Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2005. Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2005 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

2 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Gun Bahnö (ekonomi) tfn 08-452 77 22 Martin Lindblom (verksamhet) tfn 08-452 77 38 Mianette Lundqvist (ekonomi) tfn 08-452 77 23 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, september 2006 Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson Omslagsillustration Tomas Arfert Tryck Sjuhäradsbygdens Tryckeri ab, Borås Papper Silverblade Silk 300 gr (omslag), Maxioffset 100 gr (inlaga) Typsnitt BerlingNova och Charlotte Sans skl, tabeller i Franklin Gothic. isbn-10 91-7164-171-8 isbn-13 978-91-7164-171-7 issn 1652-6937

Inledning 3 Förord Sveriges Kommuner och Landsting samlar årligen in statistik om landstingens och regionernas verksamhet och ekonomi. I denna rapport redovisas uppgifter avseende år 2005. Statistiken ska ge information om hälso- och sjukvård och annan landstingsverksamhet på såväl regional som nationell nivå. Uppgifterna ska tillgodose statens krav på information om sektorn. Inte minst ska landstingen och regionerna ges möjlighet att jämföra sig med varandra. Ambitionsnivån i statistiken höjdes högst väsentligt från och med insamlingen 2002. En ny indelningsgrund Verksamhetsindelning för landsting och regioner, vi 2000, togs då i bruk. Delområdena i vi 2000 har i stor utsträckning bestämts efter principen att det ska vara möjligt att få en samlad beskrivning av de prestationer som har utförts, och vad det har kostat att utföra dem. Tidigare statistik gav inga möjligheter till integrerad analys av prestationer och kostnader. All landstingsfinansierad verksamhet ska redovisas oavsett vem som har producerat den. Inom primärvården kan bland annat allmänläkarvård, sjuksköterskeverksamhet, sjukgymnastik och arbetsterapi följas upp. Specialiserad vård indelas i förhållandevis få delområden jämfört med primärvård trots att största delen av sjukvårdskostnaderna hamnar där. Skälet till detta är att en mängd information om specialiserad vård kan hämtas från patientregistret. Landstingen och regionerna levererar uppgifter om alla patienter i sluten vård till patientregistret hos Socialstyrelsen. Efter att vissa bearbetningar har gjorts och personuppgifterna avidentifierats får förbundet tillgång till registret. Senare i höst kommer jämförelser och beskrivningar baserade på patientregistret för 2005 att presenteras i rapporten Patienter i specialiserad vård 2005. Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort arbete för att få fram den statistik som presenteras här. Kvaliteten i uppgifterna har ökat successivt och statistiken har kunnat presenteras allt tidigare under året. Ambitionen är att statistiken ska utvecklas ytterligare, bland annat genom erfarenhetsutbyten mellan landstingen via de nätverk som är knutna till statistiken. Jämförelser och analyser baserade på statistik enligt vi 2000 och patientregistret kommer att presenteras i rapporten Landsting och regioner i diagram och siffror 2005 senare i höst. Stockholm i september 2006 Marianne Granath Statistiksektionen Sveriges Kommuner och Landsting

4 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005 Innehåll 1 Inledning... 5 1.1 Vad redovisas i rapporten?... 5 1.2 Vad ska statistiken användas till?... 5 1.3 Ny statistik med väsentligt höjd ambitionsnivå... 6 1.4 Ny statistik och därmed vissa brister... 6 1.5 Annan verksamhets- och ekonomistatistik... 7 1.6 Definitioner och använda begrepp... 7 2 Landstingens och regionernas ekonomi... 8 2.1 Ekonomiskt resultat, finansiell utveckling och ekonomisk ställning... 8 2.2 Utgifter efter utgiftsslag... 10 2.3 Inkomster efter inkomstslag... 10 3 Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling... 11 3.1 Kostnader efter område... 11 3.2 Kostnader för enskilda huvudmän... 12 4 Hälso- och sjukvård... 13 4.1 Kostnader efter område... 13 4.2 Kostnader för enskilda huvudmän... 13 4.3 Prestationer i översikt... 14 4.4 Läkarbesök och vårdplatser åren 2001 2005... 17 4.5 Utgifter och inkomster... 19 5 Primärvård... 20 5.1 Kostnader efter delområde... 20 5.2 Kostnader för enskilda huvudmän... 20 5.3 Prestationer m m... 20 5.4 Utgifter och inkomster... 22 5.5 Kostnader och prestationer efter delområde... 22 6 Specialiserad somatisk vård... 28 6.1 Kostnader efter delområde... 28 6.2 Kostnader för enskilda huvudmän... 29 6.3 Utgifter och inkomster... 29 6.4 Kostnader och prestationer efter delområde... 30 7 Specialiserad psykiatrisk vård... 32 7.1 Kostnader efter delområde... 32 7.2 Kostnader för enskilda huvudmän... 33 7.3 Utgifter och inkomster... 33 7.4 Kostnader och prestationer efter delområde... 34 8 Tandvård... 36 8.1 Kostnader efter delområde... 36 8.2 Kostnader för enskilda huvudmän... 37 8.3 Utgifter och inkomster... 37 8.4 Prestationer efter delområde... 38 9 Övrig hälso- och sjukvård... 39 9.1 Kostnader efter delområde... 39 9.2 Kostnader för enskilda huvudmän... 40 9.3 Prestationer m m... 40 9.4 Utgifter och inkomster... 40 10 Regional utveckling... 41 10.1 Kostnader efter område... 41 10.2 Kostnader för enskilda huvudmän... 41 10.3 Utgifter och inkomster... 42 10.4 Utbildning och kultur... 42 10.5 Trafik och infrastruktur samt allmän regional utveckling... 43 11 Tabellbilaga... 45 Befolkning... 49 Ekonomi... 51 Verksamhet... 129 Bilagor Bilaga 1 Indelningsgrunder... 197 Bilaga 2 Definitioner och använda begrepp... 211 Bilaga 3 Gränssnitt... 217

Inledning 5 1 Inledning 1.1 Vad redovisas i rapporten? I denna statistikrapport redovisas uppgifter om den landstingskommunala verksamhet som har bedrivits under 2005. Uppgifterna har inhämtats från landsting, regioner och Gotlands kommun via enkäter. Gotlands kommun som ansvarar för såväl landstingskommunal som primärkommunal verksamhet har enbart lämnat uppgifter om hälso- och sjukvård, inte om övriga verksamheter eller om verksamheten totalt. Landstingens verksamhet beskrivs på övergripande nivå och per område och delområde enligt Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI2000. Indelningen med definitioner beskrivs i bilaga 1. Verksamheten beskrivs i såväl ekonomiska termer som i verksamhets-/prestationstermer såsom besök och vårdtillfällen. Vilka prestationsmått som används inom de olika delarna av sjukvården och hur dessa mått hänger ihop framgår av figuren på sidan 14 och av bilaga 2. Den statistik som har samlats in redovisas i absoluta tal, och i vissa fall i relation till invånare, och kommenteras kortfattat. Ytterligare jämförelser baserade på statistiken kommer att redovisas senare i år i en separat rapport, Landsting och regioner i diagram och siffror 2005. Jämförelsetal för verksamhet och ekonomi inom hälso- och sjukvården. Texttabeller och diagram avser i allt väsentligt riksnivån. Uppgifter per huvudman presenteras i tabellbilaga. I rapporten Patienter i specialiserad vård 2005 kommer verksamhetsuppgifter baserade på patientregistret att presenteras. Nedan används begreppet huvudman i betydelsen landsting, regioner och Gotlands kommun. Ofta används begreppet landsting synonymt med huvudman. 1.2 Vad ska statistiken användas till? Sveriges Kommuner och Landsting producerar merparten av den statistik som rör landstingens ekonomi och en väsentlig del av verksamhetsstatistiken inom hälso- och sjukvårdsområdet. Den ekonomiska statistiken tillgodoser även statens krav på officiell statistik och ligger bland annat till grund för nationalräkenskaperna. Den tjänar även som underlag i skatteutjämningssystemet. Uppgifterna presenteras i rapporter från Statistiska centralbyrån (scb), statistikansvarig myndighet för ekonomisk information. Sveriges Kommuner och Landsting svarar enligt överenskommelser med scb för statistikinsamlingen från landstingen. Bedömningen är att förbunden genom ett nära samarbete med landstingen har bäst förutsättningar att tillförsäkra kvalitet och relevans i statistiken. För landstingen förenklas uppgiftsinlämningen genom samordningen på nationell nivå. Verksamhetsstatistiken produceras i nära samarbete med Socialstyrelsen, statistikansvarig myndighet för hälso- och sjukvården. Statistiken ska kunna användas på alla samhällsnivåer. Den ska ge medborgarna en inblick i vad landstingen och svensk hälso- och sjukvård åstadkommer och hur skattemedlen används. Uppgifterna ska ge en jämförbar och rättvisande bild av landstingens olika verksamhetsområden oberoende av organisation och driftform och ska därmed kunna användas av landstingen som underlag för analyser och jämförelser. Sveriges Kommuner och Landsting har, som företrädare för landstingen, behov av underlag för analyser av ekonomi och verksamhet.

6 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005 1.3 Ny statistik med väsentligt höjd ambitionsnivå Förändringar i enlighet med en statistiköversyn från 1998 Under senare delen av 1990-talet genomförde dåvarande Landstingsförbundet (nuvarande Sveriges Kommuner och Landsting) gemensamt med medlemmarna och i samarbete med Socialstyrelsen, scb med flera, en översyn av hälso- och sjukvårdsstatistiken. Översynen resulterade i att en rad förändringar genomfördes i statistiken och att ett antal projekt startades för att utveckla statistiken vidare. Patientrelaterad information används och vidareutvecklas I konsekvens med beslutet att använda och vidareutveckla patientrelaterad information utnyttjar Sveriges Kommuner och Landsting sedan 1999 det så kallade patientregistret för djupare analyser och jämförelser av specialiserad sluten vård. Uppgifterna till registret inhämtas av Socialstyrelsen och ställs även till förbundens förfogande. Registret innehåller uppgifter om diagnoser, ålder, kön, hemort etc för varje enskilt vårdtillfälle/patient i sluten vård. Från och med 2002 ska patientregistret även innehålla information om patienter som besökt läkare i specialiserad vård. På samma sätt som för vårdtillfället ska information om diagnos, ålder, kön etc finnas för läkarbesöket. Uppgifterna om öppen vård är fortfarande ofullständiga, men enligt planerna ska en del resultat från verksamheten 2005 kunna redovisas under hösten 2006. Uppgifter avseende 2005 kommer att redovisas i rapporten Patienter i specialiserad vård 2005. Ett arbete pågår på förbundet för att medverka i utvecklingen av så kallade KPP-system (kpp = Kostnad per patient), där kostnader knyts till det enskilda vårdtillfället/besöket. En databas med uppgifter för ett antal sjukhus med kpp-redovisning finns på förbundets webbplats www.skl.se. (Klicka på Verksamheter A Ö, Ekonomi och styrning, Statistik och nyckeltal.) Uppgifterna omfattar kostnadsuppgifter motsvarande cirka 35 procent av det totala antalet vårdtillfällen inom somatisk korttidsvård. Prestationer och kostnader knyts samman År 2002 infördes den nya modellen vi 2000, för den landstingsgemensamma ekonomi- och verksamhetsstatistiken. Ambitionsnivån höjdes därmed högst väsentligt, bland annat genom att vi 2000 innehåller betydligt fler delområden jämfört med tidigare indelning. Enligt vi 2000 delas landstingsverksamheten in i två huvudområden, hälso- och sjukvård respektive regional utveckling. Verksamheten inom dessa huvudområden är i sin tur indelade i områden med vidare förgreningar i delområden. Totalt finns ett fyrtiotal delområden, vilket framgår i bilaga 1. Valet av delområden i vi 2000 har i stor utsträckning bestämts efter principen att det ska vara möjligt att redovisa och analysera prestationer tillsammans med kostnader. Med vi 2000 skapas förutsättningar för integrerad analys av verksamhet och ekonomi, vilket tidigare har saknats. Ambitionsnivån har även höjts genom att all landstingsfinansierad verksamhet ska redovisas oavsett vem som har producerat den. 1.4 Ny statistik och därmed vissa brister Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort arbete för att få fram statistiken enligt vi 2000. Jämfört med uppgifterna för första året har kvaliteten ökat successivt och statistiken har kunnat presenteras snabbare, men fortfarande finns det vissa brister. Många landsting har svårt att skilja ut dagsjukvårdsbesök och hemsjukvårdsbesök från vanliga mottagningsbesök. Uppgifterna om telefonkontakter i primärvården är i vissa landsting och regioner ofullständigt redovisade och därmed underskattade. Uppgifterna om nettokostnad per delområde inom hälso- och sjukvården är behäftade med viss osäkerhet. För att få fram uppgifterna krävs att kostnader och intäkter omfördelas från ansvarsområden i respektive landsting till delområdena enligt vi 2000. Ofta ska ett ansvarsområde delas upp i flera delområden. Vissa landsting har hjälp av en väl utvecklad internredovisning, medan andra tvingas använda nycklar av olika slag. Fördelningsnycklarna kan ha utformats med större och mindre precision.

Inledning 7 Genom fortsatta diskussioner och erfarenhetsutbyten mellan landstingen bland annat via de nätverk som finns för statistiken samt genom att använda statistiken för uppföljning räknar vi med att kvaliteten och jämförbarheten kommer att öka ytterligare och att uppgifterna ska kunna presenteras ännu tidigare under året. 1.5 Annan verksamhets- och ekonomistatistik Totalkostnadsbokslut Med ett antal års mellanrum sammanställer förbunden uppgifter om prestationer och kostnader per klinik och mottagning i den specialiserade vården. En förutsättning för att sjukhusen ska kunna lämna uppgifterna är att de upprättar ett så kallat totalkostnadsbokslut, där samtliga kostnader fördelas till kliniker respektive mottagningar. Under hösten kommer en undersökning avseende 2004 års verksamhet att presenteras. Nytt för denna undersökning är att uppgifterna ur totalkostnadsboksluten har kompletterats med uppgifter från patientregistret. Jämförelserna har därigenom blivit mer rättvisande. Hänsyn kan tas till att patientstruktur vad gäller sjukdomar, ålder med mera varierar mellan kliniker. Statistik för 2005 har presenterats i rapporten Nyckeltal 2005. Hälso- och sjukvård. Huvudrapport samt i ett antal delrapporter. 1.6 Definitioner och använda begrepp För att få en enhetlig redovisning av områden och delområden enligt vi 2000 finns en handbok med definitioner och anvisningar. Handboken innehåller även en exempelsamling som uppdateras och utvecklas kontinuerligt. För att få enhetlighet i uppgifterna om olika kostnads-/intäktsslag finns en landstingsgemensam baskontoplan. Den definierar begreppen och uppdateras löpande. Uppgifterna för 2005 redovisades enligt L-BAS 2005 (en kontoplan för landstingens externredovisning). I bilaga 1 redovisas ett utdrag ur vi 2000 samt l- bas 2005 i översikt. I bilaga 2 redovisas andra indelningsgrunder samt definitioner på använda begrepp och termer. l-bas 2005 och vi 2000 finns tillgängliga på förbundens webbplats: www.skl.se under Verksamheter A Ö, Ekonomi och styrning, Statistik och nyckeltal. Statistik från Nysam En grupp landsting har sedan flera år tillbaka arbetat med att ta fram nyckeltal för hälso- och sjukvården. För närvarande (verksamhetsåret 2005) deltar 13 landsting/regioner i Nysam (Nyckeltalssamverkan).

8 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005 2 Landstingens och regionernas ekonomi 1 2.1 Ekonomiskt resultat, finansiell utveckling och ekonomisk ställning Nedan redovisas i sammandrag för landsting och regioner resultaträkning, finansieringsanalys respektive balansräkning. Såväl resultaträkning som balansräkning redovisas enligt den uppställning som finns angiven i den kommunala redovisningslagen. För resultaträkningen innebär detta bland annat att avskrivningarna och förändringen av pensionsavsättningar ingår i verksamhetens nettokostnader medan räntan på pensionsavsättningen redovisas som finansiell kostnad. Enligt redovisningslagen ska pensionsförmåner som tjänats in före 1998 inte tas upp i balansräkningen som skuld utan bara redovisas som en ansvarsförbindelse. Detta förfarande benämns blandmodellen. I tabell 1 presenteras resultaträkningen för åren 2003 till 2005 enligt blandmodellen. Tabell 1 Resultaträkning, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor 2003 2004 2005 Verksamhetens intäkter 46 518 48 144 29 936 Verksamhetens kostnader 189 982 193 740 201 271 Avskrivningar 5 250 5 591 5 732 Nettokostnader 148 714 151 187 177 067 Skatteintäkter 136 373 141 807 147 092 Generella statsbidrag 10 328 9 573 34 129 Finansiella intäkter minus kostnader 453 408 87 Resultat före e.o. poster 2 467 215 4 241 Extraordinära poster, netto 57 0 65 Årets resultat 2 410 215 4 306 Efter många års underskott redovisade landstingen 2005 ett positivt resultat. Resultatet uppgick till 4,3 miljarder kronor, eller drygt 2 procent av 1. Övergripande uppgifter om landstingens och regionernas ekonomi finns tillgängliga redan tidigt under året och redovisas i serien EkonomiNytt. Bokslutsuppgifterna för 2005 publicerades i mars 2006, men för att få en fullständig bild av verksamheten 2005 presenteras uppgifterna här på nytt. I detta avsnitt ingår inga uppgifter för Gotlands kommun. skatter och generella statsbidrag. Alla landsting, utom tre, redovisade positiva resultat 2005. Summan av landstingens resultat för år 2005 innebär en förbättring med nästan 4,5 miljarder kronor jämfört med året före. Verksamhetens kostnader uppgick till 201,3 miljarder kronor 2005 och avskrivningarna till 5,7 miljarder kronor. I tabell 4 framgår hur dessa kostnader (207,0 miljarder) fördelas mellan olika kostnadsslag och i tabell 6 hur kostnaderna fördelar sig mellan verksamhetsområden. Intäkterna i verksamheten uppgick till 29,9 miljarder kronor, skatteintäkterna till 147,1 och generella statsbidrag (nettoredovisade) till 34,1 miljarder. Mer detaljerade uppgifter om inkomster redovisas i tabell 5 (intäktsslag) och i tabell 6 (verksamheter). I tabell 2 redovisas en sammanställning av landstingens och regionernas finansieringsanalys enligt blandmodellen. Finansieringsanalysen har från och med 2005 anpassats till rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Enligt denna ska finansieringsanalysen redovisa betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringar och finansiering och mynna ut i förändring av likvida medel. Tabell 2 Finansieringsanalys 1, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor 2005 Löpande verksamhet 12 130 Investeringsverksamhet 6 467 Finansieringsverksamhet 2 163 Årets kassaflöde 3 501 Likvida medel vid årets början 13 983 Likvida medel vid årets slut 17 484 1 Finansieringsanalysen har från och med 2005 anpassats till rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Enligt denna ska finansieringsanalysen redovisa betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringar och finansiering och mynna ut i förändring av likvida medel.

Landstingens och regionernas ekonomi 9 Tabell 3 Balansräkning, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor 2003 2004 2005 Anläggningstillgångar 67 472 67 453 68 288 Omsättningstillgångar 28 704 32 284 37 716 Tillgångar 96 175 99 737 106 004 Eget kapital 23 773 23 558 27 851 Avsättningar 20 075 21 560 25 427 Långfristiga skulder 15 101 12 541 10 540 Kortfristiga skulder 37 225 42 079 42 186 Skulder 52 326 54 621 52 726 Soliditet (procent) 25 24 26 Ansvarsförbindelser Pensionsförmåner intjänade före 1998 1 102 258 105 329 107 033 Diagram 1 Utgifter efter utgiftsslag 2005, samtliga landsting och regioner Investeringar i inventarier 2 % Övriga kostnader 4 % Investeringar i mark och byggnader 2 % Lämnade bidrag 5 % Köp av verksamhet 11 % Material och tjänster 28 % Löner 31% Övriga kostnader för personal 17 % 1 Inkl löneskatt. I tabell 3 redovisas balansräkningen för åren 2003 till 2005 enligt blandmodellen. Uppgifter om landstingens och regionernas tillgångar, egna kapital och skulder framgår. Även balansräkningen har en ny uppställningsform från och med 1998 då en ny post Avsättningar infördes. Här ska, som tidigare nämnts, pensionsförpliktelser som intjänats från och med 1998 redovisas liksom premieskulden till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (löf). Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Tidigare redovisades hela pensionsskulden och premieskulden till löf som en långfristig skuld. Tabell 4 Utgifter efter utgiftsslag 2005, samtliga landsting och regioner Utgiftsslag Miljoner Procentuell Procentuell kronor andel av andel av utgifterna utgifterna exkl köp från lt/region Löner exkl skattefria ersättningar 65 815 30,4 31,3 Övriga kostnader för personal (inkl. utbetalda pensioner) 35 399 16,3 16,8 Köp av verksamhet 29 287 13,5 11,1 därav från landsting/regioner 6 016 2,8 Lämnade bidrag 10 794 5,0 5,1 därav bidrag till trafiken 6 380 2,9 3,0 Material 36 595 16,9 17,4 därav läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material 28 866 13,3 13,7 varav läkemedel mm inom läkemedelsförmånen 19 052 8,8 9,1 Tjänster 23 031 10,6 10,8 därav köp av verksamhetsanslutna tjänster 4 945 2,3 2,2 varav från landsting/regioner 301 0,1 Nedskrivningar och förlust vid avyttring 351 0,2 0,2 Verksamhetens kostnader totalt 201 272 95,5 95,4 Avskrivningar 5 732 2,6 2,7 Verksamhetens kostnader inkl avskrivningar 207 004 95,5 98,4 Kostnader utanför verksamhetsresultatet 1 620 0,7 0,8 Kostnader totalt 208 624 96,3 96,2 Investeringsutgifter för byggnader och mark 3 334 1,5 1,6 Investeringsutgifter för inventarier 4 331 2,0 2,1 Övriga investeringsutgifter 408 0,2 0,2 Summa investeringsutgifter 8 073 3,7 3,8 Utgifter totalt 216 697 100,0 exkl köp från landsting/regioner 210 381 100,0

10 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005 2.2 Utgifter efter utgiftsslag Landstingens och regionernas totala kostnader uppgick till 208,6 miljarder kronor och de totala utgifterna till 216,7 miljarder kronor 2005. Exkluderas kostnaderna för köp från landsting och regioner (kostnaden räknas både i säljande och köpande landsting) hamnar utgifterna på 210,4 miljarder kronor. Lönekostnaderna utgjorde 31 procent och övriga kostnader för personal 17 procent av utgifterna. Detta framgår av tabell 4 och diagram 1. Diagram 2 Inkomster efter inkomstslag 2005, samtliga landsting och regioner Försäljning av verksamhet 2 % Försäljning av tjänster 3 % Övrigt 2 % Patientavgifter 3 % Generella bidrag 16 % Erhållna bidrag 3 % Skatteinkomster 71 % 2.3 Inkomster efter inkomstslag Landstingens totala inkomster uppgick till 213,2 miljarder kronor 2005. Landstingsskatten utgjorde cirka 71 procent av inkomsterna (exklusive försäljning till landsting). Det generella statsbidraget (nettoredovisat), 34,1 miljarder kronor, motsvarade 16 procent av inkomsterna. Detta framgår av tabell 5 och diagram 2. Tabell 5 Inkomster efter inkomstslag 2005, samtliga landsting och regioner Inkomstslag Miljoner Procentuell Procentuell kronor andel av andel av inkomstinkomsterna erna exkl försäljning från lt/region Patientavgifter och andra avgifter 5 791 2,7 2,8 därav för öppenvård 2 197 1,0 1,1 därav för sluten vård 529 0,2 0,3 därav för tandvård 2 638 1,2 1,3 därav övrigt 427 0,2 0,2 Försäljning av verksamhet 9 790 4,6 1,7 därav till landsting/region 6 287 2,9 Försäljning av tjänster 5 873 2,8 2,8 därav till landsting/region 657 0,3 Försäljning av material och varor 1 124 0,5 0,5 Erhållna bidrag 5 931 2,8 2,9 därav specialdestinerade statsbidrag 3 801 1,8 1,8 Övriga intäkter 1 428 0,7 0,7 Verksamhetens intäkter totalt 29 937 14,0 11,1 Intäkter utanför verksamhetsresultatet 182 994 85,8 88,7 därav bidrag från staten (netto) 34 129 16,0 16,5 därav ränteinkomster 744 0,3 0,4 därav skatteintäkter 147 092 69,0 71,3 Intäkter totalt 212 930 99,9 99,9 Summa investeringsinkomster 267 0,1 0,1 Inkomster totalt 213 197 100,0 exkl försäljning till landsting/region 206 253 100,0

Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional... 11 3 Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling Landstingens och regionernas verksamhet har delats in i två huvudområden, hälso- och sjukvård respektive regional utveckling. I tabell 6 framgår att nettokostnaden för hälso- och sjukvård uppgick till 165,4 miljarder kronor och nettokostnaderna för regional utveckling till 12,0 miljarder 2005. Cirka 93 procent av landstingens kostnader gick därmed till hälso- och sjukvårdsändamål. Nettokostnaderna för samtliga landstings och regioners verksamhet uppgick totalt till cirka 178 miljarder kronor 2005. Kostnaden för 2004 var dryga 152 miljarder. Detta ger en ökning av verksamhetens nettokostnad i fast pris på 1,5 procent mellan 2004 och 2005. (Från och med 2000 redovisas volymförändring som förändring av verksamhetens nettokostnad i fast pris.) Nettokostnaden för huvudområdet hälso- och sjukvård 2004 var 140 miljarder kronor medan den 2005 uppgick till cirka 165 miljarder. Volymmässigt blir även detta en ökning i fast pris på 1,5 procent inklusive läkemedelsförmånen och 1,3 procent exklusive. En samlad redovisning av samhällets kostnader (inklusive statens och hushållens utgifter) för hälso- och sjukvård presenteras av scb i Nationalräkenskaperna. För 2004 beräknades utgifterna för hälso- och sjukvården till 214,3 miljarder kronor. Kommunerna har efter Ädelreformen 1992 ett samlat ansvar för långvarig service och vård till äldre och handikappade. I nationalräkenskaperna redovisas detta inom äldre- och handikappomsorgen. Enligt rapporten Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? från Sveriges Kommuner och Landsting beräknas de kommunala sjukvårdskostnaderna uppgå till cirka 17 miljarder kronor 2004. Tabell 6 Kostnader och intäkter efter område 1 2005, samtliga landsting och regioner, inklusive Gotland kommuns nettokostnader för hälso- och sjukvård, miljarder kronor Netto- Verksamhetens Investkostnad 2 externa interna externa interna eringskostnader kostnader intäkter intäkter utgifter 3 Primärvård 27,0 23,4 11,9 2,4 6,0 0,2 Specialiserad somatisk vård 85,4 66,2 42,3 8,9 14,9 2,7 Specialiserad psykiatrisk vård 15,5 13,6 7,3 1,1 4,4 0,2 Tandvård 4,5 7,2 2,0 3,6 1,1 0,1 Övrig hälso- och sjukvård 12,7 15,0 4,6 4,0 3,0 0,4 Läkemedelsförmån 19,2 19,2 0,0 0,0 0,0 Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 1,0 0,7 0,3 0,0 0,0 0,0 Hälso- och sjukvård 165,4 145,4 68,4 20,1 29,3 3,6 Utbildning 0,7 1,8 0,4 1,4 0,1 0,0 Kultur 2,2 2,5 0,3 0,6 0,0 0,0 Trafik och infrastruktur 7,8 9,3 0,1 1,6 0,0 0,7 Allmän regional utveckling 1,1 1,2 0,1 0,1 0,0 0,0 Politisk verksamhet avseende regional utveckling 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Regional utveckling 12,0 14,9 0,9 3,7 0,1 0,8 Serviceverksamheter 0,0 43,3-8,2 6,2 28,9 3,3 Övrigt 4 0,8 3,6 0,0 0,0 2,7 0,0 Summa verksamhet 5 178,2 207,1 61,0 29,9 61,0 7,7 Finansiering utanför verksamheten 1,6 183,0 skatteintäkter 147,1 generella statsbidrag 34,1 finansiella intäkter/kostnader 1,6 1,7 extraordinära intäkter/kostnader 0,0 0,1 1 Kostnader för läkemedel inom läkemedelsförmånen har brutits ut och re- 4 Utbetalda pensioner (konto 446) och interna ränteintäkter. dovisas som ett eget verksamhetsområde. Läkemedelsbidraget redovi- 5 Den totala nettokostnaden för samtliga verksamheter inkluderar sas fr o m 2005 inte i verksamheten utan som ett generellt statsbidrag. Gotlands kommuns nettokostnader (1 120 mnkr) för hälso- och 2 Bruttokostnad minus bruttointäkt. sjukvård. När det gäller verksamheternas kostnader och intäkter 3 Exklusive inköp av finansiella tillgångar. ingår inte Gotland.

12 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005 Diagram 3 Nettokostnader efter område 2005, samtliga landsting och regioner Övrigt 2 % Trafik och infrastruktur 4 % Övrig hälso- o sjukvård, inkl politisk verksamhet 8 % Tandvård 3 % Specialiserad psykiatrisk vård 9 % Läkemedelsförmån 11 % 3.1 Kostnader efter område Primärvård 15 % Specialiserad somatisk vård 48 % Läkemedelsbidraget generellt fr o m 2005 Läkemedelsbidraget redovisas från och med 2005 inte i verksamheten utan som ett generellt statsbidrag vilket gör att hälso- och sjukvårdens nettokostnader revideras upp med dryga 19 miljarder. Tidigare har statsbidraget, som grovt sett motsvarat kostnaden, redovisats tillsammans med kostnaderna i verksamheten. Vid jämförelser mellan landsting används begreppet nettokostnad och därmed har läkemedelsförmånen fram till 2004 inte påverkat kostnaderna i någon större utsträckning. Diagram 4 Nettokostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling per huvudman 2005, tusental kronor per invånare Tusental kronor per invånare 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 Stockholm Hälso- o sjukvård Regional utveckling Genomsnitt för riket = 19 605 kr/inv uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten I tabellbilagan redovisas kostnaderna för läkemedel både inom och utanför läkemedelsförmånen, se tabell E 29 E 32. Bakgrunden till den ändrade redovisningen är det nya avtalet med staten, där läkemedelsbidraget är förutbestämt för åren 2005 2007 och därmed inte påverkas av kostnadsutvecklingen i de enskilda landstingen. Utvecklingen inom läkemedelsområdet har lett till att det i allt mindre utsträckning går att matcha läkemedelsbidraget mot förmånskostnaderna. Av diagram 3 framgår den procentuella fördelningen mellan verksamheterna. Av de totala nettokostnaderna är det specialiserad somatisk vård (48 %), primärvård (15 %), läkemedelsförmån (11 %) och specialiserad psykiatrisk vård (9 %) som har de största andelarna. De fyra områdena tillsammans motsvarar 83 procent av landstingens totala nettokostnader. Under huvudområdet Regional utveckling utgör trafik och infrastruktur det resursmässigt största delområdet med 4 procent. I tabellerna E 2 och E 3 i tabellbilagan redovisas en översikt av verksamheternas nettokostnader för de enskilda huvudmännen i miljoner kronor respektive kronor per invånare. En översiktlig nettokostnadsutveckling mellan åren 2004 och 2005 återfinns i tabell E 4. 3.2 Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 4 redovisas de totala nettokostnaderna för sjukvård respektive regional utveckling per invånare i respektive landsting. Nettokostnaderna är de kostnader som ska finansieras med skatter, generella statsbidrag och finansnetto. Vissa kostnadsskillnader beror på att ansvarsområdena skiljer sig något mellan landstingen. Ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende, dock inte läkarinsatser, kan överlämnas från landsting/ regioner till kommuner och så har skett hos cirka hälften av landstingen/regionerna. Stockholms läns landsting ansvarar som enda landsting/region för färdtjänst. Norrbottens läns landsting har överlämnat ansvaret för rehabilitering till kommunerna i länet. Västra Götalandsregionen har unika kostnader för vissa verksamheter under regional utveckling. Dessa skillnader framgår av bilaga 3.

Hälso- och sjukvård 13 4 Hälso- och sjukvård 4.1 Kostnader efter område I diagram 5 framgår att av de totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård (165 miljarder kronor) gick 51 procent till specialiserad somatisk vård, 16 procent till primärvård och 9 procent till specialiserad psykiatrisk vård. Nettokostnaderna för övrig hälso- och sjukvård, som bland annat omfattar handikapp- och hjälpmedelsverksamhet samt ambulans- och sjuktransporter, motsvarade 8 procent av nettokostnaderna. Från och med 2004 redovisas läkemedelsförmånen som ett eget område. Syftet med detta är att tydliggöra den förändring som har skett gällande redovisning av läkemedelsbidraget från och med 2005. Bidraget redovisas inte längre i verksamheten utan som ett generellt statsbidrag. Detta gör att hälso- och sjukvårdens nettokostnader revideras upp med dryga 19 miljarder då kostnaderna för läkemedelsförmånen fortfarande redovisas i verksamheten (se kapitel 3). År 2005 utgör dessa 19 miljarder 12 procent av hälso- och sjukvårdens nettokostnader. 4.2 Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 6 presenteras uppgifter om hälso- och sjukvårdskostnader för enskilda huvudmän. Nettokostnaderna redovisas per invånare och område. Som beskrivits i föregående kapitel finns vissa olikheter i ansvarsområden mellan landstingen, som förklarar vissa kostnadsskillnader. Det finns andra orsaker till skillnader i kostnader mellan huvudmännen, bland annat har landstingen olika förutsättningar att bedriva verksamhet. I utjämningssystemet används för hälso- och sjukvården ett så kallat behovsindex för att utjämna för strukturella skillnader, bland annat i vårdtyngd, demografi och socioekonomi (ålder, inkomst, sysselsättning med mera) samt merkostnader i gles bebyggelse och merkostnader för små landsting. Diagram 5 Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område 2005, samtliga huvudmän Övrig hälso- och sjukvård 8 % Tandvård 3 % Specialiserad psykiatrisk vård 9 % Tusental kronor per invånare 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 Tandvård Primärvård Läkemedelsförmån 12 % Specialiserad somatisk vård Genomsnitt för riket = 18 282 kr/inv Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 1 % Primärvård 16 % Specialiserad somatisk vård 51 % Diagram 6 Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område och huvudman 2005, tusental kronor per invånare Specialiserad psykiatrisk vård Läkemedelsförmånen Övrigt Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Underlaget till diagrammet återfinns i tabell E 28 i tabellbilagan.

14 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005 4.3 Prestationer i översikt Fler prestationsmått redovisas Som mått på prestationer i hälso- och sjukvården används besök respektive vårdtillfälle/utskriven patient. Besök används för att beskriva behandlingar i öppen vård och vårdtillfällen behandlingar i sluten vård. Båda måtten är trubbiga men genom att använda den information som finns om varje enskilt vårdtillfälle i det så kallade patientregistret kan vårdtillfällena specificeras efter ålder, kön, diagnos med mera. Vårdtillfällena kan dessutom grupperas i så kallade DRG-system 2. I ett sådant system är grupperna såväl medicinskt som resursmässigt homogena. För delar av den öppna specialiserade vården finns snart motsvarande möjligheter att komplettera måttet besök med information om diagnos, ålder etc. Inom den specialiserade vården särskiljs mottagningsverksamhet från dagsjukvård. Dagsjukvård definieras enligt det nationella termarbetet 3 Använda mått på prestationer i hälso- och sjukvården som öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Enligt regelverket ska det för patienten finnas en upprättad vårdplan. Exempel på dagsjukvård är så kallad dagkirurgi, det vill säga kirurgiska ingrepp som sker utan att patienten läggs in på sjukhus. Besök i mottagningsverksamhet och besök i dagsjukvård får därmed två olika innebörder. Hemsjukvård, som enligt det nationella termarbetet definieras som en tredje vårdform vid sidan av öppen och sluten vård, särredovisas. Eftersom hemsjukvård bedrivs inom såväl primärvård som specialiserad somatisk respektive psykiatrisk vård utgör hemsjukvården delområden inom samtliga tre områden. Besök inom hemsjukvård får därmed en annan innebörd än besök på mottagning eller besök inom dagsjukvård. Inom primärvården har det blivit allt vanligare att ett vanligt besök på vårdcentralen ersätts med en telefonkontakt. Från och med 2001 insamlas uppgifter om antalet telefonkontakter. För att räknas/registreras ska telefonkontakten ersät- Primärvård Specialiserad vård Övrig hälso- och sjukvård Öppenvård Mottagningsbesök Hembesök Telefonkontakt Öppenvård Handikappverksamhet/ hjälpmedelsverksamhet Mottagningsbesök Hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök Mottagningsverksamhet Mottagningsbesök inkl. ev hembesök Sluten vård Vårdtillfälle Dagsjukvård Dagsjukvårdsbesök Hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök Sluten vård Vårdtillfälle 2. Diagnosrelaterade grupper. 3. Nationella termer med Definitioner och Regelverk inom hälso- och sjukvården.

Hälso- och sjukvård 15 ta ett vanligt besök och det ska finnas en journalanteckning enligt journallagen. Ytterligare en differentiering av prestationerna i öppen vård erhålls genom att hembesök särredovisas. Detta sker dock enbart i primärvården beroende på att hembesöken framförallt sker där. I figuren på sidan 14 sammanfattas de prestationsbegrepp som har använts i denna rapport. All landstingsfinansierad verksamhet ska omfattas De kostnader som redovisas för en verksamhet och ett landsting, inkluderar kostnader för verksamhet som landstinget har köpt av andra vårdproducenter. Kostnaden avser med andra ord den verksamhet som har konsumerats av invånarna i landstinget, oavsett vem som har producerat den. (Kostnader för verksamhet som landstinget har sålt har på motsvarande sätt exkluderats.) För att kunna koppla samman kostnader och verksamhet på ett korrekt sätt redovisas uppgifterna om prestationer på samma sätt, det vill säga de ska inkludera verksamhet som har köpts av andra producenter än landstinget. För verksamheter där en relativt omfattande köpt verksamhet finns, presenteras uppgifter separat för köpt verksamhet, i annat fall redovisas enbart uppgifter för den landstingsfinansierade verksamheten totalt. Vårdkontakter i öppen vård och hemsjukvård I tabell 7 och diagram 7 redovisas prestationerna inom öppen vård och hemsjukvård i sammanfattning. I primärvården redovisas förutom prestationerna mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök även telefonkontakter i de fall de har journalförts och ersatt ett vanligt besök. I specialiserad vård förekommer förutom mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök även dagsjukvårdsbesök. Observera att landstingen även för 2005 haft svårigheter att lämna vissa uppgifter, varför en del uppgifter fortfarande är ofullständiga. Tabell 7 Besök hos läkare och övriga personalkategorier år 2005, samtliga huvudmän, tusental Primärvård Specialiserad Specialiserad Totalt, somatisk vård psykiatrisk vård Hälso o sjukvård därav Annan därav Annan därav Annan därav Annan vårdgivare vårdgivare vårdgivare vårdgivare Läkare Mottagningsbesök och hembesök 12 538 3 870 11 220 3 086 929 291 24 688 7 247 därav allmänläkarvård 10 856 3 555 10 856 3 555 mödrahälsovård 140 22 140 22 barnhälsovård 407 50 407 50 Hemsjukvårdsbesök 1 179 13 20 2 0 0 200 15 Dagsjukvårdsbesök med läkarmedverkan 1 507 33 8 0 515 33 Annan personalkategori än läkare Mottagningsbesök och hembesök 20 792 6 720 5 620 314 3 032 135 29 867 7 183 därav mödrahälsovård 1 851 254 1 851 254 barnhälsovård 2 139 330 2 139 330 handikapp-/hjälpm verksamhet 2 423 14 Hemsjukvårdsbesök 1 2 561 365 270 47 30 0 2 861 412 Dagsjukvårdsbesök utan läkarmedverkan 1 285 1 87 5 372 6 1 Många landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvård och dagsjukvård från mottagningsbesök och hembesök, varför uppgifterna är underskattade. 2 Verksamhet under området Övrig hälso- och sjukvård (ej primärvård/specialiserad vård).

16 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005 Diagram 7 Vårdkontakter i öppen vård och hemsjukvård 2005 efter typ av vårdkontakt och område, samtliga huvudmän, tusental Tusental vårdkontakter 50000 40000 30000 20000 10000 Dagsjukvårdsbesök Telefonkontakter Mottagnings- och hembesök Hemsjukvårdsbesök Primärvård Som framgår av diagram 7 sker flest besök i primärvård. Hemsjukvårdsbesök redovisas framförallt i primärvården, men antalet besök är sannolikt underskattat. På samma sätt är dagsjukvårdsbesöken ofullständigt redovisade. Många huvudmän har haft svårt att separera dagsjukvårdsbesök från vanliga besök hos läkare och andra personalkategorier i specialiserad vård. 0 Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Övrig hälso och sjukvård Diagram 8 Läkarbesök 1 och besök 1 hos övriga personalkategorier 2005 efter område, samtliga huvudmän, tusental Tusental besök 35000 30000 25000 20000 15000 Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Övrig hälsoo sjukvård I diagram 8 presenteras uppgifter om hur besöken fördelas på läkare respektive övrig sjukvårdspersonal. Flest besök görs hos andra personalkategorier än läkare i primärvård. Läkarbesöken fördelar sig i stort sett jämnt mellan primärvård och specialiserad vård. 10000 5000 0 Läkare Annan personal än läkare Diagram 9 Totalt antal besök 1 per invånare efter område och huvudman 2005 Besök/invånare 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Primärvård Specialiserad somatisk vård Genomsnitt för riket = 6,5 Specialiserad psykiatrisk vård Övrig hälso o sjukvård I diagram 9 visas antalet besök per invånare och huvudman. Genomsnittligt antal besök per invånare i riket var 6,5. Även fördelningen av besök mellan de olika delarna av hälso- och sjukvården framgår av diagrammet. Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland 1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök o dagsjukvårdsbesök. 1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårdsbesök, hos läkare och annan personal.

Hälso- och sjukvård 17 Vårdkontakter i sluten vård I diagram 10 redovisas översiktligt uppgifter om prestationer i sluten vård, vårdtillfällen, efter medicinsk huvudgrupp. I bilaga 2 framgår vad som ingår under respektive huvudgrupp. Diagram 10 Vårdtillfällen 2005, samtliga huvudmän Psykiatrisk vård 6 % Övrig somatisk vård 6 % Primärvård 0,4 % Kirurgisk korttidsvård 42 % Medicinsk korttidsvård 45 % 4.4 Besök och vårdplatser åren 2001 2005 I tabell 8 (på sidan 18) och diagram 11 presenteras uppgifter om antalet besök åren 2001 till 2005. Före 2004 redovisades inte dagsjukvården uppdelad på läkare respektive annan personalkategori. Därför redovisas besöken inklusive dagsjukvård först från och med 2004. Diagram 11 Besök 1 åren 2001 2005, samtliga huvudmän, tusental 35000 32500 Läkare (exkl dagsjukvård) Annan personal än läkare (exkl dagsjukvård) Läkare Annan personal än läkare 30000 Tusental 27500 25000 22500 20000 2001 2002 2003 2004 2005 1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och åren 2004 2005 dagsjukvårdsbesök.

18 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005 Tabell 8 Besök 1 samt procentuell förändring 2001 2005, tusental, samtliga huvudmän 2001 2 2002 2 2003 2 2004 2 2004 2005 Läkarbesök Totalt 26 202,0 26 159,4 24 807,7 24 773,5 25 292,9 25 402,4 Procentuell förändring 0,2 5,2 0,1 0,4 därav Primärvård 12 786,3 12 746,2 12 167,6 12 415,8 12 415,8 12 717,6 Procentuell förändring 0,3 4,5 2,0 2,4 Specialiserad somatisk vård 12 499,1 12 462,3 11 714,8 11 442,5 11 939,4 11 746,9 Procentuell förändring 0,3 6,0 2,3 1,6 Specialiserad psykiatrisk vård 916,6 950,9 925,3 915,1 937,7 937,9 Procentuell förändring 3,7 2,7 1,1 0,0 Besök hos annan vårdpersonal än läkare Totalt 31 356,2 32 123,9 31 494,2 32 527,7 32 928,2 33 100,1 Procentuell förändring 2,4 2,0 3,3 0,5 därav Primärvård 22 739,2 23 269,1 22 968,2 23 413,7 23 413,7 23 352,8 Procentuell förändring 2,3 1,3 1,9 0,3 Specialiserad somatisk vård 5 658,2 5 673,7 5 329,3 5 724,5 6 047,8 6 175,0 Procentuell förändring 0,3 6,1 7,4 2,1 Specialiserad psykiatrisk vård 2 554,1 2 748,2 2 794,4 2 931,5 3 008,8 3 148,9 Procentuell förändring 7,6 1,7 4,9 4,7 Övrig hälso- och sjukvård 404,8 432,8 402,4 458,0 458,0 423,4 Procentuell förändring 6,9 7,0 13,8 7,5 Samtliga besök Totalt 57 558,2 58 283,3 56 302,0 57 301,1 58 221,1 58 502,5 Procentuell förändring 1,3 3,4 1,8 0,5 1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårdsbesök. 2 Exklusive dagsjukvård. Vårdplatser 35000 30000 25000 20000 15000 10000 Antalet läkarbesök har minskat under perioden 2001 2004. Mellan 2004 och 2005 ökade totala antalet läkarbesök med i genomsnitt 0,4 procent. I tabell V 4.1 i tabellbilagan visas läkarbesökens förändring mellan 2004 och 2005 per huvudman. Diagram 12 Vårdplatser åren 2001 2005, samtliga huvudmän Medicinsk korttidsvård Övrig spec somatisk vård Kirurgisk korttidsvård Spec psykiatrisk vård Ofördelad korttidsvård Tekn platser o platser patienthotell Geriatrisk vård Redovisade besök hos andra personalkategorier än läkare har ökat i antal mellan 2004 och 2005. Den genomsnittliga ökningen var 0,5 procent. I tabellbilagan visas besökens förändring per huvudman i tabell V 4.2. Antalet vårdplatser har successivt minskat under en rad år och detta gäller även för perioden 2001 till 2005 enligt uppgifterna i tabell 9. Antalet disponibla vårdplatser totalt har minskat från 27 088 till 26 540 mellan 2004 och 2005. Minskningar har skett inom såväl den specialiserade somatiska vården som den specialiserade psykiatriska vården. I tabell V 33 i tabellbilagan visas vårdplatsernas förändring mellan 2004 och 2005 per huvudman. I diagram 12 presenteras vårdplatserna i översikt för åren 2001 till 2005. Av diagrammet framgår hur vårdplatserna fördelar sig på olika huvudgrupper. Primärvård 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005

Hälso- och sjukvård 19 Tabell 9 Vårdplatser efter verksamhetsområde 2001 2005, samtliga huvudmän 2001 2002 2003 2004 2005 Vårdplatser vid enheter drivna av huvudmännen 28 813 27 311 26 516 26 070 25 607 därav Primärvård 273 265 255 127 114 Specialiserad somatisk vård 23 322 22 171 21 674 21 455 21127 varav Medicinsk korttidsvård 10 496 10 499 10 080 10 145 9861 Kirurgisk korttidsvård 8 629 8 205 7 913 8 031 7880 Ofördelad korttidsvård 849 666 965 823 897 Geriatrisk vård 2 766 2 298 2 194 2 036 1996 Övrigt 582 503 522 420 493 Spec psykiatrisk vård 5 218 4 875 4 587 4 488 4365 Vårdplatser vid övriga enheter 1 309 658 816 1 018 934 Totalt 2 29 122 27 969 27 332 27 088 26540 Vårdplatser/1 000 inv 3,3 3,1 3,0 3,0 2,9 Tekniska platser 1 727 1 794 1 826 1 633 1528 Platser på patienthotell 266 237 237 331 365 1 Här ingår vårdplatser hos privata företag, stiftelser och liknande. 2 Exkl tekniska platser och platser på patienthotell. 4.5 Utgifter och inkomster Som framgår av tabell 10 uppgick hälso- och sjukvårdens externa kostnader, exklusive köp från landsting och regioner, till 139,4 miljarder kronor och de externa intäkterna (exklusive försäljning till landsting och regioner) till 13,9 miljarder år 2005. Nettokostnaden (bruttokostnader minus bruttointäkter) var 164,3 miljarder kronor och utgifterna för investeringar 3,6 miljarder. Ovanstående uppgifter för respektive huvudman återfinns i tabellerna E 25 E 28 i tabellbilagan. Tabell 10 Utgifter och inkomster för hälso- och sjukvård 2005, samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronor Löner exkl skattefria ersättningar 50 774 Övriga kostnader för personal exk l konto 446 (utbetalda pensioner) 24 627 Köp av verksamhet 26 009 därav från landsting/regioner 5 934 Lämnade bidrag 1 109 Material och tjänster 41 277 därav läkemedel inom förmånen 19 052 Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 1 498 Verksamhetens externa kostnader 145 294 exkl köp från landstig/regioner 139 360 Nettokostnad 164 289 Mark och byggnader 1 555 Inventarier 2 046 Summa investeringsutgifter 3 601 Patientavgifter och andra avgifter 5 448 Försäljning av verksamhet 8 290 därav till landsting/regioner 6 163 Försäljning av tjänster 1 430 Försäljning av material och varor 413 Erhållna bidrag 3 983 Övriga intäkter 526 Verksamhetens externa intäkter 20 092 exkl försäljning till landsting/regioner 13 928 Summa investeringsinkomster 21

20 Statistik om hälso- och sjukvård... 2005 5 Primärvård I detta avsnitt redovisas uppgifter om primärvård. Primärvård definieras som hälso- och sjukvård som utgör den första vårdnivån och som omfattar basal medicinsk utredning, behandling och omvårdnad samt förebyggande arbete och rehabilitering utan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder eller patientgrupper. (Jämför definition av specialiserad vård.) Observera alltså att primärvård inte är synonymt med verksamhet på vårdcentraler. Exempelvis redovisas inte eventuellt förekommande specialistläkarmottagningar annat än för allmänläkarvård under primärvård. Basal mödra- och barnhälsovård ingår även om den bedrivs på kvinnooch barnkliniker på sjukhus. Se vidare kommentarer under respektive delområde samt definitioner i bilaga 1. 5.1 Kostnader efter delområde Verksamheten i primärvård delas upp i tio delområden enligt diagram 13. Som framgick av diagram 5 svarade primärvård för en kostnadsandel på cirka 16 procent av de totala sjukvårdskostnaderna. I tabell 11 framgår att huvudmännen sammanlagt redovisar en nettokostnad för primärvård, exklusive läkemedel inom öppen vård, på 27,0 miljarder kronor 2005. Tabell 11 Nettokostnader 1 för primärvård efter delområde 2005, samtliga huvudmän Delområde Miljoner kronor Procent Allmänläkarvård 13 135 48,6 Sjuksköterskevård 3 532 13,1 Mödrahälsovård 1 198 4,4 Barnhälsovård 1 322 4,9 Sjukgymnastik 2 680 9,9 Arbetsterapi 490 1,8 Jourverksamhet 1 049 3,9 Primärvårdsansluten hemsjukvård 1 951 7,2 Sluten primärvård 223 0,8 Övrig primärvård 1 441 5,3 Summa primärvård 27 022 100,0 Diagram 13 Nettokostnader för primärvård, exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, efter delområde 2005, samtliga huvudmän Sluten primärvård 1 % Primärvårdsansluten hemsjukvård 7 % Jourverksamhet 4 % Arbetsterapi 2 % Sjukgymnastik 10 % Barnhälsovård 5 % Mödrahälsovård 4 % 5.2 Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 14 redovisas primärvårdens nettokostnader för enskilda huvudmän. Som tidigare beskrivits skiljer sig ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende mellan huvudmännen (se bilaga 3). Underlaget till diagram 14 återfinns i tabell E 41 i tabellbilagan. 5.3 Prestationer m m Sjuksköterskevård 13 % Övrig primärvård 5 % Allmänläkarvård 49 % Antalet vårdcentraler och antalet remisser i primärvården Antalet vårdcentraler uppgick till 1 051 år 2005. Av dessa drevs 279 i privat regi. Antalet remisser i allmänläkarvård och jourverksamhet var totalt 384 000. Inom allmänläkarvården utgjorde antalet remisser i relation till läkarbesök 3,4 procent. 1 Exkl läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Primärvård 21 Tabell 12 Läkarbesök 1 inom primärvården efter delområde 2005, samtliga huvudmän Läkarbesök efter delområde 2005 Tusental besök Besök/invånare 2 Allmänläkarvård 10 856 1,20 Mödrahälsovård 140 0,06 Barnhälsovård 407 0,60 Jourverksamhet 1 114 0,12 Primärvårdsansluten hemsjukvård 179 0,02 Övrig primärvård 22 0,00 Summa besök 12 718 1,41 1 Mottagningsbesök och hembesök respektive hemsjukvårdsbesök. 2 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15 54 år. Barnhälsovård i relation till barn 0 6 år. I tabell 12 presenteras uppgifter om hur många läkarbesök som gjorts under 2005 inom primärvårdens olika delområden. Uppgifterna redovisas även per invånare. Totalt gjordes 12,7 miljoner läkarbesök, motsvarande 1,41 besök per invånare, under 2005. Besöken avsåg i huvudsak allmänläkarvård. Inom barnhälsovården gjordes motsvarande 0,60 besök per barn i åldern 0 till 6 år. Antalet besök hos andra personalkategorier än läkare efter delområde 2005 Besök hos andra personalkategorier än läkare redovisas i tabell 13. Antalet redovisade besök hos andra personalkategorier än läkare uppgick till 23,4 miljoner 2005. Det betyder att antalet besök per person i genomsnitt uppgick till 2,58. Inom barnhälsovård gjordes motsvarande 3,14 besök per barn i åldern upp till och med 6 år. Hembesök efter delområde 2005 Antalet hembesök i primärvården redovisas i tabell 14. Hembesök ska inte blandas ihop med hemsjukvårdsbesök, som avser besök hos en definierad grupp av patienter (se vidare definitioner i bilaga 1). Diagram 14 Nettokostnader för primärvård, exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, per huvudman 2005, tusental kronor per invånare Tusental kronor per invånare 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 Stockholm Genomsnitt för riket = 2 987 kr/inv Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Tabell 13 Besök 1 hos andra personalkategorier än läkare inom primärvården efter delområde 2005, samtliga huvudmän Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Tusental besök Besök/invånare 2 Sjuksköterskevård 8 241 0,91 Mödrahälsovård 1 851 0,80 Barnhälsovård 2 139 3,14 Sjukgymnastik 7 132 0,79 Arbetsterapi 448 0,05 Jourverksamhet 123 0,01 Primärvårdsansluten hemsjukvård 2 561 0,28 Övrig primärvård 858 0,09 Summa besök 23 353 2,58 1 Mottagningsbesök och hembesök respektive hemsjukvårdsbesök. 2 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15 54 år. Barnhälsovård i relation till barn 0 6 år. Tabell 14 Hembesök inom primärvården efter delområde 2005, samtliga huvudmän Tusental hembesök av Hembesök/ Läkare Övriga Totalt invånare 1 totalt Allmänläkarvård 153 153 0,02 Sjuksköterskevård 1 248 1 248 0,14 Mödrahälsovård 0 3 3 0,00 Barnhälsovård 0 77 77 0,11 Sjukgymnastik 72 72 0,01 Arbetsterapi 180 180 0,02 Jourverksamhet 12 39 51 0,01 Övrig primärvård 1 8 9 0,00 Summa hembesök 2 167 1 627 1 794 0,20 Norrbotten Gotland 1 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15 54 år. Barnhälsovård i relation till barn 0 6 år. 2 Hemsjukvårdsbesök redovisas inte som hembesök.