Checklista vid akutsituation (5:12 Ektorpsringens krisprogram)

För dig Personal, som tar emot krisbesked 1. Tag fram Mottagningsblanketten Fyll i! Checklista vid akutsituation (5:12 Ektorpsringens krisprogram) 2. Meddela rektor Anders Eriksson Om rektor inte är tillgänglig i följande turordning: ped. Elevsamordnare Marie Zetterqvist, skolassistent Gunilla Kvarfordh Franzén, skolsköterska Birgitta Hillerström, kurator Petra Johnson ser 3. Inga uttalande till massmedia görs. Hänvisa till rektor! 4. Avvakta vidare besked från rektor och krisgrupp För dig Rektor/Krisgruppsmedlem, som tar emot krisbesked 1. Tag fram Mottagningsblanketten Fyll i! 2. Meddela rektor Anders Eriksson Om rektor inte är tillgänglig i följande turordning: ped. Elevsamordnare Marie Zetterqvist, skolassistent Gunilla Kvarfordh Franzén, skolsköterska Birgitta Hillerström, kurator Petra Johnson 3. Krisgruppen sammankallas av rektor eller av den, som ersätter rektor 4. Rektor (eller ansvarig i stället för Rektor) är kontaktperson till massmedia. Bara en person är kontaktperson. 5. Krisgruppen informerar all personal och ger vidare instruktioner. 6. Krisgruppen meddelar Utbildningskontoret, Västra områdeskontoret och andra berörda enheter om det inträffade. Telefonnummer: arbete bostad 1. Anders Eriksson 011-15 31 64 011-16 51 66 0730 20 10 07 011-704 41 070-402 14 98 2 Marie Zetterqvist 011 15 29 20 011-58722 0730-2010 40 0733-12 96 48 3. Gunilla Kvarfordh-Franzén 011-15 31 71 011-14 89 77 073-80 60 275 4. Birgitta Hillerström 011-15 54 31 011-16 23 15 0709-45 55 41 5 Petra Johnson 011-15 54 41 011-23 97 02 0730-20 20 93 0705-690410 sep 2011 sid 5:12:1

MOTTAGNINGSBLANKETT Vad heter personen samtalet gäller? Namn:. Hus:.... Vem är det som ringer? Namn:.. Telefon:... Relation till personen samtalet gäller.. Vad gäller meddelandet? Vad har hänt? Hur gick det till?.............. Kan vi återkomma till den som ringer? Var? När? Telfonnummer?. Vem kan vi vända oss till för att få ytterligare information?.. Mottaget den. klockan på telefonnummer av.. Blanketten lämnas omedelbart personligen till Rektor eller rektors ersättare efter turordning Mars 2011 sid 5:12:2

5:12 Ektorpsringens krisprogram Handlingsprogram, krisgrupp och aktuella telefonnummer vid krissituation Förebyggande arbete: * Lektioner om etik, sjukdom och död * Klass/Gruppansvarig vuxen ansvarar för att aktuella telefonnummer till barnens/elevernas målsmän inklusive arbetstelefonnummer, ev mobiltelefonnummer och hemliga nummer finns arkiverade på expeditionen och hos skolsköterskan. * Varje vuxen ansvarar för att han/hon lämnat en för honom/henne aktuell anhörigtelefonlista till expeditionen. * Första husmötet per termin går man igenom krisplanen. När något har hänt: * Den, som tar emot budet om olycksfall, dödsfall eller annan allvarlig händelse underrättar genast rektor. * Vid akuta situationer med barn/elev stannar den bäst lämpade personalen hos barnet/eleven. Ingen elev får skickas hem, innan det är konstaterat att anhörig finns hemma. Helst bör eleven hämtas i skolan. * Rektor sammankallar krisgruppen och informerar även snabbt i förekommande fall berörd personal. * Krisguppen skall då lägga allt annat arbete åt sidan. Detta gäller även lov- och helgdagar! * Krisgruppen under ledning av rektor har därefter ansvar för fortsatt agerande. * Söderledskyrkan och elevvårdspersonal kan medverka. * Bilaga Till hjälp för dig som drabbats av olycka eller.. utgiven av Vrinnevilasarettets psykologiska uppföljningsgrupp. Död och allvarliga tillbud försätter oss ofta i chocktillstånd och handlingsförlamning. Det är viktigt att vi inom Ektorpsringen ges tillfälle att prata om och bearbeta det som inträffat. Mars 2011 sid 5:12:3

Om information och kontakt med massmedia: * Rektor - eller den krisgruppen utser - skaffar korrekt information från relevant källa om det som har inträffat. * Krisgruppen avgör om andra enheter skall informeras om det inträffade. * Rektor - eller den krisgruppen utser - är kontaktperson och sköter alla kontakter med massmedia. Det är endast den personen, som gör uttalande inför press, radio och TV. Ingen annan säger något utan hänvisar till kontaktpersonen. * Om Rektor inte är tillgänglig, ersätts hon av i första hand nr 2 i krisgruppen, därefter av nr 3 och 4. När något hänt elever/barn eller nära anhörig till elever/barn/personal: * Kontakt med anhöriga tas av rektor. * Krisgruppen bedömer hur informationen till elever/barn skall gå till. Eventuell skriftlig information till hemmen innehållande bland annat hemtelefonnummer till aktuell personal formuleras. * Den krisgruppen utser informerar övrig personal i varje hus. * Varje ansvarig personal informerar sin klass/grupp om det som har hänt. * I den klass/grupp, som har drabbats kan medlem ur krisgruppen medverka. * Vid dödsfall hålls en kort minnesstund i den aktuella klassen/gruppen. Vid behov kan medlem ur krisgruppen medverka. * Senare kan eventuellt en gemensam minnesstund hållas. * Krisgruppen avgör tillsammans med berörd personal, om den drabbade klassen/gruppen skall ha ett speciellt program. Mars 2011 sidan 5:12:4

När något hänt personal: * Rektor tar omgående kontakt med anhöriga och/eller närstående. * All personal informeras snarast möjligt av rektor. Informationen sker muntligt - i annat fall skriftligt. * Krisgruppen avgör hur eleverna/barnen skall meddelas. * Vid dödsfall hålls en minnesstund med personal och i regel elever/barn. Att ge en klass/grupp besked om dödsfall: * Rummet ordnas så vackert och stilla som möjligt och blommor köps av klass/gruppansvarig personal. * Ett stearinljus tänds på elevens/barnets plats och ett på lärarens. * Läraren berättar enkelt vad som har hänt och ger korrekt information. Detaljer är inte nödvändiga. * Tid ges till tystnad och eftertanke. * Tid ges också för frågor och samtal efter behov. Kom ihåg att vara lyhörd även efter de första samtalen. Lägg aldrig locket på. * Samtala om vad som kommer att hända på skolan/förskolan t ex samlingar etc. Att förbereda inför eventuell samling samma dag eller dagen efter det inträffade: * Rektor ansvarar för att samling sker. * Krisgruppen bestämmer vilka som skall medverka. * Krisgruppen utser den som ska kontakta de medverkande. * Krisgruppen bestämmer vilka som skall deltaga. * Krisgruppen bestämmer hur och vem som kallar deltagarna. * Krisgruppen bestämmer programmet vid samlingen. * Krisgruppen bestämmer vem/vilka som ställer i ordning lokalerna. Att upprätthålla kontakten med den drabbades familj: * Enhetens krisgrupp håller kontakt med den drabbade familjen. * Vid dödsfall bör klassföreståndare/ansvarig personal, representant för krisgruppen och rektor besöka den drabbade familjen. * Familjen skall hållas informerad om allt som sker inom enheten och bjudas in till minnesstunden. * Om klassen/gruppen vill ha kontakt med den drabbade familjen, skall någon ur krisgruppen förmedla kontakt och medverka vid mötet. Deltagande vid begravning sker efter samråd med den familj som drabbats. Mars 2011 sidan 5:12:5 När krisgruppen har behov av stöd och externa kontakter:

* Krisgruppen avgör, om den behöver stöd av personer/institutioner utifrån och om kontakter skall tas med myndigheter och organisationer. Övrigt som rör krisgruppens arbete: * När krisgruppen sammankallas, möts den omedelbart utan förhinder. Detta gäller även lov- och helgdagar! * Alla i krisgruppen skall kunna ta ansvar för, att krissituationen klaras av. Om det som hänt är för svårt för någon av medlemmarna i gruppen, skall denna befrias från uppdraget. * Om en större olycka hänt, bör lokaler inom enheten vara öppna på kvällen och professionell hjälp tillkallas, så att elever/barn och personal får professionell hjälp att bearbeta det inträffade. * Om behov finns, hålls en studiedag för krisbearbetning. Om ledighet: * Personal och elever beviljas alltid ledigt för att deltaga vid begravning. * Besök på sjukhus eller i hem sker i möjligaste mån på "fri" tid. Den avlidnes personliga tillhörigheter *Klasslärare / berörd personal ansvarar för att den avlidnes tillhörigheter, arbetsmaterial (datormateriel)) samlas ihop och ev. överlämnas till anhöriga. mars 2011 sidan 5:12:6 EKTORPSRINGENS KRISGRUPP Träffas i början av varje termin och i övrigt vid behov. Faxnummer Ektorpsringen: 011-15 54 33

Tel arbetet Tel bostad 1. Rektor: Anders Eriksson 011-15 31 64 011-16 51 66 011-704 41 0730-20 10 07 070-402 14 98 2. Ped. Elevsamordnare: Marie Zetterqvist 011 15 29 20 011-587 22 0730 20 10 40 0733-12 96 48 3. Skolassistent: Gunilla Kvarfordh-Franzén 011-15 31 71 011-14 89 77 0733-80 60 275 4. Skolsköterska: Birgitta Hillerström 011-15 54 31 011 16 23 15 0709-45 55 41 5. Kurator Petra Johnson 011-15 54 41 011-23 97 02 0730-20 20 93 0705-69 04 10 A-huset: Monica Steen 011-15 31 65, 011 14 58 49 011-15 31 75 0706-645849 B-huset: Anita Kjell 011-15 31 76 011-88960 0736-316395 Cecilia Hellgren 011-15 31 76 011-10 16 48 0709-664535 D-huset: Agneta Holmer 011-152770 011-34 35 07 073-9312785 Målgränd: Christina Palmgren 011-15 31 94 011 14 15 34 070-6023510 Sep 2011 sid. 5:12:7 TELEFONNUMMER TILL AKTUELLA PERSONER OCH INSTITUTIONER VID KRISSITUATION

Akutkliniken 010-103 00 00 Vrinnevisjukhusets växel 011-103 00 00 Giftinformation: 08-736 03 84 Sjukhusens rådgivning: 1177 Vårdcentraler: Skarptorp 011-19 08 00 Kneippen 011-19 09 00 Vilbergen 011-21 56 00 Såpkullen 010-105 91 40 Vuxenpsyk 010-103 00 00 Psyk Uppföljningsenheten 010-103 00 00 Sjukhus akut kurator 010-103 00 00 Märtasystrarna (vid barncancer) Linköpings sjukhus efter kontakt med Birgitta Hillerström Sjukhuskyrkan 010-103 00 00 Söderledskyrkan Dag 011-15 76 48 Kväll 011-15 75 48 Växel 011-15 75 00 BUP 010-104 45 00 Barntraumateamet Lars Widén efter kontakt med Birgitta Hillerström Socialjour 011-15 00 00 Socialjour efter kontorstid 011-15 22 83 Soc.kontoret Väster 011-15 26 15 (dagtid) Polis 011-114 14 Närpolis Göran Eriksson 010-56 65 263 Kim Forsberg 010-56 65 376 Bo Fridén 010-56 65 394 Brandkår (glöm inte 0) 112 Larm (glöm inte 0) 112 Mars2011 sid. 5:12:8

Till hjälp för dig som drabbats av olycka eller upplevt någon annan svår situation. Några ord om vanliga reaktioner efter svåra upplevelser. Det har visat sig att de flesta människor inte vet så mycket om normala och vanliga reaktioner efter en svår olycka eller händelse. Om man känner till vilka reaktioner som är normala, är det lättare att acceptera dessa och godta dem som rimliga i förhållande till den svåra påfrestning man har varit utsatt för. Det är också till hjälp för dig att din familj, dina närmaste arbetskamrater och vänner känner till dessa reaktioner. Ibland kan reaktionerna bli så starka eller långvariga att man behöver hjälp. I så fall bör du inte tveka att söka sådan hjälp. Att starka reaktioner förekommer innebär inte att de drabbar alla. Vi människor är olika och reagerar därför olika också efter svåra händelser. Den första reaktionen består av en overklighetskänsla. Det är svårt att ta till sig det man varit med om. Man kan inte tro att det är sant. Man tycker att man inte känner någonting. Gradvis tar man emellertid till sig vad som hänt. Det är oftast då de starka reaktionerna uppträder. Vissa gråter, men det är lika vanligt att det är svårt att gråta. Ångest förekommer ofta och blir särskilt påtagligt vid intensiva minnesbilder av det som hänt. Tankebilderna kan kännas så verkliga att man upplever det som att det sker på nytt. Det kan ska med alla våra sinnen - syn, lukt, smak, hörsel eller känsel. Ångest kan medföra oro, rastlöshet och koncentrationssvårigheter. Många får kroppsliga reaktioner som trötthet, huvudvärk, hjärtklappning, tryck över bröstet, illamående, magbesvär, yrsel, kraftlöshet m.m. Man kan bli skrämd av oväntade ljud eller plötsliga rörelser. Har du varit utsatt för hot eller våld är det dessutom vanligt att man blir extra vaksam mot omgivningen. En del blir mer otåliga och lättirriterade än normalt. Ilska och vrede är både vanligt som en första reaktion och senare när man tänker på vad som hänt. Sömnproblem förekommer ofta och kan bestå i att man har svårt att somna, vaknar lätt eller man har mardrömmar. Det är vanligt att rädslan ökar för att man själv eller familjen skall drabbas ytterligare. Orsaken till detta är att den grundtrygghet man normalt har tillfälligt försvunnit. Mars 2011 Sidan 5:12:9 Vi vill ge några enkla råd.

En del människor känner behov av ensamhet. Men även om det känns svårt är det bra att dela sina tankar, känslor och upplevelser med andra. Ibland behöver man i samtalen med andra gång på gång tala om händelseförloppet. Det gör det lättare att få ett grepp om vad som hänt och komma vidare. Har man drabbats av en olycka utvecklar somliga människor en rädsla för olycksplatsen, eller liknande situationer eller platser som förknippas med den händelsen. I sådana fall är det till hjälp om man så snart som möjligt återvänder till de platser eller situationer som man är rädd för, gärna i sällskap med någon man känner sig trygg tillsammans med. Det är ofta nyttigt att vara tillsammans med andra som har upplevt detsamma som man själv. För de flesta är det en fördel att så snart som möjligt återgå till arbetet. Kom dock ihåg att ställa mindre krav på dig själv och din arbetskapacitet under den första tiden. Fysisk aktivitet t.ex. promenader är en hjälp för att minska spänningar i kroppen. Var försiktig med alkoholkonsumtion. Kontakta gärna någon som du tror kan hjälpa. Reaktioner efter svåra upplevelser kan finnas kvar längre än man tror, men efter hand märker de flesta att de jobbigaste tankarna och känslorna minskar. Tveka inte att kontakta läkare, företagshälsovård, annan vårdpersonal eller andra personer som du tror kan hjälpa dig. Vilken hjälp kan du få? DU KAN VÄNDA DIG TILL: Akutkliniken tel 010-103 00 00 Din vårdcentral tel 010-103 00 00 (vxl) Din församling tel 15 75 00 (vxl) Psykologiska uppföljningsenheten tel 010-103 00 00 (vxl) (Utgiven av Psykologiska uppföljningsgruppen.) mars 2011 sidan 5:12:10 NÄR DET GÄLLER BARN/ELEVER TÄNK PÅ FÖLJANDE 1. FÖRSÖK INTE TRÖSTA Ord som det är inte så farligt blir till hån i den här situationen. Det här är det farligaste som kan hända. Hjälp barnen att sörja i stället för att försöka trösta.

2. VAR NÄRA OCH NÄRVARANDE Visa att ni ställer upp, att ni finns, att ni deltar. Våga visa er egen sorg och bestörtning. 3. LYSSNA AKTIVT Det finns inga aldrig så välmenande ord, som hjälper. Men lyssna, ta in, bekräfta känslan. Var delaktig. 4. SÖK GÄRNA KROPPSKONTAKT När man inget kan säga räcker det långt med att hålla hårt en hand eller kramas. Barn, som inte har ord, kan man hålla om bakifrån och låta händerna mötas. 5. VAR INTE RÄDD FÖR GRÅTEN Det är kroppens eget sätt att uttrycka en stark känsla. Håller man tillbaka den så stoppar man också känslan. Och då dyker den upp senare, ibland efter många år. 6. GE HJÄLP MED ORDEN Fråga försiktigt hur det var, vad som hände, hur det kändes. Ett sätt att få ur sig något av sorgen är faktiskt att klä den i ord. Samtidigt är det första steget av bearbetning som senare kan hjälpa en vidare. 7. SVIK INTE Se till att ni finns kvar. Lämna ert telefonnummer och visa att ni när som helst är beredda att fortsätta samtalet. 8. KOM IGEN En sorg av den här storleken är inte klar med ett samtal. Ta själv ansvaret för att höra efter hur det är. Om det inte går att träffas, skriv ett litet kort. Tack för samtalet senast. Jag tänker på dig I och med att ni skriver så finns ju också tanken där. I konkret form dessutom. 9. GE DET TID När den sörjande för elfte gången berättar samma sak är han inte hjälpt av att höra: Det där har jag redan hört. En del av bearbetningen består just i att älta det som skett. När det är klart upphör upprepningarna av sig själva. Minst ett halvår får ni nog räkna med innan någon av de inblandade verkligen kan gå vidare. Mars 2011 sidan 5:12:11 10. VAR DIG SJÄLV Försök inte vara psykolog eller präst eller läkare om du inte är det. Vi gömmer oss ofta bakom våra yrkesroller. Här är det bara medmänsklighet, medkänsla och medlidande som gäller. Tänkvärda ord, verser mm finns på Ektorpsringens expedition.