Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine
Biomass for energy poten0al from forest and by products from forest industry in North Sweden- Master thesis - Olalla Díaz- Yáñez
Skogen kommer allt längre bort från industrin 1. Sågverken blir färre och större 2. Papperskrisen EEerfrågan på grafiskt papper minskar 3. EEerfrågan av biobränslen ökar i stora städer 4. Pelletsproduk0onen minskar 5. Dieselpriset ökar 8
Trend 1
Källa: Danske Bank Trend 2 Papperskrisen 1 400 varslade på em år! Minskad efterfrågan 2012-2013 Sverige 2 milj. m 3 f 4TWh Norge 1milj. m 3 f 2 TWh
Trend 3 KraEvärmen expanderar 84 Biokra2värmeverk 40 Industrianläggningar 2020 30 Miljarder investeringar 40 nya anläggningar Fortum Värtaverken Sveriges största biobränsleeldade Kra2värmeverk 4,4 miljarder kr 750 GWh el 1700 GWh värme
Trend 4 2012 KraEigt ras på Pellets 2011 (ton) 2012 (ton) Förändring (ton) Förändring (%) Produk0on 1 687 000 1 372 000-315 000-19 Export 127 000 139 000 +12 000 +9 Import 665 000 490 000-175 000-26 Svensk konsum0on 2 225 000 1 723 000-502 000-23 1 ton pellets = 4.8 MWh Källa: SVEBIO
Trend 5 Ökande dieselbrist i Europa bensin/diesel kvot 1990 2:1. idag 1:3 2020 1:4 Tung transport ökar SvaveldirekUvet Hållbar biodiesel 2020?
Det skogsindustriella glappet Nya produkter från skogsråvara (nanocellolosa, kolfibrer etc.) ej klar för kommersialisering (10-20 år) 2:a generauonens biodrivmedel (5-10 år) Grunden Ull en ny skogsindustriell epok
Div. energi- och materialanvändning Massabruksbaserade Hydrolys & Etanol Såga Flisa Mala Extrahera Sulfatkok Skoglig biomassa Sulfitkok Förgasning yrolys & torrefiering Övriga Hydrolys Förbränning Förgasning Pyrolys Torrefiering Sågade trävaror Flis Spån Mekmassa Naturliga kemikalier Svartlut (lignin) Massa (hemi- /cellulosa) ExtrakUvämnen Brunlut (lignin, hemicellulosa) Massa (cellulosa) Socker Lignin Värme CO, H 2, CH 4 Pyrolysolja, koks Torrefierad biomassa Dme Etanol Metanol FT- Diesel Metan Butanol Eten Olefiner Plaster Barriärmaterial Konsistensgivare PLA Lim TexUlier Kolfibrer Kompositer Filter Näringsämnen Foder Livsmedel Läkemedel AnUoxidanter KosmeUka
Forest Refine A project for cross border coopera5on 8 partners from Sweden and Finland
Efficient forest biomass supply chain for biorefineries 20120101-20140630 - Budget 2.5 M Results: www.biofuelregion,se
Skörd av stubbkärna
Lagringens påverkan på kemikalier Hypotes Stor förlust av läflyk0ga ämnen första veckorna Provtagning e2er 1, 2, 4 and 24 veckor Sor0ment Bark barrträd- massaindustri Bark björk massaindustri Tallbark - kedjeslaga Tallstubbar - gamla Tallstubbar - färska
Bioraffinaderier från lignocellulosa - drivkrajer Tillgänglig i enorma mängder Skog och skörderester Lägre produk0onskostnad Frikopplad från matgrödor EU beslut Max 6% av 10 från Matgrödor
Bioraffinaderier från lignocellulosa barriärer Kostnader för skörd, insamling och transport Konkurrens från billiga fossila alterna0v Koldioxidskag Hög investeringskostnad - Investeringsstöd ex NER 300 Avsaknad av långsik0ga energipoli0ska styrmedel
Myter om biobränslen Inte CO 2 neutralt? Beror på fel systemavgränsningar i Ud och rum Myt 1 - Biobränslen lämnar en CO 2 skuld Man räknar på träd eller beståndsnivå Räkna på landskapsnivå Man börjar räkna när biomassa eldas upp Men kan inte elda upp biomassa som först har vuxit Börja räkna vid plantering Myt 2 Lämna träden i skogen är bäst för klimatet Gamla träd tappar i Ullväxt och tar upp plats för unga träd som växer bägre Produkter från skogen ersäger råvaror med fossilt ursprung
Kolinlagring i skog över Ud
Brukad skog/obrukad skog Vad är bäst för klimatet? Subs 0tu0 on
Underlag Ull en färdplan för eg Sverige utan klimatutsläpp Rapport 6537
Skogen Nyckeln 0ll em framgångsrikt klimat och energiarbete Sveaskog i samarbete med projekten Forest Refine, Skog Klimat och Miljö bjuder in 5ll eq seminarium Piteå 12 november. Nolia City Konferens (Gamla Folkets Hus)
Lågt hängande frukter 300 250 200 150 100 50 0 Pris/MWh frim industri Ny teknik för skörd av ungskog Marknadspris 1980-2005 Ca. 100 kr MWh Idag Ca. 200 kr MWh I morgon?
Tack!