Årsredovisning Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

Transkript

1 Årsredovisning 2016 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

2 Årsredovisning 2016 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Citera gärna ur skriften, men ange källa. Årsredovisningen finns även publicerad på Författaren och Vårdanalys Grafisk Design och produktion: Les Creatives Sthlm Tryck: TMG Sthlm, Stockholm 2017 ISBN:

3 Årsredovisning 2016 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys DNR. 2930/2017 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (68)

4 2 (68) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2016

5 Generaldirektörens inledning 2016 var det femte året som Myndigheten för vård- och omsorgsanalys arbetade med vår spännande och angelägna uppgift att ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen. Om man ser till kostnader och antalet anställda, som de redovisas här i årsredovisningen, indikerar det att verksamhetens bedrivits med en hög grad av kontinuitet och att vi erfarit en fortsatt balanserad tillväxt. I verkligheten präglades året snarast av speciella förutsättningar och en stor grad av ryckighet. Som redovisades i årsredovisningen för 2015 fick myndigheten under det året information från Regeringskansliet att resursramarna inför 2016 skulle minska till följd av färre regeringsuppdrag med bidragsfinansiering. Under andra halvåret 2015 vidtog därför myndigheten en rad åtgärder, främst på personalsidan, för att minska kostnaderna inför Åtgärderna bidrog till att försvåra förutsättningarna för verksamheten under andra halvåret 2015, men var lyckade i så måtto att myndigheten inför 2016 hade kostnader som rymdes inom de förväntade resursramarna. När innehållet i regleringsbrevet för 2016 blev känt i december 2015 visade sig dock att bidragsfinansiering och resursramarna skulle öka. Myndigheten fick dessutom ett antal uppdrag som behövde finansieras med anslagsmedel. Sammantaget innebar det att myndigheten inte hade den nödvändiga kapaciteten på plats och att verksamheten behövde omplaneras. Befintliga resurser och personal fick flyttas från planerad egeninitierad verksamhet till nytillkomna regeringsuppdrag samtidigt som ett omfattande arbete med att på nytt rekrytera in rätt kompetens inleddes. På myndigheten ser vi mycket positivt på att få regeringsuppdrag. Vi ser regeringsuppdragen som en viktig uppgift som gör att vi kan bidra inom områden och med frågeställningar som är av specifikt intresse för regeringen. Genom att regeringsuppdragen i normalfallet också åtföljs av särskild bidragsfinansiering gör det att verksamheten kan närma sig en kritisk massa, vilket är av betydelse ur såväl kompetensförsörjningshänseende som för möjligheterna att bedriva en kostnadseffektiv verksamhet. Att regeringsuppdragen ska fungera som ett komplement till den egeninitierade verksamheten förutsätter dock rimliga planeringsförutsättningar. Oklara planeringsförutsättningar, eller allt för stor volatilitet mellan åren, försämrar möjligheterna att bedriva en högkvalitativ och effektiv verksamhet. Trots i vissa avseenden utmanade förutsättningar kan vi se tillbaka på ett framgångsrikt år. Medarbetarna ska ha all heder för att Vi har bedrivit över 20 olika analysprojekt som har genererat 12 prestationer under året och som kommer att leda fram till än fler under kommande år. Årsredovisningen är till stora delar ägnad åt att närmare beskriva dessa prestationer som samtliga rör angelägna frågor för utvecklingen av svensk vård och omsorg. Vi har fortsatt inriktningen att arbeta mer strategiskt med och lägga mer resurser på kommunikation. En viktig insats under året var att lansera vårt arbete med det utvidgade uppdraget omfattande hela Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (68)

6 Myndighetschefens inledning socialtjänsten. Vi genomförde bland annat tre seminarier i Almedalen med socialtjänsttema. Vi har också genomfört en regional dialogturné för att tillsammans med företrädare för kommuner och landsting diskutera centrala utvecklingsfrågor. Analysplanen för 2016 präglades också av att vi från den 1 juli 2015 hade fått ett utvidgat uppdrag omfattande socialtjänsten. Den innehöll därför en analys av socialtjänstens utmaningar och förutsättningarna för vår verksamhet. Utifrån denna lades det långsiktiga inriktningsmålet att Vårdanalys ska stärka förutsättningarna för en brukarcentrerad och resultatorienterad socialtjänst fast. Under 2016 har vi också genomfört en mer strategisk översyn omfattande hela verksamheten. Arbetet har bedrivits som ett internt utvecklingsprojekt och har engagerat medarbetare, patient- och brukarråd och styrelse under hösten. Den utvecklade strategiska plattformen, som kortfattat redogörs för i kapitel 1 i denna årsredovisning, bygger vidare på identifierade framgångsfaktorer från de första fem årens verksamhet och lägger fast den strategiska inriktningen för kommande år. Med den strategiska plattformen som bas, en mycket kompetent och engagerad personalstyrka och ett fortsatt arbete med att utveckla våra arbetsformer finns det all anledning att se mycket positivt på verksamhetens fortsatta utveckling. Stockholm den 20 februari 2017 Fredrik Lennartsson Generaldirektör 4 (68) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2016

7 Innehåll 1 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Myndighetens uppgifter och inriktning Organisation Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Redogörelse för årets viktigare prestationer Missar vi målen med missbruks- och beroendevården? (Rapport 2016:2) Vad står på spel? (Rapport 2016:3) Förebygga för att förebrygga? (Rapport 2016:4) Samordnad vård och omsorg (PM 2016:1) Chefers syn på förbättringsarbete i hälso- och sjukvården (PM 2016:3) Äldreomsorgen 2025 (PM 2016:6) Ändamålsenliga journalsystem (PM 2016:7) Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Redogörelse för årets viktigare prestationer Hinder och möjligheter för att öka patientlagens genomslag (Rapport 2016:1) Hittar vi hem? (Rapport 2016:5) Omotiverade skillnader i socialtjänsten (PM 2016:2) Utvärdering av ordnat införande av nya läkemedel en förstudie (PM 2016:4) Vården ur befolkningens perspektiv 2016 (PM 2016:5) Remisser Deltagande i statliga kommittéer och utredningar samt råd Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationer Redogörelse för årets viktigare prestationer Analysplan Seminarium i Almedalen Konferenser och seminarier Uppföljning av genomslag Mediegenomslaget Webbgenomslaget Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (68)

8 Innehåll 5 Ekonomi Indelning och prestationer Fördelning av gemensamma intäkter och kostnader på verksamhetsområde Redovisning av kostnader per prestation Kompetens Bemanning och kompetensförsörjning Kompetensutveckling Arbetsmiljö och hälsa Sjukfrånvaro Jämställdhet och mångfald Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Sammanställning över väsentliga uppgifter Bilagor Bilaga 1 Patientrådets sammansättning Underskriftsmening (68) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2016

9 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (68)

10 8 (68) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2016

11 1 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 1.1 MYNDIGHETENS UPPGIFTER OCH INRIKTNING Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) uppgift enligt förordningen (2010:1385) med instruktion för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (instruktion) är att ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvård, tandvård och omsorg. Vårdanalys ska enligt 2 1. följa upp och analysera vårdens och omsorgens funktionssätt, 2. effektivitetsgranska statliga åtaganden och verksamheter, samt 3. inom sitt verksamhetsområde bistå regeringen med underlag och rekommendationer för effektivisering av statlig verksamhet och styrning. Vårdanalys har även till uppgift enligt 3 att 1. kontinuerligt utvärdera sådan information om vården och omsorgen som lämnas till den enskilde, i fråga om informationens innehåll, kvalitet, ändamålsenlighet och tillgänglighet, 2. på regeringens uppdrag bistå med utvärderingar och uppföljningar av beslutade eller genomförda statliga reformer och andra statliga initiativ, samt 3. inom sitt verksamhetsområde bedriva omvärldsbevakning och genomföra internationella jämförelser. Myndighetens uppgifter är, som framgår av formuleringarna, breda och öppna. Samtidigt är våra resurser små i jämförelse med de sektorer vi ska följa upp och analysera. Det innebär att vi återkommande behöver uppdatera vår strategiska inriktning för att stärka våra möjligheter att uppfylla uppgifterna och skapa mesta möjliga nytta för våra målgrupper. Under år 2016 har vi därför genomfört en översyn av vår strategiska inriktning och tydliggjort framför allt vad som är myndighetens roll och bidrag. Vi har också utvecklat de vägledande principerna för verksamheten. Följande bild sammanfattar den strategiska plattformen. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (68)

12 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Vision: En god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för VÄGLEDANDE VÅR PRINCIPER VERKSAMHET VÅRT BIDRAG Policyrelevanta kunskapsunderlag och rekommendationer rörande vårdens och omsorgens funktionssätt och styrning Utvärderingar av reformer och satsningar Problembaserad analys och granskning Strukturerade jämförelser Patientens, brukarens och medborgarens perspektiv Oberoende analys Vetenskapligt förhållningssätt Konstruktiv ansats Kommunikativt arbetssätt Myndighetens verksamhet är enligt den av styrelsen beslutade arbets- och delegeringsordningen indelad i tre verksamhetsområden: Verksamhetsområde 1 Verksamhetsområde 2 Verksamhetsområde 3 Analys och granskning Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Kommunikation och externa relationer Prestationsredovisning i årsredovisningen följer den indelningen. 10 (68) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2016

13 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 1.2 ORGANISATION Vårdanalys är en styrelsemyndighet. Inledningsvis under året bestod styrelsen av Anders Anell (ordförande), Eva Fernvall, Fredrik Lennartsson (myndighetschef), Mef Nilbert, Elisabeth Rynning, Karin Tengvald (vice ordförande) och Kerstin Wigzell. Den 1 juli 2016 entledigades Elisabeth Rynning från sitt uppdrag i styrelsen till följd av att hon utnämndes till chefsjustitieombudsman. Styrelsen har under året haft åtta sammanträden. Kopplat till myndigheten finns, i enlighet med myndighetens instruktion, ett patient- och brukarråd. Patient- och brukarrådet utses av styrelsen och har enligt 8 instruktionen till uppgift att identifiera och lämna förslag på angelägna områden för analys och granskning, samt att bistå myndigheten i arbetet med att identifiera patienters, brukares och medborgares behov av information. Patientoch brukarrådet har under året lämnat viktiga bidrag i arbetet med att ta fram analysplanen för 2017, bidragit i arbetet med myndighetens utvecklade strategiska plattform, varit med och kvalitetssäkrat och säkerställt patient-, brukar- och medborgarperspektivet i ett antal pågående projekt samt bistått i arbetet med att sprida resultatet av genomförda analyser och granskningar. Patient- och brukarrådet har under året haft sammanlagt fem sammanträden. Vid årsskiftet gick mandattiden ut för 14 av rådets ledamöter. För att bibehålla viss kontinuitet fick fyra av de tidigare ledamöterna förnyade mandat på två år samtidigt som 10 nya ledamöter valdes in. En ledamot avsade sig sitt uppdrag under året vilket föranledde att en ny person valdes in. I bilaga 1 finns en lista över de ledamöter som ingår i Patient- och brukarrådet. För att behålla kontakten med och ta vara på tidigare ledamöters kompetens har myndigheten under 2016 startat upp ett alumni-nätverk med före detta ledamöter i patient- och brukarrådet. Alumni-ledamöterna bjöds in till ett utökat patient- och brukarrådsmöte som hölls i september. Myndighetens kansli är uppdelat i avdelningen för analys och granskning samt staben. Avdelningen för analys och granskning ansvarar för att planera och genomföra egeninitierade analys- och granskningsprojekt samt regeringsuppdrag och består i tre enheter. Staben ansvarar för stödfunktionerna inom bland annat juridik, kommunikation, ekonomi, administration, IT och lokalfrågor. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (68)

14 12 (68) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2016

15 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (68)

16 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 14 (68) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2016

17 2 Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Tabell 1. Resultaträkning för verksamhetsområdet Analys och granskning (tkr) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Årets kapitalförändring Verksamhetsområdets inriktning styrs utöver instruktionen av den analysplan och verksamhetsplan, inklusive internbudget, som läggs fast av styrelsen. Nedan beskrivs verksamheten och de viktigare prestationerna inom verksamhetsområdet under året. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (68)

18 Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Tabell 2. Prestationer och kostnader per prestation (tkr). Prestationer Missar vi målen med missbruks- och beroendevården? (Rapport 2016:2) Direkta kostnader Indirekta kostnader Totala kostnader Vad står på spel? (Rapport 2016:3) Förebygga för att överbygga? (Rapport 2016:4) Samordnad vård och omsorg (PM 2016:1) Chefers syn på förbättringsarbete i hälsooch sjukvården (PM 2016:3) Äldreomsorgen år 2025 (PM 2016:6) Ändamålsenliga journalsystem i primärvården (PM 2016:7) Summa Genomsnittskostnad per rapport Genomsnittskostnad per promemoria Tabell 3. Utveckling av prestationer inom verksamhetsområdet (antal och tkr). Utveckling av prestationer Antal publicerade rapporter Genomsnittskostnad per rapport Antal publicerade promemorior Genomsnittskostnad per promemoria REDOGÖRELSE FÖR ÅRETS VIKTIGARE PRESTATIONER Missar vi målen med missbruks- och beroendevården? (Rapport 2016:2) Missbruk och beroende av alkohol, narkotika och läkemedel har stora negativa effekter för många personer i Sverige. För att kunna kvalitetssäkra och utveckla samhällets insatser för dem är det viktigt med en ändamålsenlig och systematisk uppföljning av missbruks- och beroendevården. Dagens uppföljning fokuserar främst på strukturer och processer snarare än på de resultat som vården och omsorgen ska leda till och som har betydelse för de som tar del av vårdens insatser. Uppföljningen tenderar också att utgå från enskilda verksamheters ansvarsområden snarare än från personens samlade livssituation. 16 (68) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2016

19 Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Rapporten Missar vi målen med missbruks- och beroendevården? syftar till att beskriva vilka resultat personer med missbruks- och beroendeproblem tycker är viktiga att följa upp, och förutsättningarna för att följa upp resultaten i dag. I rapporten redovisar vi intervjuer med patient- och brukarföreträdare, som visar att områden som rör hälsa, relationer och andra sociala och psykosociala faktorer är viktiga resultat ur ett patient- och brukarperspektiv. Samtidigt visar analysen att hälso- och sjukvården är bra på att följa upp och dokumentera resultat, men att man inte följer upp patienternas samlade livssituation. Inom socialtjänsten är förutsättningarna för uppföljning sämre den tid, kunskap och kompetens som behövs saknas i större utsträckning och såväl IT-system som lagstiftning medför vissa begränsningar för att genomföra en systematisk uppföljning. En övergripande rekommendation i rapporten är att Rådet för styrning med kunskap tar initiativ till en struktur för en gemensam uppföljning av resultat inom missbruks- och beroendevården en struktur som förtydligar vad som ska följas upp, vem som ska göra det, när det ska göras och på vilket sätt. En sådan struktur kan förbättra kunskapen och överblicken när det gäller en på många sätt utsatt grupp, och ligga till grund för prioriteringar, förbättringsarbete, forskning och utveckling. Den kan också förenkla ett ömsesidigt lärande mellan olika verksamheter, och leda till att aktörer på alla nivåer följer upp resultat som är viktiga ur ett patient- och brukarperspektiv. Myndigheten har arbetat aktivt med att sprida rapportens analys, slutsatser och rekommendationer till relevanta beslutsfattare och målgrupper. Arbetet har redan tagits vidare genom att Socialstyrelsen i regleringsbrevet för 2017 fick i uppdrag av regeringen att utveckla öppna jämförelser inom missbruks- och beroendevården för att omfatta både socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser. I uppdraget lyfter Regeringen särskilt fram rapporten Missar vi målen med missbruks- och beroendevården? som en utgångspunkt för Socialstyrelsens fortsatta utvecklingsarbete på området. Rapporten Missar vi målen med missbruksoch beroendevården? Vad står på spel? (Rapport 2016:3) Debatten om användningen av individers digitala hälsouppgifter har intensifierats under de senaste åren. Vilka värden bör väga tyngst de nyttor användningen av uppgifterna kan generera, eller skyddet av den personliga integriteten? Vårdanalys bedriver ett projekt vars syfte är att undersöka vad som krävs för att patienter, brukare och medborgare ska känna tillit till hanteringen av sina digitala hälsouppgifter och vara villiga att dela med sig av dem. Under 2016 publicerades Vad står på spel? som en delrapport i detta pågående arbete. I delrapporten redovisas ett grundläggande kartläggningsarbete av nyttan och riskerna med en ökad insamling och användning av digitala hälsouppgifter om enskilda individer. I delrapporten analyseras vidare varför samhällsdebatten är polariserad och det till synes råder stor oenighet kring dessa frågor. Slutligen identifieras frågor och dilemman som behöver lösas för att kunna skapa största möjliga värde av digitala hälsouppgifter, utan att förbise integritetsskyddet: Rapporten Vad står på spel? Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (68)

20 Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Fakta om såväl nytta som risker behöver ökas, och samsynen behöver förbättras. Nyttan och riskerna behöver diskuteras tillsammans. Vissa dilemman kan lösas med ökad kunskap, förbättrad organisation och utvecklade system. Andra dilemman handlar om värderingar och behöver lösas på politisk väg. Det är angeläget att hitta lösningar som gör att människor känner fortsatt tillit. Delrapporten har presenterats på ett stort antal seminarier och möten och har förhoppningsvis bidragit till att utveckla, nyansera och intensifiera diskussionen kring dessa centrala utvecklingsfrågor. Arbetet med det övergripande projektet går vidare och nästa steg i Vårdanalys arbete är att undersöka vad som krävs för att patienter, brukare och medborgare ska känna tillit till hanteringen och vara villiga att dela med sig av sina digitala hälsouppgifter. Rapporten Förebygga för att förebrygga? Förebygga för att förebrygga? (Rapport 2016:4) Sverige är ett av de länder som har högst medellivslängd i världen, men hälsan är inte jämnt fördelad, vilket bland annat bottnar i olika levnadsvanor. Hälso- och sjukvården har ett viktigt uppdrag att förebygga ohälsa och att verka för ökad jämlikhet. Mot denna bakgrund har Vårdanalys analyserat vårdens arbete mot ohälsosamma levnadsvanor ur ett jämlikhetsperspektiv, med särskilt fokus på socioekonomiska faktorer och kön. Hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete har en viktig uppgift att motverka skillnader i ohälsosamma levnadsvanor men vår analys visar att det finns risker för motsatt effekt. Forskningen kring förebyggande arbete pekar på flera sådana risker för ökad ojämlikhet, och vi kan också se att exempelvis personer med sämre socioekonomiska förutsättningar i lägre grad deltar i och påverkas av hälso- och sjukvårdens förebyggande insatser. Analysen visar att det krävs ett systematiskt jämlikhetsfokus för att det förebyggande arbetet ska nå och bidra till ändrade levnadsvanor hos olika grupper i lika stor utsträckning. Landstingen betonar vikten av minskade hälsoklyftor i sin övergripande styrning av det förebyggande arbetet, men bara en tredjedel lyfter jämlikhet eller minskade hälsoklyftor som ett mål för primärvårdens förebyggande arbete. Ungefär samma andel ger en särskild ersättning för att öka jämlikheten genom förebyggande arbete. Vårdanalys bidrar med en modell som kan användas för att analysera och utveckla vårdens förebyggande arbete utifrån 1) vilka som nås av arbetet, dess täckningsgrad, och 2) förändringen i levnadsvanor inom denna grupp, behandlingseffekten. Några utvalda rekommendationer för ett jämlikt förebyggande arbete i hälsooch sjukvården Regeringen bör vidta åtgärder för att stärka kunskapsstödet om hur det förebyggande arbetet kan anpassas för att bli mer jämlikt. Landstingen bör arbeta mer systematiskt för att både nå rätt personer med hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete och för att anpassa insatserna efter olika grupper. 18 (68) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2016

21 Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Landstingen bör satsa på stödinsatser och informationsutbyte mellan såväl landsting som vårdcentraler om framgångsrika sätt att öka det förebyggande arbetets jämlikhet. Landstingen bör ge hälso- och sjukvårdspersonalen möjligheter att utveckla sin kompetens i förebyggande arbete. Primärvården bör förstärka samarbetet med andra aktörer som arbetar förebyggande, exempelvis skolan och socialtjänsten. Landstingens styrning mot ett mer jämlikt förebyggande arbete i hälso- och sjukvården bör ta fasta på tydligare krav och uppföljning. Myndigheten har arbetat aktivt med att sprida rapportens analys, slutsatser och rekommendationer till relevanta beslutsfattare och målgrupper genom deltagande på konferenser, seminarier och möten. Rapporten har presenterats för deltagare i Kommissionen för jämlik hälsa, som under våren 2017 ska avge sitt slutbetänkande med förslag hur hälsoklyftorna i samhället kan minska. Rapportens huvudbudskap presenterades i en debattartikel i Dagens Medicin Samordnad vård och omsorg (PM 2016:1) En av de stora utmaningarna för vården, omsorgen och socialtjänsten i Sverige är att samordna insatserna för patienter och brukare. Även om problemet är gemensamt för många jämförbara länder framstår bristande samordning för svensk del som extra tydlig ur ett patient- och brukarperspektiv. Den här rapporten avser att i ett svenskt sammanhang bidra med flera nya angreppssätt för att bättre förstå samordningsproblematiken. Studien visar bland annat att cirka en miljon patienter och brukare har komplexa samordningsbehov och samtidigt små förutsättningar att vara delaktig i samordningen av sin vård och omsorg. I rapporten presenteras också: en beskrivning av vad det innebär ur ett patient- och brukarperspektiv när vården och omsorgen är samordnad ett ramverk för att beskriva olika gruppers behov av samordning, där hänsyn tas till personens förmåga att vara medskapande i samordningen en uppskattning av storlek och resursförbrukning för de grupper som ingår i ramverket en diskussion av de huvudsakliga utmaningar som vi ser för att uppnå en mer samordnad vård och omsorg. Promemorian Samordnad vård och omsorg Myndigheten har arbetat aktivt med att sprida analys, slutsatser och rekommendationer till relevanta beslutsfattare och målgrupper. Promorian är en delrapportering från ett pågående projekt som under 2017 ska leda fram till en rapport om lösningar för en samordnad vård och omsorg. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (68)

22 Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Promemorian Chefers syn på förbättringsarbete i hälso- och sjukvården Chefers syn på förbättringsarbete i hälso- och sjukvården (PM 2016:3) Vår omvärld förändras snabbt. Vården och omsorgen står inför helt nya krav och möjligheter. På nationell och regional nivå görs insatser för att bidra till en ökad utvecklingskraft. Samtidigt vet vi att vårdens och omsorgens värde ytterst skapas där patienter och brukare, närstående, professioner och stödsystem möts i vardagen. All förändring som ska skapa värde för patienter och brukare måste därför omsättas på verksamhetsnivå. Därför har verksamhetscheferna en nyckelroll och deras förmåga och förutsättningar att driva förändrings- och utvecklingsarbete är avgörande för utvecklingskraften i svensk vård och omsorg. Mot den bakgrunden har Vårdanalys undersökt verksamhetschefernas syn på förbättringsarbete. Några av studiens resultat i korthet: Chefer prioriterar inte de utvecklingsområden som har störst förbättringspotential. Snarare prioriteras arbeten där chefen har inflytande över utvecklingen. Chefer anser att det finns en stor potential i att involvera patienter i utvecklingsarbetet, men inget organisationsgenomgripande arbete framkommer i undersökningen. Förbättringsarbetet utgår från behov och angreppssätt som har lokal förankring regionala eller nationella initiativ har svagare inverkan. Ett undantag är statens arbete med prestationsbaserad ersättning. Förhoppningen är att studien ska stimulera till en fortsatt diskussion om vad som krävs för att stärka verksamhetschefernas möjligheter att driva ett patientcentrerat, datadrivet och lärandestyrt förbättringsarbete som är relevant och effektivt. Myndigheten har arbetat aktivt med att sprida resultaten från studien att sprida till relevanta beslutsfattare och målgrupper. Arbetet är en viktig utgångspunkt för det uppdrag att utveckla och stärka ledarskapet i hälso- och sjukvården som regeringen fattade beslut om att ge Vårdanalys den 30 juni Äldreomsorgen 2025 (PM 2016:6) Vårdanalys har tagit fram ett kunskapsunderlag för planeringen av morgondagens äldreomsorg. Underlaget beskriver konsekvenserna av olika sätt att utforma äldreomsorgen utifrån ett brukar- och medborgarperspektiv. Resultaten presenteras i rapporten Hemtjänst, vård- och omsorgsboende eller mitt emellan? (2015:8). Som en del i detta arbete genomfördes ett forskningsuppdrag med syftet att utveckla modeller för att analysera konsekvenserna av alternativa strukturer för morgondagens äldreomsorg. Denna promemoria är en redovisning av detta arbete i sin helhet. Promemorian Åldreomsorgen Ändamålsenliga journalsystem (PM 2016:7) De elektroniska journalsystemen är ett viktigt arbetsredskap i hälso- och sjukvården. I IHP-undersökningen 2015 kunde vi visa att svenska primärvårdsläkare i internationell jämförelse är minst nöjda med de elektroniska journalsystem som de använder i sitt arbete. Dessutom är primärvårdsläkarnas erfarenhet av ändamålsenligheten i journalsystemen mellan olika landsting och regioner inom 20 (68) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2016

23 Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Sverige anmärkningsvärt stora. I detta arbete presenteras en fördjupad analys av detta problem. Analysen visar att vissa grundläggande funktioner är av avgörande betydelse för att journalsystemen ska uppfattas som ändamålsenliga av primärvårdsläkarna. Relevant vårdinformation bör finnas tillgänglig för den behandlande läkaren i mötet med patienten. Tillgänglig information kan bidra till att ge en helhetsbild av patientens medicinska historia vilket kan underlätta för läkaren att vidta ändamålsenliga åtgärder. Journalsystemen bör utgöra ett stöd för läkaren i det kliniska arbetet. Det sker när systemen automatiskt kan sammanställa resultat och ge påminnelser, uppmaningar eller varningar om ett potentiellt problem. Läkaren kan avlastas i sitt arbete när systemen fungerar som aktiva processtöd och utför uppgifter som annars måste utföras manuellt. Informationen bör enkelt kunna delas med behörig vårdpersonal. Det handlar exempelvis om att läkaren kan utbyta information om patienten med andra läkare utanför vårdcentralen, att läkaren får återkoppling när patienten har besökt specialistsjukvården eller att läkaren kan kommunicera med andra vårdoch omsorgsgivare när patienten får hemsjukvård. Läkaren bör ges förutsättningar att förstå och utnyttja journalsystemens fulla potential. Det kan till exempel ske genom utbildning och stöd vid införande och användande av systemen. Promemorian Ändamålsenliga journalsystem Avsaknaden av dessa grundläggande funktioner är en förklaring till de svenska läkarnas relativt stora missnöje med de elektroniska journalsystem som de använder i sitt arbete. Primärvårdsläkarna i de landsting och regioner som i större utsträckning lyckats få dessa grundläggande funktioner på plats tycker att de har ett mer ändamålsenligt arbetsverktyg. Mycket talar för att journalsystemen måste utvecklas i snabbare takt och att de tekniska möjligheter som finns behöver tas till vara. Även om varje landsting och region har olika förutsättningar att driva arbetet med att förbättra journalsystemen, har de alla gemensamt att de kan göra stora vinster. När journalsystemen fungerar ändamålsenligt kan läkarens arbete bli effektivare samtidigt som vården för patienten kan utföras på ett säkrare sätt. Studien publicerades under senare delen av 2016 och myndigheten har därför under bara gjort vissa grundläggande kommunikationsinsatser; bland annat ett seminarium på Socialdepartementet. Förhoppningen är att arbetet kan utgöra ett underlag för det fortsatta arbetet med att förverkliga regeringens vision att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (68)

24 Verksamhetsområde 1 Analys och granskning 22 (68) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2016

25 Verksamhetsområde 1 Analys och granskning Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (68)

26 Verksamhetsområde 1 Analys och granskning 24 (68) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2016

27 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag 3 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Tabell 4. Resultaträkning för verksamhetsområdet Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag (tkr) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Transfereringar Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (68)

28 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Vårdanalys har som en av sina uppgifter enligt instruktionen att på regeringens uppdrag bistå med utvärderingar och uppföljningar av beslutade eller genomförda statliga reformer och andra statliga initiativ. Verksamhetsområdet omfattar, förutom regeringsuppdrag, också bland annat remissvar och deltagande i statliga kommittéer och råd. Under 2016 har Vårdanalys haft följande regeringsuppdrag: Tabell 5. Regeringsuppdrag 2016 (antal och tkr). Uppdrag Uppdrag att genomföra en undersökning om befolkningens erfarenheter av hälsooch sjukvården i 11 länder., den s.k. International Health Policy Survey Uppdrag att analysera förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård Uppdrag att kartlägga insatsen hem för vård eller boende (HVB) och verksamheter med konsultstöd till familjehem Uppdrag att utvärdera statens och Sveriges Kommuner och Landsting satsning på nationella kvalitetsregistren Uppdrag att se över på vilket sätt regeringen och dess myndigheter kan stödja landstingen i deras arbete med att utveckla och stärka ledarskapet i hälso- och sjukvården. Delrapportering under 2016 Datum för slutrapport Uppdrag att utvärdera ordnat införande av nya läkemedel, vars mål är att skapa en jämlik tillgång till nya kostnadseffektiva läkemedel oavsett bosättningsort, ålder, kön och socioekonomiska faktorer. Uppdrag att följa upp implementeringen av den nya patientlagen (68) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2016

29 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Tabell 5. Regeringsuppdrag 2016 (antal och tkr). (forts.) Uppdrag Uppdrag att göra en förstudie för att analysera om det finns omotiverade skillnader mellan kvinnor och män, flickor, pojkar, vid bemötande, bedömning och av insatser på socialtjänstens område. Det skall också belysas förutsättningarna att följa upp och analysera omotiverade skillnader för särskilda grupper till exempel äldre personer, personer med funktionsnedsättning eller personer med utomnordiskt ursprung. Uppdrag att följa upp överenskommelser mellan landsting och kommuner om samverkan kring personer med missbruk Uppdrag att följa upp regeringens satsning på förlossningsvården och andra insatser för kvinnors hälsa. Delrapportering under 2016 Datum för slutrapport Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (68)

30 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Nedan redovisas de viktigaste prestationerna inom verksamhetsområdet under 2016 Tabell 6. Prestationer, finansiering samt kostnad per prestation (tkr). Prestationer Bidrag Anslag Utfall Uppdrag att följa upp implementeringen av den nya patientlagen (Hinder och möjligheter att öka patientlagens genomslag, Rapport 2016:1) Uppdrag att kartlägga insatsen hem för vård eller boende (HVB) och verksamheter med konsultstöd till familjehem (Hittar vi hem?, Rapport 2016:5) Uppdrag att göra en förstudie för att analysera om det finns omotiverade skillnader mellan kvinnor och män, flickor, pojkar, vid bemötande, bedömning och av insatser på socialtjänstens område. Det skall också belysas förutsättningarna att följa upp och analysera omotiverade skillnader för särskilda grupper till exempel äldre personer, personer med funktionsnedsättning eller personer med utomnordiskt ursprung.(omotiverade skillnader i socialtjänsten, PM 2016:2) Uppdrag att utvärdera ordnat införande av nya läkemedel en förstudie (Utvärdering av ordnat införande av nya läkemedel - en förstudie, PM 2016:4) 687* 687 Uppdrag att genomföra en undersökning om befolkningens erfarenheter av hälso- och sjukvården i 11 länder, den s.k. International Health Policy Survey (Vården ur befolkningens perspektiv 2016, PM 2016:5) Summa Genomsnittskostnad per rapport Genomsnittskostnad per promemoria 952 *) Bidraget för 2016 för regeringsuppdraget att utvärdera ordnat införande av nya läkemedel uppgår till tkr. Den bidragsdel som redovisas ovan är den del av bidraget som förbrukats för att ta fram delrapporten. Resterande medel används för det fortsatta arbetet med uppdraget under 2016, som samlat kommer att slutredovisas (68) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2016

31 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag En del av regeringsuppdraget International Health Policy Survey är att samarbeta med The Commonwealth Fund i programmet Harkness Fellowship. Den totala kostnaden för uppdraget som redovisades till regeringen 31 januari 2015 uppgår till tkr. Tabell 7. Utveckling av prestationer för regeringsuppdrag (antal och tkr). Utveckling av prestationer Antal publikationer rapporter Genomsnittskostnad rapporter Antal publikationer promemoria 3 Genomsnittskostnad promemoria 952 Kostnad Harkness Fellowship REDOGÖRELSE FÖR ÅRETS VIKTIGARE PRESTATIONER Hinder och möjligheter för att öka patientlagens genomslag (Rapport 2016:1) Den 1 januari 2015 trädde patientlagen (2014:821) i kraft. Lagen syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning samt till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Regeringen har gett Vårdanalys i uppdrag att fram till år 2017 följa patientlagens införande. Den här delrapporten syftar till att beskriva vilka faktorer som påverkar patientlagens genomslag i praktiken. Rapporten visar att patienter sällan känner till vårdens skyldigheter och att vården har svårt att omsätta lagen i praktiken. Annat som hindrar patientlagens genomslag är att det saknas vårdpersonal med rätt kompetens, att ekonomin är ansträngd i landstingen och att det fortfarande saknas ett flertal nationella administrativa lösningar som kan underlätta samordningen. Både regeringen samt regioner och landsting har genomfört ett antal insatser kopplade till patientlagens införande. Särskilt fokus har varit på patienters möjlighet att söka öppenvård i ett annat landsting. Samtidigt är det tydligt att patientlagen inte föranlett några större förändringar i landstingens strategier och arbetssätt. Vårdanalys redovisar i rapporten sex olika möjligheter som kan stärka införandet av lagen. Vården kan bland annat i större utsträckning involvera patienter och patientorganisationer, och kunskapen om vilka effekter ett mer patientcentrerat arbetssätt ger kan stärkas. Myndigheten har arbetat aktivt med att sprida rapportens analys, slutsatser och rekommendationer till relevanta beslutsfattare och målgrupper. Under året har arbetet med att följa upp patientlagens genomslag fortsatt. Myndigheten ska senast den 15 mars 2017 överlämna en slutrapport till regeringen. Rapporten Hinder och möjligheter för att öka patientlagens genomslag Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (68)

32 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Rapporten Hittar vi hem? Hittar vi hem? (Rapport 2016:5) Ett ökande antal barn och unga placeras i familjehem och HVB. Dessa barn är på många sätt samhällets mest utsatta. Samtidigt saknas i flera avseenden kunskap om verksamheterna inom den sociala dygnsvården för barn och unga. Vårdanalys har haft regeringens uppdrag att ta fram information om verksamheter som erbjuder konsulentstöd till familjehem och om skillnader mellan privata och offentliga HVB-verksamheter. Rapporten besvarar regeringens frågor och visar därutöver på behovet av en långsiktig strategisk styrning av den sociala dygnsvården på såväl nationell och regional som lokal nivå. Vårdanalys kartläggning bekräftar tidigare beskrivningar av situationen inom den sociala dygnsvården det råder brist på familjehem, personalomsättningen inom socialtjänsten är hög och möjligheterna till kvalitetssäkring, uppföljning och utveckling av vården brister på alla nivåer. Hösten 2015 var särskilt utmanande, då kommunerna behövde hitta lämpliga boendealternativ till ett stort antal barn och unga på kort tid. Många kommuner har startat nya HVB för ensamkommande barn, men HVB som erbjuder utredningsoch behandlingsinsatser drivs fortfarande främst av privata aktörer. Samtidigt är möjligheterna att mäta och följa upp vården bristfälliga. Vårdanalys menar att regeringen behöver vidta åtgärder för att bidra till effektiva strukturer för kunskapsstyrning och systematisk uppföljning av den sociala dygnsvården. För att möta det ökande behovet av placeringar har många kommuner också använt konsulentverksamheter i familjehemsvården. Kommunerna behöver analysera sina förutsättningar för att mer strategiskt anlita konsulentverksamheter eller bedriva motsvarande verksamhet i egen regi. Myndigheten har arbetat aktivt med att sprida rapportens analys, slutsatser och rekommendationer till relevanta beslutsfattare och målgrupper. Rapporten har bland annat presenterats på ett seminarium på Socialdepartementet samt på ett möte med Riksdagens Socialutskott. Promemorian Omotiverade skillnader i socialtjänsten Omotiverade skillnader i socialtjänsten (PM 2016:2) Vårdanalys har på regeringens uppdrag genomfört en studie för att belysa förutsättningarna att analysera om det finns omotiverade skillnader i bemötande, bedömning och insatser på socialtjänstens område. Studien visar att datatillgången inom socialtjänsten generellt är bristfällig och att förutsättningarna att analysera omotiverade skillnader varierar mellan olika verksamhetsområden. Vårdanalys presenterar i förstudien tre alternativa förslag på fördjupade studier för regeringens ställningstagande. Regeringen meddelade under året att man för närvarande inte hade för avsikt att gå vidare med någon av de föreslagna fördjupningsstudierna. Myndigheten beslutade därför att på eget initiativ gå vidare med en fördjupningsstudie avseende omotiverade skillnader i den sociala barn- och ungdomsvården. 30 (68) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2016

33 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Utvärdering av ordnat införande av nya läkemedel en förstudie (PM 2016:4) Vårdanalys har regeringens uppdrag att utvärdera ordnat införande av nya läkemedel, vars mål är att skapa en jämlik tillgång till nya kostnadseffektiva läkemedel oavsett bosättningsort, ålder, kön och socioekonomiska faktorer. I promemorian redovisas Vårdanalys förstudie. Den innehåller en kartläggning av arbetet med ordnat införande, en processbeskrivning, en kartläggning av styrkor och utmaningar samt förslag på den fortsatta inriktningen för Vårdanalys utvärdering av ordnat införande. Det finns ett stort intresse för frågorna och myndigheten har under året fått många tillfällen att presentera studien för relevanta beslutsfattare och intressenter. Promemorian Utvärdering av ordnat införande av nya läkemedel en förstudie Vården ur befolkningens perspektiv 2016 (PM 2016:5) Befolkningens erfarenheter av vården var i fokus för årets International Health Policy Survey (IHP). Studien genomförs årligen i elva länder under samordnande ledning av den amerikanska stiftelsen Commonwealth Fund. Vårdanalys genomför på regeringens uppdrag den svenska delen av undersökningen. I Vården ur befolkningens perspektiv 2016 redovisas de svenska och internationella resultaten från 2016 års undersökning. I den internationella IHP-studien har patienter i elva länder intervjuats om sina erfarenheter av vården. Totalt har drygt svenskar 18 år eller äldre deltagit i undersökningen. Undersökningen visar bland annat att patienter i Sverige upplever en sämre tillgänglighet jämfört med andra länder. Av de svarande i Sverige anger 70 procent att de fick tid hos läkare eller sjuksköterska inom sju dagar, jämfört med 80 procent eller mer i de flesta andra länder. Undersökningen visar också att det fortsatt finns stora utmaningar med information och patientens delaktighet i vården. Undersökningen visar också att andelen av befolkningen i den svenska undersökningen som anser att sjukvårdssystemet på det hela taget fungerar bra har sjunkit från 43 till 31 procent sedan den senaste befolkningsundersökningen Det sjunkande förtroendet för hälso- och sjukvårdssystemet är en fråga som myndigheten kommer att analysera vidare under Myndigheten har arbetat aktivt med att sprida resultatet av 2016-års IHPundersökning till relevanta beslutsfattare och målgrupper. Promemorian Vården ur befolkningens perspektiv REMISSER Myndighetens arbete med att svara på remisser redovisas som en sammantagen prestation. Myndigheten har under året sett över hanteringen av inkommande remisser med syfte att koncentrera insatsen till remissvar där myndigheten har förutsättningar att bidra. Under 2016 har 25 remisser inkommit och myndigheten har i substans svarat på 10 av dessa. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (68)

34 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Tabell 8. Utveckling av antal remissvar (antal och totala kostnader i tkr). Utveckling Antal Total kostnad DELTAGANDE I STATLIGA KOMMITTÉER OCH UTREDNINGAR SAMT RÅD Medarbetare vid myndigheten har under året bidragit till arbetet i flera statliga utredningar. Chefsjuristen har varit förordnad som expert i Socialdataskyddsutredningen (S 2015:05) En projektdirektör sitter med som expert i Tillitsdelegationen (Fi 2016:03) En utredare på myndigheten har varit expert i Välfärdsutredningen (Fi 2015:01) En utredare på myndigheten har varit referens i utredningen Nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen (S 2015:03) 32 (68) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2016

35 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (68)

36 Verksamhetsområde 2 Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag 34 (68) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2016

37 4 Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationer Tabell 9. Resultaträkning för verksamhetsområdet Kommunikation och externa relationer (tkr) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa Verksamhetsutfall Årets kapitalförändring Kommunikationen kring rapporter och promemorior har bedrivits som en del i arbetet med de olika analysprojekten. De huvudsakliga kommunikationsinsatserna är därför inkluderade i redogörelsen under verksamhetsområde 1 och 2. Under verksamhetsområdet Kommunikation och externa relationer har tre prestationer levererats under Det är Analysplan 2016, arrangemang av seminarier i Almedalen och det som kallas för sammantagen prestation och som består i att vi anordnat och deltagit vid olika seminarier, workshops, nätverksmöten och konferenser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning (68)

38 Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationer För att Vårdanalys arbete ska få genomslag och kunna bidra till en effektivare och mer patient- och brukarcentrerad vård och omsorg är det en förutsättning att resultaten av myndighetens analyser sprids till relevanta målgrupper. Vårdanalys bedriver därför ett strategiskt kommunikationsarbete för att uppnå detta. Tabell 10. Prestationer och kostnader per prestation (tkr). Prestationer Direkta kostnader Indirekta kostnader Totala kostnader Analysplan Seminarier i Almedalen Seminarier, konferenser Summa Tabell 11. Utveckling av prestationer samt nyckeltal (antal och tkr). Utveckling av prestationer Antal redovisade prestationer Antal redovisade seminarier REDOGÖRELSE FÖR ÅRETS VIKTIGARE PRESTATIONER Analysplan 2016 Analysplanen för 2016 var den första planen som tagits fram sedan regeringen beslutat om att myndigheten från den 1 juli 2015 skulle ha ett utvidgat uppdrag omfattande hela socialtjänsten. Det utvidgade uppdraget innebär att myndigheten fick ansvar för att följa upp och analysera en mycket omfattande, komplex och mångfacetterad verksamhet. Som finansiering för det utvidgade uppdraget tillfördes dock myndighetens förvaltningsanslag endast 4 miljoner kronor. Förberedelserna inför det utvidgade uppdraget inleddes redan under 2015, men analysplanen för 2016 bygger på en mer fördjupad analys av socialtjänstens utmaningar och förutsättningarna för vår verksamhet. Utifrån denna görs de initiala strategiska vägvalen och det långsiktiga inriktningsmålet att Vårdanalys ska stärka förutsättningarna för en brukarcentrerad och resultatorienterad socialtjänst läggs fast. I analysplanen redovisas också de sex områden som utgör myndighetens huvudsakliga inriktning under året. Analysplanen har styrt inriktningen på verksamheten under året men har också legat till grund för myndighetens kommunikation med omvärlden om inriktningen på verksamheten. Analysplanen överlämnades till regeringen i enlighet med instruktionen. 36 (68) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys årsredovisning 2016