FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst

Transkript

1 FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst Välfärd 1

2 FoU-miljöers roll för en evidensbaserad socialtjänst Regionala stödformer Som en del i regeringens och Sveriges kommuner och landstings (SKL) ambition att stödja utvecklingen mot en kunskapsbaserad socialtjänst ingår att utforma regionala stödstrukturer. De FoU-miljöer som är inriktade mot socialtjänsten (i fortsättningen kallade FoU-miljöer) är här naturliga aktörer. Denna PM syftar till att belysa dessa. Inledningsvis beskrivs FoU-miljöernas roll i ett vidare sammanhang. Avsnittet följs av en beskrivning av FoU-miljöers roll idag med exempel på uppdrag och arbetsmetoder. Avslutningsvis anges några möjliga utvecklingsområden. Evidensbaserad praktik kunskap på olika vis Genom FoU-miljöernas närhet till socialtjänsten, socialtjänstens samverkanspartners och universitet och högskolor finns stora möjligheter att bidra till utvecklandet av en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18). Figuren nedan illustrerar en modell där brukarens situation, professionellas kunskaper och tillgängliga forskningsresultat utgör de tre grundpelarna i ett kunskapsbaserat arbetssätt med enskilda och med grupper. För en evidensbaserad praktik behövs såväl forskningsbaserad som erfarenhetsbaserad kunskap, både teoretisk och praktisk kunskap; att veta att och att veta hur. De olika formerna av kunskap kompletterar varandra och behövs i en evidensbaserad praktik. En ofta försummad aspekt är tillvaratagandet av lokal kunskap, det vill säga den kunskap som genereras utifrån behov i den lokala organisationen. Här har FoU-miljöerna utvecklat olika arbetssätt och metoder som beskrivs närmare i nästa avsnitt. 2

3 KUNSKAPSSTYRNING AV PRAKTIKEN organisationens omgivning organisationen forskningsresultat KUNSKAPS- ANVÄNDNING I PRAKTIKEN professionell lagstiftning brukare KUNSKAPS- PRODUKTION FÖR PRAKTIKEN KUNSKAPSBILDNING OCH LÄRANDE I SAMVERKAN Figur 1. Fyra typer av kunskapsanvändning för och i en evidensbaserad praktik. Figuren visar också att en evidensbaserad praktik inte bedrivs isolerat utan i en organisation som i sin tur finns i en omgivning, i ett samhälleligt sammanhang. Förhållanden och sammanhang som alla påverkar socialtjänstens möjligheter att arbeta evidensbaserat. Socialtjänsten ses som en lärande organisation som i praktiken tar emot och använder olika typer av kunskap (kunskapsanvändning i praktiken). Förutom att forskningsresultat kan tillämpas (kunskap producerad för praktiken) och att exempelvis nationella riktlinjer används (kunskapsstyrning) så är socialtjänsten även en producent av lokal kunskap. Kunskapsbildning och lärande i samverkan kan ske genom att professionens erfarenheter tillvaratas men också genom att insatser följs upp och utvärderas på ett systematiskt sätt på såväl individ- som verksamhetsnivå. Ett annat sätt kan vara att professionella medverkar i eller genomför forskningsprojekt i samverkan med universitet/högskolor och FoU-miljöer. FoU-miljöer i Sverige med primärkommunal anknytning Enligt en enkät som FoU i Väst/GR genomfört under mars 2010 är 280 av Sveriges 290 kommuner knutna till en FoU-miljö med verksamhet inom välfärdsområdet. Totalt rör det sig om 33 FoU-miljöer som på det sättet har en primärkommunal anknytning. Dessa FoU-miljöer verkar inom flera olika områden: 29 av dem arbetar med frågor som rör äldreomsorg, 26 med individ- och familjeomsorg och 27 med funktionshinderfrågor. 21 av de 33 FoU-miljöerna är inriktade mot samtliga dessa områden. Av de 33 FoUmiljöerna har mer än två tredjedelar funnits i 5 år eller mer och nästan lika många är tillsvidareverksamheter. Samtliga 33 enheter finansieras på ett eller annat sätt av berörda kommuner, 17 erhåller dessutom finansiering från landstingen och därtill kommer 3

4 finansiering på olika sätt från universitet/högskolor, statliga myndigheter som länsstyrelser med flera. FoU-miljöerna med primärkommunal anknytning bildar tillsammans föreningen FoU Välfärd ( som varje år arrangerar en nationell FoU-konferens som riktar sig både till de FoU-miljöer som ingår i föreningen men också till alla de FoU-verksamheter som återfinns inom landstingens hälso- och sjukvård. Nätverk och samarbetspartners Kännetecknande för många av FoU-miljöerna är det nätverksbaserade arbetssätt man har utvecklat tillsammans med sina huvudmän, universitet/högskolor (vid en del FoUmiljöer är medarbetare också anställda vid universitet eller högskola), vårdföretag, statliga myndigheter och andra aktörer. Samverkan sker också FoU-miljöer emellan. Mot bakgrund av hur FoU-miljöerna arbetar finns det skäl att se dem mer som kunskapsnoder än enskilda enheter, vilket stärker möjligheterna till ett tvärsektoriellt och tvärvetenskapligt förhållningssätt och samverkan på lokal, regional och nationell nivå. Dessutom bidrar det nätverksbaserade arbetet till ett flexibelt förhållningssätt och möjligheten att relativt snabbt kunna omsätta kunskapsbehov inom kommuner och landsting till FoU-projekt. Vad kan FoU-miljöerna bidra med för en kunskapsbaserad socialtjänst? Stärka brukarperspektivet Utvecklingen av en evidensbaserad praktik förutsätter en tydlig prioritering av brukarperspektivet; att brukares möjligheter till inflytande stärks i arbetet med enskilda men också att metoder för brukarmedverkan utvecklas på verksamhetsnivå. FoU-miljöerna samarbetar med brukarorganisationer och brukare bjuds ofta in till konferenser och seminarier, till exempel inom ramen för basutbildningarna som riktar sig till personal som arbetar med missbruks- och beroendeproblematik i kommuner och landsting i SKL:s satsning på implementering av nationella riktlinjer inom området. Det FoU-miljöerna bland annat kan bidra med är att systematisera brukarnas erfarenheter för att underlätta för praktiken att använda denna kunskapskälla i såväl dagliga som mer övergripande beslutssituationer. En annan form av kontinuerligt samarbete mellan FoU-miljöer och brukarorganisationer är att brukarföreträdare deltar i referensgrupper och seminarier som knyts till planering och genomförande av studier av olika slag. Särskilda brukarkurser och FoU-cirklar anordnas. Flera FoU-miljöer har bidragit till att utveckla former för brukarrevision, inom till exempel områdena psykiatri och tillgänglighet. FoU-miljöerna bidrar till att utveckla brukarperspektivet också genom att i beskrivningar av insatser, i utvärderingar och studier sätta den enskilde, inte organisationen eller budgethållningen, i centrum. Studier och utvärderingar som genomförs av FoUverksamheterna innehåller ofta brukares perspektiv såväl som de professionellas uppfattningar i den fråga som undersöks. Ett sådant exempel är hur brukare uppfattar samverkan mellan socialtjänst, beroendevård och kriminalvård i gemensamma mot- 4

5 tagningar. Ett annat exempel är SKL:s nystartade arbete med att utveckla former för ett värdigt omhändertagande av multisjuka äldre, där en metod används som är utvecklad inom FoU för att fånga brukarperspektivet och sätta den äldre själv i centrum. Studier, kartläggningar och utvärderingar för lärande En viktig uppgift för FoU-miljöerna är att i ett lokalt-regionalt sammanhang stödja verksamheterna att ta fram ny kunskap. Studier, kartläggningar och utvärderingar som syftar till metod- och verksamhetsutveckling utvecklas och genomförs i dialog med kommun- och landstingsföreträdare, brukarföreträdare och andra intressenter. FoU-miljöerna fyller en matchmaking-funktion genom att hjälpa till att formulera uppdraget, förhandla och ta direktkontakt med universitet och högskolor. Hela den process som startar med en idé och så småningom blir ett FoU-projekt karaktäriseras av dialog mellan inblandade parter och det finns alltid ett tydligt lärandesyfte. Närheten mellan praktik och FoU-miljö före, under och efter ett projekt ökar möjligheten till lärande, förändring och därmed utveckling eftersom en stark och ömsesidig delaktighet eftersträvas. FoU-miljöerna har möjliggjort för många sjuksköterskor, socionomer, undersköterskor med flera att delta i olika verksamhetsbaserade studier eller projekt. FoU-studier och utvärderingar kan utgöra underlag för avhandlingsarbete och vetenskapliga artiklar och därigenom, i samarbete med högskolor och universitet, kan kommun- och landstingsanställda få möjlighet att gå forskarutbildning. Vid flera FoUmiljöer finns delade tjänster för doktorander. Genom lokala och regionala FoU-arbeten synliggörs frågor och resultat som är av stort generellt intresse för kommuner och landsting i Sverige. På så sätt skapas en mer generell kunskap, på basis av lokalt förankrade studier, vilket kan ge viktiga bidrag till kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. Kunskapsdialog, kunskapsspridning och kompetensutveckling Ett viktigt led i FoU-arbetet är att stärka och utveckla olika yrkesgruppers kompetens och därigenom bidra till en kunskapsbaserad socialtjänst. FoU-miljöernas arbetssätt och de olika roller de kan spela gentemot yrkespraktiken kan sammanfattas i termer av praktiknära innovationsstödjande, kunskapsförmedlande/kunskapsutvecklande, konsultativt rådgivande samt granskande. Olika mötesplatser för forskning och praktik, som stimulerar till systematisk reflektion, självgranskning och lärande om den egna organisationen har utvecklats. Seminarier och konferenser anordnas regelbundet för brukare och praktiker kring aktuella och relevanta ämnen utifrån FoU-projekt, annan intressant forskning eller behov som fångas upp i olika nätverk. Ofta rör det sig om samarrangemang tillsammans med länsstyrelse, SKL, Socialstyrelsen eller andra intressenter och ofta till låg kostnad. FoU-cirklar kring angelägna teman och utvärderingsverkstäder anordnas regelbundet. Yrkesverksamma inspireras till att söka och ta del av befintlig forskning och kunskap som produceras av andra och ges också möjlighet att själva bedriva FoU-arbeten och på så vis utveckla ett utforskande och utvärderande förhållningssätt. 5

6 Det som i modellen kallas Kunskapsbildning och lärande i samverkan sker bland annat genom kollegial granskning som är en metod för lärande och erfarenhetsutbyte. Nätverksträffar av olika slag arrangeras i syfte att utbyta erfarenheter och ge tid till reflektion kollegor emellan. Många nätverk inkluderar brukare, kommun- och landstingsföreträdare och universitetsrepresentanter. På så sätt ger nätverksarbetet samtidigt professionell expertis och kunskapsutveckling. Handledning/konsultation vid uppföljningar, utvärderingar och för att formulera forskningsfrågor och genomföra FoU-arbeten erbjuds enskilt eller i grupp. Stöd för implementering av regionala eller nationella riktlinjer ges liksom metodstöd för implementering av bedömningsinstrument som till exempel ASI (Addiction Severity Index), DOK (Dokumentation Om Klienter) eller utredningsinstrument BBIC (Barns Behov i Centrum). Kunskaper, erfarenheter och resultat från FoU-arbeten sprids och diskuteras lokalt, regionalt, nationellt och internationellt genom nyhetsbrev, broschyrer, Internet, rapporter, vetenskapliga artiklar, avhandlingar etc. De flesta FoU-miljöer har skriftserier där FoU-arbeten publiceras. FoU-rapporterna har som regel seminariegranskats av yrkesverksamma med fackkunskaper inom det aktuella området liksom av forskare från universitet och högskolor. Rapporterna finns oftast i fulltext på Internet och används av kommuner och landsting men också som undervisningsmaterial vid högskolor och universitet. Utvecklingsmöjligheter I en evidensbaserad praktik krävs att man följer upp effekter lokalt. Att göra detta på ett systematiskt sätt är en förutsättning för att kunna använda resultaten för att utveckla verksamheter. Även insatser/metoder/behandlingar behöver beskrivas för att kunna utvärderas. Ett annat viktigt led i en evidensbaserad praktik är att beskriva professionens erfarenheter och omvandla dessa till beprövad erfarenhet så att även den kan användas i det praktiska arbetet. Detta görs i stor utsträckning redan idag men en hel del av de utvecklingsarbeten som pågår på lokal/regional nivå skulle kunna göras med flera FoUmiljöer i samverkan, eventuellt i samarbete med en nationell aktör. Jämförande studier Jämförande studier (med såväl kvantitativa som kvalitativa ansatser) skulle kunna genomföras i större utsträckning än idag. Genom Föreningen FoU Välfärd finns ett gott samarbete över hela landet och tillsammans täcker verksamheterna en stor del av Sveriges kommuner och därigenom finns ett stort underlag för jämförande studier. FoUmiljöerna kan vidare ha en roll i att utveckla arbetet med öppna jämförelser inom hela socialtjänsten, och med kompetens vid uppbyggnaden av regionala IT-plattformar. För att lyfta fram forskningsresultat behöver också fler kunskaps- och forskningsöversikter tas fram. 6

7 Kompletterande studier och kompetensutveckling FoU-miljöerna är oftast engagerade när det gäller statliga utvecklingssatsningar för socialtjänsten, till exempel Kompetensstegen, förebyggande hembesök och hemmaplanslösningar för barn och unga. Kunskaper och erfarenheter utifrån regionala och lokala fallstudier skulle kunna tas tillvara och komplettera varandra i större utsträckning än idag. Istället för många lokala studier och kompetensutvecklingsinsatser av lokal karaktär skulle FoU-miljöerna arbeta utifrån större temaområden där man fokuserar på olika viktiga frågeställningar inom ett område. Utveckling av en virtuell miljö, lärplattformar, metoder för distansutbildningar med mera skulle kunna understödja en sådan utveckling. Verksamhetsutveckling FoU-miljöer skulle i ännu högre utsträckning än idag kunna bidra med forskning och FoU-arbeten vid verksamhetsutveckling inom kommuner och landsting. Den sortens FoU-arbete kan initieras både regionalt och nationellt och ske såväl genom kunskapsframtagningar före beslut som uppföljningar efter beslut. Utvärderingar i form av följeforskning är ett sådant exempel liksom stöd och/eller utvärdering av implementering av nya arbetssätt och metoder. Stöd i kvalitetsutvecklingsarbete på organisations- och individnivå pågår på flera håll med stöd av FoU-miljöer. Att förstå och implementera ett evidensbaserat arbetssätt måste med nödvändighet inbegripa organisationsnivån. Möjligheter till informationssökning Ett centralt inslag i en evidensbaserad praktik är möjligheter till informationssökning i relevanta databaser för att söka aktuell forskningsinformation. Något som tillhandahålls av hälso- och sjukvården genom medicinska bibliotek och professionella bibliotekarier men som inte finns inom kommunernas vård- och omsorgsverksamheter. Det är naturliga inslag på universiteten och är förenade med kostnader. Även FoU-miljöerna behöver ha tillgång till dessa för att på ett trovärdigt sätt kunna ge stöd i forskningsoch utvecklingsfrågor. Systematiserat stöd till delade tjänster/kombinationstjänster Kompetens- och kunskapsutveckling förväntas ske när man i högre utsträckning än tidigare utnyttjar forskarkompetens i kommunala verksamheter. Kommundoktorer och delade tjänster kan vara ett recept för att skapa mer kunskap och bidra till en mer kunskapsbaserad kultur inom socialtjänsten. Vidare bör vikten av mångvetenskaplighet och mångprofessionalitet betonas att samverkan skall ske mellan olika forskargrupper men också mellan forskargrupper och företrädare för olika professioner i kommunen. Detta innebär att nya samarbetskonstellationer kan formeras och att kunskapsutvecklingen blir än mer innovativ samtidigt som kunskapen görs mer tillgänglig i verksamheterna, se vidare nedan. Att göra forskningsresultat tillgängliga Ett realistiskt förväntat resultat av den forskning som bedrivs är viktigt. Det finns mycket förutfattade meningar om forskning bland icke-forskare, vilket gör att man 7

8 både är skeptisk och förväntar sig storverk. En evidensbaserad praktik innebär att väga samman kunskap från flera kunskapskällor (professionen, brukaren och forskningen). Sammanvägningen ställer krav på den professionelle och det behövs tillgång till forskningsutbildad personal. Det behövs en översättning av forskningsresultat, som exempelvis vetenskapsjournalister, informatörer och andra gränsgångare kan bidra med. Att presentera forskningsinformation på ett sätt så att den sociala praktiken lätt kan ta del av den och använda den i arbetet är en utmaning. Ett webbaserat vårdverktyg inom hälso- och sjukvården har sin motsvarighet i socialtjänstverktyget ( Lättillgänglig och användbar information för praktiker kombinerad med forskningsinformation ett arbete som behöver utvecklas Denna skrivelse har, på uppdrag av styrelsen för FoU Välfärd, utarbetats av: Karin Alexanderson, Dalarnas forskningsråd Martin Börjeson, FoU-Södertörn Elisabeth Hajtowitz, FoU i Väst/GR Ulf Hyvönen, Utvecklings- och fältforskningsenheten vid Umeå socialtjänst (UFFE) Per-Åke Karlsson, FoU Sjuhärad Välfärd Karen Lagercrantz, FoU Skåne /Kommunförbundet Skåne Märit Malmberg Nord, FoU i Väst/GR Eva Rönnbäck, FoU Västernorrland Sven Erik Wånell, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Välfärd 8