SAMMANSLAGNINGSUTREDNING FÖR KIMITOÖNS KOMMUN OCH PARGAS STAD

H&M HENRICSON MANAGEMENT CONSULTING SAMMANSLAGNINGSUTREDNING FÖR KIMITOÖNS KOMMUN OCH PARGAS STAD MELLANRAPPORT STYRGRUPPEN 11.2.2014 Marcus Henricson H&M Henricson Management Consulting Neoviusgatan 29, 06100 Borgå marcus@henricson.fi +358 50 696 11

INNEHÅLL 1 INLEDNING 4 1.1 UPPDRAGET OCH TIDTABELLEN 4 1.2 UTGÅNGSPUNKTER I ÅBOLAND 4 2 GÄLLANDE LAGSTIFTNING OCH AKTUELLA LAGFÖRSLAG 6 2.1 BESKRIVNING AV NULÄGET 6 2.2 KOMMUNSTRUKTURLAGEN 6 2.3 KOMMUNALLAGEN OCH BEREDNINGEN AV EN NY KOMMUNALLAG 7 2.4 BEREDNINGEN AV ETT NYTT STATSANDELSSYSTEM 7 2.5 FÖRSLAGET TILL LAGSTIFTNING OM ORDNANDE AV SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN 7 2.6 UTREDNINGSSKYLDIGHET ENLIGT KOMMUNSTRUKTURLAGEN 9 2.7 LAGENS KRAV PÅ SPRÅKLIGT ENHETLIGA OMRÅDEN 9 2.8 ALTERNATIVEN I UTREDARENS UPPDRAG 10 3 DE NUVARANDE KOMMUNERNAS FÖRVALTNINGSMODELL OCH ORGAN 10 3.1 KIMITOÖNS KOMMUN 11 3.2 PARGAS STAD 12 4 DEN NUVARANDE SERVICEPRODUKTIONEN PÅ UTREDNINGSOMRÅDET 12 4.1 KONCERNTJÄNSTER 12 4.1.1 FÖRVALTNING 12 4.1.2 EKONOMITJÄNSTER 13 4.1.3 PERSONALTJÄNSTER 13 4.1.4 INFORMATIONSTJÄNSTER 13 4.1.5 IT-TJÄNSTER 14 4.2 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD 14 4.2.1 ALLMÄNT 14 4.2.2 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDENS FÖRVALTNING 15 4.2.3 SOCIAL SERVICE INKLUSIVE FAMILJETJÄNSTER 15 4.2.4 ÄLDREOMSORG 16 4.2.5 HÄLSOVÅRD 17 4.2.6 SPECIALSJUKVÅRD 18 4.3 BILDNING 20 4.3.1 ALLMÄNT 20 4.3.2 DAGVÅRDSVERKSAMHETEN 20 4.3.3 UTBILDNINGSVÄSENDET 21 4.3.4 FRITID OCH KULTUR 23 4.4 MILJÖ OCH TEKNIK 24 4.4.1 FASTIGHETER, KÖK OCH STÄDNING 24 4.4.2 BYGG- OCH MILJÖTILLSYN 25 4.4.3 MÄTNINGS- OCH KARTTJÄNSTER 25 4.4.4 SAMHÄLLSTEKNIK, VATTEN OCH FJÄRRVÄRME 26 4.5 NÄRINGSLIVS- OCH UTVECKLINGSTJÄNSTER 28 4.5.1 NÄRINGSLIVSTJÄNSTER 28 4.5.2 PLÖTSLIG STRUKTUROMVANDLING, KIMITOÖN 28 5 SAMHÄLLSSTRUKTUR 29 5.1 DEMOGRAFI OCH BEFOLKNINGSUTVECKLING 29 5.2 PENDLINGSOMRÅDEN 32 5.3 NÄRINGSLIV OCH ARBETSKRAFT 32 5.4 GEOGRAFI 35 5.5 SPRÅKLIGA ASPEKTER 35 6 EKONOMI 37 2

6.1 MINSKANDE FINANSIERING FRÅN 2015 37 6.2 SKATTEINTÄKTER OCH STATSANDELAR 38 6.3 VERKSAMHETSKOSTNADER, VERKSAMHETSINTÄKTER OCH VERKSAMHETSBIDRAG 42 6.4 RESULTAT, ÅRSBIDRAG OCH INVESTERINGAR 43 6.5 SAMMANSLAGNINGSUNDERSTÖD 45 7 MODELLER FÖR EN NY KOMMUN 45 7.1 DEMOKRATIASPEKTER VID EN KOMMUNSAMMANSLAGNING 45 7.2 EN FUNGERANDE DEMOKRATISK MODELL I EN NY KOMMUN 46 7.3 BRUKARDEMOKRATI OCH NÄRDEMOKRATI 46 7.4 INVÅNARNAS PÅVERKNINGSMÖJLIGHETER I EN NY KOMMUN 47 7.5 IT-LÖSNINGAR I EN NY KOMMUN 48 7.6 DEN NYA KOMMUNENS FÖRVALTNINGSMODELL OCH ORGANISATION FÖR FÖRTROENDEVALDA 49 7.7 DEN NYA KOMMUNENS SERVICEMODELL 50 7.7.1 ALLMÄNT 50 7.7.2 KONCERNTJÄNSTER 50 7.7.3 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD 52 7.7.4 BILDNING 53 7.7.5 MILJÖ OCH TEKNIK 54 7.7.6 NÄRINGSLIVS- OCH UTVECKLINGSTJÄNSTER 56 7.8 VIKTIGA PERSONALFRÅGOR VID EN KOMMUNSAMMANSLAGNING 56 7.8.1 ANTALET ANSTÄLLDA 31.12.2013 56 7.8.2 PENSIONSAVGÅNGEN ÅREN 2014-2018 56 7.8.3 FÖRBUD MOT UPPSÄGNINGAR PÅ EKONOMISKA OCH PRODUKTIONSMÄSSIGA GRUNDER 58 7.8.4 LÖNEHARMONISERING I EN SAMMANSLAGEN KOMMUN 59 8 ÅBOLANDS SJUKHUS FRAMTIDA ROLL 59 8.1 BAKGRUND 59 8.2 HOTBILDEN 59 8.3 EN MÖJLIG LÖSNING 59 8.4 BEHOV AV FORTSATT UTREDNING 59 9 BEDÖMNING AV ALTERNATIVEN I UTREDNINGSUPPDRAGET 60 9.1 KIMITOÖN OCH PARGAS BESLUTER ATT INTE GÅ IN FÖR EN KOMMUNSAMMANSLAGNING 60 9.2 KIMITOÖN OCH PARGAS GÅR SAMMAN TILL EN NY KOMMUN 61 9.3 KIMITOÖN OCH/ELLER PARGAS GÅR IN FÖR EN SAMMANSLAGNING MED ÅBO 61 9.4 KIMITOÖN OCH/ELLER PARGAS GÅR IN FÖR EN SAMMANSLAGNING MED RASEBORG 62 9.5 S:T KARINS STÄLLNING I KOMMUNREFORMEN OCH SOCIAL- OCH HÄLSOREFORMEN 63 10 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER 64 11 KÄLLOR 65 11.1 LAGAR OCH LAGFÖRSLAG 65 11.2 ÖVRIGA SKRIFTLIGA KÄLLOR 65 3

1 Inledning 1.1 Uppdraget och tidtabellen Fullmäktige i Kimitoöns kommun och i Pargas stad har i enlighet med 4h 1 mom. i kommunstrukturlagen anmält till Finansministeriet att de utreder en sammanslagning sinsemellan. Utredningen baserar sig på kriterierna i 4c i kommunstrukturlagen. För utredningen har kommunerna tillsatt en styrgrupp bestående av förtroendevalda från bägge kommunerna samt två personalrepresentanter. Föredragande i styrgruppen är stadsdirektören i Pargas och kommundirektören i Kimitoön. Pargas stadsjurist och Kimitoöns förvaltningschef deltar i som sakkunniga i styrgruppens arbete. Kimitoöns förvaltningschef är sekreterare i styrgruppen. Ovan nämnda tjänsteinnehavare bildar en ledningsgrupp, som bereder ärenden för styrgruppen och leder det praktiska beredningsarbetet. På sitt första möte den 14 november 2013 har styrgruppen gett stadsdirektören och kommundirektören i uppdrag att vidtala en lämplig utredare för en förutredning som ska leda till en mellanrapport. På sitt möte den 4 december 2013 har styrgruppen beslutat anlita ansvarige konsulten, juris kandidat Marcus Henricson vid H&M Henricson Management Consulting som utredare. Denna mellanrapport har sammanställts gemensamt av utredaren och ledningsgruppen. I rapporten analyseras de områden som ska utredas enligt kommunstrukturlagen. För de analyser, ställningstaganden och rekommendationer som ingår i rapporten svarar utredaren. Denna mellanrapport ska ligga till grund för diskussion och beslut i Kimitoöns kommunfullmäktige den 3 mars och i Pargas stadsfullmäktige den 4 mars 2014. Den blir offentlig då den behandlats av styrgruppen den 11 februari 2014, varefter den bereds för behandling i bägge kommuners styrelser och fullmäktige. På basen av mellanrapporten ska fullmäktige i bägge kommunerna ta ställning till det fortsatta utredningsarbetet i enlighet med kommunstrukturlagen. 1.2 Utgångspunkter i Åboland Pargas stad och Kimitoöns kommun bildades i nuvarande form 1.1.2009 när kommunerna Houtskär, Iniö, Korpo och Nagu bildade en ny kommun tillsammans med Pargas stad och kommunerna Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd gick samman till en ny kommun. Genom undantagsförfarande behöll bägge kommunerna rätten att ordna socialvård och primärhälsovård i egen regi trots att ingen av dem uppfyller kriteriet om 20 000 invånare. Inom Åboland hade det före 2009 inte skett några större förändringar i kommunstrukturen. Pargas kommun delades 1948 i en landskommun och en köping för att igen slås samman år 1967. Tio år senare blev Pargas köping stad. Hitis och Dragsfjärds kommuner slogs samman 1969. Pargas stad och Kimitoöns kommun bildar tillsammans den ekonomiska regionen Åboland, en av fem inom landskapet Egentliga Finland. Åboland har även i andra sammanhang utgjort ett traditionellt samarbetsområde inom bland annat intressebevakning och näringslivsutveckling. Samarbetet har organiserats på många sätt, ofta i föreningsform. Några exempel är Åbolands Turistförening r.f., Skärgårdshavets utvecklingscentral r.f., Åbolands kulturråd r.f. och Region Åboland r.f. 4

Fram till 1991, då Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt bildades, upprätthöll kommunerna i Åboland samkommunen för Åbolands sjukhus. Behovet av särskilda samarbetsorganisationer inom Åboland har i praktiken upphört när regionen sedan 2009 endast består av två kommuner. I samarbetet på landskapsnivå har de två kommunerna i allmänhet valt samma lösningar. Inom miljöhälsovården är Lundo värdkommun och inom landsbygdsförvaltningen Pemar. Inom den statliga regionala förvaltningen har Åboland som regel behandlats som ett enhetligt område men utvecklingen har under senare år lett till betydligt större regionala förvaltningsområden där Åboland blivit en del av hela Egentliga Finland med Åbo som centralort. Åboland ses som ett naturligt samarbetsområde på grund av de två särdrag som beskriver området, nämligen skärgård och tvåspråkighet. Skärgården med sin splittrade geografi och tidsmässigt långa avstånd ställer särskilda krav på lösningar inom servicen, näringslivet och kommunikationerna. Trots kommunernas konsekventa satsningar på skärgården har antalet fast bosatta ständigt minskat de senaste 60 åren. Samtidigt har skärgården fått ett betydande tillskott av deltidsboende. Kommunernas centrala roll när det gäller att trygga skärgårdens livskraft har lett till att man under lång tid byggt upp en unik kompetens inom området. Åboland är en region med fungerande tvåspråkighet. Den offentliga servicen är helt tvåspråkig och de flesta privata tjänster kan erbjudas på svenska och finska. Vid sidan om Kimitoön och Pargas är Åbo den enda tvåspråkiga kommunen i Egentliga Finland. I praktiken är ändå tillgången till service på svenska sämre i Åbo på grund av lägre språkkrav för personalen. Av invånarna i Pargas är 56% svenskspråkiga och 42% finskspråkiga. I Kimitoön är 73% svenskspråkiga och 25% finskspråkiga. I Egentliga Finland är dessa kommuner de enda offentliga förvaltningsenheterna med svenska som majoritetsspråk. De har därför ett särskilt ansvar för att trygga fungerande servicelösningar på svenska. Samtidigt bör man garanteras samma servicenivå för den finskspråkiga minoriteten. I denna mellanrapport utreds en rad aspekter på en eventuell kommunsammanslagning. I de flesta fall är effekterna av en kommunsammanslagning beroende av vilka beslut som fattas dels före, dels efter sammanslagningen. Vissa frågor har liten eller ingen betydelse för skärgårds- eller språkförhållandena medan andra har eller kan ha betydande konsekvenser för skärgården och dess utveckling och för möjligheterna till en fungerande tvåspråkig service i området. 5

2 Gällande lagstiftning och aktuella lagförslag 2.1 Beskrivning av nuläget Bestämmelser om kriterier, tidtabell, process och övriga randvillkor för kommunsammanslagningar ingår i kommunstrukturlagen (1698/2009). Merparten av paragraferna i lagen trädde i kraft den 1 januari 2010. Arbetsgruppen för beredning av lagstiftning om ordnande av social- och hälsovården gav sitt förslag i form av en regeringsproposition den 19 december 2013. Kommuner och andra instanser ska ge sina utlåtanden om förslaget senast den 13 mars 2014. Målet är att den nya lagstiftningen ska träda i kraft den 1 januari 2015. Förslaget till lagstiftning om ordnande av social- och hälsovården utgör en viktig förutsättning för denna utredning. I detta skede finns det starka skäl att utgå från att förslaget förverkligas, även om det inte ännu behandlats av riksdagen. De tidtabeller för strukturella arrangemang som förutsätts i kommunstrukturlagen och i förslaget till lagstiftning om ordnande av social- och hälsovården är mycket snabba. Det gäller att redan nu se till att man effektivt kan trygga sina intressen när den nya lagstiftningen träder i kraft. Att i rask takt genomföra de sammanslagningsutredningar som förutsätts i kommunstrukturlagen är ett viktigt steg i denna strategi. På detta sätt behåller man initiativet och har en starkare förhandlingsposition senare i processen. I detta skede är det alltså strategiskt klokt att utgå från att de aktuella lagförslagen förverkligas både vad gäller innehåll och tidtabell. Samtidigt som man i rask takt fortsätter utredningsarbetet bör man noggrant följa med hur de statliga beredningarna framskrider och vid behov anpassa det egna utredningsarbetet under processens gång. På detta sätt kan man i ett tillräckligt tidigt skede, medan det är möjligt att påverka de kommande strukturerna, presentera trovärdiga, faktabaserade ställningstaganden om såväl kommunstrukturen som strukturerna för social- och hälsovården. Nedan refereras de delar av ovan nämnda lagar och lagförslag som har direkt relevans för denna utredning. 2.2 Kommunstrukturlagen Enligt 2, 4, 4a och 4c i kommunstrukturlagen ska kommuner med mindre än 20 000 invånare utreda sammanslagning med andra kommuner som tillsammans bildar ett funktionellt område ur ekonomisk, servicemässig, näringspolitisk och samhällsstrukturell synvinkel. Den nya kommunen ska ha minst cirka 20 000 invånare. Den kan bestå av ett pendlingsområde eller en annan funktionell helhet som har ekonomiska och personella förutsättningar att ordna och finansiera service till kommuninvånarna. Enligt 4h 1 mom. ska kommunerna senast den 30 november 2013 meddela med vilka kommuner de utreder en sammanslagning. Kimitoön och Pargas har meddelat att de utreder en sammanslagning sinsemellan. I utredningen kommer man också att analysera och jämföra med tre andra alternativ. Målet med denna mellanrapport är att med beaktande av ovan redovisade fakta skapa ett faktaunderlag för att ta ställning till en egentlig sammanslagningsutredning enligt kommunstrukturlagen. Denna mellanrapport utgör en preliminär utredning i förutredningsskedet (skede 2) i kommunsamgångsprocessen enligt nedanstående schema. 6

2.3 Kommunallagen och beredningen av en ny kommunallag I kommunallagen (365/1995) finns de centrala bestämmelserna om kommunens uppgifter och organisation. Vid en kommunsammanslagning anger kommunallagens bestämmelser bland annat vilka möjligheter som finns när det gäller utformningen av den nya kommunens organisation, hur det politiska beslutsfattandet organiseras, ibruktagandet av olika verktyg för deltagande och påverkan samt samarbetet med andra kommuner. I juli 2012 startade finansministeriet beredningen av en ny kommunallag. Ett förslag i form av en regeringsproposition ska bli klart senast den 15 april 2014. Detta innebär att det kommer att kunna beaktas i den fortsatta utredningsprocessen. Avsikten är att en ny kommunallag ska kunna träda i kraft den 1 januari 2015. Enligt de linjedragningar som ministerarbetsgruppen för förvaltning och regional utveckling (HALKE) gjorde i januari 2014 ska den nya kommunallagen bland annat innebära strängare krav än hittills på att kommunerna ska balansera ackumulerat underskott i balansräkningen under en bestämd tidsperiod, och ge kommunerna större frihet att utforma strukturen för sitt demokratiska beslutsfattande. Bland annat skulle de nuvarande absoluta bestämmelserna om antalet fullmäktigeledamöter i kommuner av olika storlek ersättas av en bestämmelse om minimiantalet ledamöter. 2.4 Beredningen av ett nytt statsandelssystem I juni 2012 tillsatte Finansministeriet en utredningsman för att bereda ett förslag till nya beräkningsgrunder för de statsandelar som utgör statens skattefinansiering till kommunerna. Utredningsmannen gav sitt förslag i december 2013. Avsikten är att det nya statsandelssystemet ska tillämpas från den 1 januari 2015. Förslaget är som helhet kostnadsneutralt men innebär dramatiska ökningar eller minskningar av statsandelarna för enskilda kommunerna. Enligt det preliminära förslaget skulle Pargas och Kimitoön efter en övergångsperiod sammanlagt förlora omkring 5,5 miljoner euro årligen jämfört med nuvarande system. Sannolikt kommer man inom regeringen att komma överens om vissa justeringar i förslaget på basen av kommunernas utlåtanden. I de ekonomiska kalkyler och prognoser som ingår i denna mellanrapport har vi ändå utgått från utredningsmannens förslag. 2.5 Förslaget till lagstiftning om ordnande av social- och hälsovården Förslaget till lagstiftning om ordnande av social- och hälsovården har formen av en regeringsproposition. Det innehåller förslag till två separata lagar: Lag om ordnande 7

av social- och hälsovården (nedan L om ordnande) och lag om införande av lagen om ordnande av social- och hälsovården (nedan L om införande). Regeringen föreslår en ny struktur för hela den offentliga social- och hälsovården bestående av social- och hälsovårdsområden (nedan sote-områden) och områden med basal social- och hälsovård (nedan basserviceområden) (L om ordnande 7 ). Avsikten är att de nya organisationerna ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2017. Sote-området bildas kring landskapets centralort eller en annan kommun med minst 50 000 invånare. För Åbolands del blir Åbo centralort för sote-området. Detta organiseras enligt huvudregeln enligt ansvarskommunmodellen; under vissa förutsättningar kan också en samkommun vara möjlig (L om ordnande 19 ; L om införande 3 1 mom.). Också Salo blir enligt förslaget huvudort för ett sote-område (L om införande 3 2 mom.). Till vilket sote-område en kommun ska höra avgörs enligt en rad kriterier. Både för nuvarande Pargas och Kimitoön är det klart att Åbo blir huvudort. För Pargas avgör trafikförbindelser, pendling och användning av service (L om införande 3 3-4 mom.), för Kimitoön kravet på fungerande vårdkedjor på finska och svenska (L om ordnande 6 1 mom.). Inom sote-områden kan en kommun med minst cirka 20 000 invånare och som uppfyller en rad andra kriterier bilda ett basserviceområde. Ansvarskommunen kan under vissa förhållanden även svara för primärhälsovård och socialvård i andra kommuner. Andra modeller som t.ex. samkommun är inte möjliga (L om ordnande 17 1 mom.). Basserviceområdet ordnar primärhälsovård och socialvård, med undantag för jourverksamhet dygnet runt, för områdets invånare. Nivå Obligatoriskt/frivilligt Upprätthållare Uppgifter Alternativ för Kimitoön och Pargas Social- och hälsovårdsområde ( sote-område ) Obligatorisk grundenhet för social- och hälsovården i hela landet Landskapets centralort eller en annan kommun med minst 50 000 invånare, kan i vissa fall även vara en samkommun om man frivilligt avtalar om denna organisationsform. I Nyland en enda lagstadgad samkommun. Ordnar all offentlig social- och hälsovård i hela området om det inte finns basservicedistrikt Åbo blir ansvarskommun för sote-området. Område med basal social- och hälsovård ( basserviceområe ) Frivillig, kan finnas i vissa delar av sote-området, inte möjlig för alla kommuners del En kommun med minst ca 20 000 invånare, inte soteområdets huvudort eller en kommun som ingår i samma obligatoriska kommunsammanslagningsområde på basen av pendling eller enhetlig samhällsstruktur. I Nyland Helsingfors, Esbo, Vanda, Borgå, Hyvinge och Lojo på basen av lag. Ordnar socialvård och primärhälsovård, dock ej 24- timmarsjour. Kan på ansökan få rätt att ordna vissa delar av specialsjukvården. En sammanslagen kommun kan vara ansvarskommun för ett basserviceområde för de egna invånarna och kan ansöka om rått att upprätthålla Åbolands sjukhus. Nuvarande kommuner kan inte upprätthålla någon social- och hälsovård. 8

Social- och hälsovårdsministeriet kan på ansökan bevilja ansvarskommunen för ett basserviceområde rätt att sköta delar av specialsjukvården. En sådan ansökan måste göras innan basserviceområdet inleder sin verksamhet, alltså före den 1 januari 2017 (L om ordnande 11 3 mom.; L om införande 1 och 13 ). En kommun som enligt 4d i kommunstrukturlagen hör till huvudortens pendlingsregion eller till samma samhällsstrukturellt enhetliga område kan inte vara ansvarskommun för ett basserviceområde för andra kommuners invånare. I Egentliga Finland är S:t Karins en kommun som enligt denna bestämmelse inte kan vara ansvarskommun för andra kommuners primärhälsovård och socialvård (L om införande 4 2 mom. 2 p). Under vissa förutsättningar kan S:t Karins eventuellt ordna primärhälsovård och socialvård för sina egna invånare, om kommunen lyckas avtala om saken med Åbo (L om införande 4 4 mom.). Ingen kommun blir automatiskt ansvarskommun för ett basserviceområde, detta baserar sig alltid på kommunens initiativ. En kommun med under 20 000 invånare måste enligt huvudregeln inte höra till ett basserviceområde, men om det är nödvändigt med tanke på ett ändamålsenligt ordnande av social- och hälsovården kan statsrådet ålägga den att ansluta sig. En kommun som är huvudort i ett sote-område, t ex Åbo, kan inte vara ansvarskommun för ett basserviceområde. Åbos hela social- och hälsovård skulle alltså ingå i den regionala ansvarskommunmodellen eller samkommunen. (L om införande 4 2 mom. 3 p). 2.6 Utredningsskyldighet enligt kommunstrukturlagen Enligt kommunstrukturlagen är både Kimitoön och Pargas skyldiga att utreda en kommunsammanslagning som kan leda till en kommun med minst cirka 20 000 invånare som utgör ett funktionellt område ur ekonomisk, servicemässig, näringspolitisk och samhällsstrukturell synvinkel. Att inte göra en sammanslagningsutredning är alltså inte ett lagligt alternativ. Varken Kimitoön eller Pargas har en sådan pendlingsgrad till eller en sådan sammanvuxen samhällsstruktur med landskapets centralort eller någon annan kommun med minst 50 000 invånare att det skulle vara obligatoriskt att utreda sammanslagning med denna kommun. De kommuner som hade kunnat bli aktuella i detta sammanhang är för Pargas del Åbo, för Kimitoöns del Salo eller Åbo. Bägge kommunerna har alltså relativt stor frihet att välja med vilken eller vilka kommuner de utreder sammanslagning. 2.7 Lagens krav på språkligt enhetliga områden Vid en juridisk bedömning av den Pargas stads och Kimitoöns kommuns specifika situation har stadgandet i 4 4 mom. i kommunstrukturlagen speciellt stor betydelse. Där uppställs följande kriterium för hur olika sammanslagningsalternativ ska prioriteras utgående från kommunernas förutsättningar att erbjuda service på finska och svenska: När kommunindelningen ändras ska i språkligt hänseende förenliga områden eftersträvas så att den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningens rätt att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder. Den juridiska betydelsen av denna bestämmelse är att man vid en kommunsammanslagning om möjligt ska undvika sådana alternativ som i praktiken kan antas ha en negativ inverkan på endera språkgruppens möjligheter att få service på sitt modersmål. För kommuner som Kimitoön och Pargas, där fördelningen mellan språkgrupperna är relativt jämn, innebär detta i praktiken att man bör undvika lösningar som leder till att 9

den ena språkgruppen blir en liten minoritet eller att den nya kommunen enligt lag blir enspråkig. Forskningen har kunnat påvisa att den språkliga servicen fungerar bäst i kommuner där ingendera språkgruppens andel understiger 30 procent. Ur denna synvinkel är alltså en optimal lösning en kommunsammanslagning som leder till att både de finskspråkigas och de svenskspråkigas andel i den nya kommunen är minst 30 %. Vid en sammanslagning av nuvarande Pargas och Kimitoön skulle ca 60 % av den nya kommunens invånare vara svenskspråkiga och drygt 37 % finskspråkiga. Med tanke på kommunens förmåga att betjäna både sina finskspråkiga och svenskspråkiga invånare på sitt modersmål skulle detta vara en optimal lösning. 2.8 Alternativen i utredarens uppdrag På basen av ovanstående kriterier har kommunerna gett utredaren i uppdrag att analysera två huvudalternativ: 1. Kimitoön och Pargas besluter att inte gå in för en samgång. I bedömningen beaktas förslagen i sote-lagstiftningen och särskilt följderna för Åbolands sjukhus. 2. Kimitoön och Pargas går samman till en ny kommun. I bedömningen beaktas förslagen i sote-lagstiftningen och särskilt följderna för Åbolands sjukhus. Dessutom utreds följande två alternativ på en allmän nivå och jämförs med huvudalternativen: 3. Kimitoön och Pargas går antingen var för sig eller tillsammans in för en samgång med Åbo. 4. Kimitoön och Pargas går antingen var för sig eller tillsammans in för en samgång med Raseborg. Utöver ovanstående alternativ kommer även S:t Karins ställning i kommunstrukturreformen och social- och hälsovårdsreformen att behandlas, även om S:t Karins för närvarande deltar i en särskild kommunsammanslagningsutredning med Åbo. Samtliga alternativ utreds både i förhållande till kommunstrukturlagen och förslaget till lagstiftning om ordnande av social- och hälsovården. Speciell vikt fästs vid frågan om organiserandet av social- och hälsovården och möjligheterna att upprätthålla Åbolands sjukhus i en framtida förvaltningsstruktur. 3 De nuvarande kommunernas förvaltningsmodell och organ I denna mellanrapport behandlas frågor rörande kommunernas förvaltningsmodell och beslutande organ endast i den omfattning som är nödvändig för en bedömning av vilka möjligheter och utmaningar en kommunslagning skulle innebära. Mer konkreta ställningstaganden rörande vissa enskilda delar av kommunernas organisationer och / eller koncernsamfund görs när sammanhanget så kräver. I den egentliga sammanslagningsutredning kommunerna enligt kommunstrukturlagen är skyldiga att göra kommer en detaljerad genomgång av kommunernas nuvarande organisationer och verksamhet samt ett förslag till organisations- och verksamhetsmodell för den nya kommunen att ingå. Förvaltningsmodellerna och strukturen med beslutande organ är uppbyggda enligt liknande principer i bägge kommunerna. Vissa skillnader finns, men de är inte stora och torde inte leda till några svårigheter vid en kommunsammanslagning. 10

3.1 Kimitoöns kommun I Kimitoöns kommun finns utöver centralvalnämnden och revisionsnämnden sex andra nämnder: Skärgårdsnämnden, omsorgsnämnden, bildningsnämnden, kulturoch fritidsnämnden, tekniska nämnden samt bygg- och miljötillsynsnämnden. Den sistnämnda fungerar som kommunens byggnadstillsyns- och miljövårdsmyndighet och har självständiga myndighetsuppgifter även i förhållande till kommunen. Med stöd av 16 2 mom. i kommunallagen har man valt att ha en gemensam bildningsnämnd för bägge språkgrupperna. Underställda denna finns en finskspråkig och en svenskspråkig skolsektion. Underställda tekniska nämnden finns direktionen för affärsverket Kimitoöns vatten och en förrättningssektion som handhar förrättningsärenden, av vilka de flesta berör väglag och vägförrättningar. Kommunens förvaltning består av fem avdelningar: Förvaltningsavdelningen, utvecklingsavdelningen, omsorgsavdelningen, bildningsavdelningen samt avdelningen för miljö och teknik. 11

3.2 Pargas stad STADSFULLMÄKTIGE 43 STADSSTYRELSEN 11 Stadsdirektör Revisionsnämnd 9 Centralvalnämnd 5 Bildningsnämnd 11 Svensk sektion 9 Finsk sektion 9 Kulturnämnd 11 Social- och hälsovårdsnämnd 11 Miljönämnd 11 Vägsektion Byggnämnd 11 KONCERNTJÄNSTER BILDNINGSAVDELNING SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSAVDELNING MILJÖAVDELNING Förvaltningstjänster Svensk utbildning Socialserviceenhet Teknisk enhet Kommunikationstjänster Finsk utbildning Familjeenhet Planläggningsenhet Personaltjänster Dagvårdsenhet Hälsovårdsenhet Mätningsenhet Ekonomitjänster Kulturenhet Äldreomsorgsenhet Miljövårdsenhet Näringslivstjänster Biblioteksenhet Bygglovsenhet Servicetjänster Vattentjänstverket Fastigheter Nagunämnden Korponämnden Houtskärsnämnden Iniönämnden Kosthåll Städtjänster I Pargas stad finns förutom revisionsnämnden och centralvalnämnden fem egentliga nämnder, som utgör sådana organ som avses i kommunallagen: Bildningsnämnden, kulturnämnden, social- och hälsovårdsnämnden, miljönämnden och byggnämnden. Underställd bildningsnämnden finns en svensk och en finsk sektion; underställd miljönämnden finns en vägsektion som beslutar i vägförrättningsärenden. Dessutom finns fyra områdesnämnder som inte utgör organ i lagens mening: Nagunämnden, Korponämnden, Houtskärsnämnden och Iniönämnden. De har inte egen beslutanderätt utan utgör rådgivande organ underställda stadsstyrelsen. Stadens förvaltning består av tre avdelningar och sex tjänstesektorer, som är sinsemellan likvärdiga: Bildningsavdelningen, social- och hälsovårdsavdelningen, miljöavdelningen, förvaltningstjänster, kommunikationstjänster, personaltjänster, ekonomitjänster, näringslivstjänster och servicetjänster. 4 Den nuvarande serviceproduktionen på utredningsområdet 4.1 Koncerntjänster 4.1.1 Förvaltning Till förvaltning hör beredning och verkställighet för fullmäktige och styrelse, revision, allmänna val, arkiv och kommunens allmänna administration. Förvaltningen ansvarar också för strategisk planering, koncernstyrning, juridik och omvärldsbevakning. Förvaltningsenheten jobbar tätt tillsammans med den politiska ledningen. Förvaltningen har en särskild uppgift i att ha ett helhetsperspektiv på den kommunala verksamheten och säkerställa att beslut verkställs i enlighet med de politiskt fastslagna målen och riktlinjerna. 12

I Pargas har förvaltningen 8 personresurser som består av stadsdirektör, stadsjurist, ledningens sekreterare, arkivsekreterare, textbehandlare, två translatorer, vaktmästare (60%) och projektkoordinator (40%). Kimitoön har 4,1 personresurser som består av kommundirektör, förvaltningschef (30%), ledningens sekreterare (80%), översättare och byråsekreterare. Pargas använder ärendehanteringssystemet Dynasty medan Kimitoön använder KommunOffice. 4.1.2 Ekonomitjänster Till ekonomitjänster hör den strategiska styrningen av verksamheten och ekonomin genom budgetering och annan ekonomisk planering, uppföljning av verksamhet och ekonomi, finansiering och likviditetsplanering, omvärldsbevakning, riskhantering och intern kontroll, samt koordinering av offentlig upphandling. Till ekonomitjänster hör också ekonomiadministrationen som består av centralbokföring, betalningsrörelse, hantering av inköpsfakturor, fakturering och kravfunktion samt den fakturering som inte är decentraliserad. Dessa funktioner är stabsfunktioner som möjliggör den alldagliga operativa verksamheten i kommunerna. Ekonomitjänster i Pargas har 7,6 personalresurser bestående av 4 bokförare, 2,3 ekonomisekreterare (100%, 70% och 60%), upphandlingskoordinerare (30 %), ekonomichef/controller och ekonomidirektör. Ekonomifunktionen i Kimitoön har 5,33 personalresurser bestående av controller, ekonomisekreterare, bokförare, 2 reskontraskötare samt förvaltningschef (33 %). Pargas har CGI:s Raindance som ekonomiförvaltningssystem medan Kimitoön har CGI:s Pro Economica. I Kimitoön sköter ekonomitjänster en större del av faktureringen centralt. 4.1.3 Personaltjänster Till personalförvaltningsenheten hör löneräkning, koordinering av personalfrågorna i kommunen, samarbete med de fackliga representanterna, samarbetet med företagshälsovården och upprätthållande av personalens arbetsförmåga. Personaltjänsters personresurser i Pargas är sammanlagt 7,4 personer och består av personalchef, personalsekreterare, arbetarskyddschef (40%) samt fem löneräknare. Personalsekretaren samt två löneräknare är placerade på områdeskontoret i Houtskär, övriga i Pargas. I Kimitoön är personalresurserna sammanlagt 3,7 och består av tre löneräknare, förvaltningschefen (30%), ledningens sekreterare (20%) samt en arbetarskyddschef (20 %). Pargas använder löneräkningsprogrammet Pegasos, Kimitoön använder Status. 4.1.4 Informationstjänster Informationsverksamheten är olika uppbyggd i de båda kommunerna. 13

I Pargas är information en enhet under kommunikationstjänster. I kommunikationstjänster ingår information, it, telefoni samt skärgård och trafik. Till informationsenheten hör informationssekreterarna på områdeskontoren, telefonisterna i stadens växel och informationschefen. Informationsenheten har 8 personresurser som består av en informationschef och 7 informationssekreterare. Informationschefen svarar för stadens externa och interna kommunikation i samarbete med avdelningarna samt för marknadsföring av staden till invånare, fritidsboende och potentiella inflyttare. Informationschefen deltar även i ledningsgruppens möten som sekreterare. Informationssekreterarna svarar för kundbetjäningen på områdeskontoren och vid stadshusets informationsdisk. Stadens telefonväxel finns i områdeskontoret i Iniö. Telefonväxeln har hand om stadens telefontrafik och kundbetjäning via telefon. Utöver kundbetjäning och rådgivning sköter informationssekreterarnas teknisk beredning och sekreteraruppgifter i områdesnämnderna samt administrerar respektive kommunområdes internetsidor. Den interna informationen sker i huvudsak genom intranätet Loggen. informationschefen är chefredaktör för Loggen och uppdateringarna sköts av ansvariga redaktörer på avdelningar och enheter (24 st.). Också ansvaret för uppdatering av stadens hemsidor har decentraliserats på motsvarande sätt. Stadens informationstidning Nytt utkommer med 8 10 nummer om året. Informationschefen svarar för innehållet i tidningen tillsammans med informationssekreterarna. Kimitoön har ingen skild informationsenhet. Den externa informationen och marknadsföringen sköts av ledningens sekreterare (förvaltningsavdelningen), marknadsföraren (utvecklingsavdelningen) och av ett teamsom fungerar som redaktionsråd för kommunens webbplats. Kimitoön har tre servicerådgivningspunkter, som motsvarar Pargas områdeskontor. Två av serviceråddgivningspunkterna sköter också kommunens telefonväxel. Servicerådgivarna, som är 2,5 personresurser, hör till utvecklingsavdelningen. De sköter samma uppgifter som informationssekreterarna i Pargas. Den interna informationen sköts dels av ledningens sekreterare och förvaltningschefen, dels av avdelningarna själva. 4.1.5 IT-tjänster IT-enheterna i Kimitoöns kommun och Pargas stad fungerar långt enligt liknande modeller. Bägge kommunernas IT-infrastruktur och IT-system är uppbyggda enligt samma principer. I Pargas har IT-enheten 6 personresurser som består av en itdriftschef, en it-planerare och fyra it-stödpersoner. IT-enheten i Kimitoön har 2,5 personresurser, en it-driftschef, en it-koordinator och en it-stödperson (50 %). 4.2 Social- och hälsovård 4.2.1 Allmänt Social- och hälsovårdens verksamhetsbidrag, det vill säga verksamhetens nettokostnader, utgör i Kimitoön 61 % och i Pargas 54 % av kommunens totala verksamhetsbidrag. Specialsjukvårdens köps helt utifrån, till största delen av Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Av social- och hälsovårdens verksamhetsbidrag utgör specialsjukvården i Kimitoön 33 % och i Pargas 38 %. Av den ordinarie personalen är i Kimitoön 41 % (177 personer) och i Pargas 37 % (322 personer) anställda inom social- och hälsovården. Det budgeterade antalet personarbetsår inom social- och hälsovården 2014 är i Kimitoön 203 och i Pargas 349. 14

Den kommunala social- och hälsovården är en omfattande och komplex verksamhet. Att göra exakta jämförelser mellan olika kommuner och andra enheter är inte alltid möjligt, eftersom systematiken för redovisning och statistikföring varierar. I denna mellanrapport har vi för enkelhetens skull delat upp social- och hälsovården i förvaltning, social service inklusive familjetjänster, äldreomsorg, hälsovård och specialsjukvård. Eftersom denna indelning inte är exakt likadan i olika kommuner, är de jämförelser som presenteras endast riktgivande. Vid behov förklaras större avvikelser. Åren 2009-2012 låg de totala nettokostnaderna för social- och hälsovården både i Kimitoön något över och i Pargas på landets medelnivå. Kimitoöns något högre kostnader förklaras i sin helhet av skillnader i åldersstrukturen. 4 000 3 500 3 000 Social- och hälsovård nettokostnader, /invånare 2 959 3 284 3 069 3 379 2 923 2 500 2 000 1 500 1 000 2009 2010 2011 2012 500 - Pargas Kimitoön Åbo Raseborg Hela landet 4.2.2 Social- och hälsovårdens förvaltning I Pargas hör endast social- och hälsodirektören och en servicesekreterare (50 %) till förvaltningen, och den totala personalresursen är alltså 1,5. I Kimitoön hör en del sådana funktioner som i Pargas är placerade på enheterna, såsom centrallager, till förvaltningen, och den totala personalresursen är därför 4,1. I Kimitoön finns centrallagret i Dalsbruk och resten av förvaltningen i Kimito. I Pargas finns förvaltningen i stadshuset. 4.2.3 Social service inklusive familjetjänster Till social service hör vuxensocialarbete och utkomststöd, handikappservice, specialomsorg, närståendevård för under 65 åringar, rusmedelsvård och mentalvård. Till familjetjänster hör barnskydd, övriga barn- och familjetjänster samt ungdomstjänster. 15

Utkomststöd, euro/invånare 2012 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Koko maa Hanko Kaarina Kemiönsaari Kirkkonummi Parainen Raasepori Social service inklusive familjetjänster sysselsätter i Kimitoön 7,9 och i Pargas 30,7 personer. Den stora skillnaden i personal förklaras delvis av att Kimitoön köper tjänster utifrån i större omfattning (62 % av kostnaderna mot 51 % i Pargas). Enhetens verksamhetsbidrag är i Kimitoön 2,4 miljoner euro och i Pargas 4,4 miljoner euro. I Pargas är social service och familjetjänster två skilda enheter inom social- och hälsovården. I Kimitoön utgör de en enhet. Det budgeterade verksamhetsbidraget 2014 är i Kimitoön 3,7 miljoner euro och i Pargas 7,8 miljoner euro. 4.2.4 Äldreomsorg Till äldreomsorgen hör hemvård, stödservice, dagverksamhet, närståendevård för över 65-åringar samt boende och institutionsvård. Inom äldreomsorgen budgeteras 2014 i Kimitoön 104 och i Pargas 153 personarbetsår. Pargas köper dessutom tjänster för 1,5 miljoner euro. Äldreomsorgens verksamhetsbidrag är i Kimitoön 6,0 miljoner euro och i Pargas 9,5 miljoner euro. Den nationella målsättningen har i flera år varit att genom välfungerande öppen vård göra det möjligt för de äldre att bo längre hemma. I gengäld strävar man till att minska andelen institutionsvård och tyngre boendeformer. Speciellt i Kimitoön är andelen institutionsvård och serviceboende fortfarande stor. Pargas andel ligger rätt nära landets medeltal. I Kimitoön budgeteras 554 euro per invånare för boende och institutionsvård inom äldreomsorgen, i Pargas 242 euro per invånare. Kimitoöns höga kostnader förklaras delvis av att största delen av platserna finns på åldringshem eller effektiverat serviceboende: I Pargas är en stor del av platserna serviceboende som produceras av lokala stiftelser och föreningar: 16

4.2.5 Hälsovård Till Pargas hälsocentral hör fem hälsostationer: Pargas, Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö. I Pargas finns läkarmottagning varje vardag, I Nagu fyra dagar i veckan, i Korpo två dagar i veckan, i Houtskär en dag i veckan och i Iniö en gång varannan vecka. Sjukskötarmottagning hålls varje vardag även i skärgården. Fysioterapitjänster erbjuds på alla hälsostationer utom Iniö. Jour utom tjänstetid finns endast på Pargas hälsostation, vardagar klockan 8-20 och veckoslut och helger 10-18. Övriga tider sköts jouren av samjourenheten i Åbo. Jouren på vardagar sköts med egen personal, på veckoslut och helger köps jourverksamheten externt. Antalet besök i öppen hälsovård 2012 var 79 925 (5,1 per invånare), varav läkarbesök 27 920. Den öppna hälsovårdens kostnader per invånare var 414 euro exklusive tandvård. Alla läkarbesök inom den kommunala öppna primärvården/1 000 invånare, 2010-2012 2500 2000 1594 1665 1500 1247 1000 1114 1018 2010 2011 500 2012 0 Koko maa Kemiönsaari Parainen Raasepori Turku Pargas hälsocentral har totalt 81 bäddavdelningsplatser på två avdelningar. Totalt producerade dessa 28 500 vårddygn år 2012. Dessutom köper staden 12 boendeplatser på demensboendet Lilla ro. Pargas stads företagshälsovård betjänar i Pargas hälsostation. Företagshälsovården betjänar också regelbundet i skärgården. Hälsocentralens psykolog betjänar också företagshälsovården. Företagshälsovårdens fysioterapi köps externt. Kunder hos pargas stads företagshälsovård är 160 arbetsgivare med sammanlagt 1 865 arbetstagare, samt 74 primärproducenter och 27 företagare. 17

Rådgivningstjänster erbjuds i familjehuset Ankaret i Pargas. Hälsocentralens läkare betjänar även rådgivningen och skol- och studenthälsovården. Även skolpsykologerna arbetar i Ankaret. I Pargas besökte 5 700 patienter eller 36 % av invånarna den kommunala tandvården år 2012. Nettokostnaderna var 79 euro per invånare. Tandvård erbjuds i Pargas, Korpo, Nagu och Houtskär. I Kimitoön betjänar hälsostationerna i Kimito vardagar 8-16 och i Dalsbruk måndagtorsdag 8-16. Kvälls-, natt- och veckoslutsjouren finns vid hälsocentralen i Salo. Hälsostationerna erbjuder läkar- och sjukskötarmottagning, rådgivningstjänster, företagshälsovård och rehabilitering. I Västanfjärd hålls läkarmottagning på Silverbacken några timmar varannan vecka. I Hitis ordnas hälsovårdares mottagning två dagar i veckan. I Kimitoön var antalet besök i öppna vården 2012 totalt 26 321, varav 10 026 läkarbesök. Kommunens företagshälsovård hade 331 besök, varav 111 läkarbesök. Kimitoöns hälsocentral har två bäddavdelningar med totalt 50 platser. År 2012 producerade dessa totalt 15 271 vårddygn. Tandvården i Kimitoön producerade 6 530 tandläkarbesök år 2012. Kostnaden var 88 euro per invånare. Målsättningen är att den kommunala tandvården ska betjäna hela kommunens befolkning. 4.2.6 Specialsjukvård Både Kimitoön och Pargas köper nästan all specialsjukvård av olika enheter inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt: Åbolands sjukhus i Åbo, dess psykiatriska enhet i Pargas och Åbo universitetscentralsjukhus. Dessutom köper Pargas bland annat neurolog- och hudläkarkonsultationer och Kimitoön psykiatritjänster för barn och unga av privata serviceproducenter. Kostnaderna för specialsjukvård var 2012 i Kimitoön 8,2 miljoner euro och i Pargas 18,2 miljoner euro. Kostnaderna är i bägge kommunerna något över landets medelnivå, men lägre än i jämförelsekommunerna Åbo och Raseborg. 18

1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 - Specialsjukvården, nettokostnader/invånare, 2009-2012 1 109 1 101 1 152 1 244 1 049 Pargas Kimitoön Åbo Raseborg Hela landet 2009 2010 2011 2012 Både i Kimitoön och Pargas är primärhälsovårdens kostnader högre än i landet i snitt, vilket leder till en högre total hälso- och sjukvårdskostnad per invånare. 2 500 Primär- och specialsjukvård, nettokostnader/invånare, 2009-2012 2 000 1 500 1 965 1 910 1 739 1 874 1 574 2009 2010 1 000 2011 2012 500 - Pargas Kimitoön Åbo Raseborg Hela landet I de behovsstandardiserade nettokostnaderna har faktorer som kommer från kommunernas variationer i sjuklighet och ålderstruktur uteslutits. De behovsstandardiserade nettokostnaderna säger därmed någonting om hur kostnadseffektivt verksamheten sköts. Mätt i behovsstandardiserade kostnader är hälsovården och äldreomsorgen i Pargas 10 % och i Kimitoön 1 % dyrare än i landet i medeltal. I den fortsatt utredningsprocessen är en viktig fråga att utreda hur de relativt kostnadseffektiva metoder som används i Kimitoön kunde tas i bruk i en sammanslagen kommun som helhet, så att social- och hälsovårdens kostnadseffektivitet kunde närma sig landets medelnivå. 19

4.3 Bildning 4.3.1 Allmänt Både i Kimitoön och Pargas erbjuder bildningssektorn dagvårdstjänster, utbildningstjänster inom grundläggande utbildning och gymnasiet samt kultur- och fritidstjänster. Alla dessa tjänster, och i synnerhet grundläggande utbildning, är betydligt dyrare att upprätthålla i skärgårdsförhållanden där de tidsmässiga avstånden är långa och man därför är tvungen att upprätthålla små enheter. De totala kostnaderna för undervisning och kultur ligger ändå endast marginellt över landets medelnivå och t.ex. lägre än i Åbo. Inom sektorn kompenserar man alltså de högre kostnaderna för grundläggande utbildning med betydligt lägre kostnader för kultur- och fritidsverksamhet. 4.3.2 Dagvårdsverksamheten I Pargas var antalet barn i åldern 0-6 år 1179 (december 2013). Av dessa var 780 i kommunal dagvård och 30 endast i förskoleverksamhet. Hemvårdsstöd betalades för 229 barn och stöd för privatvård + kommuntillägg för 46 barn. Dagvårdsverksamheten i Pargas omfattar elva egna daghem, två köptjänstdaghem, 21 familjedagvårdare i eget hem och åtta gruppfamiljedaghem. Dessutom erbjuds öppendagvård i form av lekparks- och klubbverksamhet. Familjerna kan också välja hemvårdstöd eller stöd för privatvård + kommuntillägg. Pargas stad har ingått ett regionalt avtal gällande köp/säljande av dagvårdsplatser. Förskoleverksamhet i daghem ordnas i samarbete med svenska och finska utbildningsenheterna. 20

Antalet barn inom dagvården har sedan 2009 ökat med cirka 50. Antalet födda per år är rätt stabilt, men dagvårdsbehovet kan öka på grund av inflyttning. Enlgit statistikcentralens var nettoinflyttningen till Pargas 2009-2012 i medeltal 27 barn i åldern 0-4 år. Främst sker inflyttning till Pargas kommunområde. I Kimitoöns kommun var 274 barn i kommunal dagvård, 8 barn endast i förskola samt 79 barn i morgon- och eftermiddagsverksamhet (december 2013). Hemvårdsstöd betalades för 66 barn samt stöd för privat vård för 2 barn. Dagvårdsverksamheten i Kimitoöns kommun omfattar fyra daghem, 18 familjedagvårdare i eget hem, tre gruppfamiljedaghem samt öppen daghemsverksamhet. Dagvårdsenheten sköter även förskoleverksamheten samt skolans morgon- och eftermiddagsverksamhet. Kommunen erbjuder även sommarverksamhet för skolbarn. Antalet barn inom dagvården har sedan 2009 varit stabilt. Variationen har varit högst fem barn per år.!8!000!!!!!7!000!!!!!6!000!!!!!7!235!!!! Barndagvård)ne+ okostnader)per)026)åring)!6!215!!!!!6!488!!!!!6!282!!!!!6!066!!!!!5!000!!!!!4!000!!!!!3!000!!!! 2009! 2010! 2011! 2012!!2!000!!!!!1!000!!!!!+!!!! Pargas! Kimitoön! Åbo! Raseborg! Hela!landet! Dagvårdens nettokostnader ligger i Kimitoön mycket nära landets medeltal, medan Pargas kostnader är drygt 1 000 euro högre per 0-6-åring. 4.3.3 Utbildningsväsendet 4.3.3.1 Pargas År 2013 uppgick antalet elever inom den grundläggande utbildningen till 1020 svenskspråkiga och 657 finskspråkiga. Antalet förskolelever var 122 svenskspråkiga och 66 finskspråkiga. Det svenska gymnasiet hade 180 och det finska 87 elever. Förskolan hör administrativt till utbildningsväsendet. I Pargas kommunområde verkar förskolan i huvudsak i anslutning till dagvården, på grund av utrymmesbrist i skolfastigheterna. I Nagu, Korpo och Iniö finns förskolutrymmena i skolbyggnaderna. Inom den grundläggande utbildningen finns 10 svenskspråkiga och 7 finskspråkiga skolor. Alla kommunområden har undervisning åk 1-6, förutom i Houtskär där de finskspråkiga eleverna går i skola i Korpo och Iniö där de finskspråkiga eleverna erbjuds grundläggande utbildning i Gustavs. I Nagu, Korpo och Iniö finns enhetsskolor med undervisning i åk F-9. Morgon- och eftermiddagsverksamhet erbjuds antingen som egen verksamhet eller som subventionerad verksamhet i 21

samarbete med tredje sektorn. I Pargas kommunområde är församlingarna och Folkhälsan samarbetsparter. Både Pargas och Kimitoöns kostnader för den grundläggande utbildningen ligger betydligt över landets medeltal. Här spelar skärgårdsförhållandena en central roll. Gymnasieutbildning ges i Pargas svenska gymnasium och i Paraisten lukio. Också medborgarinstitutverksamheten är uppdelad språkligt. I kommunen finns ett svenskspråkigt institut, Väståbolands medborgarinstitut och ett finskspråkigt, Saariston kansalaisopisto. Elevprognosen för Pargas för läsåren 2012-13 till 2019-20 visar på en något nedgående trend, i synnerhet inom den svenskspråkiga utbildningen. Elevantalet inom den finskspråkiga utbildningen är mera stabil. Utvecklingen beror till stora delar på ett minskat elevunderlag i skärgårdsområdena, medan antalet elever i Pargas kommunområde är förhållandevis stabilt, med endast små variationer mellan skolorna. Under det senaste året ser situationen ut att ha stabiliserat sig i Nagu, Korpo och Iniö. Sv. + Fi. Läsåren 2012-2013 2013-2014 2014-2015 2015-2016 2016-2017 2017-2018 2018-2019 2019-2020 Åk 1 189 181 187 146 174 187 152 168 Åk 2 158 189 181 187 146 174 187 152 Åk 3 206 158 189 181 187 146 174 187 Åk 4 179 206 158 189 181 187 146 174 Åk 5 171 179 206 158 189 181 187 146 Åk 6 196 171 179 206 158 189 181 187 Slgt. 1099 1084 1100 1067 1035 1064 1027 1014 Läsåren 2012-2013 2013-2014 2014-2015 2015-2016 2016-2017 2017-2018 2018-2019 2019-2020 Åk 7 194 193 169 181 205 158 194 181 Åk 8 210 194 193 169 181 205 158 194 Åk 9 191 210 194 193 169 181 205 158 Slgt. 595 597 556 543 555 544 557 533 Åk 1-9 1694 1681 1656 1610 1590 1608 1584 1547 22

4.3.3.2 Kimitoön År 2013 hade den grundläggande utbildningen 488 svenskspråkiga och 158 finskspråkiga elever i årskurs 1-9. Förskolan hade 51 svenskspråkiga och 11 finskspråkiga barn. Elevantalet i Kimitoöns gymnasium är 98, varav 78 egna elever och 20 kombistuderande tillsammans med Axxell Brusaby. Förskolan förvaltas av utbildningsenheten men den praktiska vardagen sköts av barnomsorgsenheten. Barnomsorgschefen fungerar som operativ chef för förskolorna. Alla förskolor finns i anknytning till ett daghem. I Kimitoöns kommun finns fem svenskspråkiga grundskolor och två finskspråkiga skolor. De svenskspråkiga skolorna är Amosparkens skola åk 1-6, Dalsbruks skola åk 1-9, Hitis-Rosala skola åk 1-6, Västanfjärds skola åk 1-6 och Kimitonejdens skola åk7-9. De finskspråkiga skolorna är Kemiönsaaren keskuskoulu åk 1-9 och Taalintehtaan koulu åk 1-6. Eftermiddagsvård erbjuds åt alla barn tom årskurs två i anslutning till respektive skola. Gymnasieutbildning ges endast på svenska i Kimitoön. Av de finskspråkiga eleverna går de flesta i gymnasium i Salo eller Åbo. Inom den fria bildningen har kommunen ett tvåspråkigt institut, Kimitoöns vuxeninstitut. Elevprognoserna visar en något nedgående trend, en minskning på ca 10 % fram till 2019. Åldersgrupper på ca 80-85 barn går ut grundskolan de närmaste åren och de senaste åren (2008-2012) har antalet födda barn i kommunen rört sig kring 60. 4.3.4 Fritid och kultur 4.3.4.1 Personal Idrott: Personalen i Pargas består av en administrativ fritidssekreterare samt 3,75 idrottsanläggningsskötare medan personalen i Kimitoön består av en administrativ fritidschef (50 %) samt två idrottsinstruktörer och två idrottsanläggningsskötare. Båda kommunerna har dessutom för tillfället en idrottsanläggningsskötare på lönesubvention. 4.3.4.2 Ungdomstjänster Personalen i Pargas består av en fritidssekreterare samt 3,8 fritidsledare och en specialungdomsarbetare, totalt 5,8 årsverken. I Kimitoön finns en fritidschef (50 %) samt en koordinator för ungdomsarbete, en ungdomsledare och en verksamhetsledare för ungdomsverkstaden, totalt 3,5 årsverken. Under 2014 kommer Kimitoön att anställa en uppsökande ungdomsledare. 23

Den relativt sett större personalstyrkan i Kimitoön förklaras med att ungdomstjänsternas personal även ansvarar för ungdomsverkstaden, som i Pargas hör till socialt arbete inom social- och hälsovården. 4.3.4.3 Kultur Personalen i Pargas består av en kulturchef, en kulturproducent (60 %) samt en museiamanuens. Hembygds- och museiverksamheten sköts i kommunal regi i Pargas. Kimitoöns personal består av en kultursekreterare (50 %). 4.3.4.4 Bibliotek I Pargas finns en bibliotekschef, sex bibliotekarier och 5,5 biblioteksfunktionärer, sammanlagt 12,5 årsverken. I Kimitoön finns en bibliotekschef, en bibliotekarie och fem biblioteksfunktionärer, sammanlagt 8,7 årsverken. 4.3.4.5 Understöd Understöd till föreningar varierar stort i de två kommunerna. För understöd till idrottsföreningar har Pargas reserverat 182 000 och Kimitoön 49 000 i. För ungdomsföreningar har Pargas budgeterat 42 100 och Kimitoön 24 400. Kulturbidrag finns i Pargas 125 000 och i Kimitoön 145 800. Totalt utgör dessa belopp både i Kimitoön och Pargas ca 230 euro per invånare, vilket är betydligt under landets medeltal.!450!!! Understöd)&)Bidrag))/)Invånare,)200972012)!400!!!!378!!!!385!!!!350!!!!332!!!!300!!!!250!!!!200!!!!150!!!!100!!!!50!!!!0!!!!230!!!!230!!! Pargas! Kimitoön! Åbo! Raseborg! Hela!landet! 2009! 2010! 2011! 2012! 4.4 Miljö och teknik 4.4.1 Fastigheter, kök och städning I Pargas har enheten Servicetjänster 20,6 årsverken inom fastighetsförvaltning och underhåll. I Kimitoön ansvarar enheten Fastigheter med totalt 13,5 årsverken för fastighetsunderhåll och investeringar samt kost- och städservice. Totalt finns i Pargas 10 tillredningskök och 14 utdelningskök. Personalen består av 42 anställda plus en köptjänstresurs. Kostfunktionen i Kimitoön fungerar i 8 tillredningskök och 9 utdelningskök. Personalresursen uppgår till totalt 24,6. Städningen fungerar i Pargas del av staden som köptjänst sedan 2007. I skärgården sköts städtjänster som eget arbete med av staden anställd personal. I skärgården gör den egna personalen totalt 11 årsverken. Städningen inom Kimitoöns kommun sköts i egen regi, i huvudsak inom fastighetsenhetens städfunktion men omsorgen sköter om städningen i de fastigheter där de har verksamhet. Städningen sköts i 20 fastigheter i städfunktionens regi och 24

omsorgens städning omfattar 5 fastigheter. Städfunktionen inom fastighetsenheten gör totalt 18 årsverken. Servicetjänster i Pargas som innehåller funktionerna fastigheter, kosthåll och städtjänster har en total budget på ca 10 miljoner euro. Av detta är 5,5 miljoner euro fastighetsförvaltning, 3,2 miljoner euro kosthållstjänster och 1,3 miljoner euro städtjänster. Fastighetsenheten i Kimitoön har en budget på 6,9 miljoner euro. Av detta är 4,3 miljoner euro fastighetsförvaltning, 1,8 miljoner euro mattjänster och 0,8 miljoner euro städtjänster. Investeringar och grundrenoveringar är en viktig del av verksamheten. Bägge kommunerna investerar betydligt mer än avskrivningarna. Enbart i Pargas stads fastigheter och infrastruktur har reparationsskulden beräknats till 22 miljoner euro. Internhyran i Pargas är en medelhyra 4,69 euro per kvadratmeter vilket innehåller både drifts- och kapitalhyra. Kimitoöns internhyra är fastighetsspecifik. Exempelvis är hyran för Kimito kommunkansli driftshyra 5,02, för Dalsbruks skola 6,06 och för HVC och Almahemmet i Kimito 7,67 euro per kvadratmeter inklusive både drift och kapitalhyra. Medelpriser för en skollunch i Pargas är 3,12, dagvårdslunch 3,40 och en hemvårdsmåltid 4,58 euro per portion. En kostdag inom anstaltsvården kostar i medeltal 13,38 euro. I medelpriset ingår också elektricitet och internhyra för köksutrymmena. Motsvarande priser i Kimitoön är skol- och dagvårdslunch 3,42 euro och en kostdag inom omsorgens vårdhem 14,52 euro. Städningen i Pargas kostar i medeltal 1,84 euro per kvadratmeter och månad. Den externt köpta städningen kostar 1,37 e/m² och den egna produktionen 2,74 e/ m². I Kimitoön kostar städningen i medeltal 2,66 euro/ m²/månad. 4.4.2 Bygg- och miljötillsyn Kimitoöns byggtillsyns förvaltning har ett verksamhetsbidrag på -94 000, tillsynens - 24 000 och miljövården -105 000 euro, sammanlagt -223 000 euro. Mätetal 156 lov/bygginspektör och 218 syner/bygginspektör per år. Självfinansieringsgraden inom byggnadstillsynen är 88,4 %. I Pargas är byggnadstillsynsenhetens verksamhetsbidrag -188 000 euro. Mätetal 181 lov/inspektör. Självfinansieringsgrad 71,6 %. Miljövårdsenhetens verksamhetsbidrag är -637 900 euro. Av det är miljötillsynens andel -192 400 och parkfunktionens andel -445 500 euro. 4.4.3 Mätnings- och karttjänster Inom Pargas mätningsenhet finns även hela miljöavdelningens förvaltningspersonal. Mätningsbyråns huvudsakliga arbetsuppgifter är kartläggning och mätning, fastighetsbildning (i huvudsak i gamla Pargas), markpolitik, utmärkning av byggnadsplatser, adresser, upprätthållandet av GIS och karttjänster, förvaltning av stadens obebyggda fastigheter och vägmyndighetens uppgifter. Personalen består av 7,75 årsverken med service/förvaltningsuppgifter i mätningsbyrån, 4 årsverken som kartläggare och 4 årsverken inom kanslifunktionen. Kimitoön har ingen som helst mätningsenhet. Arbetet och ansvaret är uppdelat på flera enheter och tjänstemän. Kartläggnings- och mätningstjänster samt hela GISfunktionen köps externt. Lantmäteriverket svarar för fastighetsbildningen. Markpolitiken sköts i huvudsak av miljö- och teknikavdelningens förvaltning. I Pargas är mätningsenhetens kostnader -793 000, inkomster 434 000 och verksamhetsbidraget -359 000. I Kimitoön är det omöjligt att uppskatta 25

motsvarande inkomster och utgifter, eftersom verksamheten är fördelad på så många delar av organisationen. I den fortsatta utredningsprocessen blir en viktig fråga att utreda hur en professionellt organiserad, kostnadseffektiv mätningsenhet för det en sammanslagen kommuns geografiskt splittrade område kunde se ut. Likaså bör fördelningen mellan egen produktion och köpta tjänster kunna optimeras på basen av nuvarande kommuners erfarenheter. 4.4.4 Samhällsteknik, vatten och fjärrvärme Vattentjänstverket i Pargas är inte ett separat bolag eller affärsverk utan utgör en del av stadens ordinära verksamhet. Anslutningar 2 670 st. varav 2 282 i Pargas. Omsättning 3,3 miljoner euro, verksamhetsbidrag -300 000. Sammanlagt 8 anläggningar, 4 vattenverk, 4 reningsverk. Stort projekt matningsröret S:t Karins - Pargas 9 miljoner euro varav 2 miljoner euro statsunderstöd. Investeringsanslag 830 000 (2013). Konstaterad reparationsskuld ca 9 milj. på rören i Pargas. Rörnätverk: Vatten145 km, avlopp 108 km och 80 km dagvattenrör. Taxor inklusive moms: Vatten + avlopp 5,98 e/m³, Grundavgift 149 e/år, Anslutningsavgift egnahemshus, vatten + avlopp 9 920 e. Kimitoöns Vatten är ett kommunalt affärsverk inom Kimitoöns kommun. Anslutningar ca 1 700 Omsättning 1,85 miljoner euro Lån 7,3 miljoner euro Sammanlagt 5 anläggningar varav två vattenverk och tre reningsverk. Största projekt: avlopps- och vattenförbindelsenät Kimito Björkboda Dalsbruk, Björkboda Lammala, 3,85 miljoner, varav 1,55 miljoner euro som statsunderstöd. Dessutom utvidgning av Tyskaholmens reningsverk 1,1 miljoner euro Investeringsanslag 630 000 Reparationsskulden är inte definierad. Rörnätverk: Vatten 190 km, avlopp 168 km och 10 km dagvattenrör samt totalt 378 pumpstationer Taxor inklusive moms: Vatten + avlopp 5,58 e/m³ Grundavgift 327,36 e/år Anslutningsavgift egnahemshus vatten + avlopp 7 440 e. Pargas Fjärrvärme Ab är helägt av staden och stadsingenjören fungerar som VD. Omsättning 2,6 miljoner euro Lån 3,3 miljoner euro Anslutningar 169 st. Fjärrvärmenät 28,2 km. Producerad energi 45 356 MWh varav 86 % process- eller biovärme. Energiavgift 71,67 e/mwh. Kimitoöns Värme Ab är Kimitoöns kommuns helägda dotterbolag. Som VD fungerar kommunens samhällsteknikplanerare. Omsättning, 2,1 miljoner euro inkl. moms Lån 5,0 miljoner euro Anslutningar 90 st. Fjärrvärmenät 14,7 km 26

Producerad energi 21 175 MWh, i huvudsak biovärme. Energiavgift i Kimitodelen av nätet 68,10 e/mwh (moms 0), Dalsbruk 73,85 e/mwh. Skötseln av teknik och trafik är i Pargas splittrad mellan trafikleder och samhällsplanering. Totala kostnader ca 1,93 miljoner, intäkter 0,11 miljoner, verksamhetsbidrag 1,82 miljoner euro. Fordonspark 2 lastbilar och 2 traktorer med plog- och sandningsutrustning samt en väghyvel och en servicebil. Ca 100 km gator och ca 50 km lätta trafikleder. Såväl vinter- som sommarunderhållet sköts med egen personal och maskiner i Pargas. I skärgården sköts gatuunderhållet som köptjänst. Gatubelysning bestående av ca 4 000 armaturer varav ca 1 000 är kvicksilverlampor. Båtplatser totalt ca 470 varav merparten, 370 i Pargas. Samhällstekniken i Kimitoön: Kostnader 1,57 miljoner, intäkter 0,67 miljoner och verksamhetsbidrag 0,90 miljoner euro. Kommunen har inga egna lastbilar eller annan maskinutrustning än en gammal traktor. Dessutom har samhällsteknik plus Kimitoöns Vatten fyra leasade servicebilar plus två egna bilar. Gatunätets omfattning är outrett. Hela vinterunderhållet och merparten av sommarunderhållet köps externt. Gatubelysning bestående av ca 1 800 armaturer varav merparten är kvicksilverlampor. Båtplatser totalt ca 550 varav merparten i kommunens södra del. Trafikleder)ne+ okostnader)per)invånare,)200972012)!180!!!!!160!!!!!140!!!!!160!!!!!143!!!!!120!!!!!100!!!!!102!!!!!118!!!!!117!!!! 2009! 2010!!80!!!! 2011!!60!!!! 2012!!40!!!!!20!!!!!*!!!! Pargas! Kimitoön! Åbo! Raseborg! Hela!landet! Nettokostnaderna per invånare för skötsel av trafikleder är i Pargas högre än i landet i snitt och betydligt högre än t.ex. i Åbo eller Raseborg. I Kimitoön ligger kostnaderna under landets medeltal. I den fortsatta utredningsprocessen är en viktig fråga hur en ny kommun kan ta i bruk de relativt kostnadseffektiva produktionssätt Kimitoön idag tillämpar inom samhällstekniksektorn. 27

4.5 Näringslivs- och utvecklingstjänster I Kimitoöns kommun finns en utvecklingsavdelning som hanterar följande frågor: Näringsliv, strukturomvandlingsfrågor, kommunens strategi i samarbete med kommunens högsta ledning, extern information och marknadsföring, intressebevakning, externt finansierade projekt, skärgårdsfrågor och landsbygdsfrågor. Skärgårdsfrågor sorterar under skärgårdsnämnden, övriga frågor under kommunstyrelsen. Pargas stad har sina koncerntjänster indelade i sektorer. Två av fyra sektorer är kommunikationstjänster och näringslivstjänster. Kommunikationstjänster har hand om trafikfrågor, information, telefoni, skärgårdsfrågor, intressebevakning och IT. Näringslivstjänster har hand om näringslivsfrågor, projekt och turism. Eftersom de funktioner som har relevans för samhällsplanerings-, utvecklings- och näringslivsfunktionerna är utspridda på ett stort antal enheter inom kommunernas organisationer, kan några specifika personal- eller budgetsiffror inte redovisas till denna del. För dessa funktioners del blir en viktig fråga i den fortsatta utredningsprocessen hur de kunde organiseras i en sammanslagen kommun så att den strategiska planeringen på ett effektivt sätt sammanlänkar kommunens högsta ledning, planläggningen, ekonomiledningen, näringslivsfunktionen och marknadsförings- och informationsenheten. 4.5.1 Näringslivstjänster Kimitoön har ett näringslivsteam som består av kommundirektören, utvecklingschefen, företagsrådgivaren, turismchefen, projektkoordinatorn, tekniska chefen, infrachefen, näringslivschefen och projektledarna för näringslivsprojekten. Målet är att företagsrådgivaren ska vara företagens kontaktperson. Kommunen ordnar årligen bland näringslivsforum, företagarträffar, företagarmässor, exkursioner, ger utlåtanden om startpeng, information om företagsstöd, företagsfostran i skolorna och sänder nyhetsbrev åt företagarna. Pargas har ett näringslivsteam som består av stadsdirektören, näringslivschefen, företagsrådgivaren, turismchefen och projektkoordinatorerna. Verksamheten styrs av stadens näringspolitiska program. I större näringspolitiska frågor kan stadsstyrelsen begära utlåtande av näringslivskommittén, som består av politiskt valda medlemmar och företagarföreningarnas ordföranden. Stadens företagsrådgivare är projektanställd med huvuduppgift att hjälpa startande företag genom personlig rådgivning. Företagsrådgivaren ger startpengsutlåtanden och hjälper till med företagsstödsansökningar. Näringslivschefen har ett helhetsansvar för att utveckla näringslivet i staden och att förstärka relationerna mellan stad och företagare. Detta sker bl.a. genom ett aktivt samarbete med företagarföreningarna. Näringslivschefen står också för traditionell företagsrådgivning gällande t.ex. företagsstöd, företagsetableringar, ägarskiften, företagstomter och utrymmen. Näringslivstjänster har kontor i både Korpo och Pargas, turismen har sitt huvudsäte i Nagu. 4.5.2 Plötslig strukturomvandling, Kimitoön Sedan FN Steels konkurs i september 2012 utgör Kimitoöns kommun en kommun i plötslig strukturomvandling till den 31 december 2015. Arbetet med strukturomvandlingen är uppdelat i två handlingslinjer: Att fylla de tomma fastigheterna med ny industriverksamhet, och Att skapa nya arbetsplatser, minska arbetslösheten och få företagen att utvecklas 28

5 Samhällsstruktur I detta kapitel granskas en rad variabler som beskriver samhällsstrukturen dels för de nuvarande kommunernas del (huvudalternativ 1), dels för en eventuell sammanslagen kommun (huvudalternativ 2). Jämförelser görs vid behov med landskapet Egentliga Finland och med hela landet. 5.1 Demografi och befolkningsutveckling År 2013 hade Pargas 15 500 invånare och Kimitoön 7 005 invånare, sammanlagt 22 505. Enligt Statistikcentralens senaste befolkningsprognos (uppgjord år 2012) kommer invånarantalet i Pargas att öka en aning fram till år 2040, medan invånarantalet i Kimitoön kommer att minska med ungefär motsvarande antal. Enligt denna prognos skulle invånarantalet i den nya kommunen alltså vara i stort sett stabilt fram till år 2040. 25 000 Befolkningsprognos 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Pargas Kimitoön Nya kommunen Åldersstrukturen kommer däremot att förändras inom den närmaste framtiden i båda kommunerna. Andelen invånare i åldersgruppen 15-64 år och barn kommer att minska och andelen invånare i åldern 65+ kommer att öka. 29

Pargas 70,0 % 60,0 % 50,0 % 40,0 % 30,0 % 20,0 % 10,0 % 0,0 % 65 15 64 0 14 Kimitoön 70,0 % 60,0 % 50,0 % 40,0 % 30,0 % 20,0 % 10,0 % 0,0 % 65 15 64 0 14 Nya kommunen 70,0 % 60,0 % 50,0 % 40,0 % 30,0 % 20,0 % 10,0 % 0,0 % 65 15 64 0 14 Den demografiska försörjningskvoten beskriver det sammanlagda antalet invånare under 18 år respektive över 65 år i relation till åldersgrupperna i arbetsför ålder. En låg demografisk försörjningskvot innebär en stor andel människor i arbetsför ålder. Den ekonomiska försörjningskvoten beskriver hur många personer utanför arbetskraften och arbetslösa det finns för varje sysselsatt person. En låg ekonomisk försörjningskvot innebär många personer utanför arbetskraften och arbetslösa i förhållande till antalet sysselsatta. 30

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Pargas 2 1,5 1 0,5 0 Ekonomisk försörjningskvot Demografisk försörjningskvot Kimitoöns något högre försörjningskvot beror främst på den större andelen äldre invånare. Bägge kommunernas försörjningskvoter ligger betydligt över landets medeltal; 2010 var den demografiska försörjningskvoten i hela landet 0,28. 2 Kimitoön 1,5 1 0,5 0 Ekonomisk försörjningskvot Demografisk försörjningskvot I en sammanslagen kommun skulle försörjningskvoten fortfarande vara ungefär dubbelt så hög som i landet i medeltal. 2 Åboland 1,5 1 0,5 0 Ekonomisk försörjningskvot Demografisk försörjningskvot 31

5.2 Pendlingsområden Pendlingen från Kimitoön gick år 2011 till följande kommuner (de fem största i storleksordning): Åbo, Salo, Mariehamn, Helsingfors och Raseborg (Pargas kommer på sjätte plats). Pendlingen från Pargas gick år 2011 till följande kommuner (de fem största i storleksordning): Åbo, S:t Karins, Mariehamn, Helsingfors och Reso (Kimitoön kommer på tionde plats). Pendlingen in till Kimitoön kom år 2011 från följande kommuner (de fem största i storleksordning): Salo, Åbo, Raseborg, Pargas och S:t Karins. Pendlingen in till Pargas kom år 2011 från följande kommuner (de fem största i storleksordning): Åbo, S:t Karins, Kimitoön, Lundo och Reso. 5.3 Näringsliv och arbetskraft Andelen invånare som avlagt högskolexamen är i Pargas något högre och i Kimitoön betydligt lägre än i Egentliga Finland eller i hela landet. Andelen invånare som avlagt examen på andra stadiet ligger i bägge kommunerna under såväl Egentliga Finlands som hela landets medeltal. 45,0 % 40,0 % 35,0 % 30,0 % 25,0 % 20,0 % 15,0 % 10,0 % 5,0 % 0,0 % Tutkinnon suorittanut väestö koulutusasteittain 31.12.2011 Kemiönsaari Parainen Turunmaa Koko maa Varsinais-Suomi Keski-asteen tutkinnon suorittaneita Korkea-asteen tutkinnon suorittaneita De beskattningsbara inkomsterna per invånare ligger i Pargas på landet medelnivå, i Kimitoön betydligt lägre. 32

Kännetecknande för näringslivet i bägge kommunerna är det stora antalet småföretag inom primärnärings- och byggnadsbranscherna. Denna näringsstruktur är normal för kommuner av vilkas invånare en stor del är bosatta på landsbygden eller i skärgården. 300 250 200 150 100 50 0 Yritysten toimipaikat toimialoittain 2011 Kemiönsaari Parainen En betydande del av arbetsplatserna i bägge kommunerna finns inom industrin och de offentliga servicebranscherna. I bägge kommunerna är kommunen den största enskilda arbetsgivaren. För Kimitoöns del har de industriella arbetsplatserna minskat betydligt sedan 2011. 33

Alueella työssäkäyvät (työpaikat) 2011 Teollisuus Terveys- ja sosiaalipalvelut Tukku- ja vähittäiskauppa; moottoriajoneuvojen Koulutus Rakentaminen Kuljetus ja varastointi Maatalous, metsätalous ja kalatalous Julkinen hallinto ja maanpuolustus; pakollinen Hallinto- ja tukipalvelutoiminta Ammatillinen, tieteellinen ja tekninen toiminta Majoitus- ja ravitsemistoiminta Muu palvelutoiminta Kaivostoiminta ja louhinta Rahoitus- ja vakuutustoiminta Taiteet, viihde ja virkistys Informaatio ja viestintä Kiinteistöalan toiminta Vesihuolto, viemäri- ja jätevesihuolto, jätehuolto Sähkö-, kaasu- ja lämpöhuolto, Toimiala tuntematon 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 Turunmaa Parainen Kemiönsaari I Pargas är arbetets produktivitet mätt i omsättning per anställd låg jämfört med Egentliga Finland och mycket låg jämfört med hela landet. En viktig orsak torde vara den höga andelen offentliga arbetsplatser. Även Kimitoön låg de flesta år under dessa medeltal, men klart över Pargas nivå. Här är ändå Egentliga Finland det mer relevanta jämförelseobjektet, eftersom metropolområdets höga andel högt kvalificerade privata arbetsplatser starkt påverkar landets medeltal. I en sammanslagen kommun skulle omsättningen per arbetsplats närma sig medeltalet för Egentliga Finland. 34

Arbetslösheten har varit relativt låg i båda kommunerna, men har stigit aningen i området som helhet och i synnerhet på Kimitoön, på grund av den senaste tidens strukturomvandlingar inom industrin. I en sammanslagen kommun skulle den större totala arbetskraften bidra till att jämna ut effekterna av dramatiska förändringar hos enskilda större arbetsgivare. Arbetslöshet, % 16 14 12 10 8 6 4 2 0 10/1991 10/1995 10/2000 10/2005 10/2010 10/2011 10/2012 10/2013 Pargas Kimitoön Åboland 5.4 Geografi De geografiska förhållandena är snarlika i bägge kommunerna. De geografiska förutsättningarna för den kommunala servicen skulle därför inte förändras märkbart vid en kommunsammanslagning. Skärgårdsförhållandena ställer speciella krav på den kommunala servicen och gör det i praktiken omöjligt att uppnå samma nivåer av kostnadseffektivitet som i en fastlandskommun. En stor fördel vid en kommunsammanslagning mellan Pargas och Kimitoön skulle vara att bägge kommunernas personal har kunskap om och erfarenhet av arbete i skärgårdsförhållanden. Man kunde därför dra nytta av de fördelar en sammanslagning ger utan att tappa i effektivitet. Kimitoön Total areal 2 901 km², varav drygt 70 % är vatten (2 114 km²) Kommunen består av ca 2 500 öar, varav 30 är bebodda året om. Pargas Total areal 5 548 km², varav knappt 85 % är vatten (4 666 km²) Drygt 10 000 öar och skär, varav cirka 100 är bebodda året om. Nya kommunen Total areal 8 449 km², varav 80 % är vatten (6 780 km²) Den nya kommunen skulle bestå av ca 12 500 öar och skär, varav cirka 130 är bebodda året om. 5.5 Språkliga aspekter Både Kimitoön och Pargas har svenska som majoritetsspråk. De svenskspråkigas andel utgör i Kimitoön 73 % och i Pargas 56 %. Andelen svenskspråkiga har minskat långsamt under en lång tidperiod. En sammanslagen kommun skulle ha en svenskspråkig majoritet på cirka 60 % och en finskspråkig minoritet på drygt 37 %. Enligt forskning på området innebär denna 35

fördelning mycket goda förutsättningar för att erbjuda god service på bägge språken (Henriksson 2011, s. 28 32). Andel svenskspråkiga 80,0 % 70,0 % 60,0 % 50,0 % 40,0 % 30,0 % 20,0 % 10,0 % 0,0 % 1980 1990 2000 2010 2012 Kimitoön Pargas Nya kommunen 100 % Kimitoön 80 % 60 % 40 % 20 % Finskspråkiga Svenskspråkiga Övriga 0 % 1980 1990 2000 2010 2012 Andelen svenskspråkiga har minskat och andelen finskspråkiga ökat i bägge kommunerna under de senaste årtiondena. I Pargas har denna utveckling varit betydligt snabbare än i Kimitoön. 100 % Pargas 80 % 60 % 40 % 20 % Finskspråkiga Svenskspråkiga Övriga 0 % 1980 1990 2000 2010 2012 36

I en sammanslagen kommun skulle den finskspråkiga befolkningens andel vara drygt 35 %, vilket skapar mycket goda förutsättningar för en helt tvåspråkig service. 100 % Nya kommunen 80 % 60 % 40 % 20 % Finskspråkiga Svenskspråkiga Övriga 0 % 1980 1990 2000 2010 2012 6 Ekonomi 6.1 Minskande finansiering från 2015 Kimitoöns, Pargas och en eventuell ny kommuns finansiering kommer sannolikt att försämras kraftigt under de kommande åren. Det här beror främst på statsandelsreformen, på minskningen av kommunernas andel av samfundsskatten samt på åtgärderna i statens strukturprogram. Inkomsterna från skatter förväntas öka mycket svagt under de kommande åren. På grund av en åldrande befolkning och försvagad försörjningskvot förväntas denna trend bli bestående. Finansieringen försvagas och det finns just nu mycket få tecken som skulle indikera en vändning. Statsandelsreformen har en negativ effekt för Kimitoön och Pargas på totalt 5 miljoner euro (Pargas 3 miljoner euro och Kimitoön 2 miljoner euro). Reformen minskar inte statsandelarna i landet som helhet utan innebär en omfördelning av resurser mellan kommunerna. I den omfördelning av statsandelar som nu föreslås är Kimitoön och Pargas klara förlorare. Utöver statsandelsreformen påverkas kommunernas ekonomi av de åtgärder som regeringen aviserat i det strukturpolitiska programmet och av ytterligare strukturella åtstramningar som torde bli aktuella under de närmaste åren. Det strukturpolitiska program som regeringen enades om i november 2013 innebär för kommunerna huvudsakligen tre saker: 1. Kommunernas uppgifter och förpliktelser skall minskas så att kommunernas ekonomi stärks med 1 miljard euro på 2017 års nivå. Den slutliga effekten är beroende av vilka åtgärder som slutligen är politiskt genomförbara. Också den slutliga fördelningen av åtgärdernas kostnadssänkande effekter mellan staten och kommunerna är tillsvidare öppen. 2. Kommunerna skall genom att öka sin produktivitet kunna spara in en summa som motsvarar ytterligare en miljard. Målet är inte att förbättra kommunernas ekonomi utan att minska kostnaderna för hela den offentliga ekonomin. 3. Därför kan man anta att produktivitetsökningen åtföljs av en motsvarande minskning av statsandelarna. Det här kan förverkligas t.ex. genom att kommunernas självfinansieringsandel för statsandelarna ökar. Kommuner som inte lyckas öka sin produktivitet i den takt den minskande finaniseringen per serviceenhet förutsätter kommer att försämra sin ekonomi. 37

Sannolikt kommer det nya statsandelssystemet att träda i kraft den 1 januari 2015. Små justeringar kommer säkert att göras under den slutliga beredningen, men i huvudsak torde systemet träda i kraft i hittills presenterad form. Regeringens arbete med att minska kommunernas uppgifter och förpliktelser har gått långsammare än planerat. Sedan regering och riksdag fattat nödvändigt beslut krävs ytterligare en rad beslut i kommunerna för att de avsedda inbesparingarna ska förverkligas. De verkliga kostnadsminskningarna beror alltså på kommunala beslut, exempelvis om minskning av andelen institutionsplatser inom äldreomsorgen. Den kostnadssänkande effekten för en enskild kommun kan därför inte bedömas i nuläget. Utfallet för Kimitoöns och Pargas finansiering är i hög grad oberoende av om kommunerna går ihop eller inte. Statsandelsreformen är uttalat sammanslagningsneutral. Också minskningen av samfundsskatteandelen är oberoende av en eventuell sammanslagning. Likaså är det troligt att övriga eventuella minskningar av kommunernas finansiering förvekligas på ett sätt som inte påverkas av eventuella sammanslagningar. Kommunernas förmåga att genom egna åtgärder höja produktiviteten i sin verksamhet kommer att vara avgörande för finansieringen av kommunens verksamhet. Under den fortsatta utredningsprocessen bör man därför koncentrera sig på möjligheterna att i en ny kommun skapa en organisation och ett ledarskap som stöder en högre produktivitet och ett effektivare utnyttjande av befintliga resurser. 6.2 Skatteintäkter och statsandelar Kommunens skattefinansiering består av egna skatteintäkter och statsandelar. Skatteintäkterna är summan av tre skatteslag: kommunalskatt, fastighetsskatt och kommunens andel av samfundsskatteintäkter. Nedan presenteras prognoser för Kimitoön, Pargas och en sammanslagen kommun till och med år 2019. Prognoserna baserar sig på Finansministeriets och Kommunförbundets nationella och kommunvisa prognoser. 38

90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Kommunalskatt Kimitoön och Pargas, prognos 2014-2019 -1,2 % 2,4 % 3,6 % 2,7 % 2,7 % 2,7 % -0,7 % 2,8 % 3,8 % 2,7 % 2,7 % 2,7 % -2,6 % 1,2 % 3,2 % 2,7 % 2,7 % 2,7 % 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Kommunalskatt KÖ Kommualskatt Pargas Kommunalskatt totalt Kommunförbundet prognostiserar att kommunalskatteintäkterna i bägge kommunerna kommer att minska 2014 för att åter utvecklas positivt från 2015 framåt. Tillväxten beräknas vara långsammare i Kimitoön än i Pargas. När man adderar de båda kommunernas siffror blir prognosen för en sammanslagen kommun svagt positiv, med en tillväxt på 2,7 % per år 2017-19. Samfundsskatt Kimitoön och Pargas, prognos 2014-2019 3 500 3 000 2 500 2 000 3,5 % 2,0 % 5,7 % 6,0 % -16,8 3,0 % 3,0 % 3,0 % -16,8 % 3,0 % 3,0 % 3,0 % Samfundss katt KÖ Samfundss katt Pargas Samfundss katt totalt 1 500 1 000 500 9,1 % 4,7 % -16,8 % 3,0 % 3,0 % 3,0 % 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Kommunernas intäkter av samfundsskatten beräknas 2014 växa med 9,3 % i Kimitoön och minska med 1,1 % i Pargas. För 2015 förutspås en återhämtning med 4,7 respektive 6,0 %. År 2016 förutspås samfundsskatteintäkterna i bägge kommunerna minska med 16,8 %. Detta beror på att den tillfälliga höjningen av kommunernas andel av samfundsskatten upphör. För en sammanslagen kommun skulle samfundsskatteintäkterna 2016 vara cirka 0,5 miljoner euro mindre än 2013. 39

14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Fastighetsskatt Kimitoön och Pargas, prognos 2014-2019 6,9 % 2,0 % 2,0 % 2,5 % 2,5 % 2,5 % 6,9 % 2,0 % 2,0 % 2,5 % 2,5 % 2,5 % 6,9 % 2,0 % 2,0 % 2,5 % 2,5 % 2,5 % 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Fastighetsskatt KÖ Fastighetsskatt Pargas Fastighetsskatt totalt Fastighetsskatten är en relativt stabil och konjunkturokänslig inkomstkälla för kommunen. Enligt prognosen skulle fastighetsskatteintäkterna såväl för de nuvarande kommunerna som för en sammanslagen kommun förbli i stort sett på 2014 års nivå. Detta innebär att den nya kommunens intäkter av fastighetsskatt skulle vara omkring tio miljoner euro per år. 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Skatteinkomster, Kimitoön och Pargas prognos 2014-2019 -0,4 % 2,4 % 2,6 % 2,7 % 2,7 % 2,7 % -0,1 % 2,8 % 2,8 % 2,7 % 2,7 % 2,7 % -1,2 % 1,4 % 2,4 % 2,7 % 2,7 % 2,7 % 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Skatter KÖ Skatter Pargas Skatter totalt En summering av ovanstående prognoser ger vid handen att en sammanslagen kommuns skatteutveckling skulle vara svagt positiv, med en tillväxt i skatteintäkter på omkring 2,7 % per år. 40

euro Statsandelar 2013-2019 i en sammanslagen kommun 70 000 000 60 000 000 50 000 000 40 000 000 30 000 000 20 000 000 10 000 000 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Nuvarande system 53 432 69 56 071 28 57 194 42 58 579 86 59 997 16 61 447 05 62 930 30 Nytt system 2015 51 862 24 53 125 03 54 416 87 55 738 42 57 090 36 Nytt system med övergångsperiod 56 068 32 56 328 76 55 947 16 56 447 86 57 090 36 Enligt det förslag till nytt statsandelssystem som publicerades i december 2013 skulle Pargas och Kimitoön efter en fem års övergångsperiod fram till 2019 sammanlagt förlora drygt 5 miljoner euro jämfört med nuvarande system. En sammanslagning påverkar inte dessa siffror i någon avsevärd grad, utan samma minskning i statsandelar skulle förverkligas i en ny kommun. Det föreslagna nya systemet skulle innebära att en sammanslagen kommuns statsandelar stabiliseras på en nivå kring 54 miljoner euro. På grund av sparkraven i den statliga ekonomin kan man ändå anta att ytterligare nedskärningar i statsandelarna är att vänta under de närmaste åren. 120 000 000 100 000 000 80 000 000 60 000 000 40 000 000 20 000 000 Skatter, statsandelar samt finansiella poster, prognos 2015-2019 0-20 000 000 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Skatter Statsandelar Finanseialla intäkter och kostnader Sammantaget prognostiseras att skattefinansieringen i en sammanslagen kommun nominellt skulle minska 2014 för att uppvisa en svag årlig ökning under perioden 2015-19. Ökningen är i samma storleksordning som den prognostiserade inflationen, vilket innebär att den reella skattefinansieringen i en sammanslagen kommun inte 41

beräknas öka. De finansiella kostnaderna beräknas ligga mellan 1,0 och 1,5 miljoner euro per år. Prognosen är densamma för två skilda kommuner. 6.3 Verksamhetskostnader, verksamhetsintäkter och verksamhetsbidrag Verksamhetskostnaderna är kommunens kostnader för den löpande verksamheten såsom personalkostnader, köp av tjänster och hyreskostnader. Verksamhetsintäkter är främst försäljningsintäkter, avgiftsintäkter, hyresintäkter samt understöd och bidrag. Verksamhetsbidraget är skillnaden mellan verksamhetsintäkter och verksamhetskostnader. I en kommun är verksamhetsbidraget alltid negativt och finansieras med skatter och statsandelar. 200 000 000 Verksamhetskostnader och verksamhetsintäkter, prognos 2013-2019 150 000 000 100 000 000 50 000 000 Verksamhetsinkomster Verksamhetskostnader 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Oberoende av en eventuell kommunsammanslagning är åtgärder för att anpassa verksamhetskostnaderna efter den svaga utvecklingen i skattefinansiering nödvändiga. Utan sådana åtgärder kommer verksamhetskostnaderna att växa snabbare än både skattefinansieringen och verksamhetsintäkterna. Detta är inte en hållbar utveckling. 160 000 000 140 000 000 120 000 000 100 000 000 80 000 000 60 000 000 40 000 000 20 000 000 0 Finansiering och verksamhetsbidrag tillväxtprognos 2013-2019 9,3 % -2,2 % 1,4 % 1,6 % 1,3 % 1,9 % 2,3 % 3,8 % 3,6 % 7,3 % 4,2 % 1,5 % 1,5 % 2,2 % 2,0 % 2,1 % 2,1 % 6,4 % 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Finansiering totalt Verksamhetsbidrag 42

6.4 Resultat, årsbidrag och investeringar Resultatet är räkenskapsperiodens överskott eller underskott som förs till det ackumulerade resultatet i balansräkningen. I beredningen av en ny kommunallag planeras skärpta stadganden om kommunens skyldighet att täcka eventuellt underskott (65 3 mom. i kommunallagen). Årsbidraget är resultatet före avskrivningar och extraordinära poster. För att kommunen ska redovisa ett positivt resultat (överskott) ska årsbidraget täcka avskrivningarna och eventuella extraordinära poster. 14 000 000 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0-2 000 000-4 000 000 Resultat, årsbidrag och nettoinvesteringar, prognos 2014-2019 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Resultat Årsbidrag Investeringar Utan anpassande åtgärder beräknas en sammanslagen kommun uppvisa ett underskott på ca 850 000 euro år 2016 och ca 2 miljoner euro per år 2017 2019. Samma prognos gäller sammanlagt för Pargas och Kimitoön utan sammanslagning. Investeringarna är de större byggnads- och andra anskaffningar som inte kostnadsförs i sin helhet under det år de uppstår utan avskrivs på flera år. Med nettoinvesteringar avses det totala investeringsbeloppet minskat med statsandelar och eventuella andra externa bidrag till investeringar. För att kommunen inte ska behöva öka sin upplåning, bör investeringarna i medeltal inte överstiga årsbidraget. 43

Nettoinvesteringar, 2010-2019 14 000 000 12 000 000 BS 2010 BS 2011 10 000 000 BS 2012 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 BU 2013 BU 2014 EP 2015 EP 2016 2017 0 BS 2010 BS 2011 BS 2012 BU 2013 BU 2014 EP 2015 EP 2016 2017 2018 2019 2018 2019 Med nuvarande verksamhetsstruktur uppskattas det sammanlagda investeringsbehovet för Kimitoön och Pargas till i medeltal ca 8,5 miljoner euro per år för åren 2017-19. Detta överstiger betydligt det prognostiserade årsbidraget på ca 5 miljoner euro. Oberoende av en eventuell kommunsammanslagning bör man vidta kraftiga åtgärder för att stärka årsbidraget och anpassa investeringsnivån till ett realistiskt beräknat årsbidrag. Lånestock*31.12.,* /invånare,*kommun*och*9koncern* 7000" 6"571""" 6000" 5000" 4000" 3000" 2000" 3"060""" 4"020""" 2"070""" 4"367""" 2"351""" 3"506""" 4"603""" 2"261""" 5"027""" 2009" 2010" 2011" 2012" 1000" 0" Pargas" Pargas" koncern" Kimitoön" Kimitoön" koncern" Åbo" Åvo"koncern" Raseborg" Raseborg" koncern" Hela"landet" Hela"landet" koncern" Kimitoöns lånebörda ligger på landets medelnivå både för själva kommunens och kommunkoncernens del. Pargas ligger betydligt över landets medeltal för själva kommunens del och under för kommunkoncernens del. För Pargas del förklaras skillnaden delvis av att vattentjänstverket inte är bolagiserat utan är stadens egen verksamhet. Till kommunkoncernen räknas förutom dotter- och koncernsamfund också andelar i samkommuner. 44

4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Lånestock 2013-2019, sammanslagen kommun euro / inv. 2 751 Utan anpassande åtgärder beräknas att en sammanslagen kommuns lånebörda kommer att fortsätta växa så att den år 2019 är 3 820 euro per invånare. I den fortsatta utredningsprocessen blir en viktig fråga att utreda hur man i en sammanslagen kommun kunde stärka den strategiska ledningen av ekonomin och beslutsfattandet i ekonomiska frågor så att skuldbördan kan fås att minska. 3 820 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 6.5 Sammanslagningsunderstöd Enligt 42 i kommunstrukturlagen betalar staten vid en kommunsammanslagning som uppfyller de kriterier som anges i paragrafen ett sammanslagningsunderstöd till den nya kommunen. Enligt 43 skulle sammanslagningsunderstödet vid en sammanslagning av Kimitoöns kommun och Pargas stad vara 3,0 miljoner euro. I samgångsavtalet bör kommunerna avtala om hur sammanslagningsunderstödet ska användas av den nya kommunen. 7 Modeller för en ny kommun 7.1 Demokratiaspekter vid en kommunsammanslagning Demokrati och kommunalt självstyre utgör grunden för ett livskraftigt lokalsamhälle. Demokratiaspektens betydelse vid kommunsammanslagningar betonas i kommunstrukturlagen. Enligt 4b 4 mom. ska en sammanslagningsutredning alltid innehålla en bedömning av invånarnas möjligheter att delta och påverka och av hur närdemokratin ska förverkligas i den nya kommunen. I samgångsavtalet kan man avtala om hur kommunen ska vara organiserad och vilka organ som skall finnas i den nya kommunen. Ytterligheterna i detta sammanhang är att i samgångsavtalet i detalj avtala om den nya kommunens organ och deras beslutanderätt, eller att i samgångsavtalet lämna dessa frågor helt öppna och ge den nya kommunens fullmäktige möjlighet att besluta om hur demokratin ska organiseras i den nya kommunen. Mellan dessa ytterligheter finns flera möjliga kombinationer som innebär att man i samgångsavtalet slår fast den huvudsakliga strukturen för den nya kommunens organisation, medan bestämmelser på en mer detaljerad nivå tas in i en instruktion som godkänns av den nya kommunens fullmäktige. 45

7.2 En fungerande demokratisk modell i en ny kommun Nedan skissas en modell för hur man kunde bygga upp en fungerande demokratisk modell i en ny kommun som bildats genom sammanslagning av Kimitoön och Pargas. Modellen är en av de många möjligheter som finns. Som ovan konstaterats, avgörs frågan slutligt i samgångsavtalet och i de instruktioner som godkänns av den nya kommunens fullmäktige. Enligt 10 i den nuvarande kommunallagen skulle fullmäktige i en sammanslagen kommun ha 43 ledamöter. Enligt preliminära uppgifter kommer det förslag till ny kommunallag som ska ges i april endast att innehålla bestämmelser om minimiantalet fullmäktigeledamöter. Om detta förslag förverkligas, är det motiverat att i samgångsavtalet slå fast antalet fullmäktigeledamöter i den nya kommunen. Om en kommunsammanslagning görs under pågående fullmäktigeperiod kan man förrätta ett extra kommunalval, komma överens om att kommunernas fullmäktige fortsätter som ett sammanslaget fullmäktige, eller minska antalet fullmäktigeledamöter i ett sammanslaget fullmäktige. Styrelsens storlek och nämndernas och eventuella övriga organs antal och storlek bestäms i samgångsavtalet eller av den nya kommunens fullmäktige. Skillnaden i invånarantal mellan Kimitoön och Pargas är inte så stor att det skulle finnas behov att kvotera antalet ledamöter kommunvis. Vid en samgång mellan Kimitoön och Pargas utgör de tidsmässigt långa avstånden en utmaning även ur ett demokratiskt perspektiv. Resorna för de förtroendevalda blir långa. De ökade kostnaderna uppvägs ändå av ett mindre sammanlagt antal förtroendevalda. I en större kommun finns risken att en by eller kommundel som tidigare varit representerad i fullmäktige förlorar sin representation. Denna fråga påverkas i hög grad av hur de politiska partiernas kandidatnominering utformas och hur partierna lyckas engagera kandidater i kommunalvalet. 7.3 Brukardemokrati och närdemokrati En sammanslagen kommun är med 22 500 invånare ingen stor kommun i finländskt eller nordiskt perspektiv. Skärgårdsförhållandena, de tidsmässigt långa avstånden och tidvis dåliga förbindelser mellan olika delar av kommunen ställer ändå speciella krav på hur demokratin organiseras. Dessa faktorer är typiska också för de nuvarande kommunerna Kimitoön och Pargas. I en sammanslagen kommun blir avstånden inom kommunen längre. Därför ökar dessa faktorers betydelse ytterligare. Vissa delar av en ny kommun bildar ett geografiskt enhetligt område där det finns orsak att stöda invånarnas möjligheter att föra fram områdets särbehov. De geografiska områdena sammanfaller inte alltid med de tidigare kommungränserna. De tidigare kommunernas demokratiska tradition bör utnyttjas som en styrka i den nya kommunen. Samtidigt bör nya kommunens demokratiska funktioner stärkas så att besluten upplevs som legitima och rättvisa i hela kommunen. Under de senaste decennierna har flera olika former av brukardemokrati utvecklats i de nordiska länderna. Invånarnas egna initiativ att organisera sig i lokala intressegrupper och invånarföreningar har blivit ett viktigt sätt att delta i den demokratiska processen. Inom de privata servicebranscherna är det vanligt att använda kundråd för att skapa bättre kontakt mellan ett serviceföretag och dess kunder. 46

Brukardemokrati är inget alternativ som ersätter den kommunala representativa demokratin utan ett komplement till den. En fungerande närdemokrati förutsätter en välorganiserad representativ demokrati som kompletteras med meningsfulla former av brukardemokrati. Ett kundråd eller någon annan enhet för brukardemokrati kan organiseras på hela kommunens nivå eller för en enskild serviceform eller enhet. För detta behövs inga beslut på fullmäktigenivå. En vanlig form av brukardemokrati är det samarbete mellan grundskolor och elevernas föräldrar som organiseras av de lokala Hem och skolaföreningarna. Närdemokratin kan stärkas genom att den nya kommunen aktivt stöder och samarbetar med lokala invånarföreningar i olika delar av kommunen. Dessa bör höras i väsentliga frågor som berör deras verksamhetsområde. Goda exempel på liknande föreningar är Hitistinget och Pro Nagu. En formellt organiserad kommundelsdemokrati med beslutande organ i kommunallagens mening är sannolikt en onödigt dyr och byråkratisk lösning för en medelstor kommun där den lokala identiteten och de demokratiska traditionerna är relativt starka. För att trygga skärgårdens och särskilt den yttre skärgårdens möjligheter att komma till tals kunde en skärgårdsnämnd tillsättas. Nämnden kan behandla viktiga frågor med tanke på skärgårdens utveckling och framför allt i trafikfrågor föra skärgårdens talan. 7.4 Invånarnas påverkningsmöjligheter i en ny kommun Den kommunala representativa demokratin bygger på beslut som fattas i ett direkt folkvalt fullmäktige. Enligt 27 1 mom. i kommunallagen ska fullmäktige se till att kommunens invånare och de som utnyttjar kommunens tjänster har förutsättningar att delta i och påverka kommunens verksamhet. En lista med exempel på metoder för brukardemokrati ingår i 27 2 mom. i kommunallagen. Enligt denna paragraf kan invånarnas möjligheter att delta och påverka främjas bland annat genom att företrädare för dem som utnyttjar tjänsterna väljs in i kommunens organ, delområdesförvaltning tillämpas i kommunen, information ges om kommunens angelägenheter och diskussionsmöten ordnas, och invånarnas åsikter reds ut innan beslut fattas. Enligt 28 i kommunallagen ska kommunen aktivt informera invånarna både om anhängiga beslutsärenden och om ärenden som är under beredning eller som man planerar att bereda. Vid behov ska översikter över service, ekonomi, miljövård och markanvändning uppgöras. Liksom i de nuvarande kommunerna Kimitoön och Pargas kommer skärgårdsförhållanden, tidsmässigt långa avstånd och tidvis dåliga förbindelser att utgöra ett typiskt drag i en sammanslagen kommun. Då blir det viktigare än tidigare att kommunen kan erbjuda elektroniska verktyg för deltagande och påverkan. Den information som hanteras i detta sammanhang är nästan alltid offentlig, och datasekretessen är vanligen inget problem; tvärtom strävar man vanligen till att sprida informationen så effektivt som möjligt. Därför kan man i de flesta sammanhang utnyttja sociala media, fritt tillgängliga molntjänster och andra kostnadsfria eller mycket förmånliga verktyg. 47

7.5 IT-lösningar i en ny kommun IT-funktionerna i Kimitoön och Pargas är i huvudsak organiserade enligt samma grundprinciper. I kommunernas grundläggande IT-struktur finns inga större skillnader. Den största skillnaden i strukturen är det större antalet verksamhetspunkter och användare i Pargas. På tillämpningsnivå finns däremot stora skillnader. Vid en sammanslagning kommer samordning av IT-tillämpningar att vara en strategiskt viktig men resurskrävande process. Om denna process sköts snabbt och effektivt kan ändå betydande vinster uppnås genom standardisering, större volymer och effektivare underhåll och stöd. Standardiseringen av den nya kommunens IT-lösningar kommer på sätt eller annat att påverka den nya kommunens hela personal. Ur personalens synvinkel kommer den bland annat att synas i form av att tillämpningsprogram byts ut det finns behov av att fortbilda stora delar av personalen användarna behöver läras sig använda nya tillämpningar nya tillämpningar förutsätter i vissa fall att maskiner förnyas En sammanslagning påverkar kommunernas IT-system på alla plan. Kommunernas IT-system är väldigt komplexa och omfattar allt från IT-infrastruktur och maskinpark till de tillämpningar användarna hanterar. IT-tillämpningarna i kommunerna är ofta sinsemellan integrerade både internt mellan kommunens olika sektorer men också gentemot externa datasystem. Ett exempel på detta är den landsomfattande e- recept-databasen. Oberoende av kommunsammanslagningar är flera stora och resurskrävande ITprojekt aktuella inom kommunsektorn de närmaste åren. Några exempel: Det riksomfattande elektroniska patientdataarkivet (KanTa) skall tas i bruk under hösten 2014 och fortsätter att utvecklas med nya delar under flera år framöver. Enligt 7 i lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen ska kommunen i syfte att möjliggöra och säkerställa interoperabiliteten med andra informationssystemen inom den offentliga förvaltningen planera och beskriva den övergripande IT-arkitekturen. Detta kommer att beröra alla nivåer av kommunens verksamhet och beslutsfattande. Kommunförbundets projekt KuntaGML och KRYSP strävar till att utvidga e- tjänsterna inom miljö- och byggnadstillsynen. Detta kommer att kräva omfattande satsningar av kommunerna. Under de närmaste åren kommer nationella projekt av detta slag att kräva resurser oberoende av en eventuell kommunsammanslagning. Detta kommer att påverka resursbehovet och den takt i vilken man kan genomföra en IT-harmonisering vid en kommunsammanslagning. Upphandlingslagstiftningen ställer också specifika krav på IT-upphandlingarna vid en samgång då de tidigare kommunernas kundförhållanden ska avslutas och den nya kommunen göra nya avtal. Detta kan i vissa fall förutsätta långa, resurskrävande och dyra upphandlingsprocesser. Den kommunala organisationens förmåga att snabbt och flexibelt ta i bruk ständigt nya e-tjänster och redskap för e-demokrati kommer att vara avgörande framgångsfaktorer för en geografiskt vidsträckt kommun. Nedan redovisas de viktigaste fördelarna, utmaningarna och kritiska framgångsfaktorerna vid en kommunsammanslagning ur IT-funktionernas perspektiv. 48

Fördelar: En kommunsammanslagning ger bättre möjligheter att planera och tillhandahålla elektroniska tjänster för invånarna. Väl genomförda e-tjänster kan effektivera kommunens kärnprocesser samtidigt som servicens tillgänglighet förbättras. IT-enheten får en mångsidigare kompetens genom en sammanslagning av enheterna. Experterna kan specialisera sig och fördjupa sig mer i olika delområden inom en större enhet. En större enhet ger bättre möjligheter till personalbackuparrangemang till exempel vid semestrar. En större kommun och en större IT-enhet ger en starkare förhandlingsposition i förhållande till leverantörer och andra samarbetspartners. Den interna serviceproduktionen kan utvecklas i en större enhet till exempel genom att införa ett joursystem för Service Desk-tjänsten. Sammanslagningsutredningen ger ett bra tillfälle att jämföra kommunernas nuvarande IT-system och att kombinera de bästa delarna. I samband med detta kan också redan etablerade leverantörer och tillvägagångssätt utmanas i syfte att hitta nya lösningar. Utmaningar: En samordning av IT-system och rutiner är en resurskrävande process, som förutom IT-avdelningen också sysselsätter kommunens ledning och sektorernas personal. Denna process bör genomföras snabbt och effektivt. Den inlärningsprocess som hör samman med ibruktagandet av nya IT-system bör ledas effektivt för att inte leda till onödigt stora tempoförluster i verksamheten. Kritiska framgångsfaktorer: I den nya kommunens organisation är det viktigt att IT är en del av det strategiska ledarskapet från start. Det är viktigt att kommunens högsta ledning är engagerad i uppgörandet av den nya kommunens IT-strategi. Det är viktigt att hitta rätt kombination av egen produktion och köp av ITtjänster. Lösningen bör garantera att kommunen själv kontrollerar de strategiskt viktiga funktionerna samtidigt som man inte anställer egen personal för funktioner som kan köpas förmånligt utifrån. 7.6 Den nya kommunens förvaltningsmodell och organisation för förtroendevalda Utformningen av den nya kommunens förvaltningsmodell och organisation för förtroendevalda kommer att vara en viktig fråga i det fortsatta utredningsarbetet och vid utarbetandet ett eventuellt kommande samgångsavtal. I denna mellanrapport är detta ändå inte en av de mest centrala frågorna. Följande organisationsmodell följer långt de principer som de båda kommunerna idag följer (se kapitel 3 ovan). I detta schema är organisationen för förtroendevalda och personalorganisationen samordnade. Detta ska endast ses som ett underlag för fortsatt planering. Den detaljerade planeringen av en ny kommuns organisation sker under den fortsatta utredningsprocessen. 49

7.7 Den nya kommunens servicemodell 7.7.1 Allmänt Målet med denna mellanrapport är att skapa ett tillräckligt faktaunderlag för beslut om en fortsatt utredningsprocess i enlighet med kommunstrukturlagen. Frågor angående en eventuell sammanslagen kommuns servicemodell behandlas endast i den utsträckning detta kräver. En mer detaljerad utredning om servicemodell och organisatoriska lösningar i en eventuell ny kommun görs under den fortsatta utredningsprocessen. 7.7.2 Koncerntjänster Ledningsmässigt finns två alternativ för hur koncerntjänsterna i en ny kommun organiseras. Den ena modellen är en ren linjeorganisation med en avdelningschef och enhetschefer för de olika funktionerna. Denna modell gynnar samordning, särskilt vad gäller kommunens interna verksamhetsstyrning. Å andra sidan uppstår en ledningsnivå mellan stadsdirektören och enhetscheferna, exempelvis ekonomidirektören och personaldirektören. I den andra möjliga modellen har de strategiskt viktiga funktionerna egna chefer på avdelningschefsnivå, som rapporterar direkt till kommunens högsta ledning. Fördelen med modellen är att de strategiskt viktiga funktionerna också organisationsmässigt finns på kommunledningsnivå. En utmaning med modellen är att någon av de 50

ledande tjänsteinnehavarna vid sidan av sina övriga uppgifter bör fungera som administrativ avdelningschef för koncerntjänster. Detta skapar en delvis ologisk och oklar organisationsmodell. Oberoende av modell ger en kommunsammanslagning möjlighet till effektivering av koncerntjänsterna som helhet. En preliminär bedömning är att koncerntjänsterna i en sammanslagen kommun skulle kräva en arbetsinsats på cirka 53 årsverken i stället för nuvarande cirka 63 i Kimitoön och Pargas sammanlagt (fastighetsskötsel och kosthåll inte medräknade). Inom koncerntjänster finns alltså möjligheter till betydande rationaliseringsvinster vid en sammanslagning. 7.7.2.1 Förvaltning Förvaltningsenhetens uppgifter skulle i en ny kommun handha samma uppgifter som nu, det vill säga det strategiska och praktiska ansvaret för beredning och verkställighet för kommunstyrelse och fullmäktige. En ny och större kommun skulle ha en större koncern och behovet av koncernstyrning skulle vara större än i dagens två kommuner. Koncernsstyrningen hör enligt lag till kommunstyrelse och kommundirektör men har också en stark koppling till ekonomiledningen i kommunen. En ny kommun skulle kunna utveckla starkare funktioner på områden som arkivering, ärendehantering och interna processer. En kommande förvaltningsenhet skulle sannolikt klara sig med färre personresurser än i dagens två organisationer. 7.7.2.2 Ekonomi Den strategiska styrningen av verksamhet och ekonomi är en central del av koncerntjänster. Förvaltnings- och personaltjänster måsta till dessa delar vara starkt integrerade med ekonomitjänster. All strategisk planering bör ske i nära anslutning till ekonomistyrningen. Den nya kommuns framgång och fortbestånd beror i hög grad på dess förmåga att öka sin produktivitet och bli effektivare. Ekonomistjänster bör därför i den nya kommunen ha ett tydligt ansvar för frågor som hänför sig till den strategiska styrningen av verksamhet och ekonomi. Ekonomiadministrationen kan helt eller delvis köpas utifrån. De nuvarande kommunerna köper framför allt indrivningstjänster, försäkringsmäklartjänster och finansieringsrådgivningstjänster. I huvudsak produceras ekonomiadministrationen som egen verksamhet. Till fördelarna med egna ekonomiadministrativa tjänster hör kännedom om organisationen, kostnadsställena, personal, geografin etc., samt en daglig koppling till ekonomiledningen. Resultatet blir i bästa fall en jordnära service och problemlösning tillsammans med avdelningarna. Samma personer som stöder avdelningarna är också huvudanvändare för respektive IT-tillämpning. Å andra sidan finns det ett stort utbud av ekonomiadministrativa tjänster på marknaden. En stor kund som en kommun kan upphandla dessa tjänster på förmånliga villkor. Om tjänsterna köps utifrån blir kostnadsstrukturen tydlig vilket underlättar uppföljningen av tjänsternas produktivitet. Dessa frågor kräver ytterligare beredning. Man kan dock med säkerhet säga att de ekonomiadministrationsuppgifter som Ekonomitjänster och avdelningarna nu har kan skötas effektivare och med totalt sett mindre resurser i en sammanslagen kommun. I en sammanslagen kommun ökar de offentliga upphandlingarna både i antal och storlek. Ekonomiavdelningen behöver därför minst en hel personalresurs som specialiserar sig på upphandlingsfrågor. 51

7.7.2.3 Personal Personaltjänster har det strategiska och praktiska ansvaret för personalpolitiken. I en geografiskt splittrad kommun blir det ännu viktigare att utarbeta en personalstrategi som tydliggör och utvecklar personalpolitiken som ett verktyg för hela organisationen så att personalärenden sköts rättvist och konsekvent i hela organisationen. Personaltjänsters konsultativa roll kommer att betonas ännu mer än tidigare. Med tydligare ansvarsfördelning kan enheten ytterligare fördjupa sitt kunnande i sakfrågor som t.ex. avtalstolkning, arbetarskydd och arbetshälsa. I den nya kommunen kan personalenheten sannolikt klara sig med färre resurser än i dagens två organisationer, framförallt vad gäller löneräknarnas antal. En förutsättning för detta är att man skaffar effektiva och fungerande program både för löneräkning och för att utveckla den strategiska personalledningen bl.a. genom bättre rapportering som stöd för ledningens arbete. Ett alternativ är att köpa löneräkningstjänster utifrån. En sådan lösning ställer högre krav på cheferna vad gäller tolkning av kollektivavtal och liknande, ett kunnande som löneräknarna i dag representerar. 7.7.2.4 Informationstjänster Informationstjänsterna kan ses ur flera synvinklar i en kommun. Information handlar dels om regelrätt information om beslut, beredningsåtgärder och verkställande åtgärder. Information handlar också allt mer om kommunikation, marknadsföring och interaktion. Informationsverksamheten har flera målgrupper, såsom invånare, presumtiva invånare, fritidsboende, beslutsfattare, företagare m.fl. Både information och kommunikation är ett delat ansvar som engagerar flera aktörer i den kommunala vardagen. Information och marknadsföring bildar en helhet som bygger kommunens image. Organisationsstrukturen bör möjliggöra att dessa funktioner leds som en helhet. Kommunens information, kommunikation och marknadsföring är starkt kopplade till kommunens ledning, både till den politiska ledningen och tjänstemannaledningen. Därför är det viktigt att det finns en direkt koppling mellan kommunens operativa ledning och informationsenheten. De nyare kommunikationsformerna på nätet kräver en helt annan typ av innehållsproduktion än tidigare. Kommunen ska agera snabbt och direkt för att svara på invånarnas behov av information och kommunikation i de nya kommunikationskanalerna. Detta kräver ett integrerat arbetssätt som utöver informationsenheten också involverar alla avdelningar och enheter i kommunens verksamhet samt de ledande förtroendevalda. Mer specialiserade kommunikations- och marknadsföringstjänster lönar sig att köpa utifrån, då det ofta handlar om specifika punktinsatser. Därför torde en sammanslagen kommun kunna sköta information, kommunikation och marknadsföring med personalresurser som inte överstiger de nuvarande. 7.7.3 Social- och hälsovård Servicemodellen för den offentliga social- och hälsovården styrs till stor del av lagstiftning. Beredningen av en helt ny lagstiftning om ordnande av social- och hälsovården är i slutskedet. Målet är att den nya lagstiftningen ska träda i kraft den 1 januari 2015 och att de nya organisationerna ska skapas i snabb takt så att de kan inleda sin verksamhet senast den 1 januari 2017. Den planerade nya strukturen för den offentliga social- och hälsovården beskrivs i kapitel 2 ovan. I denna mellanrapport är utgångspunkten att reformen förverkligas enligt tidtabellen. Då har Pargas och Kimitoön två huvudsakliga alternativ: 52

1. Att fortsätta som skilda kommuner, av vilken ingendera ordnar social- och hälsovård (under 20 000 invånare). Social- och hälsovården sköts då i sin helhet av Åbo stad eller möjligen av en samkommun med Åbo som huvudort, eller 2. Att bilda en ny kommun med minst 20 000 invånare, som kan ordna primärhälsovård och socialvård för sina invånare och vid behov för andra kommuners invånare. I detta alternativ finns ytterligare möjligheten att hos Social- och hälsovårdsministeriet anhålla om rätt att upprätthålla Åbolands sjukhus (se kapitel 8 nedan). Om Kimitoön och Pargas fortsätter som skilda kommuner, innebär det enligt lagförslaget att alla social- och hälsovårdstjänster för dessa kommuner i framtiden ordnas av Åbo stad. Detta skulle betyda att 61 % av Kimitoöns och 54 % av Pargas budget samt omkring 40 % av bägge kommunernas personal överförs till Åbo stad. I detta alternativ skulle kommunerna inte ha kvar någon som helst egen kompetens inom social- och hälsovården. De skulle därför inte heller självständigt kunna bedöma invånarnas servicebehov, kostnadernas rimlighet eller andra kvalitets- och kostnadsaspekter. Kommunernas roll skulle alltså i detta alternativ endast vara att betala för den service invånarna använder. Sannolikt skulle detta i längden bli en dyr modell, eftersom kommunen inte skulle ha tillräcklig kompetens eller tillräckligt inflytande för att påverka de faktorer som är avgörande för servicens kvalitet och kostnadsnivå. I alternativ 2 blir en viktig fråga för den nya kommunen hur man kan skapa en effektiv, konkurrenskraftig enhet för primärhälsovård och socialvård i den nya kommunen. Utgående från de fakta om de nuvarande kommunernas social- och hälsovård som redovisas i kapitel 4.2 ovan bör åtminstone följande frågor granskas under den fortsatta utredningsprocessen: Hur kan man i hela den nya kommunen ta i bruk sådana arbetssätt och metoder som visat sig välfungerande och kostnadseffektiva i någondera av de nuvarande kommunerna? Hur kan man dra nytta av de nuvarande kommunernas kunskap och erfarenheter för att minska andelen institutionsvård och serviceboende inom äldreomsorgen? Hur kan man i en större organisation reservera resurser för att ytterligare stärka den förebyggande vården så att behovet av dyrare vårdinsatser minskar och på så sätt effektivera social- och hälsovården som helhet? Hur kan man uppnå en tillräcklig integration dels horisontellt mellan olika verksamheter inom den egna organisationen, dels med specialsjukvården? Hur kunde Åbolands sjukhus integreras i en ny organisation ledningsmässigt, verksamhetsmässigt och ekonomiskt? Hur kunde man uppnå en fortsatt god patienttillströmning till Åbolands sjukhus för att trygga en tillräcklig finansiering för verksamheten? Skulle reformen av den offentliga social- och hälsovården av någon orsak inte förverkligas enligt den planerade tidtabellen så är det möjligt att en eventuell ny kommun skulle upprätthålla social- och hälsovården med stöd av nuvarande lagstiftning. Även då blir ovanstående frågeställningar viktiga vid planeringen av den nya kommunens social- och hälsovårdstjänster. 7.7.4 Bildning Eftersom dagvård och skola erbjuder kommuninvånarna lagstadgad basservice påverkar en eventuell kommunsammanslagning inte tillgängligheten till service. Nätet av dagvårdsenheter och skolor inom den grundläggande utbildningen är beroende av befolkningsutvecklingen och antalet barn i området. 53

Om det finns behov av att se över t.ex. skolnätet görs det oberoende av kommunstrukturen. I Pargas kommunområde har skolnätet diskuterats i samband med det åtgärdsprogram som uppgjorts under det gångna året. I Kimitoön sågs skolnätet över efter kommunsammanslagningen 2009. På grund av de geografiska och tidsmässiga avstånden finns inga stora möjligheter till effektivering av skol- eller dagvårdsnätet mellan de nuvarande kommunerna vid en sammanslagning. Däremot kan man i en gemensam organisation göra inbesparingar inom ledning, förvaltning samt expert- och stödtjänster. En preliminär bedömning är att en effektivering med cirka 4-5 personarbetsår är möjlig vid en sammanslagning. I en sammanslagen kommun skulle bildningsavdelningen ledas av en heltidsanställd bildningsdirektör som fungerar som avdelningschef, men som därutöver också har ett separat verksamhetsmässigt ansvarsområde. Skolväsendet skulle ledas av en chef för respektive språkgrupp, dagvården av en barnomsorgschef och kultur- och fritidstjänster inklusive bibliotek av en chef kultur- och fritidschef. Kanslipersonalen kunde bestå av cirka 4 personer, beroende på vilka funktioner som sköts centraliserat i kommunen. Dagvårdens avgiftsbeslut bör göras på bildningsavdelningen, medan övriga ekonomiska frågor kan skötas från ekonomiavdelningen. Pargas stad har under flera års tid varit delaktig i ett regionalt avtal om att köpa och sälja dagvårdsplatser mellan kommunerna. Samarbetet har fungerat väl och kunde med fördel fortsättas av en sammanslagen kommun. Pargas och Kimitoön planerar ett nära samarbete kring läroplansreformen, oberoende av en kommunsammanslagning. Det huvudsakliga arbetet med den lokala läroplanen kommer att ske i båda kommunerna under kalenderåret 2015, så att läroplanen kan godkännas i god tid våren 2016. I de nuvarande kommunerna finns tre små gymnasier, två svenska och ett finskt. I en sammanslagen kommun blir det lättare för gymnasierna att betjäna varandras elever till exempel genom fjärrundervisning i varandras utrymmen. Inom det fria bildningsarbetet fungera i de nuvarande kommunerna tre institut. Saariston kansalaisopisto, Väståbolands medborgarinstitut och Kimitoöns vuxeninstitut/kemiönsaaren aikuisopisto har ett ganska likartat kursutbud. Ett visst samarbete finns redan idag och den största skillnaden mellan instituten är språken. Det totala deltagarantalet är ca 8 500 och undervisningstimmarna ca 15 000. I en sammanslagen kommun kunde de tre instituten bilda ett tvåspråkigt institut. Genom att ha ett institut har man större möjlighet att utveckla kursutbudet. Det är viktigt att det även i framtiden ordnas kurser i hela kommunen och på två språk. Den totala personalstyrkan kunde uppgå till ca 4 personer mot 5,1 idag vilket procentuellt är en betydande rationaliseringsvinst inom en relativt liten verksamhet. I ett gemensamt institut minskar behovet av administrativt personal. 7.7.5 Miljö och teknik I en sammanslagen kommun kunde avdelningen för miljö och teknik ledas av en avdelningschef som förutom strategiskt utvecklingsansvar personal- och budgetansvar även utför praktiskt servicearbete. Dess inriktning är beroende av avdelningschefens utbildning och erfarenhet. Dessutom behöver avdelningens förvaltning sekreterarfunktioner motsvarande cirka 3 årsverken. En viss rationalisering uppnås genom att antalet nämnder halveras. Genom en optimal uppgiftsfördelning mellan avdelningen och centralförvaltningen kan ytterligare rationaliseringsvinster uppnås. 54

Byggnadstillsynen i en sammanslagenkommun kunde ledas av en ledande byggnadsinspektör. Kanslipersonal behövs i varje verksamhetspunkt. En välutbildad byråpersonal ger god kundservice och underlättar byggnadsinspektörernas och granskningsingenjörernas arbete. I en gemensam organisation kan betydande överlappande funktioner rationaliseras. En preliminär uppskattning är att samma servicenivå som idag kunde uppnås med ca 11 årsverken mot 14,2 i de nuvarande kommunerna sammanlagt. Miljövårdsenheten i en sammanslagen kommun bör ha personal för miljövårdsförvaltningen såväl i Kimito som i Pargas. Dessutom behövs kansli- och sekreterarfunktioner för registrering, diarieföring, liksom för övriga kansli- och sammanträdesärenden. En preliminär uppskattning är att miljövårdsenheten i en sammanslagen kommun kunde upprätthålla nuvarande servicenivå med 4 årsverken mot 5 i de nuvarande kommunerna sammanlagt. Mätnings- och karttjänsterna kunde i en sammanslagen kommun ordnas i egen regi. En preliminär uppskattning är att man med 14 årsverken kunde sköta samma uppgifter för hela den nya kommunen som 13 personer idag sköter för endast Pargas. På detta sätt kunde man spara in största delen av kostnaderna för de mätnings-, kart- och GIS-tjänster Kimitoön idag köper externt. I en sammanslagen kommun kan köks- och städtjänsterna höra antingen till miljöoch teknikavdelningen eller till koncerntjänster. Speciellt för städtjänsternas del motiverar den funktionella kopplingen till fastigheternas underhåll och drift att dessa funktioner hör till miljö- och teknikavdelningen. Likaså skulle detta innebära att fastigheternas användare endast har en intern avtalspart för internt köpta tjänster, då den interna hyresvärden också sköter de viktigaste stödtjänsterna. En preliminär uppskattning är att man inom dessa funktioner i en sammanslagen kommun kunde upprätthålla nuvarande servicenivå med ca 122 årsverken mot 129 i nuvarande kommuner sammanlagt. Sammanlagt kunde man alltså inom sektorn miljö och teknik, exklusive vatten och fjärrvärme, minska personalen med cirka 11 årsverken i en sammanslagen kommun jämfört med arbetsinsatsen i nuvarande kommuner. Enheten för samhällsteknik ansvarar för gatunätet, allmänna områden, vägbelysning och trafikmärken, parker, grönområden, skötsel av badstränder och idrottsanläggningar. Servicepersonalen placeras i en servicepool så att i väst placeras 11 servicearbetare och 4 chaufförer samt i öst 5 servicearbetare. Utan vattentjänster kunde den sammanlagda personalstyrkan utgöra 25 personer, liksom i de nuvarande kommunerna sammanlagt. Vattentjänsterna i en sammanslagen kommun kunde organiseras i ett helägt dotterbolag. Aktiebolagsformen har en del uppenbara fördelar jämfört med nuvarande organisationsmodell: Ekonomisk genomskinlighet Affärsverksamheten är klart åtskild från kommunens övriga verksamhet Lättare och snabbare upphandlingsförfarande, då endast lagen om offentlig upphandling behöver beaktas Ett gemensamt vattentjänstverk medför betydande volymfördelar jämfört med dagens situation. Konkret handlar det bland annat om Gemensam personal för kundbetjäning, fakturering, avtal, krisberedskap och information Större specialiseringsmöjlighet för personalen Större kritisk volym och större omsättning Fjärrvärmeverksamheten kunde likaså skötas av ett fusionerat bolag. Fördelarna med en sammanslagning och bolagisering skulle långt vara desamma som för 55

vattentjänsternas del. Ett gemensamt fjärrvärmebolag skulle uppskattningsvis sysselsätta 3 personer. Enligt en preliminär uppskattning kunde samhällsteknik, vattentjänster och fjärrvärme enligt ovan beskrivna modell i en sammanslagen kommun producera nuvarande servicenivå med totalt 50 årsverken i stället för 54,5 sammanlagt i de nuvarande kommunerna. För hela miljö- och tekniksektorn kunde alltså nuvarande servicenivå i en sammanslagen kommun upprätthållas med omkring 15 årsverken mindre än för närvarande. Samtidigt skulle kommunens hela befolkning betjänas av en större organisation med bättre specialkunnande och bättre jour- och krisberedskap. 7.7.6 Näringslivs- och utvecklingstjänster För de funktioners del som beskrivs i stycke 4.5 ovan finns inga betydande rationaliseringsvinster i termer av kostnader eller personal vid en eventuell kommunsammanslagning. Denna verksamhet sköts i de nuvarande kommunerna med relativt små resurser och är delvis projektfinansierad. Vid en kommunsammanslagning är viktiga frågor att utreda hur näringslivs- och utvecklingsfunktionerna ska organiseras så att de på bästa sätt betjänar det existerande näringslivet och effektivt marknadsför kommunen till företag och inflyttare. Organisatoriskt och ledningsmässigt bör verksamheten ordnas så att den fungerar i nära samarbete med kommunens högsta ledning, planläggningen och övriga tjänster som företagen efterfrågar hos kommunen. Den ledande principen bör vara att skapa en organisationsmodell där företagen utåt så långt som möjligt kan betjänas av en egen kontaktperson, som internt inom kommunens organisation sammanställer de tjänstehelheter företagen behöver. 7.8 Viktiga personalfrågor vid en kommunsammanslagning 7.8.1 Antalet anställda 31.12.2013 Pargas stad hade 876 ordinarie, tillsvidare anställda samt 433 visstidsanställda (vikarier och övriga visstidsanställda). I personalregistret fanns alltså sammanlagt 1309 anställda, av dem var 985 anställda på heltid. Den ordinarie personalens fördelning avdelningsvis: Koncerntjänster 110 Bildningsavd. 380 Social- och hälsovårdsavd. 322 Miljöavd. 64 Sammanlagt 876 Kimitoöns kommun hade 432 ordinarie, tillsvidareanställda samt 151 visstidsanställda (vikarier och övriga visstidsanställda). I personalregistret fanns alltså sammanlagt 583 anställda, av dem var 486 anställda på heltid. Den ordinarie personalens fördelning avdelningsvis: Förvaltning 17 Utveckling 6 Bildning 159 Omsorg 177 Miljö och teknik 73 Sammanlagt 432 7.8.2 Pensionsavgången åren 2014-2018 Pensionsavgång enligt Kevas prognos (antal och procent): 56

År Pargas antal Pargas % Kimitoön antal Kimitoön % 2014 43 3,6 20 3,4 2015 33 2,7 28 4,7 2016 37 3,1 22 3,8 2017 37 3,1 21 3,6 2018 34 2,8 26 4,4 För att få en mer detaljerad bild av kommande års pensionsavgång har vi analyserat Pargas stads och Kimitoöns kommuns personaldatabas på individnivå. Dessa uppgifter ger vid handen att ca 60 personer per år skulle avgå med pension. I praktiken tenderar en betydande del av de anställda att utnyttja sin lagstadgade rätt att fortsätta arbeta efter uppnådd pensionsålder. Därför torde den verkliga pensionsavgången i en sammanslagen kommun vara omkring 50 personer årligen. På basen av en detaljerad genomgång av bägge kommunernas personaldatabaser har följande uppgifter om pensionsavgång i de största yrkesgrupperna sammanställts. De 30 största yrkesgrupperna redovisas skilt. De som inte hör till någon av dessa faller antingen inom kategorin Okänd eller Övriga. För varje yrkesgrupp redovisas antalet anställda som uppnår normal pensionsålder fram till år 2015, 2020, 2025 och 2030. 57

Yrkesgrupperna är sorterade i storleksordning. Enligt pensionsprognoserna 2012-2020 utgör primärskötare och närvårdare de numerärt största yrkesgrupperna både i Pargas och på Kimitoön. I flera yrkesgrupper är den procentuella andelen pensionerade före 2020 över 50 %, vilket visar att det är mycket viktigt att analysera pensionsavgången på individnivå på de olika avdelningarna för att få en helhetsbild av den naturliga avgången. Det stora antalet pensioneringar medför möjlighet till rationaliseringar, men innebär också en stor utmaning gällande rekrytering av nyckelpersoner och att behålla den s.k. tysta kompetensen som lätt går förlorad vid stor personalomsättning. Under de närmaste åren fördelar sig pensionsavgångarna relativt jämnt mellan åren. De skapar därför inga automatiska möjligheter till omorganisering av verksamheten. Med en aktiv, målmedveten personalplanering kan pensionsavgångarna ändå användas som en möjlighet att effektivera och omstrukturera verksamheten. I en sammanslagen kommun ökar denna möjlighet kännbart tack vare större volym i verksamhet och personal. 7.8.3 Förbud mot uppsägningar på ekonomiska och produktionsmässiga grunder Enligt 29 i kommunstrukturlagen ska en sådan ändring i kommunindelningen som leder till att personalen byter arbetsgivare betraktas som överlåtelse av rörelse. Detta innebär att alla anställda automatiskt övergår i den nya kommunens tjänst med tidigare villkor. Vid en sådan sammanslagning som träder i kraft senast den 1 januari 2017 får den nya kommunen under fem år inte säga upp personal på ekonomiska och produktionsmässiga grunder. Förbudet mot uppsägningar på ekonomiska och produktionsmässiga grunder hindrar givetvis inte den nya kommunen att göra nödvändiga förändringar i verksamheten och organisationen. Genom att vid behov omplacera personal är det möjligt att effektivt utnyttja de möjligheter pensionsavgångarna ger. En anställd som vägrar ta emot nya arbetsuppgifter som arbetsgivaren erbjuder inom ramen för sin 58