Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

1(13) Underlag för systematiskt kvalitetsarbete Enhet: Förskolan Tåget Ansvarig: Catharina Schill

2(13) LÄSÅRETS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2012-13 Prioriterade mål Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Prioriterade mål Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Prioriterade mål Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn: utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.

3(13) Åtgärder för läsåret 2012-13 Planerade insatser Normer och värden Vi kommer kalla det gemensamma arbetet Hjärta, Molnet och Solen, HMS, och fortsätta arbeta med detta i kombination med de övriga delarna vi beskrev i insatser. Koppla musik, sånger, handdockor, sagor, flanoberättelser, rörelse och lekar som komplement till de fem känslorna: Glädje, Ledsnad, Ilska, Rädsla och Överraskning/Förvåning. Arbetet med att fördjupa innebörden av dessa känslor och att möta nya känslor kommer att ske utifrån barnens intresse och utveckling. Vi kommer att välja ut ett antal nyckelbegrepp som ska genomsyra detta arbete och verksamheten. Vi kommer att väva in detta i vårt temaarbete om Alfons Åberg. Planerade insatser Utveckling och lärande Utveckla temarum både i inomhus och utomhusmiljön så att barnen får utmaningar både utifrån deras ålder och utifrån deras intressen. Så att det sker en progression i lärandet för barnen. Vara medskapande pedagoger som utvecklar den planerade verksamheten utifrån barnens frågeställningar, tankar och intressen. När vi introducerar de olika rummen för barnen planerar vi att pedagogerna ska vara delaktiga i leken. I temaarbetet tänker vi arbeta mycket med estetiska uttrycksformer såsom drama, musik och skapande såväl inne som ute. I skapandet vävs matematiska begrepp in såsom t ex mätning, storlek och mängd. Vi har förändrat vårt matterum så att det ska vara mer inbjudande och vill arbeta aktivt för att fler barn ska välja det rummet. I temat Alfons tänker vi väva in våra prioriterade mål i olika situationer som Alfons befinner sig i. Förskolebussen kommer vara ytterligare en arena som vi använder för att arbeta med dessa mål i kombination med utepedagogiken. Våra temarum inne och ute ger också förutsättningar för ett bra arbete kring utveckling och lärande. I skolområdet har vi kommit överrens om följande två frågeställningar och titta på två påståenden från BRUK för förskolan 1. Kan man se skillnad på hur arbetet med utveckling och lärande innan den reviderade läroplanen jämfört med nu? 2. Vilka kvalitetshöjningar har ni sett? 3. Barnen ställs succesivt inför nya utmaningar för att öka deras förståelse för och kunskap om sig själv och omvärlden genom att pröva, utforska, experimentera. 4. Vi är lyhörda för barnens olika erfarenheter och olika förståelse av verkligheten och använder därför olika pedagogiska tekniker så att deras förståelse av världen fördjupas och breddas. Planerade insatser Barns inflytande Ge barnen en tydlig introduktion kring inflytande och delaktighet. Vad betyder begreppen och hur arbetar vi med dessa, dvs. tydliga yttre ramar för planerade insatser Låta barnen vara mer delaktiga i dokumentationen av verksamheten genom vårt projekt kring ipad-användandet i förskolan. Ge de äldre barnen möjlighet att vid återkommande tillfällen kartlägga och reflektera över

4(13) lärande miljön. Observera lärande miljön utifrån de yngre barnens val av aktiviteter och material och förändra dessa vid behov. Här behöver någon form av yttre ramar skapas. Pedagogerna kommer ha återkommande diskussioner kring barnens möjlighet att göra medvetna val och kring vikten av att man som pedagog är en god förebild i alla de olika lärmiljöerna som erbjuds. Att även ge de yngre barnen möjlighet att använda någon form av tavla för val av aktiviteter. Alla barn uppmuntras att göra egna val vid flera tillfällen under dagen såsom t ex. matsituationer, val av lek, val av bok, val av kamrat mm. Barnen får vid återkommande tillfällen prova olika former av demokratiska processer b l a. genom att rösta och dikutera vad majoritetsbeslut innebär. I skolområdet kom vi fram till två gemensamma frågeställningar 1. Vad har man som barn/elev inflytande över? 2. Vad vill man som barn/elev ha mer inflytande över? Resultat av detta arbete Normer och värden Vi har fortsatt vårt värdegrundsarbete med HMS och det är ett välkänt begrepp såväl på förskolorna som i förskoleklasserna i Stångby. Vi kan genom barngruppsobservationer i vardagen, digitala enkäter med våra äldsta barn och intervjufrågor till barnen se att de har förståelse för sina känslor och känslouttryck och förmåga att förmedla dessa samt förmågan att ta hänsyn till och hjälpa varandra. Ett tydligt resultat av att vi lyckats med värdegrundsarbetet anser vi är att vi även från skolan fått bekräftat denna bild av barnen som lämnas till förskoleklass. Vi har valt nyckelbegrepp till verksamheten men dessa blev aldrig levande i vardagen så här har vi ett arbete att göra. Vi ser även genom våra reflektioner att man på ett bra sätt använder olika former av estetiska uttrycksformer för att arbeta med de olika känslorna. Vi ser att det funnits många tillfällen då vi kunnat väva in normer och värden i vårt temaarbete framför allt för de äldre barnen. Utveckling och lärande Vi har fokuserat mycket på vår miljö och arbetat mycket med våra temarum under året. Dessa har introducerats på olika vis av pedagogerna, barnen har till viss del varit med och skapat rummens form och innehåll längs resan, de har varit med och reflekterat kring rummen. Rummen utgår från målen i läroplanen och barnens intressen och behov. Vi märker att barnen är intresserad av miljön. De testar gärna nya material som erbjuds. Barnen utforskar miljön både enskilt och i samspel med andra. Vi märker även att de förslag som barnen kommit med när det gäller nytt material osv används flitigt och att det har utvecklat barnens lek. Vi anser att man är medskapande pedagoger som ger barnen ett stort utrymme att påverka verksamheten utifrån deras erfarenheter och intressen. Temaarbete har gett barnen många möjligheter att prova olika estetiska uttrycksformer, använda sin fin och grovmotorik såväl som utveckla språk, matematik och naturvetenskap i vardagen. När det gäller de gemensamma frågeställningarna kan vi se att den reviderade läroplanen och dess i huvudsak tydligare mål, avspeglas i våra temarum och hur vi bygger upp dessa. Det finns en tydlig

5(13) tanke bakom rummens uppbyggnad, vilket material som erbjuds och på vilket sätt. Även rummens namn har tydliggjort vilket område som omfattas av rummet exempelvis vårt gamla Byggrum är numera Teknikrum, med en annan bredd utifrån målen i läroplanen. De tydligare målen och arbetet med naturvetenskap och matematik har gett oss ett bättre och mer naturligt begrepps- och ordförråd som vi använder oss av tillsammans med barnen, även under vår utevistelse. Den ökade fokusen på uppföljning, utvärdering och utveckling i läroplanen gör också utvecklingsarbetet tydligare. Utifrån frågeställningarna och BRUK påståendena kan vi se skillnader och kvalitetshöjningar i och med våra temarums förändringar. T ex. i Naturrummet där mycket spännande och utvecklande aktiviteter har ägt rum. Det är ett rum med hög vuxennärvaro och där barnen utifrån den erbjudna aktiviteten har hittat egna utmaningar och undersökningar vid sidan om som har intresserat dem. Vi upplever också att det är ett rum där barnen gärna stannar längre och där det finns många olika saker att fokusera på, på olika nivåer. Det är också ett mångsidigt rum där många kunskaper inom olika områden erövras. Det är det vetenskapliga arbetssättet som är i fokus, med hypotes, försök, utvärdering, men barnen har även jobbat mycket med tillexempel matematik och skapande genom att kategorisera, räkna, ordna, lägesbegrepp, blanda färger, prata kring färger och former etc. Det finns temarum med material anpassat för yngre barn och temarum anpassat för de äldre barnen så det sker en progression i lärandet. Vardagen är full av tillfällen för att få prova, utforska och experimentera både i vardagssituationer såväl som i organiserad form. I de olika rummen får barnen prova många olika tekniker som ökar, breddar och fördjupar deras förståelse. Barns inflytande Den tydliga introduktionen har gett barnen förståelse för att de har rätt till inflytande men att man inte kan få vara med i alla beslutsprocesser. Vi ser att barnen förstår begreppen men själv hellre använder ord som att vara med och bestämma om. Vi ser att dokumentationen förenklas betydligt med användandet av ipads under det gånga året har det framför allt varit pedagogerna som använt verktyget. Det har funnits fler återkommande tillfällen för kartläggning och reflektion av lärande miljön så att barnen har haft möjlighet att påverka rummen och dess innehåll. Vi hör att barnen uttrycker att de får vara delaktiga i arbetet med temarummen. Av observationerna har vi också sett att de yngre barnen får möjlighet att påverka rummen och dess innehåll, då vi förändra utifrån resultatet av barnens lekmönster. Vi har provat olika former av valsituationer för barnen men inte riktigt hittat en användbar form. Det har funnits flera tillfällen och konstellationer där barnens möjlighet till medvetna val och den vuxnes roll har diskuterats. Olika tillfällen för demokratiska beslut är återkommande i vardagen för barnen t ex. val av plats för utedag, namn på grupper, vilka rum som ska vara öppna mm Utifrån de två frågeställningarna ser vi att barnen har många tillfällen de anser sig ha inflytande kring såsom val av rum, kamrater, lekar, sånger, frukt, mat, klädval. Det dem pratar om att de vill ha mer inflytande över är material i vissa rum och om de ska vara inne eller ute. Vissa barn anser dock att det är för många val de ställs inför.

6(13) Analys av detta arbete Normer och värden Att ha ett tydligt gemensamt värdegrundsarbete på sin förskola ger en gemensam grund att stå på för såväl barn som pedagoger. När vi nu arbetat med ramarna kring normer och värden över förskolegränserna i Stångby så ser vi att när barnen sedan blandas i förskoleklasserna så har de alla samma gemensamma grund oavsett förskola. Det ger barn såväl som pedagoger i skolan en trygghet och en bra start för det fortsatta värdegrundsarbetet. Att ha gemensamma begrepp såsom hjärtat, molnet och solen som förs vidare till skolan underlättar för barnen då de känner igen en del av de sociala spelreglerna genom begreppen. Flera av nyckelbegrepp vi valde är inte kända för alla barn, pedagoger och föräldrar så som vi önskade och de genomsyra inte heller verksamheten. En stor anledning till detta är att vi inte arbetat med dem i personalgruppen såsom vi gjort med begreppen hjärtat, molnet och solen. Att välja fina ord på pappret är en sak men att få dem att genomsyra verksamheten i vardagen en helt annan. Vi ser att vi behöver välja orden gemensamt i Stångby och gå igenom vad som är rimliga nyckelbegrepp för respektive åldersgrupp. Kanske bör man även ha vissa nyckelbegrepp för pedagogerna för att vi ska tala ett gemensamt språk. I pedagogiska diskussioner behöver vi prata vidare om begreppen och dess innebörd. Att ge barnen många olika metoder och möjligheter att uttrycka sina känslor på och ha det som ett komplement till det talade språket har gett alla barn chans att uttrycka sig. Här ser vi att vi även skulle kunna använda oss av teckenkommunikation som ett bra komplement. Vi valet av tema Alfons Åberg såg vi många delar av värdegrundsarbetet som på ett naturligt sätt skulle kunna vävas in i temat. Om vi gör en jämförelse mellan de yngre och äldre barnen fanns många möjligheter till det framför allt hos de äldre som känner igen sig själv och aktiviteterna som sker i Alfons liv. Det ger dem möjlighet att utifrån temat reflektera över sin egen vardag. För de yngre barnen blev Alfons mer en docka som var med i verksamheten i såväl sångstunder som sagoläsning och rörelseaktiviteter. Här ser vi att man kanske ska tänka annorlunda kring att startat ett tema så tidigt som vi gjorde i år då det försvåra barnens möjlighet till delaktighet i temaarbetets utformning. Utveckling och lärande När det gäller temarummen ser vi att vuxennärvaron spelar stor roll för hur ett rum utnyttjas, likaså introduktionen av rummen. Då vi vuxna har känt oss säkra och positiva i rummet, har detta speglats hos barnen. Tankar som är viktiga att ta med sig när man reflekterar kring de olika rummen är: Är rummen tydliga för barnen? Har vi försökt att introducera dem på samma sätt? Är vi tydliga med vilka rum som är tillgängliga när vi gör valen? Behovet av begränsning av rum och material? Tillför allt material något? Vilket syfte har rummet? Vad vill vi att barnen ska utveckla där? Vad är min roll som vuxen? Temaarbetet har gett barnen en blandning av alla de olika delarna under utveckling och lärande. Vi ser att detta skapar en helhet där inte varje del såsom helhet och allsidighet, språk och kommunikation, matematik samt naturvetenskap och teknik är ett område för sig utan allt vävs samman. På samma sätt vävs normer och värden samt barns inflytande in i temat på ett bra sätt. Vi funder dock på om temaarbetet istället utgår från fokusområdena i årsklockan och man i dessa hittar mindre projekt/temaarbeten att arbeta med och då inte känner att arbetet blir så styrt och insatserna så snäva som vi i år tillviss del upplevt dem. Vi försöker skapa så många lärsituationer i vardagen som möjligt och jämför vi med innan den reviderade läroplanen kom kan vi se att vi nu har höjt kvaliteten på både miljö, material och

7(13) begrepp. Det gör att vi försöker se det kompetenta barnet i alla vardags situationer och möta dem med rätt ordval och termer för olika saker. Tidigare var vi inte fullt så medvetna om detta som vi är nu. För att ytterligare höja kvaliteten försöker vi vara duktiga på att ta tillvara kompetenserna som finns på en förskola och dela dem med varandra genom att kompetensutveckla varandra vid olika tillfällen. Barns inflytande Kring orden inflytande och delaktiget har många diskussioner förts om det viktiga är att förstå begreppen och/eller använda dem eller om man lika gärna kan använda ord som att få bestämma i vardagligt tal. Om vi jämför med begreppen hjärtat, molnet och solen i arbetet med normer och värden borde vi ha något liknande här utifrån barnens olika åldrar för att förtydliga begreppen. Ett nytt verktyg som ipads måste arbetas in i verksamheten under en tid och det har vi gjort under läsåret 2012/2013 så nu är alla pedagoger bekväma med det. Barnen har provat dem och uppskattar dem mycket då det är mycket lättare att använda jämfört med en digitalkamera. Vi ser dock att de är lite stora och har kommit fram till att vi behöver köpa in några ipad mini för att möta barnens behov gällande storlek på verktyget. Vi ser att dessa blir mer lätt hanterligt för barnen men att de vanliga ipadsen är lättare att använda kring samarbetsövningar. Många av rummen ändrar form och karaktär under året utifrån barnens intressen. Om vi jämför med tidigare så ser vi att det här göra att barnen fördelar sig på ett bra sätt i alla rummen och att alla rum är intressanta för barnen. För att detta arbete ska kunna fungera är den centralt belägna tavlan där de äldre barnen väljer aktiviteter ett viktigt redskap. Vi har provat olika former av möjligheter till val för de yngre barnen t ex. genom valkort, bilder på aktiviter man kan välja mellan, och faktiska saker som t ex. pensel (ateljé) och boll (rörelse)att välja mellan. Vi ser att det fungera väl för de yngsta barnen men det blir inte lika tydligt som tavlan för här väljs aktivitet och inte rum med flera aktiviteter i. Därför vill vi fortsätta funderingarna och utformandet av en tavla även för de yngre barnen. Vi har haft många diskussioner om att vara en god förebild i alla olika lärmiljöerna och även om hur många val och vilken typ av val barn klarar av. Vi ser att vi har lite olika perspektiv på dessa frågor och känner att vi behöver viss forskningsanknytning för att känna oss trygga i våra beslut. I vardagen försöker vi använda olika former när vi röstar som t ex. med sten, bild på sig själv eller handuppräckning. Detta för att tydliggöra hur valresultatet ser ut och kunna diskutera vad det innebär. Att välja vid tavlan innebär också en form av demokratisk process där man behöver diskutera resultatet och konsekvenserna av det. Vi ser att detta ger barnen en tydlig bild av att man måste följa majoritetsbeslut och gemensamma regler men att man alltid ska få förklarat för sig vad som föranleder dessa. För att detta ska kunna vara möjligt ser vi att det är viktigt med tydliga yttre ramar för såväl barn som pedagog. Utifrån de gemensamma frågeställningarna ser vi att barnen anser sig ha många tillfällen de får ha inflytande kring. Vi ser dock att kring inköp av material skulle de kunna få vara med än tydligare än idag genom att t ex. titta i kataloger o få önska material. Vi vill dock tydligt poängtera för barnen att allt kan man inte ha inflytande kring t ex inte alltid om man vill vara inne eller ute. Vi ser också ett dilemma i att barnen får för många valsituationer och kanske inte tydliga sådana. Hur jobbar vi vidare i denna fråga? Kan föreläsning ge en tydligare bild för oss hur vi ska tänka.

8(13) NÄSTKOMMANDE ÅRS VERKSAMHETSPLAN Mål för läsåret 2013-14 Normer och värden: 2.1 Normer och värden (Lpfö 98 rev 2010 sidan 8-9) Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Utveckling och lärande: 2.2 Utveckling och lärande (Lpfö 98 rev 2010 sidan 9-12) Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Barns inflytande: 2.3 Barns inflytande (Lpfö 98 rev 2010 sidan 12) I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö

9(13) Planerade åtgärder Normer och värden: Fortsatt värdegrundsarbete utifrån HMS, hjärtat, molnet och solen som vi beskrivit under förutsättningar. Ett exempel på en aktivitet är att alla barngrupperna utifrån sina förutsättningar skapar nya hjärtan, moln och solar som de fyller med ord, bilder och handlingar på de känslor som de förknippar med dessa symboler. Föräldrarna får också möjlighet att tala om vad de tror att deras barn mår bra och blir glad av på förskolan på höstens föräldramöte. Vi kommer att genomföra en må-bra vecka för alla barnen. Där barnen kommer att få olika sinnliga och praktiska upplevelser som förhoppningsvis gör att barnen mår gott. Vi kommer att ta fram nyckelbegrepp som genomsyra värdegrundsarbetet och som följer med barnen vid övergångar såväl inom förskolan som till förskoleklass. Vi har skapat en värdegrundsgrupp med pedagoger från samtliga förskolor i Stångby som kommer fokusera på att ta fram material och underlag för att arbeta med frågor kring normer och värden. Denna grupp kommer också vid återkommande tillfällen träffa skolans värdegrundsgrupp i Stångby för att diskutera värdegrundsfrågor i ett 1-12 års perspektiv. För att se vilka resultat vårt arbete har gett genomför vi dokumentation och reflektion med såväl barn som vuxna samt barnintervjuer, barngruppsobservationer, kartläggningar av miljön och föräldraenkät utifrån givna underlag som värdegrundsgruppen tar fram. Personalen bearbetar också ett antal utvalda BRUK-frågor för att självskatta sitt arbete. Utveckling och lärande Att fortsätta arbeta med temarummen såsom vi beskriver i förutsättningar. Att arbeta med våra nya Grön Flagg områden utifrån vår handlingsplan Grön Flagg. Att arbeta tematiskt utifrån läroplanens alla delar genom att vara medskapande pedagoger som är lyhörda inför barnens frågeställningar, tankar och intressen. Våra IKT- pedagoger i förskola och skola Stångby arbetar nu tillsammans som en IKT-grupp i området, i ett 1-12 års perspektiv. Under hösten kommer de att starta upp sitt arbete med en IKTkväll med syfte att inspirera verksamheterna. Vi kommer att ta fram nyckelbegrepp som genomsyra arbetet med utveckling och lärande och som följer med barnen vid övergångar såväl inom förskolan som till förskoleklass. För att se vilka resultat vårt arbete har gett genomför vi dokumentation och reflektion med såväl barn som vuxna samt barngruppsobservationer. Vi arbetar tematiskt och för dialog med barngruppen under detta arbete för att föra temaarbetet framåt utifrån barnens behov och intresse. Personalen bearbetar också ett antal utvalda BRUK-frågor för att självskatta sitt arbete. Barns inflytande Fortsätta arbetet med barns möjlighet till inflytande och delaktighet i sin vardag såsom vi beskriver i förutsättningar. Att tavlan ska ha en centralroll i den vardagliga verksamheten oavsett barnens ålder. Att barnen med växande ålder ska bli mer och mer delaktiga i dokumentation genom användandet av ipads. Att ta fram dokument och en tydlig tidsram för att återkommande reflektera över den pedagogiska miljön direkt/indirekt tillsammans med barnen. Vi kommer att ta fram nyckelbegrepp som genomsyra arbetet kring barns inflytande och delaktighet och som följer med barnen vid övergångar såväl inom förskolan som till förskoleklass.

10(13) För att se vilka resultat vi uppnår genomför vi dokumentation och reflektion med såväl barn som vuxna samt barnintervjuer om temarummen och dess innehåll, barngruppsobservationer, barnintervjuer kring vad de har och de vill ha inflytande kring på förskolan och vi använder även en digitalenkät för de äldsta barnen. För att ta del av föräldrarnas åsikter av verksamhetens form och innehåll har vi olika forum såsom t ex. föräldramöte där förskolechefen medverkar och förskolekonferens. Här har föräldrarna möjlighet att framföra sina åsikter som tas i beaktande innan beslut fattas. Personalen bearbetar också ett antal utvalda BRUK-frågor för att självskatta sitt arbete. Effekter vi vill uppnå Normer och värden Vi tror att effekten av de planerade insatserna utvecklar barnens förmåga att reflektera över och ta ställning till livsfrågor i vardagen. De ger även barnen möjlighet att kunna uttrycka och förstå sina egna känslor samt tolka andras och genom detta visa empati och förståelse gentemot varandra. Våra planerade insatser ligger också till grund för arbete med den årliga planen mot kränkande behandling. Utveckling och lärande Vi tror att effekten av de planerade insatserna blir att barnen erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande men även genom att de får möjlighet att iaktta, samtala och reflektera med kamrater och medskapande vuxna. Barnen ges stöd i att utveckla en tro på sig själva och sin egen kompetens att vilja, våga och kunna utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. Barns inflytande Vi tror att effekten av de planerade insatserna blir att barnen utifrån sin förmåga ges möjlighet att få en förståelse för vad det innebär att leva i ett demokratiskt samhälle. De ger även möjlighet till ett växande ansvar och intresse hos barnet att våga stå för sina åsikter och för att på sikt aktivt delta i samhällslivet. Kännetecken på dessa effekter Normer och värden Är att barnen i olika situationer ska kunna uttrycka Jag känner Utveckling och lärande Är att barnen i olika situationer ska kunna uttrycka Jag kan Barns inflytande Är att barnen i olika situationer ska kunna uttrycka Jag tycker

11(13) Plan för systematiskt kvalitetsarbete För att få ett fungerande systematiska kvalitetsarbete använder vi oss av vår årsklocka. I år vill vi synliggöra detta arbete för att barn och föräldrar ska bli mer delaktiga och kommer därför att på varje avdelning sätta upp årsklockan på en dokumentationsvägg. Här kommer vi visa mål, insatser, dokumentation och reflektion inom respektive fokusområde. Normer och värden augusti- oktober, Barns inflytande november-februari och Utveckling och lärande mars-juni. Här är reflektionsveckorna ett mycket viktigt inslag. Vi har fått utmärkelsen Förskola Hållbar utveckling och har fått vår handlingsplan för Grön Flagg godkänd. Arbetet med dessa genomsyra hela vår verksamhet och ligger till grund för våra prioriterade mål och planerade insatser. Ledningsgrupp (förskola-skola) i Stångby har identifierat följande utvecklingsområden i ett 1-12 års perspektiv i verksamheten under året. Språkligt Teckenkommunikation används i förskolan och bör också användas i skolan. Bornholmsmodellen används i skolan och bör användas även på förskolan. Detta för att ge en tydlig språklig utveckling för alla barn där vi ser progression i lärandet. Matematik Hur får vi matematiken att vara laborativ i de yngre åren för att sen göra en bra övergång till den mer abstrakt matematik. Hur blir detta ett tydligt språk för barnen där de förstår varför och hur man använder det. Naturvetenskap Hur använder vi de naturvetenskapliga begreppen i tidiga åldrar så det blir naturliga i vardagen för barnen. Detta för att få en förståelse för begreppen och våga prova, utforska och experimentera. Helhet och allsidighet (Motorik, skapande, drama samt bild och form) Ge barnen utmaningar att våga, vilja och kunna vara kreativa genom att använda olika estetiska uttrycksformer. Här vill vi också att alla delarna, språkligt, matematik och naturvetenskap ska vävas in i ämnena. Hur arbetar vi vidare med dessa frågor, var befinner vi oss och vart vill vi i Stångby? Hur planerar vi kompetensutveckling och hur skapar vi intressanta pedagogiska caféer? Detta är frågeställningar vi kommer att diskutera under läsåret. Vi kommer att utgå från vår gemensamma barnsyn som vi har utarbetat för förskola skola i Stångby samt våra fyra gemensamma nyckelbegrepp livslångt lärande, hållbar utveckling, dokumentera och reflektera. Vi kommer att ha vissa gemensamma pedagogiska kvällar som sammanfaller med APT för att kunna följa upp det systematiska kvalitetsarbetet. Vi kommer även fortsätta med våra olika forum för alla medarbetarna på förskolorna för att utveckla verksamhetens form och innehåll utifrån våra styrdokument. Se hur dessa beskrivs i förutsättningar. Vi utgår från vår handlingsplan i medarbetarenkäten och medarbetarsamtalen för att följa upp medarbetarnas respektive tankar och önskemål för egen utveckling och för att se vad varje individ kan bidra med. Kompetensutvecklings satsningar under läsåret 2013-2014 I år kommer vi satsa dels på intern utbildning av pedagoger för pedagoger genom TAKK, Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation och Äventyrspedagog. Naturskolan håller i ha en ny omgång av grundutbildningen i Utepedagogik för de som inte gått den tidigare. Vi kommer även att anordna en gemensam föreläsning kring demokratiuppdraget i ett 1-12 års perspektiv för samtlig personal i Stångby. Denna kommer att hållas av Elisabeth Arnér.

12(13) För att bredda och fördjupa arbetmed Uppföljning, utvärdering och utveckling har vi gjort en satsning på förskolelyftet för sju pedagoger som kommer gå kursen Dokumenter, följa upp, utvärdera och utveckla förskolans kvalitet vid Malmö högskola. För att ytterligare fördjupa våra kunskaper om det systematiska kvalitetsarbetet kommer de båda förskolecheferna i Stångby att gå kursen Leda och organisera det systematiska kvalitetsarbete - förskolechefens ansvar för förskolans kvalitet vid Malmö Högskola.

13(13) KOMMENTERA Personalens delaktighet Se ovan Elevers och föräldrars delaktighet Se ovan