Min studie och karriärplanering LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET

Min studie och karriärplanering LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA LUNDS UNIVERSITET

MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING 3 Innehåll Förord... 5 Yrke Ingenjör... 7 Snabbguide till framgång...8 Satsa på dina Studier!...9 Planera... 10 Lär dig från föreläsningar... 12 Anteckningsmetoder... 13 Förbered dig inför tentamen... 14 Se gruppen som en resurs!... 15 SI verksamhet vid LTH... 15 Sikta mot dina mål!... 16 Motivation och målbild Information som hjälper dig vidare... 18 Att bygga meriter... 19 CV, ditt vapen... 20 Personligt brev riktlinjer... 21 Konsten att nätverka... 22 Referenser och kontaktuppgifter...23 Arbetsmaterial... 24 Studenthjulet nuläge Studenthjulet önskat läge Handlingsplan för att gå från nuläge till önskat läge... 26 3 starka och 3 svaga sidor hos mig... 28

MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING 5 Förord Du håller nu i din hand ditt personliga arbetsmaterial till projektet Min Studie och Karriärplanering som drivs vid LTH. Detta material kommer att följa dig under hela din studietid. Vid LTH tar vi såväl dina studier som din blivande yrkesroll på allvar. Därför vill vi redan från början, tillsammans med dig, arbeta för att du ska få ut så mycket som möjligt av din tid här hos oss. Projektet Min Studie och Karriärplanering har två syften. Dels att du ska komma in i studierna på ett bra sätt och hitta din motivation och drivkraft. Dels att du när du tar ut din examen ska förstå din utbildningsprofil i relation till arbetsmarknaden och på så vis kunna marknadsföra dig själv och din kompetens till presumtiva arbetsgivare. Därför kommer du, inom ramen för projektets verksamhet att erbjudas de studie- och karriärverktyg som krävs för att du så småningom ska kunna göra ett väl genomtänkt val kring din utbildning och din framtida yrkesroll. Under resans gång kommer du att möta både studievägledare och karriärvägledare vid LTH som bidrar med sina kunskaper och erfarenheter för att hjälpa dig framåt. En av projektets grundtankar är att studierna i sig är det första steget i ditt kommande yrkesliv. Studievägledarens roll i projektet är att bidra med sin kompetens när det gäller att arbeta med studenter under studietiden. Studievägledaren kan hjälpa dig se den röda tråden i dina studier och koppla här och nu (denna kurs, denna tentaperiod) till din övergripande målbild. Karriärvägledarens roll i projektet är att hjälpa dig förstå din kommande yrkesroll. Karriärvägledaren kommer även att arbeta med att konkret förbereda dig för att ta dig ut på arbetsmarknaden. Karriärvägledarens fokus är på områden som: Yrkesmässig profilering, Kännedom om arbetsmarknaden, Rekryteringsprocesser och Arbetet med att bygga och underhålla professionella nätverk Välkommen till LTH! Hälsningar Karriärcenter och Studievägledningen vid LTH

MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING Yrke Ingenjör När du tänker på personer med starka professionella profiler, vad tänker du på då? Tänker du på sportstjärnor som Tiger Woods och David Beckham? Tänker du på företagsledare som Annika Falkengren eller Carl-Henrik Svanberg? Tänker du på politiker som Maria Wetterstrand eller Fredrik Reinfeldt? Har du någonsin funderat på att du också kan vara en stark profil? Att detta faktiskt är någonting som du kan börja bygga här och nu? Idag är den första dagen på ditt yrkesverksamma liv. Det är faktiskt så, även om det kanske inte är det första du tänker på just nu. En stor fördel med om du börjar tänka så, är att du nu har god tid på dig att börja bygga den profil som du sedan ska presentera i din roll som nybliven ingenjör. En profil som består av det du lär dig under studietiden, din förmåga att inhämta kunskap, dina övriga erfarenheter som du samlar på dig längs vägen och din personlighet. Därför vill vi uppmana dig att redan nu börja fundera över vad du kan göra för att bygga din professionella profil. Ett första steg är att läsa och fundera över de studie- och karriärtips som du finner i denna bok. Skriv ner och fundera över det arbetsmaterial som erbjuds dig i boken. Tillsammans kommer de innebära en mycket stark grund för dig att stå på i din blivande yrkesroll. Använd din studietid väl. Läs, utvecklas, ta del av både studier och den arbetsmarknad som du sedan ska ut i. Börja bygga dina meriter redan nu, så har du god tid på dig. Du kommer att få verktyg för hur detta kan ske. Och tänk på att när du befinner dig i olika sammanhang, i studentkåren, på nation, studiebesök hos företag, sommarjobb och examensarbete, så har du i dessa sammanhang en god möjlighet att visa vem du är, att börja bygga din yrkesprofil som INGENJÖR. Börja fundera över det redan idag! 7

8 MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING 9 Snabbguide till framgång Satsa på dina Studier! SATSA PÅ DINA STUDIER Ta ansvar för dina studier. Lärarna finns som stöd, de kontrollerar kunskapsnivån inte att du studerar. Tänk på att det är heltidsstudier, dvs minst 40 timmar i veckan. Gör en bra studieplanering. Hitta en bra balans mellan studier och fritid. Var smart gå på all schemalagd undervisning. Förbered dig inför varje föreläsning. Var aktiv på övningarna. Följ upp och repetera ofta. Se till att du är i fas med kursprogrammet. SE GRUPPEN SOM RESURS- SAMARBETA MED DINA KURSKAMRATER Bilda studiegrupper. Lär av gruppen. Det finns ingen konkurrens om betygen, i stället kan ni sporra varandra till bra resultat. Börja med att berätta för varandra vad ni kan och vad ni har förstått, spara oklarheter och diskussioner till sist. SIKTA MOT DINA MÅL Motivera dig! Se dig själv som färdig ingenjör. Vad jobbar du med? Inventera dina styrkor och använd dem. Ta vara på möjligheterna till kontakter med näringslivet. Börja utforma ditt CV och fyll sedan på efter hand. Börja bygga upp ett nätverk och vårda de kontakter du redan har. Tänk på att din utbildning är en helhet. HUR LÄR MAN SIG MATTE? TIPS FRÅN EN MATEMATIKLÄRARE Som student vid LTH kommer du att ägna en stor del av första året åt matematikstudier. Matematiken är en väsentlig del i de flesta ingenjörsvetenskaper, så du behöver den för att tillgodogöra dig materialet i andra kurser. Syftet är också att träna din problemlösningsförmåga i allmänhet, samt att utveckla ditt logiska tankesätt. Här kommer några korta tips som förhoppningsvis skall hjälpa dig i dina studier: Även om en del saker kommer att vara helt nya för dig, kommer du att känna igen mycket från gymnasiet. En skillnad du dock förmodligen kommer att uppleva är att tempot här är högre. Detta beror delvis på att du inte läser så många parallella ämnen, så varje ämne går fort fram. Det är därför mycket viktigt att du följer med ordentligt från början, framför allt de första veckorna då mycket annat konkurrerar om din uppmärksamhet. Undervisningen på de grundläggande matematikkursena utgörs i huvudsak av föreläsningar och övningar. Det är oerhört värdefullt att innan en föreläsning i läroboken skumma igenom de moment som skall behandlas. Det är också viktigt att du så snart som möjligt efter föreläsningen går igenom och bearbetar dina intryck medan de ännu är färska. Vänj dig redan från början vid att skriva snygga och strukturerade lösningar till övningsproblemen. Att kunna presentera resultatet av sitt arbete på ett läsbart sätt har man nytta av i många sammanhang. Detta underlättar framförallt när du senare skall gå tillbaka och repetera. Att då och då också göra egna sammanfattningar av materialet brukar vara till stor hjälp för inlärningen. Stanna regelbundet upp och tänk efter vad du gjort. Målet med dina studier är att uppnå förståelse! Det viktigaste är inte antalet uppgifter du löser, utan vad du lär dig av dem. Ibland krävs det dock innötning för att uppnå säkerhet i vissa moment, och några delar av matematiken kan också ses som ett hantverk som skall behärskas. Ha ögon och öron öppna för hur matematiken dyker upp runt omkring dig, exempelvis i parallella kurser. Förståelsen ökar om matematiken kan sättas in i ett sammanhang. Till sist vill jag återigen nämna vikten av att inte komma efter i studierna. I matematiken bygger oftast varje moment på de tidigare, så att du hunnit bearbeta och öva på dessa är en förutsättning för att du helt skall kunna tillgodogöra dig undervisningen. På övningarna kommer ni att uppmanas att arbeta i smågrupper, och på så sätt bearbeta nya begrepp och övningsuppgifter gemensamt. Man lär sig mycket genom att dela med sig av sina funderingar och diskutera lösningar tillsammans, så sträva efter detta! Lycka till med dina studier!

10 MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING 11 Planera Det kan vara en stor hjälp för dig att lära dig planera din tid. Tidigare kanske din planering har bestått av schemat du fått när terminen startat och att du planerat att studera extra inför proven. På universitetet är studietakten så hög att du bör fördela kunskapsinhämtningen över hela terminen. HUR GÖR MAN EN PLANERING SOM HÅLLER? Om du aldrig planerat förr bör du börja med att skaffa dig en överblick över hur du fördelar din tid. Tag med dig ett särskilt papper, gärna ett tomt schema, där du under en veckas tid fyller i alla aktiviteter du ägnar dig åt, t ex frukost, transport till universitetet, lektioner, paus, självstudier, motion, rekreation, sömn o.s.v. Hur mycket tid använde du totalt för de olika aktiviteterna? Försök att se mönster; när på dygnet är du piggast? När är du mest effektiv? Var studerar du bäst? Var hittar du lugn och ro? Var och när är det lättast att koncentrera sig? Vad har du gjort som är roligt under veckan? Hur mycket tid har du över? Nu är det dags att göra din första planering. Du behöver information om schema, kursupplägg, examination, fritidssysselsättning m.m. Ta reda på vilka uppgifter du behöver lösa under veckan, vad uppgiften består av, hur lång tid du har till förfogande osv. Genom att reflektera över detta och ta reda på fakta skaffar du dig en överblick som kan ge dig insikt i hur lång tid du har för självstudier. Du blir också mer målinriktad genom att du sätter dig in i vad som krävs. Anpassa studieperiodernas längd efter studiematerialets svårighetsgrad. Planera in pauser men se till att den inte blir längre än du planerat. Man får inte tid man måste ta sig tid. Prioritera! Varifrån ska du ta tiden? Var realistisk när du bedömer och avsätter tid. Gör också en plan för en längre tidsperiod t.ex. fram till nästa tentamensperiod. Häng upp schemat på väggen, så att du lätt kan läsa det. Ta hänsyn till hur mycket du måste läsa in, hur många sidor/tal det rör sig om och hur många dagar du har på dig. Avsätt några av dessa dagar för repetition. Dividera antalet sidor med antalet kvarvarande arbetsdagar. Detta ger dig det antal siffror du måste läsa per dag. DU HAR SJÄLV ANSVARET FÖR DINA STUDIER Bara du vet om du har studerat tillräckligt. Räkna ut vad studielånen kostar dig per timme (fördelat på en 40-timmars arbetsvecka). Det är dyrt att slösa bort tiden! Se på dina studier som på ett arbete och se till att skaffa dig goda arbetsvanor. FÖRDELAR MED ATT PLANERA Mindre dåligt samvete. Mer tid över. Lättare och lättare att följa den uppgjorda planen (övning ger färdighet) Du blir mer nöjd med dig själv när du gör det du bestämt dig för. VISSTE DU ATT EN GOD PLANERING OCKSÅ INNEHÅLLER FÖLJANDE? Sömn. Nödvändiga aktiviteter som lektioner och måltider. Självstudier, vilken tid behöver du? Utgå från dig själv, inte från andra! Motion, rekreation.

12 MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING 13 Lär dig från föreläsningar Anteckningsmetoder Föreläsningar är ett vanligt förekommande inslag i dina universitetsstudier. De ger dig en plattform av kunskap som du sedan kan använda för att komma vidare i din förståelse av ämnet. Föreläsaren kompletterar kurslitteraturen genom att ge dig nya perspektiv och presentera forskningsrön. Andra inslag i undervisningen, som t.ex. lektioner och laborationer, utgår från det som har tagits upp på föreläsningarna. Föreläsningen ger den teoretiska grunden som du sedan bygger vidare på. Det är ofta ett omfattande material som behandlas på föreläsningarna och tempot kan ibland vara högt. Du kommer också att märka att varje föreläsare har sin egen undervisningsstil så du får lära dig att anpassa dig till dessa olika stilar. På nästa sida följer några tips som kan underlätta för dig att få ut det mesta av föreläsningarna. FÖRE FÖRELÄSNINGEN Förbered dig innan föreläsningen genom att titta igenom vad det är för moment som föreläsaren ska ta upp. Det är alltid lättare att följa med i en föreläsning om begrepp, formler och vokabulär som används känns bekanta för dig. Läs gärna igenom de kapitel i litteraturen som ska behandlas. Försök att identifiera vad som är kärnan i det som ska tas upp och tänk även igenom vad det är för frågor som det du läser väcker. Ju mer förberedd du är desto mer får du ut av föreläsningen UNDER FÖRELÄSNINGEN Välj en plats i föreläsningssalen där du ser och hör bra. Det är viktigt att du lyssnar aktivt på det som sägs och sållar bort det som är mindre viktigt. Du måste acceptera att du inte kommer att kunna ta in allt. Skriv inte ner ordagrant vad föreläsaren säger utan använd nyckelord, bilder eller punktform. Passa på att fråga föreläsaren, under eller efter föreläsningen, om det är något som du inte förstår. Det är säkert många fler i föreläsningssalen än du som sitter och undrar över detta. EFTER FÖRELÄSNINGEN Bearbeta dina egna anteckningar, läs igenom de delar av kurslitteraturen som berördes och räkna de exempel som finns. Diskutera med klasskompisar de delar som du inte förstår och de tal du fastnar på. Genom att diskutera föreläsningen med andra kan du även uppmärksamma om det är viktiga delar i föreläsningen som du förbisett. Tänk efter om det är något i det stoff som tagits upp som du vill att föreläsaren förtydligar vid nästa tillfälle. Visste du att det finns modeller för inläsning som du kan prova? TESTA GÄRNA DEN HÄR 1. Läs översiktligt. Skaffa dig ett grepp om och ifrågasätt textens innehåll. Målet är att skaffa sig en uppfattning om vad det hela går ut på utan att gå allt för mycket på djupet. 2. Gå igenom texten mer noggrant. Stryk under nyckelord och särskilt viktiga meningar. Detta steg går ut på att söka information och försöka besvara frågorna från föregående steg. 3. Lägg ifrån dig texten och försök sammanfatta vad det hela gick ut på. 4. Gå tillbaka till texten och se om du missat något viktigt i din sammanfattning. Lär dig de understrukna sakerna. NOTERINGAR/KOMMENTARER Ett sätt att anteckna är att skriva kommentarer vid den text du läser. Metoden är av förklarliga skäl inte så praktisk att använda då du lånat litteraturen men kan vara mycket effektiv om du har köpt kurslitteraturen eller har egna fotokopior. Den fungerar också bra om du fått handouts d.v.s. då föreläsaren gett dig kopior på det material hon/han använder. Nyckelorden vid den här metoden är stryka under och framhäva. Det är bra att använda olika färgade pennor för att visa på viktiga punkter och vad du ska koncentrera dig på när du senare återvänder till texten. I marginalen kan du också skriva ner punkter som du senare behöver följa upp eller som hjälper dig att se samband. MIND MAPS Många människor tycker om att använda grafik när de antecknar. Det kan vara särskilt användbart när man ska repetera något eller då man vill klargöra strukturen över ett ämne. Mindmaps hjälper dig att se hela bilden. Använd ett stort papper då du gör en mind map och börja alltid med ett centralt begrepp. Skriv sedan upp saker som relaterar till begreppet genom att jobba dig utåt från huvudpunkten. Använd bara nyckelord och använd olika färger för att organisera din karta. Lägg till bilder och symboler som hjälper dig få en känsla för ämnet. LINJÄRA NOTERINGAR Många föredrar att anteckna i form av listor. Om du använder den här metoden kan det vara till hjälp att använda ett numreringssystem så att du lätt kan identifiera huvudpunkter. Du kan också skilja mellan huvudtemat och underämnen genom att dra in marginalen. Styrk under, använd olika färgade pennor, ringa in nyckelord så blir det lättare att lyfta fram viktiga punkter. Du kan också arbeta fram ett eget system med förkortningar och symboler så att du kan arbeta snabbare. postit lappar. Det kan vara väldigt givande att ha med sig ett block med post-it lappar. Då är det lätt att skriva ner en idé och spara den bland anteckningarna eller i din kalender. När det är dags att skriva en rapport är det lätt att flytta runt lapparna och därigenom hitta en struktur för hur du ska lösa din uppgift.

14 MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING 15 Förbered dig för tentamen Se gruppen som en resurs! Alla kurser vid LTH innehåller någon form av examination. Skriftlig tentamen är den vanligaste typen av examination. En skriftlig tentamen varierar i längd mellan 3-6 timmar och skrivs i regel under de undervisningsfria tentamensperioderna. Oftast skriver du 2 3 tentamina under en tentamensperiod vilket innebär att det är viktigt att planera och strukturera sin tid. Andra former av examination som förekommer är t.ex. muntlig tentamen, laborationer och skriftliga rapporter. STRATEGI Det är lätt att stressa upp sig inför en examination och istället för att få fram allt som du har lärt dig i kursen kanske det känns som du glömt allting. För att undvika en sådan stressreaktion kan du försöka utveckla en genomtänkt strategi för hur du förbereder dig inför en tentamen. Något som ofta är avgörande är tidpunkten när du börjar förbereda dig för examinationen. Det är inte att rekommendera att skjuta upp förberedelsen och inläsningen av dina kurser till tentamensperioden. Den dag som kursen börjar, bör även din inläsning starta. Ju mer aktivt du arbetar med kursstoffet under kursens gång desto mindre risk är det att du hamnar i tidsnöd på slutet inför tentamen. I tentamensperioden bör fokus till största delen ligga på repetition. FÖRBEREDELSE Tänk igenom hur du ska förbereda dig för tentamen, både fysiskt och psykiskt. När det gäller den fysiska delen är det viktigt med tillräcklig sömn och mat innan tentamen. Om du kommer trött och hungrig minskar dina chanser att göra ett bra resultat. Det lönar sig oftast inte att sitta uppe och läsa halva natten för att sedan ta fram böckerna på morgontimmarna igen. Avsluta inläsningen i god tid kvällen före så både kroppen och hjärnan hinner återhämta sig. TENTAMENSDAGEN Det är också klokt att i förväg ta reda på var tentamenslokalen är belägen så att du inte behöver leta efter den på själva tentamensdagen. Ha med dig något att dricka och äta för att kunna hålla en jämn blodsockernivå. Att ta en paus för att äta eller dricka något kan också vara ett sätt att lugna ner nerverna lite. Du vinner i längden på att arbeta lugnt och metodiskt och inte hasta igenom frågorna. Tänk på att det är mycket viktigt att tydligt visa hur du har kommit fram till ett svar, rätt svar utan tillfredsställande lösningsgång kan ge 0 poäng. Se tentamen som ett inlärningstillfälle och kom ihåg att om du blir underkänd så har du möjlighet att tentera igen, varje tentamen ges tre gånger per år. Det är ingen katastrof att inte bli godkänd, men du ska naturligtvis göra allt du kan i form av förberedelse och koncentration för att klara uppgiften. KONSTEN ATT SAMARBETA Desto snabbare ni börjar arbeta i grupp, desto bättre. En del gillar att jobba ensamma men de flesta tjänar på samarbete. Dessutom blir det roligare. Ömsesidigt lärande, man lär av varandra. Det du inte kan, kan din kompis och tvärtom. Boka ett grupprum, arbeta med uppgifterna på tavlan. Den som förklarar lär sig lika mycket som den som får hjälp. SI verksamhet vid LTH SI erbjuds på de flesta program vid LTH under de första kurserna i ettan. SI kan exempelvis erbjudas i ämnen som matematik, kemi eller fysik. Under ett SI-möte arbetar studenterna tillsammans i grupp för att finna lösningar till frågeställningar som har uppkommit under en föreläsning. SI-möten leds av en äldre student/si-ledare som själv har gått och tenterat kursen. SIledaren är utbildad och tränad i gruppdynamik, individuella inlärningsstilar, studie- och frågeteknik. SI-möten varar 2 timmar och erbjuds varje vecka, en eller flera gånger beroende på vilket program man går. Det är frivilligt att gå dit och många tar möjligheten för att förbättra sina kunskaper, träffa sina studiekamrater eller få svar på alla de frågor man har när man startar en ny utbildning eller kurs. Information om tid och plats för SI-möten får man under de första dagarna i samband med att schemat delas ut. Information finns även på programmens hemsidor. Genom SI kan man lära sig studieteknik och förbättra förståelsen för kursen och ämnet. Man får möjlighet att jämföra anteckningar, diskutera frågor och begrepp samt att utveckla sin studiefärdighet. På detta sätt kan studietiden bli mer effektiv och möjligheterna att nå bättre studieresultat ökar. Utnyttja denna möjlighet att få ytterligare stöd och dessutom möjligheten att bredda ditt kontaktnät. Vill du veta mer, samt hitta kontaktperson för SI vid LTH, se i referenslistan.

16 MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING 17 Sikta mot dina mål! MOTIVATION Motivation kommer att vara en av nycklarna för att du ska lyckas med dina studier. I början av studierna kan det vara lätt att hålla motivationen uppe men hur håller man motivationen uppe under många, långa studieperioder då det kan kännas tungt, tråkigt och övermäktigt? För att bevara och förstärka din motivation behöver du ha mål. Långsiktiga mål kan vara; examen, bra betyg i kursen, bättre förståelse för ämnet, bra framtidsutsikter (jobb, lön mm). KORTSIKTIGA MÅL Det tar lång tid innan man uppnår de långsiktiga målen och ofta är de inte så konkreta. För att hitta motivationen i vardagen måste vi också ha kortsiktiga mål. Ett sådant mål kan vara att fullfölja korta effektiva studiepass. För att orka hålla fast vid målen är det också viktigt att du belönar dig själv när du lyckats uppnå ditt mål. INSTÄLLNINGEN TILL DIG SJÄLV OCH DIN SITUATION Din inställning till dig själv och till dina studier påverkar ditt undermedvetna i mycket hög grad. Om du vågar tro på dig själv och din förmåga att lära dig, är chansen att du kommer att lyckas mycket större än om du ser dig själv som en förlorare. Se det du vill ska inträffa framför dig så detaljerat som möjligt, se dig själv klara av det du ska utföra och försök sätta dig in i hur bra det känns att klara av det. Använd tekniken både när det gäller dina kortsiktiga och dina långsiktiga mål. Många gånger upprepar vi tankar och mönster utan att vara medvetna om det. Försök fånga dina negativa tankar och vänd dem till något positivt istället. Exempelvis Negativ tanke: Det kommer att ta en evighet att ta sig igenom den här boken. Positiv tanke: Jag läser kapitel 1 nu, det kommer snart att vara klart och sedan får jag ta en paus. Belöna dig själv för det du åstadkommit! Fundera över dig själv; vem är jag, varför studerar jag, vem/vad påverkar min attityd till mina studier, vad vill jag med mina studier, vilka är mina starka respektive svaga sidor, hur lär jag mig bäst? Tänk på att för att lyckas med studierna är kreativitet och hängivenhet lika viktigt som intelligens. Motivation kan sägas bestå av våra drivkrafter, drömmar, visioner och önskningar, d.v.s. saker som är osynliga för andra. Motivationen leder till ett beteende; våra handlingar som är beroende av andra och också synliga för andra. Resultatet, d.v.s. vår prestation är beroende av andras bedömningar, av våra jämförelser med andra och oss själva. Försök föreställ dig själv så som du vill vara om 5 till 10 år. Se på andra som har den roll du själv vill sträva emot och gör dem till dina förebilder. Tips för motivation för en enskild kurs: Försök förstå vitsen med det du läser; vad kan man ha det till, varför behöver du lära dig det? Sätt in kursen i ett större sammanhang. Tänk framåt, mot kommande studier/ yrkesliv. Mer kunskap om ämnet kan göra att intresset blir större. Disponera stoftet skaffa dig överblick. TIPS FÖR ATT KLARA STUDIERNA! Tänk på målen med hela utbildningen med kursen se dig använda kunskaperna i en framtid FOKUSERA PÅ IDAG och NU. Morgondagen vet du ingenting om, gårdagen kan du inte göra något åt. Att göra något, istället för att ångra det du inte gjorde. SKAPA EN POSITIV ATTITYD GENOM ATT Välja stödjande kamrater. Välja ett bra ställa att läsa på. Tänk på vad du uppnått. Belöna dig själv för det du åstadkommit. Hjälp till motivering utifrån din kommande yrkesroll. Varför är du här? För att bilda dig en uppfattning om din framtida yrkesroll så kan du redan nu börja undersöka vad en ingenjör inom ditt område gör.

18 MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING 19 Information som hjälper dig vidare Att bygga meriter LTH:s hemsida Dina programsidor har ofta en flik med arbetsmarknadsröster där tidigare studenter vid ditt program berättar vad de gör idag och hur de hamnade där. Livet efter LTH LTH:s skrift med intervjuer med före detta LTH studenter som berättar om vad de gör idag Google Googla på civilingenjör jobb och din inriktning, exempelvis maskin. Här kommer det upp hur mycket som helst. Alltifrån jobbannonser till artiklar. Wikipedia Här kan du läsa på om din utbildning Yrkeskompassen Arbetsförmedlingens yrkessida. Sök på civilingenjör eller ingenjör. Branschsidor/Branschportaler De flesta yrkesområden har branschsidor på nätet där du kan läsa på mer om ditt ämnesområde. Företag/Branscher Titta även på företag som arbetar inom ditt område och bilda dig en uppfattning om vad de gör. Exempel på branscher/ områden som du kan arbeta inom är: Tekniska konsulter/managementkonsulter Tillverkande företag Processindustrin Produktutveckling Life Science (bioteknik, läkemedel och medicinteknik) Kemiteknik Cleantech/Miljöteknik Energibranschen Bygg & Anläggning/Infrastruktur Forskning & Utveckling (R&D) Statlig & Kommunal verksamhet Riskhantering Logistik Finanssektorn Industriell Ekonomi Här kommer ett antal tips på vad du kan göra för att börja bygga på dina meriter redan idag. Du får mer konkreta tips på hur du kan arbeta med dessa i din portfolio. ATT BYGGA NÄTVERK Tänk på att det tar ett par år att bygga upp ett bra nätverk som du kan använda dig av. Ett första tips är att göra en inventering av de kontakter du har idag. Ett enkelt sätt att nätverksinventera som du kan göra redan idag är: Ta ett stort papper. Sätt dig själv i mitten Gör en första ring. Vilka personer har du direkt runt om dig idag? Vad jobbar de med? Var jobbar de? Exempel på personer i första ledet är: mamma, pappa, syskon, kurskamrater, andra nära vänner. Gör sedan en andra ring: vilk personer finns lite längre ut? Exempel på sådana är: Släktingar, gamla sommarjobbskontakter, vänners föräldrar osv. Genom att göra en första nätverksinventering så får du ett startläge. Var är jag idag och vilka människor har jag runt om mig? Ta sedan chansen att utöka ditt nätverk genom att engagera dig i föreningar och intresseorganisationer både i verkligheten och på nätet. SAKER DU KAN TITTA PÅ FÖR ATT KOMPLETTERA DIN UTBILDNING Sommarjobb: De första åren kanske du ser sommarjobb mer som en inkomstkälla än något som kan hjälpa dig i din karriär. Detta behöver inte vara fallet. Tänk på att exempelvis säljerfarenhet enligt undersökningar nu klättrar som en eftertraktad erfarenhet för alla jobbkategorier. En ingenjör som har säljerfarenhet med sig är mycket eftertraktad. Så det där butiksjobbet är kanske inte så fel? Senare under dina studier kanske du börjar fundera på att skaffa dig ett utbildningsrelaterat sommarjobb. Då kan du använda dig av ditt nätverk. Extrajobb: Ett meriterande extrajobb under studietiden kan skaffa dig värdefull erfarenhet. Exempel kan vara som övningsledare inom ditt område, att arbeta som studentkonsult på företag som Lunicore Studentconsulting eller att hyra ut dig via bemanningsföretag. Sociala engagemang: Lund har en uppsjö av aktiviteter som du kan ägna dig åt och där du kan få erfarenhet av att arbeta i grupp och projektform och samtidigt bygga nätverk utanför din egen krets. Vill du engagera dig i någon nation? Vill du arbeta med spex? Möjligheterna är oändliga. Teknologkåren TLTH: Genom teknologkåren och dess sektioner kan du också kombinera det sociala livet med att lära dig mer om din yrkesroll. Du kan också ta dig an diverse förtroendeuppdrag som breddar din meritportfölj. Börja med att gå på något av de evenemang som din lokala sektion anordnar och se vad du tycker. CV MALL Ditt CV är din portfolio. Här kan du redan nu börja bygga in de erfarenheter du har med dig. Du kan också använda ditt cv för att se på vad du skulle vilja göra i framtiden.

20 MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING 21 CV - ditt vapen Personligt brev Ditt CV är det bästa vapnet du har för att utveckla din karriär. Ta vara på det. BUDSKAP Innan du börjar skriva ditt CV så fundera genom vad det egentligen är du vill förmedla. Hur vill du framställa dig gentemot en potentiell arbetsgivare? Ett tips här är att inventera dina styrkor, vad du är bra på och vad du lyckats med i dina tidigare arbeten tills du får fram ett par nyckelord. Om du tidigare arbetat som säljare kan det exempelvis vara din drivande personlighet och förmåga att skapa förtroende, tillsammans ett stort intresse och kunskap inom teknik som gör dig lämplig för ett nytt arbete som tekniskt projektledare. Detta ska framgå tidigt i CV och sedan underbyggas med konkreta exempel. FÖRSTA INTRYCK Fel saker på fel plats är ett vanligt misstag i ett CV. Ett inledande stycke rekommenderas alltid där du i några korta meningar beskriver din kompetens, dina erfarenheter och din personlighet. Anledningen till att ett inledande stycke är så viktigt är för att väcka intresse hos läsaren så att denne fortsätter att läsa resterande del av dokumentet. För en rekryterare, drar en intetsägande och tråkig inledning ner helhetsintrycket. Resterande delar av dokumentet måste då vara utomordentligt bra för att få en rekryterare att ändra uppfattning. Lämna därför inte inledningen obearbetad - du får ingen chans att göra en nytt första intryck. LAYOUT Till skillnad från vad många tror så är det inte alltid, som en avancerad och tung design främjar ditt CV. I många fall kan det till och med motarbeta och vara kontraproduktivt. Budskapet förloras gärna i mer avancerade designer, medan en enklare design snabbare framför personens kompetens. Så tesen att lagom är bäst gäller även på dina ansökningsdokument. Detta så länge texterna är väl genomarbetade och effektiva. KOMPETENS Texten i ditt CV är det som avgör hur väl du lyckas förmedla det du vill säga. Under dina arbetserfarenheter, utbildningar och kompetensutvecklande kurser är det viktigt att beskriva två saker: vad du har gjort och vad du har presterat. Att även inkludera prestationer säger mer om dig som person än vad en generellt skriven arbetsbeskrivning någonsin kommer att göra. Generellt så är det bra att lägga upp ett personligt brev efter följande frågeställningar och ordning: 1. Varför ska ni välja mig? - Fokusera på erfarenheter snarare än personliga egenskaper i detta avsnitt. Fokusera också på de erfarenheter du har som matchar rollen, (eller organisationen om det är en spontanansökan). 2. Varför ert företag/organisation för mig? - Företag vill alltid veta varför du vill arbeta hos dem. Om du har personliga exempel på att ha kommit i kontakt med bolaget tidigare så skriv det. Skriv annars om dina generella intryck av bolaget. Här kan deras hemsida vara till god hjälp. 3. Mellansektion där man mer går in på djupet på vilket sätt ens erfarenheter matchar den kompetens man letar efter. Tänk på att det är du som ska visa på vilket sätt din kompetens matchar företagets behov och inte vad du vill att företaget ska göra för dig. 4. Personlig del där du berättar om dig själv. 5. Slutsummering där du återigen går tillbaka och summerar varför just du är intressant för denna roll. 6. Avsluta alltid med en inbjudan till ett personligt möte. ALLMÄNNA RÅD Börja alltid det personliga brevet med Hej och avsluta med Med Vänliga Hälsningar! - Tänk på att det sitter en person på andra sidan och läser. Lite artighet är aldrig fel. Kan du hitta vem som ska läsa dina handlingar så kan du alltid skriva personens namn i inledningen. Då både för- och efternamn. Ge alltid exempel och var konkret. Speciellt under punkt 1, 2 och 3 Ett personligt brev ska aldrig vara längre än 1 sida. Då blir det för mycket text. Det kan också vara ½ sida om man får till det konkret och bra. CV är nummer ett. Om ditt CV inte visar att du har de kompetenser som en arbetsgivare efterfrågar så är det inte säkert att denne ens läser ditt personliga brev.

22 MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING 23 Konsten att nätverka Ett bra nätverk kan hjälpa dig under studietiden med sommarjobb, praktik och examensarbete. Ditt första nätverk under studietiden blir dina kurskamrater. Ett bra nätverk kan sedan bana vägen till drömjobbet. SÅ HÄR BLIR DU EN MÄSTARE PÅ ATT NÄTVERKA! Det är ingen nyhet att de flesta jobb förmedlas genom kontakter, men att 80 procent av jobben inte annonseras ut och att 60 procent fick sitt jobb genom sitt nätverk enligt en undersökning från BH Careers International kan komma som en överraskning. Här är tipsen som gör dig till en mästare på att nätverka: BÖRJA INTE FÖR SENT Helst ska du börja nätverka innan du ens behöver ett nätverk. Det är mycket lättare och känns mindre påträngande om kontakten tas före. Tyvärr brukar det vara då det finns minst tid till nätverkande, men ta tag i det direkt. Parollen ge först och ta sedan fungerar oftast. Tänk på att ett bra nätverk, som du kan använda dig av i jobbsökarsammanhang, tar cirka 2-3 år att bygga upp. INVENTERA Som vanligt familjen, kusiner, sysslingar, vänner, vänners bekanta, golf- eller ridpartnern. Alla kan vara vägen till drömjobbet eller känna någon som är det. Är du blyg är det också lättare att börja här, för att sedan fortsätta med okända personer. VAR TYDLIG MED DITT MÅL En kontakt som vet mer specifikt vad du letar efter hör mer troligt av sig om den hittar ett sådant jobb. Säg inte bara jag vill jobba med ekonomi utan försök att vara mer konkret, till exempel redovisning på ett större företag etc. Sedan kan du alltid lägga till men hör du om något annat ekonomijobb får du gärna höra av dig. Nätverkandet behöver inte bara handla om jobb. Att hitta en praktikplats eller få kunskap om ditt kommande yrkesliv också vara ett mål. HITTA GULDKORNEN Sök dig till ställen där du och personen har ett gemensamt intresse (golf/ridning/segling/ schack) eller gå kurser som ambitiösa människor söker sig till. Kolla av om de skulle passa i ditt nätverk och lämna ditt visitkort. Mässor, föreläsningar och mingel är andra tips på bra tillfällen. VISA INTRESSE Låt personen du träffar få ta plats och visa intresse. Smuttar du på din drink och samtidigt tittar på allt annat än personen som pratar, kan du vara ganska säker på att det inte leder någonvart. Cyniskt eller inte, människor tycker om att prata om sig själva. Sedan ska du inte glömma bort att i alla fall presentera dig och göra så att personen kommer ihåg dig på ett bra sätt. VAR DIG SJÄLV Är du blyg så försök inte att bli den mest extroverta personen i rummet, det kommer bara att kännas falskt. Hitta ett sätt att närma dig människor med utgångspunkt från din egen personlighet snarare än någon form av standardmall. TA HJÄLP Med internet blir nätverkande mycket lättare nätverkssajter som LinkedIn : www. linkedin.com till exempel både för att hitta intressanta personer och att hålla kontakten. På LinkedIn kan du också gå med i intressegrupper för att följa utvecklingen inom ditt område och för att ta aktiv del i diskussioner. Sociala Medier är här för att stanna! SÄTT MÅL Liksom med allt annat hjälper ett mål dig att fortsätta framåt exempelvis att ta kontakt en ny person i veckan och underhålla två gamla. HÅLL KONTAKTEN Vad skulle du tycka om en person som bara ringer dig när den behöver en tjänst? Precis. Därför är det viktigt att underhålla sitt nätverk, kanske ta en fika eller skicka iväg ett mejl då och då. En kontakt behöver inte vara tidskrävande eller nära. I detta fall räcker oftast en ytlig relation. Hör av dig med ett mail var tredje månad eller så. Skicka en julhälsning och en trevlig semester hälsning regelbundet. Referenser och kontaktuppgifter Linköpings Tekniska Högskolas Studentguide 2009 www.lith.liu.se/kontakta/bilagor/studentguide2009.pdf Text om SI verksamheten vid LTH www.student.lth.se/studier/studiegrupper_si/ foer_studenter/ CV fabriken,omarbetat material www.cvfabriken.se SKICKA VIDARE Glöm inte bort att du kan presentera personer i ditt nätverk för varandra. Förutom detta är information alltid uppskattat exempelvis en artikel eller rapport personen skulle vara intresserad av. ANALYSERA Att hålla kontakt med 100 personer är inte lätt, försök därför analysera vilka du tror kommer att bli viktiga inom en snar framtid eller längre fram. Och det går tyvärr inte att hjälpa alla som ber om en tjänst. NÄRMAST FÖRST Försök hellre ta hjälp av en nära kontakt än en avlägsen. DAMMSUG IBLAND Förutom att hålla kontakten med personer kan du ibland kolla av om de har hört talas om något nytt jobb så de inte glömmer bort att du letar. Avsnittet hur lär man sig matte är skrivet av Patrik Nordbeck, universitetslektor i matematik vid LTH Övriga texter är skrivna av studie- och karriärvägledare vid LTH. www.student.lth.se/stod_service/utbildningsservice/studievaegledare/ www.lth.se/karriarcenter/

24 MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING 25 Arbetsmaterial STUDENTHJULET NULÄGE STUDENTHJULET ÖNSKAT LÄGE STUDENTHJULET STUDENTHJULET Mo.va.on 10 Mo.va.on 10 9 9 Planering 8 7 Studieteknik Planering 8 7 Studieteknik 6 6 5 5 4 4 3 3 2 2 1 1 Rela.oner 0 Ekonomi Rela.oner 0 Ekonomi Boende Fri.d Boende Fri.d Hälsa Hälsa

26 MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING 27 Handlingplan för att gå från...nuläge till önskat läge!

28 MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING 29 3 starka, respektive......3 svaga sidor hos mig!

30 MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING MIN STUDIE- OCH KARRIÄRPLANERING 31

WWW.LTH.SE LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Box 118 221 00 Lund Tel 046-222 00 00