Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7
Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover mycket. Hon kanske inte orkar prata eller delta i samtal. Även om hon verkar vara medvetslös, är det meningsfullt att vara hos henne. Ofta kan hon uppfatta ljud och beröring trots att hon inte har krafter att visa det. Hörseln förefaller till och med att skärpas, så därför kan du säga allt du vill att hon skall höra. En välkänd och kär röst har en förunderlig lugnade inverkan. Känseln på huden finns kvar och om det känns riktigt är det bra att hålla handen, massera eller stryka över pannan, då vet hon att du finns där. Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 2 av 7
Under de sista dagarna sker förändringar som tyder på att döden är nära förestående: Aptiten avtar allt mer, till slut vill hon inte alls äta. Urinproduktionen minskar och mot slutet blir urinen mörk och njurarna upphör att fungera. Hon kan både svettas och frysa. En orsak kan vara att systemet som reglerar kroppstemperaturen har slagits ut och blodcirkulationen är mycket dålig. Att ben, fötter, händer och armar svullnar är en vanlig förändring när livet går mot sitt slut. Huden kan kännas fuktig och hudfärgen förändras ofta. Detta beror på att blodcirkulationen har försämrats. Andningen försämras och blir allt mer oregelbunden. I slutet är det vanligt att hon suger in luften för att sedan sucka eller stöna ut den. Däremellan kan det vara långa uppehåll. Den här orytmiska andningen kan pågå i timmar upp till ett par dygn. Så småningom förändras hennes andning och blir ytlig. Andningen kan även förändras på andra sätt. Slem kan samlas i luftrören, vilket kan ge ett rosslande ljud. Rosslingarna kan vara obehagliga att höra, men brukar inte besvära. Att suga bort slemmet med en sug kan irritera luftvägarna och öka slembildningen. Alla blir inte medvetslösa. En del är vakna ända fram till sista andetaget. Syrgasbehandling är sällan till någon hjälp. Den kan i vissa fall vara skadlig eftersom den påverkar andningscentrum så att andningen försvagas. Andra symtom som: Smärta, ångest eller oro kan vara av fysisk, psykisk eller av oklar orsak. Vid minsta misstanke om dessa symtom, ges mediciner. Målet är att hon i möjligaste mån ska bli smärtfri och inte känna någon ångest eller oro. God omvårdnad och en varm mänsklig kontakt kan ibland vara tillräcklig. Att vara nära lindrar. Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 3 av 7
Vätska i livets slutskede: Många sjuka har den sista tiden ett minskat vätskeintag. Detta kan oroa närstående som ofta kan ha funderingar om deras nära lider av att inte äta och dricka. Hunger eller törst brukar inte vara något problem. Muntorrhet kan man avhjälpa genom att fukta munnen. Dropp vid livets slut har uppenbara nackdelar: Ökad risk för lungödem och ödem (vätska) i vävnaderna. Ökad produktion av slem i luftvägarna. Produktionen av mag- och tarmsaft ökar, vilket kan öka risken för svåra magsmärtor. Fördelar med att inte ha dropp: Minskad sekretion från lungorna ger mindre hosta och underlättar andningen. Minskad vätsketillförsel innebär ofta mindre illamående och färre kräkningar. Minskad risk för ödem (vätska) i vävnaderna (hela kroppen). Dropp under livets slut ska bara ges under en begränsad tidsperiod om medicinska skäl föranleder det. Omvårdnaden vid livets slut: Under de sista dagarna ligger hon till sängs och behöver god omvårdnad. Närstående får om de så önskar delta i omvårdnaden, själva eller tillsammans med vårdpersonal. Det kan vara svårt som närstående att veta hur man ska göra om man vill delta i omvårdnaden. Fråga gärna oss om råd. När livet slutar upphör andningen. Det kan komma ett eller ett par djupa andetag till efter en stund men sedan är allt tyst. Livet har lämnat kroppen. Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 4 av 7
Efter dödsfallet: Att mista en nära anhörig eller vän är alltid mycket svårt och omskakande. Det är en situation som är omöjlig att förbereda sig på. Det är ofta svårt att tänka sig att livet flytt från den som en gång varit så levande. Att se och röra den avlidna är ett sätt att bearbeta sorgen eftersom man då bekräftar för sig själv att det som hänt är sant. Alla som stod den avlidna nära bör få den möjligheten, även barnen. Ibland kan man fotografera den avlidna. Detta kan kännas skrämmande men kan ha stor betydelse senare i sorgearbetet. Ni som närstående kan efter dödsfallet vara hos den avlidna efter önskemål. Den avlidna kan kläs i egna kläder, kärt plagg, eventuella smycken. Detta kan göras av närstående själva, närstående tillsammans med personal eller av personal. Ett lugnt och värdigt avsked av den som dött är till hjälp för dem som ska leva vidare. Låt avskedet ta all tid som behövs. Närstående kontaktar begravningsbyrån som kan ge ytterligare information. Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 5 av 7
Sorg: Sorg är en riktig och normal känsloreaktion efter förlusten av någon som betytt mycket för den sörjande. Den normala sorgekrisen är ett friskt tillstånd. Kontakta gärna anhöriga och vänner så fort som möjligt och meddela vad som hänt, de kan ge dig (er) hjälp i sorgearbetet och de flesta burkar vara tacksamma om de kan hjälpa till med vardagliga saker. Sorg tar tid. När det gått ett halvår, tror ofta omgivningen att det värsta är över. Men för många som mist en närstående är det just vid denna tidpunkt som den starkaste reaktionen kommer. Att komma igenom alla faser i en sorgeprocess kan ta flera år. Oftast bearbetar man sorgen bäst tillsammans med andra som kände den avlidne. Professionell hjälp finns att få genom sjukvården och kyrkan, fråga gärna oss i personalen. Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 6 av 7
Blott en dag, ett ögonblick i sänder, vilken tröst, vad än som kommer på! Allt ju vilar i min Faders händer, skulle jag, som barn, väl ängslas då? Han som bär för mig en faders hjärta, han ju ger åt varje nyfödd dag dess beskärda del av fröjd och smärta, möda, vila och behag. Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 7 av 7