Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan
Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet Vetenskap ARC Karolinska Institutet Stockholms Universitet Utveckling/Utbildning Utbildning Forskning
Mål enligt stiftelsens föreskrifter förbättra de äldres levnadsbetingelser genom att tillvarata och praktiskt omsätta erfarenheter och forskningsresultat inom områden av särskild betydelse för de äldres situation i samhället samt att själv initiera och genomföra forskning och utveckling avseende de äldres förhållanden, i egen verksamhet eller i samarbete med eller på uppdrag av andra kommuner eller organisationer
VAD VET VI OM FRAMTIDEN Fotograf: Yanan Li Fotograf:Yanan Li Fotograf: Liselott van der Meijs
Nya utmaningar i en förändrad värld Globaliseringen innebär en ökad konkurrens för Stockholms profilbranscher Kompetensförsörjningen är avgörande för att behålla konkurrenskraften Växande andel äldre Brist på arbetskraft - utrikes födda och äldre allt viktigare som arbetskraft
Sverige behöver en stark och växande huvudstadsregion för att kunna konkurrera effektivt på den internationella marknaden för att klara välfärden
19 procent av Sveriges befolkning är 65 år eller äldre. Forskare har beräknat att andelen äldre över 65 år kommer att öka till 23 procent fram till år 2030. I takt med samhällets förändringar ställs det också högre krav på en god vård och en god omsorg. Målet är att tillgodose den enskilde med bästa möjliga kvalitet, utifrån dennes behov, krav och önskningar, utifrån en kunskapsbaserad Socialtjänst.
Befolkningsprognos Stockholms stad jämfört med riket Källa: SLK Index 2000=100 200 65-79 år 200 80- år 180 160 140 120 Prognos 180 160 140 120 Prognos 100 100 80 80 60 60 40 20 0 2000 2004 2008 2012 2016 2020 2024 Riket Stockholms stad 2028 2032 2036 2040 40 20 0 2000 2004 2008 2012 2016 2020 2024 Riket Stockholms stad 2028 2032 2036 2040
Befolkningen i Stockholms stad efter ålder 160000 Källa: SLK 140000 120000 100000 Prognos 65-79 år Antal 80000 60000 40000 20000 0 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 80- år Därav 90- år 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040
Vem ska göra jobbet?
Stockholms arbetsmarknad i framtiden Källa: SLK Sannolikt väntar arbetskraftsbrist i större delen av västvärld Att tillhandahålla välfärdstjänster av hög kvalitet förutsätter en mycket väl fungerande arbets- och utbildningsmarknad där en så stor del av den arbetsföra befolkningen som möjligt har rätt utbildning och blir kvar i arbetslivet så länge som möjligt
Utmaningar för staden som arbetsgivare Prognos på personalbehov i verksamheter finansierade av staden 25 000 20 000 Gymnasium Grundskola Äldre och funktionshindrade Övriga Förskola 15 000 10 000 5 000 0 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 Källa: SLK
Vad kan vi tillsammans göra för att underlätta framtida rekrytering? Intensifiera samarbete med utbildningsanordnare Specialistutbildningar Ta emot studerande VFU Praktikcentra Specialistutbildningar AT ST tjänstgöring motsvarande som för läkare Forskning och utveckling För äldreomsorgsbranschen gäller det inte minst att uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Nöjda medarbetare = bästa marknadsföringen
Fler behöver utbilda sig Källa: SLK Ökade utbildningsklyftor: Nästan hälften av alla ungdomar går vidare till högskolan inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning samtidigt saknar 30 procent av 20-åringarna slutbetyg från gymnasiet. Utan avslutad gymnasieutbildning är ungdomarna dåligt rustade för framtidens arbetsmarknad.
Fler behöver arbeta Andelen äldre av befolkningen ökar Andelen i arbetsför ålder minskar fram till år 2030 Källa: SLK Därför behöver fler arbeta och ha ett längre arbetsliv Men varifrån ska arbetskraften komma?
Utrikes födda De utrikes födda utgör cirka 20 procent av befolkningen, men nästan hälften av de arbetslösa Ungefär var fjärde utrikes född har ett arbete inom ett år efter ankomsten till Sverige, men ytterligare var fjärde har inte fått något jobb efter nio år. Källa:SLK
Källa: SLK De unga Tidigare start på arbetslivet för de unga? Det tar i snitt 6 år att genomföra 4 års heltidsstudier Mellan 1990 och 2006 har arbetslivet kortats med i genomsnitt sju år, vilket i huvudsak kan förklaras av att ungdomar börjar arbeta allt senare i livet.
Med evidensbaserad praktik menas en praktik som är baserad på en sammanvägning av brukarens erfarenheter, den professionelles expertis samt bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap (SOU 2008:18) För bästa resultat krävs samordning mellan forskning, praktik, utbildning och implementering. Källa: Den evidensbaserade modellen, kunskapsguiden.se Källa: Den evidensbaserade modellen, kunskapsguiden.se
Verksamheten inom äldreomsorgen ska bygga på ett kunskapsbaserat arbetsätt. Anställda ska utföra sina arbetsuppgifter utifrån bästa tillgängliga kunskap, egen expertkunskap och utifrån brukarens behov och önskemål. Exempelvis att personal på ett demensboende arbetar efter Socialstyrelsens demensriktlinjer. Eller det omvända, att personalens erfarenheter av nya arbetssätt tas tillvara inom forskningen.
Brist på resurser (tid) och systematisk uppföljning är ett hinder för att kunna arbeta kunskapsbaserat. Hur kan man få dokumentationen att bli en del i att utveckla ett kunskapsbaserat arbetssätt. Viktigt att stärka reflektionens roll på arbetsplatserna. Många av Äldrecentrums utvärderingar är just att ta vara på den kunskapsbas som bygger på beprövad erfarenhet, synliggöra och problematisera den.
FoU ett stöd FoU ett stöd att utveckla en evidensbaserad praktik (EBP) inom socialtjänsten, för att den som söker stöd och hjälp hos socialtjänsten, ska få bästa möjliga insats. FoU ska utgöra en självklar och naturlig plattform för arbetet och utvecklingen av EVP. För EVP behövs såväl forskningsbaserad som erfarenhetsbaserad kunskap. Forskning och praktik måste samspela och FoU-miljöerna är den naturliga noden. FoU-miljöernas arbetssätt och de olika roller FoU kan spela gentemot yrkespraktiken kan sammanfattas i termer av praktiknära innovationsstödjande, kunskapsförmedlande/kunskapsutvecklande, konsultativt rådgivande granskande FoU-miljöerna är kommunernas länk för att utveckla samverkan mellan universitet/högskolor och praktik
FoU ett stöd Ett viktigt led i FoU-arbetet är att stärka och utveckla olika yrkesgruppers kompetens och därigenom bidra till en kunskapsbaserad socialtjänst. En naturlig uppgift för FoU-miljöerna är att på sina huvudmäns uppdrag ta hand om och utveckla resultaten från det arbete som bedrivs inom ramen för de regionala stödstrukturerna öppna möjligheter för att de lokala förutsättningar som finns används optimalt FoU en given aktör; samverkan mellan forskning och praktik, stöd till den praktiknära kunskapsbildningen stödstruktur för kunskapsanvändning FoU är en kunskapsarena med aktuell information om vad som pågår lokalt, regionalt och nationellt.
Jag brukar beskriva socionomens arbete med den indiska legenden om elefanten. Du har kanske hört historien om den grupp människor som i mörkret kom till en elefant. En kände på ett ben och beskrev djuret som en pelare, en annan kände på dess svans och beskrev ett rep Ingen lyckades se helheten. Men det är just vad en socionom behöver göra. I sitt arbete behöver denne kasta ljus på delarna så att helheten blir synlig. Anders Fisk VFU samordnare Kommunförbundet Västernorrland Källa: Hemsida Kommunförbundet Västernorrland