Frågor och svar för Nationellt substansregister för läkemedel (NSL)



Relevanta dokument
Inrättande av nationellt substansregister för läkemedel

Integrationshandledning Substanstjänster

Nationellt substansregister för läkemedel (NSL) Therese Ringbom.

Integrationshandledning Substanstjänster

Integrationshandledning Substanstjänster

Uppdrag att utreda hur ett nationellt substansregister för läkemedel kan inrättas Rapport från Läkemedelsverket

Läkemedelsverkets författningssamling

Redovisning av aktiviteter kopplade till genomförandet av PSI-direktivet

Verksamhetshandledning

Integrationshandledning Produkttypsgrupper

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2005:11) om märkning och bipacksedlar för läkemedel;

Prövningsläkemedel kvalitet och spårbarhet. Presentationsupplägg. Bedömning av prövningsläkemedel

Integrationshandledning Nationell lista läkemedel under utökad övervakning

Integrationshandledning Licensläkemedel

Workshop barn och läkemedel

Läkemedelsverkets författningssamling

SIL 3.1. Specifikationer och innehåll. 12 november /16. Paul Cohen Förvaltningsledare IT, Läkemedel

Integrationshandledning DHPC: Ny viktig säkerhetsinformation om läkemedel till hälso- och sjukvården

Läkemedelsverkets Farmakovigilansdag 19 maj 2015

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Läkemedelsverkets författningssamling

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Ett nationellt substansregister

Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2012:19) om parallellimporterade läkemedel

Sil 4.2 verksamhetsmässiga detaljer

Vägledning till Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2012:19) om parallellimporterade läkemedel

Vägledning vid förslag till namn på läkemedel

Integrationshandledning Licensläkemedel

Integrationshandledning Rekommenderade läkemedel

Extemporeläkemedel. Rapport från Läkemedelsverket

Läkemedelsverkets föreskrifter om säkerhetsövervakning av humanläkemedel;

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2012:14) om säkerhetsövervakning av humanläkemedel;

Ansökan om klinisk läkemedelsprövning - kvalitetsdokumentation

Införande av nya farmakovigilanslagstiftningen

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

ÅR: Område: Godkända läkemedelsprodukter. Tillsynsplan från Läkemedelsverket. Dnr:

Läkemedelsverkets författningssamling

Integrationshandledning APLs produktresuméer

Integrationshandledning Biverkningsöversikt

Lagstiftning och praktiskt arbete Hur jobbar Läkemedelsverket med miljöfrågor? Anna-Karin Johansson Miljösamordnare Läkemedelsverket (LV)

Aktiv substans från växtriket Rätt och lätt gällande växtbaserade läkemedel! Erika Svedlund

Läkemedelsverket, tillsyn och tillstånd

Säkerhetskommunikation och transparens

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2006:3) om traditionella växtbaserade läkemedel för humant bruk

Ange gärna också vilken typ av organisation du representerar (t.ex. patientorganisation eller läkemedelsföretag).

Charlotte Backman, PhVWP/ PRAC samordnare LVs Farmakovigilansdagar, 4-5 juni, 2012

DRUGLINE. med Drugle. Karolic

Denna manual innehåller information om webbrapportens dataelement, layout, tolkning och funktioner.

Föreskrift nr 2/2010 X.X.2010 SÄKERHETSÖVERVAKNING AV VETERINÄRMEDICINSKA LÄKEMEDEL

NPL i Hälso och sjukvården

Läkemedelsverkets författningssamling

Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012

God tillverkningssed (GMP) Vad gör LV idag och i framtiden? Magnus Crona

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ

Utkast/Version 1(6) Manual KOM/MARK, Barbara Narfström Detta dokument har sammanställts av Sogeti, kontaktperson är Anders Nordin

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting

1 3 Dessa paragrafer behandlar olika procedurer som är möjliga vid ansökan om godkännande för försäljning.

5/2019 GOD TILLVERKNINGSSED FÖR LÄKEMEDEL. Föreskrift / /2018

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Integrationshandledning Nationell lista läkemedel under utökad övervakning

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Läkemedelsverket

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2008:1) om tillstånd till försäljning av icke godkänt läkemedel (licensföreskrifter);

Osäker evidens. Osäker evidens

1. Problemet och vad som ska uppnås

Förfalskade läkemedel ett hot mot folkhälsan

Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation

Biosimilarer Vad är det?

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Janus Läkemedelstjänster - Användarhandledning

SILs innehåll och tjänster - stöder dessa generisk förskrivning?

Hantera informationspaket i system för bevarande

Svensk författningssamling

Marknadskontrollplan 2015

Importera från PubMed till DiVA

Nyheter 3LPro 2015.Q3

ANSÖKAN - om att ingå i läkemedelsförmånerna samt om pris på läkemedel. Typ av ansökan. Typ av läkemedel. Kalkylerad omsättning. Licensförskrivning

Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet SÄKERHETSÖVERVAKNING AV LÄKEMEDEL

Pass 3: Metadata. Svensk nationell datatjänst, SND BAS Online

Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2005:11) om märkning och bipacksedlar för läkemedel

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara

Vägledning om tillämpning av EUförordning 2016/161 om säkerhetsdetaljer på läkemedelsförpackningar. Dnr: Datum:

Snabbguide till Cinahl

Läkemedelsverkets farmakovigilansdag

Rapport från Läkemedelsverket

Fass digitala tjänster för veterinärer. Veterinär

Information om ändringar i Nationellt Produktregister för Läkemedel (NPL) som kan beröra subvention av läkemedel

Angående remiss avseende Insatser för att förbättra patientsäkerheten vid generiskt utbyte med LV dnr

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Detta brev skickas ut i överenskommelse med den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och Läkemedelsverket för att informera om följande:

Föreskrift från Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet GOD TILLVERKNINGSSED FÖR LÄKEMEDEL. Läkemedelsverkets föreskrift 5/2007.

Tillgänglighet av läkemedel till barn och strukturerad information om läkemedel. Elin Kimland med.dr leg ssk, farmaceut Utredare Barn och läkemedel

Läkemedelsverkets förslag till ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2005:11) om märkning och bipacksedlar för läkemedel, (LVFS 2012:xx)

Svensk författningssamling

FASS- Föfattningar KARIN ÄNGEBY, DECEMBER 2015

Europeiska unionens råd Bryssel den 23 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Finished Product Monographs. Torbjörn Arvidsson, Läkemedelsverket

Transkript:

Frågor och svar för Nationellt substansregister för läkemedel (NSL) Frågor och svar för Nationellt substansregister för läkemedel (NSL)... 1 1. Information om filen... 2 1.1. Hur söker man i registret?... 2 1.2. Hur öppnar man den zippade länken? Hur laddar man ner en xml-fil?... 2 1.3. Vilka olika filer ingår i ZIP-filen?... 2 1.4. Hur är strukturen för filen uppbyggd?... 2 1.5. Vad är en XML-fil... 2 1.6. Behövs det ett speciellt program för att öppna XML-filen?... 2 1.7. Hur får filen användas... 2 1.8. Hur ofta uppdateras xml-filen med NSL?... 2 1.9. Ägarskap och förvaltning... 3 2. Substansinformation... 3 2.1. Vad innehåller NSL?... 3 2.2. Vilka hjälpämnen är inkluderade?... 3 2.3. Vilken substansinformation finns i NSL... 3 2.4. Vad är svenskt rekommenderat namn?... 3 2.5. Hur ska svenskt rekommenderat namn användas?... 3 2.6. Var finns informationen om svenska rekommenderade namn för en substans?... 4 2.7. Vilka synonymnamn förekommer?... 4 2.8. Vad är substansrelation?... 4 2.9. Vad är narkotikaklass?... 4 2.10. Vilka substanskoder är inkluderade?... 4 2.11. Vad ska substanskoder användas till?... 4 2.12. Ingår koden för EUTCT?... 4 2.13. ATC-koder på substanser?... 4 2.14. Vad är skillnaden mellan ATC-koden i NSL och i NPL?... 5 2.15. Vad är skillnaden mellan NSL och NPL?... 5 2.16. Är informationen i NSL och NPL synkroniserad?... 5

1. Information om filen 1.1. Hur söker man i registret? Initialt tillhandahåller Läkemedelsverket inte något sätt att söka informationen utan endast filen innehållande substansregistret. Den nya substansinformationen är sökbar i funktionen Sök Läkemedelsfakta på Läkemedelsverkets hemsida. 1.2. Hur öppnar man den zippade länken? Hur laddar man ner en xml-fil? Klicka på Ladda hem substansregistret. En pop-up ruta för Filhämtning öppnas. Klicka på Spara och välj sedan var på din dator du vill spara filen, eller välj Öppna om du vill se filerna direkt. 1.3. Vilka olika filer ingår i ZIP-filen? ZIP-filen med substansregistret innehåller 16 olika filer. Det är filerna som heter SEnsl-ssi.xsd och SEnsl-ssi.xml som innehåller substansdata i enlighet med ISO-strukturen. Övrig information om substanser som inte passar in i ISO-strukturen finns i SEnsl-other.xsd och SEnsl-other.xml medan schema för hantering av lexikon-tabeller finns i SEnsl-lexicon.xsd. Förutom detta finns 11 st. scheman med värden för de lexikon som substansregistret behöver, inklusive svenska översättningar av texter för ATC-koder (atc-code-lx.xsd). För mer beskrivning av strukturen se länk på sidan nsl.mpa.se. 1.4. Hur är strukturen för filen uppbyggd? Strukturen för substansinformation i NSL är hämtad från European Medicines Evaluation Agency s (EMA) xml-schema för substansinformation som i sin tur är baserad på ISOstandarden 11238. Dock har en förenklad form av strukturen använts för NSL. En mindre mängd nationell information (substansrelation, narkotikaklass och rekommenderade namn) som saknar motsvarighet i ISO-standarden har placerats i en separat struktur. För detaljerad information om strukturen se länk på sidan nsl.mpa.se. 1.5. Vad är en XML-fil XML används för att strukturera och organisera information. XML-filer presenterar data i ren text så den är läsbar för människor och tack vare den strukturerade formen även för datorer. Syftet med XML-filer är dock att kunna utväxla information mellan olika IT-system. 1.6. Behövs det ett speciellt program för att öppna XML-filen? Det går att öppna filen i ett vanligt textprogram så som Anteckningar. Även om det går att se filens innehåll går det inte riktigt att tillgodogöra sig informationen där eftersom allt presenteras mellan <taggar> i ett enda långt textdokument. För att använda informationen bör man därför implementera filen i en annan applikation eller databas. Dessa utvecklas inte av Läkemedelsverket. 1.7. Hur får filen användas Informationen i filen innehåller offentlig information och är fri att återanvända. Ingen registrering behövs. 1.8. Hur ofta uppdateras xml-filen med NSL? Substansregistrets xml-fil uppdateras varje natt på samma sätt som filerna till NPL. Permanent URL till XML-filen är http://nsl.mpa.se/sensl.zip.

1.9. Ägarskap och förvaltning LV äger informationen i NSL och ansvarar även för kontinuerlig förvaltning. All information i NSL genereras från Läkemedelsverkets interna källdatabas. 2. Substansinformation 2.1. Vad innehåller NSL? I NSL exponeras endast kvalitetssäkrade läkemedelssubstanser från Läkemedelsverkets databas. Totalt ingår mer än 4 800 läkemedelssubstanser bestående av: Aktiva substanser i godkända läkemedel, (traditionellt) växtbaserade läkemedel, naturläkemedel och vissa utvärtes läkemedel. Aktiva substanser i läkemedel som avregistrerats från och med 2004. Aktiva substanser som tilldelats INN-namn från WHO från och med 2006. Aktiva substanser i merparten av de läkemedel som beviljats licensförsäljning. Aktiva substanser i lagerberedningar och rikslicenser. 2.2. Vilka hjälpämnen är inkluderade? Urvalet av hjälpämnen utgörs av flertalet av de substanser som finns upptagna i Kommissionens riktlinje angående märkning av vissa hjälpämnen i produktinformation. Notera att det inte finns någon markering i NSL vilka ämnen som är hjälpämnen. Ett ämnes roll i läkemedel är produktspecifik och framgår i produktregistret NPL för varje enskild produkt. Vissa ämnen förekomma såväl som hjälpämne som aktiv substans i olika produkter. Se kommissionens riktlinje: Notice to applicants Volume 3B, Guidelines, Medicinal products for human use, Safety, environment and information, Excipients in the label and package leaflet of medicinal products for human use, July 2003. http://www.lakemedelsverket.se/upload/foretag/humanlakemedel/excipientlistan.pdf 2.3. Vilken substansinformation finns i NSL Alla substanser har svenskt rekommenderat namn, substansidentifierare, ev. narkotikaklassning samt minst ett engelskt namn. 2.4. Vad är svenskt rekommenderat namn? Alla substanser har kompletterats med ett rekommenderat svenskt namn. Underlaget till regler för namnsättning på svenska har tagits fram i samråd med flera intressenter och är publicerade på Läkemedelsverkets hemsida (http://www.lakemedelsverket.se/overgripande/publikationer/rapporter/). De rekommenderade svenska namnen är framtagna i enlighet med EMA-riktlinjer och är huvudsakligen europafarmakopénamn eller INN-namn (International non-proprietary names). En del substanser, t.ex. substanser som ingår i vaccin, saknar europafarmakopénamn och INNnamn och har istället ett mer vetenskapligt beskrivet namn. 2.5. Hur ska svenskt rekommenderat namn användas? Det svenska rekommenderade namnet bör användas så fort läkemedelssubstansen ska beskrivas, t.ex. i produktinformation och behandlingsrekommendationer. För vissa läkemedelssubstanser förekommer även ett alternativt rekommenderat svenskt namn, vilket t.ex. kan beskriva en omvänd ordföljd som bättre lämpar sig när man skriver i löpande text. Svenskt rekommenderat namn visas i SEnsl-other.xsd och SEnsl-other.xml

2.6. Var finns informationen om svenska rekommenderade namn för en substans? I filerna SEnsl-ssi.xsd och SEnsl-ssi.xml ligger alla namn för en substans. Eftersom ISOstandraden inte innehåller stöd för t.ex. svenskt rekommenderat namn visas detta i SEnslother.xsd och SEnsl-other.xml 2.7. Vilka synonymnamn förekommer? Synonymnamn som har inkluderats är officiella engelska namn (t.ex. europafarmakopénamn och INN-namn), alternativa namn, alternativa stavningar, vedertagna förkortningar, vissa kemiska hybridnamn och omvänd ordföljd. Alla substanser har minst ett engelskt namn. Vid leveransen ingår mer än 13 300 olika substansnamn. 2.8. Vad är substansrelation? I många läkemedel ingår den aktiva substansen i form av t.ex. ett salt eller solvat. För att kunna visa upp vilken bassubstans (modersubstans) som substansen relaterar till har substansernas relation identifierats och kopplats ihop i databasen. Denna koppling innebär att information om substansrelationer lagras i en särskild kopplingstabell. Detta underlättar för t.ex. konstruktörer av kunskapsstöd att implementera regelverk baserat på egenskaper hos modersubstanser. 2.9. Vad är narkotikaklass? Uppgift om eventuell narkotikaklass har införts för läkemedelssubstanserna i NSL i enlighet med LVFS 2011:10. 2.10. Vilka substanskoder är inkluderade? Koder från följande sex källor har hittills inkluderats i NSL: Nationellt produktregister för läkemedel (NPL) från Läkemedelsverket, Systematized Nomenclature of Medicine (SnomedCT) från Socialstyrelsen, Chemical abstracts service (CAS) från The American Chemical Society, UNique Ingredient Identifier (UNII) från FDA (amerikanska Food and Drug Administration), Anatomic Therapeutic Chemical classification system (ATC) från WHO (World Health Organization), EVMPD (EudraVigilance Medicinal Product Dictionary). 2.11. Vad ska substanskoder användas till? Information om substanser finns i ett antal nationella och internationella register. Substanskoderna möjliggör att användare i framtiden ska kunna kombinera information från flera olika register. 2.12. Ingår koden för EUTCT? Ambitionen är att EMAs kod EUTCT (European Union Telematics Controlled Terms) ska inkluderas när EMA har publicerat dessa. 2.13. ATC-koder på substanser? ATC-kod är WHOs tredelade indelning av läkemedelsprodukter baserad på en anatomisk indelning av läkemedlets användning, en indelning av terapeutisk art samt en indelning med hänsyn till kemisk struktur hos den/de aktiva substanserna. Substanserna i NSL ska få både humana och veterinära ATC-koder på 5:e nivån (kemisk substans). Endast de koder där

substansen nämns som klartext kommer att inkluderas för att inte skapa produktberoende koder. Observera att i NPL är det ATC-koder för produkter som exponeras. 2.14. Vad är skillnaden mellan ATC-koden i NSL och i NPL? I NSL visas ATC-koden för substanser medan i NPL visas ATC-koden för produkter. Koderna i NPL är de koder som har beslutats i och med att läkemedelsföretaget har ansökt om en viss indikation. Koderna i NSL är de koder som WHO har tilldelat en substans på 5:e nivån (kemisk substans). 2.15. Vad är skillnaden mellan NSL och NPL? NSL och NPL kompletterar varandra och är tänkta att samverka. Information om substansers roller i läkemedel finns inte i NSL utan endast i nationellt produktregister för läkemedel (NPL). I likhet med NSL innehåller NPL en substansfil men denna fil innehåller endast få grundfakta om substanser. Genom att samma substansidentifierare används i NSL och NPL kan intressenter utveckla tjänster som kombinerar information i dessa register. Exempelvis kan en substans roll (t.ex. aktiv eller hjälpämne) i en produkt visas. 2.16. Är informationen i NSL och NPL synkroniserad? Informationen i både NSL och NPL har samma källdatabas som ursprung dessutom uppdateras de samtidigt en gång per dygn.