljningen av mammografiscreeningen utvecklas, inte minst för att upptäcka var förstärkta insatser behövs för att öka deltagandet i vissa grupper Stöd på vägen (rapport 2018:3) Nästan halva befolkningen har någon kronisk sjukdom och många påverkas i sin vardag genom hela livet. Vi har följt upp regeringens fyraåriga satsning på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar. Viktiga steg har tagits, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (69)

32 Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag men utvecklingsarbetet behöver fortsätta och breddas. Arbetet måste utgå från patienternas perspektiv, kunskap och erfarenheter. Rapporten Stöd på vägen Primärvården har varit i fokus Satsningen har utgått från kända behov för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar. Av satsningens tre utvecklingsområden kunskapsbaserad vård, patientcentrerad vård och prevention är det främst att stödja primärvården till en kunskapsbaserad vård som varit i fokus. De flesta insatserna i satsningen har skett i samverkan mellan olika aktörer och lett till kunskapsunderlag och stödsystem. Men de har ännu inte påverkat och förändrat hur vården i stort genomförs. Vi rekommenderar Arbetet med att förbättra vården och omsorgen för personer med kroniska sjukdomar behöver fortsätta och breddas. Patienterna behöver vara delaktiga och deras perspektiv, kunskap och erfarenheter behöver tas tillvara av alla nivåer i hälso- och sjukvården. Landstingen behöver se till att de utvecklingsinitiativ som har tagits kommer patienterna till del i vårdens vardag. De bör också säkerställa att insatsernas effekter för patienterna följs upp och att verksamheterna får fortsatta förutsättningar att använda de nya stöden och kunskapsunderlagen. Regeringen behöver säkra en nationell uppföljning av det fortsatta arbetet kring kunskapsstyrningen Sponsring med eftertanke? (rapport 2018:7) Vi har kartlagt omfattningen, formerna och konsekvenserna av sponsring i offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Kartläggningen visar att det krävs både ökad kunskap och transparens för att undvika riskerna och ta vara på möjligheterna med sponsring. Rapporten Sponsring med eftertanke? Sponsringen uppfattas som marginell i dag, men kan öka i andra former Sponsringen av vårdverksamheterna uppfattas som marginell, och har minskat sedan början av 2000-talet. Den vanligaste formen är utbildningar och lunchföredrag. Sponsringen förväntas inte öka i sin nuvarande form. Men den kan ta andra former framöver, bland annat till följd av kunskaps- och teknikutvecklingen i hälso- och sjukvården. Vi rekommenderar Samtliga parter bör öka sin medvetenhet hos om behovet, fördelarna och riskerna med sponsring. Otydlighet och okunskap om vad som är tillåtet ökar inte bara risken att göra fel. Även kunskapsutbytet mellan de olika aktörerna och innovationskraften i vården kan hämmas. Det behövs ökad öppenhet och transparens om förekomsten av sponsring. Annars kan patienters och allmänhetens förtroende för hälso- och sjukvården och vårdpersonalen påverkas negativt. 30 (69) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2018

33 Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag På väg (rapport 2018:11) Införandet av lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård har lett till ett brett utvecklingsarbete för att stärka samverkan vid utskrivning från slutenvården. Samtidigt saknas kunskap på nationell nivå om hur patienterna upplever samordningen och om de märker någon förändring. Vi har kartlagt nuläget efter införandet av lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som trädde i kraft den 1 januari Vårdtiden som utskrivningsklar har minskat men det finns problem med statistiken Vår analys visar att det har skett minskning i antal dagar som patienter väntar på sjukhus efter det att de är utskrivningsklara. Men det finns problem med statistiken. Det saknas också kunskap på nationell nivå om hur patienterna uppfattar att samverkan fungerar och om de märker några förändringar sedan lagen infördes. Rapporten På väg Brett utvecklingsarbete pågår Under 2017 och 2018 har SKL, landsting och kommuner genomfört ett brett utvecklingsarbete. Fokus har varit på utbildningar, utveckling av it-system samt nya rutiner och riktlinjer. Många landsting och kommuner samverkar i nätverk och utbyter erfarenheter. Det finns också insatser som pågår eller planeras. Vi kommer att fortsätta följa lagen fram till 2020, när vi slutrapporterar till regeringen Möten med mening (rapport 2018:12) Patienters upplevelser av kvaliteten på vårdmöten skiljer sig åt mellan grupper i Sverige. Vi har fördjupat förståelsen av de svenska resultaten från den internationella enkätundersökningen International Health Policy Survey (IHP-undersökningen) Äldre är mer positiva till vårdens kvalitet Vår analys visar att äldre patienter och patienter med bättre självskattad hälsa uppfattar vårdens kvalitet som bättre. Vi ser också att kvinnor upplever vårdens kvalitet som något sämre jämfört med män. Även utrikes födda upplever kvaliteten som något sämre jämfört med inrikes födda. Patienternas socioekonomiska förhållanden har viss betydelse, där patienter med högre inkomst och högre utbildning oftast upplever kvaliteten som bättre. Rapporten Möten med mening Vi rekommenderar Det behövs mer kunskap om varför vissa grupper har mindre positiva erfarenheter av vården. Personkontinuitet i vården behöver förbättras för att patienterna ska ha möjlighet att vara medaktörer i sin egen vård. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (69)

34 Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag 3.2 REMISSER Myndighetens arbete med att svara på remisser redovisas som en sammantagen prestation. Vi har under året svarat på 27 remisser. Tabell 8. Utveckling av antal remissvar (antal och totala kostnader i tkr). Utveckling Antal Total kostnad DELTAGANDE I STATLIGA KOMMITTÉER OCH UTREDNINGAR SAMT RÅD Medarbetare vid myndigheten har under året bidragit till arbetet i flera statliga utredningar. Analyschefen har varit expert i utredningen om regeringens analys- och utvärderings resurser (Fi 2017:06). Chefsjuristen har varit förordnad som expert i Socialdataskyddsutredningen (S 2015:05). En projektdirektör har varit expert i Tillitsdelegationen (Fi 2016:03). En projektdirektör har varit expert i utredningen Framtidens socialtjänst (S 2017:03). En projektdirektör har varit expert i utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08). 32 (69) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2018

37 4 Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationer Tabell 9. Resultaträkning för verksamhetsområdet Kommunikation och externa relationer (tkr). Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Årets kapitalförändring Kommunikationen kring rapporter och promemorior har bedrivits som en del i arbetet med de olika analysprojekten. De huvudsakliga kommunikationsinsatserna är därför inkluderade i redogörelsen under verksamhetsområde 1 och 2. Under verksamhetsområdet Kommunikation och externa relationer har 2 prestationer levererats under 2018 i form av Analysplan 2018 och Seminarier sammantagen prestation som består i att vi anordnat och deltagit vid olika seminarier, workshops, nätverksmöten och konferenser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (69)

38 Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationer Tabell 10. Prestationer och kostnader per prestation (tkr). Prestationer Direkta kostnader Indirekta kostnader Totala kostnader Analysplan Seminarier, sammantagna Summa Tabell 11. Utveckling av prestationer och nyckeltal (antal). Utveckling av prestationer Antal redovisade prestationer Antal redovisade seminarier REDOGÖRELSE FÖR ÅRETS VIKTIGARE PRESTATIONER Analysplan 2018 I analysplanen redovisade vi den huvudsakliga inriktningen för Vårdanalys verksamhet under Den omfattade tre analysområden som valts ut baserat på en omvärldsanalys och en nära dialog med Vårdanalys patient- och brukarråd och styrelse. Innehållet byggde också vidare på föregående års analysplaner och på myndighetens strategiska plattform som uppdaterades under Analysplanen har styrt inriktningen på verksamheten under året, men har också legat till grund för myndighetens kommunikation med omvärlden om inriktningen på verksamheten. Analysplanen överlämnades till regeringen i enlighet med instruktionen Konferenser, seminarier och nätverk Vid sidan av utskick av rapporter, kommunikation via traditionella och sociala medier samt webbplatsen är anordnande av och deltagande i konferenser, seminarier, workshoppar och nätverksmöten en hörnsten i myndighetens kommunikation. Denna verksamhet är av särskild betydelse för att nå specifika målgrupper och för att skapa dialog kring vårt arbete. I samband med varje rapportpublicering har vi presenterat resultaten för Socialdepartementet. Vi har också presenterat flera rapporter för Socialutskottet. Vi har under året även presenterat vårt arbete för olika föreningar och nätverk på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), till exempel Landstingsoch regiondirektörsföreningen och Hälso- och sjukvårsdirektörsnätverket. Under 36 (69) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2018

39 Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationer året har vi besökt regioner, landsting och kommuner runt om i landet och i olika sammanhang presenterat vårt arbete. Vi har också presenterat rapporter på större konferenser, exempelvis socialchefsdagarna och SHEA-konferensen. Vi har även anordnat och deltagit i seminarier och föredrag för andra intressenter och forum, till exempel statliga utredningar, patientorganisationer, professionsföreningar, forskningsinstitutioner och myndigheter. Sammantaget har våra medarbetare deltagit på över 80 olika konferenser, seminarier, workshoppar och nätverksmöten för att presentera myndigheten och myndighetens arbete. 4.2 ANDRA STÖRRE KOMMUNIKATIONSINSATSER Hösten 2018 anordnade Vårdanalys ett heldagsseminarium om personcentrering. Seminariet hade över 170 besökare. 4.3 UPPFÖLJNING AV VÅRDANALYS För att vårt arbete ska bidra till att utveckla och förbättra vården och omsorgen är det centralt att vårt arbete sprids till våra målgrupper och uppfattas som värdeskapande och användbart. Myndigheten har därför sedan 2017 ett ramverk för regelbunden uppföljning av verksamheten, med fokus på att utvärdera myndighetens bidrag i termer av användbarhet och genomslag. Utifrån ramverket arbetar vi kontinuerligt med olika typer av uppföljning, både på lång och kort sikt. Under januari 2018 genomförde vi en enkätundersökning för att fånga våra målgruppers inställning till myndigheten och erfarenheter av vårt arbete. Delar av resultatet av den undersökningen presenterades i ÅR Under 2018 har vi även genomfört fördjupade intervjuer med ett antal personer i våra målgrupper om ett urval av våra rapporter. Nedan redovisar vi en mätning av genomslaget i redaktionella medier och på sociala medier samt besök på vår webbplats Genomslaget i redaktionella medier Med hjälp av Retriever har vi gjort en analys av Vårdanalys synlighet i media under Myndigheten omnämns i något färre artiklar 2018 (649 st) än under 2017 (720 st). Vi hade samtidigt ett lägre antal omnämnanden 2016 (369 st). Under 2018 får vi dock ett större utrymme och synlighet i de artiklar vi medverkar i. Dessutom ökar antalet inslag i tv och radio, och vi omnämns i totalt 17 inslag, bland annat SVT:s Rapport och Aktuellt. Under 2018 har Vårdanalys utredare tagit mer plats i artiklar och inslag, vilket har lett till fler och utförligare citat, och bidragit till större synlighet för våra rapporter. Källorna som publicerade flest artiklar om Vårdanalys listas nedan. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (69)

40 Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationer Tabell 12. Vårdanalys i media. Källa Antal artiklar Räckvidd i media Dagens Medicin Läkartidningen Dagens Samhälle Sydsvenskan Helsingborgs Dagblad Svenska Dagbladet Eskilstuna-Kuriren Barometern Katrineholms-Kuriren Västerbottens-Kuriren Hur förekommer Vårdanalys i artiklar och inslag? Det allra vanligaste är att Vårdanalys förekommer som källa eller referens i artiklarna. Oftast är det andra som hänvisar till våra rapporter på åsiktsplats för att ge stöd åt sina argument. Jämfört med 2015 refereras till våra rapporter i dubbelt så många artiklar på åsiktsplats. Detta tyder på att rapporterna har fått en mer självklar plats och tyngd som referens i debatter som rör hälso- och sjukvården och omsorgen. I drygt 30 procent av artiklarna får Vårdanalys möjlighet att kommentera publiciteten och inta en expertroll. Mest utrymme av det slaget under 2018 får vi i samband med rapporten Förnuft och känsla. I medieanalysen framkommer även att media, i fler artiklar än tidigare år, refererar till äldre rapporter. I närmare fyra av tio artiklar som tar upp våra rapporter, hänvisar man till dem som publicerats 2017 eller tidigare Genomslaget i sociala medier Samtalet om Vårdanalys i sociala medier uppgår till totalt inlägg, framför allt på Twitter. Flest inlägg publiceras i augusti och september i samband med rapporten Allmän tillgång?, men aktiviteten kan också kopplas till det då stundande valet. Flera artiklar i redaktionella medier där Vårdanalys omnämns delas också på sociala medier. Med delningar avses här likes, reaktioner, delningar och kommentarer. Redaktionella artiklar där Vårdanalys omnämns och som sprids i sociala medier uppgår till totalt 649 stycken under perioden. 38 (69) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2018

41 Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationer Tabell 13. Antal besök och nedladdade rapporter på webbplatsen mellan 2016 och Antal unika besök Antal besök Antal nedladdade rapporter Antalet nedladdade rapporter 2018 var jämfört med år 2017, en ökning med cirka 13 procent. Tabell 14. De mest nedladdade rapporterna: 1. Från mottagare till medskapare nedladdningar 2. Förnuft och känsla nedladdningar 3. På väg 854 nedladdningar 4. Visa vägen i vården 834 nedladdningar 5. Från medel till mål 807 nedladdningar 6. PM Primärvården i belysning 783 nedladdningar 7. För säkerhets skull 727 nedladdningar 8. Allmän tillgång? 705 nedladdningar 9. Bäddat för utveckling 642 nedladdningar 10. Fatta läget 596 nedladdningar Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (69)

45 5 Verksamhetsområde 4 Juridik, ekonomi och administration Tabell 15. Resultaträkning för verksamhetsområdet Juridik, ekonomi och administration (tkr) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av bidrag 0 0 Finansiella intäkter 5 18 Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall 0 0 Årets kapitalförändring 0 0 Verksamheten inom verksamhetsområdet Juridik, ekonomi och administration består till stora delar av löpande arbete och i hög grad av stöd och service till analysavdelningen och ledningen. Inom detta område ligger bland annat myndighetens juridiska funktion som arbetar såväl med medicinalrätt och socialrätt kopplat till analysarbetet, som med offentlig upphandling, förvaltningsrätt osv. Parallellt med det löpnade arbetet bedrivs det ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att anpassa myndighetens verksamhet utifrån nya krav, behov och önskemål. Under året har ett antal interna sådana utvecklingsarbeten bedrivits. Det har Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (69)

Visa mer