EXAMENSARBETE. Affärsänglars identifiering av investeringsobjekt identifikationsprocess och sökvägar. Jenny Fredriksson, Catarina Johansson

2001:032 EXAMENSARBETE Affärsänglars identifiering av investeringsobjekt identifikationsprocess och sökvägar Jenny Fredriksson, Catarina Johansson Ekonomprogrammet D-nivå Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Ekonomistyrning 2001:032 ISSN: 1404-5508 ISRN: LTU-SHU-EX--01/032--SE

FÖRORD Intresset för ämnet som behandlas i denna uppsats väcktes genom att en av oss uppsatsförfattare läste kursen Finansiell bedömning vid Luleå tekniska universitet under hösten 2000. En viktig del av kursen behandlade riskkapital i olika former och i detta ingick Affärsänglar. Vi beslutade att undersöka hur identifiering av investeringsobjekt går till för Affärsänglar samt vilka sökvägar som är dominerande. Detta var en utmaning eftersom litteraturen gällande detta är väldigt begränsad, vi bidrar därför till litteraturen på området genom denna uppsats. Vi vill tacka alla som har hjälpt oss att komma i kontakt med de Affärsänglar vi intervjuat i uppsatsen, det vill säga de berörda vid ALMI i Luleå och nätverket Connect i Norr och Väst. Vi vill även tacka de Affärsänglar som tagit sig tid att ställa upp i vår undersökning. Luleå, 14 januari 2001 Jenny Fredriksson Catarina Johansson

SAMMANFATTNING Affärsänglar är ett relativt nytt begrepp på dagens riskkapitalmarknad. Affärsänglar är privatpersoner som investerar kapital i nystartade tillväxtföretag och tar aktiv del i verksamheten. Det finns relativt lite beskrivet om hur Affärsänglar identifierar sina investeringsobjekt eftersom detta är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Affärsänglar kan identifiera sina investeringsobjekt, vilka sökvägar som kan vara viktiga för dem samt varför dessa sökvägar är viktiga. För att undersöka detta genomfördes fallstudier där tre Affärsänglar intervjuades via telefon. Litteraturen indikerade tre dominerande sökvägar, vilka var nätverk, aktivt sökande av Affärsängeln samt inskickade affärsplaner från entreprenörer. Det konstateras i uppsatsen att nätverk verkar vara den vanligaste sökvägen för Affärsänglar, och då framförallt personliga nätverk eftersom förtroende är väldigt viktigt i identifikationsprocessen. Endast en hade självt sökt aktivt och ingen av de tre intervjuade Affärsänglarna hade använt inskickade affärsplaner som sökväg.

ABSTRACT Business Angels is a relatively new concept in the Venture Capital market. Business Angels are individuals who invest capital in start-up companies with growth-potential and they take an active part in the day-to-day operations. There is a relatively small amount of literature available on how Business Angels identify their investment objects since they are a relatively new phenomenon in Sweden. The object with this thesis is to describe how it is possible for Business Angels to identify their investment objects, which sources that can be important for them when they want to identify investment object and why these sources of identification can be important. To investigate this, case studies were conducted where three Business Angels were interviewed over the phone. The literature indicated that three sources of identification were dominating. They were: networks, active search by Business Angels and submitted business plans by entrepreneurs. It is concluded in this thesis that networks seem to be the most common source of identification by Business Angels, and personal networks are used in particular, since trust is very important. Only one of the interviewed Business Angels had been seeking actively himself and none of the interviewed had used submitted business plans as a source of identification.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 INLEDNING... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Problemdiskussion... 1 1.3 Syfte... 3 1.4 Definitioner... 3 1.5 Disposition... 4 2 METOD... 5 2.1 Undersökningsansats och angreppssätt... 5 2.2 Litteraturstudie... 6 2.3 Undersökningsmodell... 6 2.3.1 Urval... 6 2.4 Datainsamlingsmetod... 7 2.4.1 Intervjuguide... 8 2.5 Metodproblem... 8 3 TEORI... 10 3.1 Riskkapital... 10 3.1.1 Venture Capital bolag... 10 3.2 Affärsänglar... 11 3.3 Identifikation av investeringsobjekt... 12 3.4 Nätverk... 13 3.4.1 Formella nätverk... 13 3.4.2 Irrationalitet och informella nätverk... 14 3.5 Förtroendets betydelse... 15 3.5.1 Villkor för förtroende... 15 3.5.2 Snabbt förtroende... 16 3.5.3 Olika typer av förtroende... 17 3.6 Sammanfattande tolkningsram... 18 4 EMPIRI... 19 4.1 Affärsängel 1... 19 4.1.1 Intervjuresultat... 19 4.2 Affärsängel 2... 21 4.2.1 Intervjuresultat... 21 4.3 Affärsängel 3... 24 4.3.1 Intervjuresultat... 24 5 ANALYS... 28 5.1 Sammanfattande tolkningsram... 28 5.2 Affärsänglar... 28 5.3 Identifikation av investeringsobjekt... 29 5.3.1 Nätverk... 30 5.3.2 Aktivt sökande... 32 5.3.3 Affärsplan... 32 5.4 Förtroendets betydelse... 33 6 AVSLUTNING... 35 6.1 Slutsatser... 35 6.2 Förslag till fortsatta studier... 36

REFERENSLISTA Bilaga 1 Undersökningsmall Bilaga 2 Intervjuguide

1 INLEDNING I det här kapitlet behandlas varför det är intressant att studera hur Affärsänglar identifierar sina investeringsobjekt. Vidare redogörs för uppsatsens syfte, avgränsningar, definitioner och disposition. 1.1 Bakgrund I företagens utvecklingsfaser finns ett stort antal olika finansieringsformer att välja mellan. Bankfinansiering var länge dominerande på den svenska kapitalmarknaden, men bankerna tilläts inte tillhandahålla riskkapital åt företag, vilket de fortfarande inte tillåts göra. (Industriförbundet och NUTEK, 1998) Riskkapital innebär företagets egna kapital på grund av den risk som företagsägaren tar i förhållande till övriga finansiärer i företaget eftersom detta kapital först tas i anspråk vid obestånd. Till riskkapitalinvesteringar räknas nyintroduktioner på börsen och olika former av så kallat Venture Capital, det vill säga en aktör som tillhandahåller kapital utan säkerhet. (Isaksson, 1997) På 70-talet minskade tillväxten i den svenska ekonomin och den industriella produktionen i landet föll med 25 procent på tio år. Den svenska staten såg Venture Capital industrin som ett av verktygen för att ta landet ur krisen och den ursprungliga utvecklingen av en Venture Capital industri i Sverige gjordes med marknadsinblandning av den svenska staten. Redan 1973 hade det första halv-privata Venture Capital bolaget skapats. Staten skapade också nya, eller omformade existerande organisationer som skulle tillhandahålla riskkapital till potentiella entreprenörer. (Karaömerlioglu och Jacobsson, 1999) Utvecklingen gick fort framåt och 1999 fanns det i Sverige cirka 140 olika stödformer som kunde utnyttjas av svenska företag, varav flertalet dock var okända för företagen. (Braunerhjelm, 1999) 1.2 Problemdiskussion Venture Capital bolag har utvecklats starkt på den svenska riskkapitalmarknaden under 90-talet och Sveriges Venture Capital industri har vuxit till att bli den fjärde största inom OECD. (Karaömerlioglu och Jacobsson, 1999). Venture Capital investeras i onoterade företags egna kapital och karaktäriseras av ett aktivt engagemang i det företag i vilket investeringen sker. Venture Capital består inte enbart av kapital utan innehåller även kompetens och kontakter. Detta innebär att den som tillhandahåller denna form av riskkapital med sitt kunnande om branschen eller företagande i stort hjälper företaget att utvecklas samtidigt som denne delar med sig av sitt kontaktnät som kan vara till hjälp för företaget. System som, förutom kapital, innehåller både kompetens och kontakter är önskvärda och benämns kompetent kapital. (Industriförbundet och NUTEK, 1998) Jenny Fredriksson och Catarina Johansson 1

Venture Capital bolagen tillhandahåller kompetent kapital för att skapa värde i bolagen och på detta sätt öka värdet på sin investering. Venture Capital bolagen fungerar som stöd åt portföljbolagen men lägger sig inte i den dagliga skötseln utan begränsar sig till att sätta upp mål och strategier. (Karaömerlioglu och Jacobsson, 1999). Venture Capital bolagen är inte den enda grupp som tillhandahåller riskkapital. Numera finns det även ett annat och relativt nytt fenomen på den svenska riskkapitalmarknaden, så kallade Affärsänglar. Affärsänglar är privatpersoner som tillför såväl kapital som kunskap och kontakter till utvecklingsföretag i tidiga faser. (Osnabrugge och Robinson, 2000) Till skillnad från Venture Capital bolagen som nu etablerats och blivit allmänt erkända som en viktig aktör är Affärsänglarna ännu få till antalet och förhållandevis okända som finansieringskälla. Detta trots att Affärsänglarna spelar en annan och väldigt viktig roll på den svenska riskkapitalmarknaden genom att de fyller gapet mellan det kapital som tillskjuts av familj och vänner och det kapital som investeras i bolagen av Venture Capital bolagen. (Harrison och Mason, 1999) Kaarlgard (1998) skriver dock att trender som Internet och den ständigt växande skaran av privatpersoner som blivit förmögna i teknologibaserad industri påverkar Affärsänglarna som finansieringskälla på ett positivt sätt. Affärsänglar har genom sin erfarenhet och tidigare verksamheter som entreprenörer ofta stora informella nätverk som ger kontakter vilka kan leda till investeringar i portföljbolag. Affärsänglar investerar i företag som befinner sig i olika utvecklingsfaser men i allmänhet tidigare än Venture Capital bolagen eftersom de har mindre kapital att satsa. Det är tidigt i dessa utvecklingsfaser som Affärsänglarna kan få störst ägarandel och det är också då deras kunskap och kontakter är som allra mest värdefulla för företaget. (Landström, 1993) De motiv som Affärsänglarna har för sina investeringar är både finansiella och ickefinansiella. (Landström, 1993) De ickefinansiella motiven kan vara viljan att driva företag, att ha en meningsfull sysselsättning och att synas i sin hembygd. (Aernoudt, 1999) En klar majoritet av Affärsänglarna förlitar sig enbart på egna studier och bedömningar av potentiella portföljbolag vid beslut om genomförandet av en investering och ägandet i portföljbolagen karaktäriseras av aktivt deltagande från Affärsängeln. (Landström, 1993) Med aktivt deltagande menas att Affärsängeln deltar i portföljbolagets operativa eller strategiska verksamhet. Som tidigare nämnts är Venture Capital bolagen relativt kända på riskkapitalmarknaden vilket gör det lätt för entreprenörer att vända sig till dessa och presentera sin affärsplan. Affärsänglar är dock i allmänhet anonyma och dessutom mindre accepterade som finansieringskälla, vilket leder till att det är svårare att komma i kontakt med potentiella investeringsobjekt. Hur Venture Capital bolagen identifierar sina investeringsobjekt finns beskrivet i litteraturen där det sägs att bolagen själva aktivt söker efter entreprenörer och projekt i olika nätverk och genom kontakter i olika branscher. Dessutom mottar Venture Capital bolagen stora mängder affärsplaner från entreprenörer som söker finansiering. (Osnabrugge och Robinson, 2000) Hur Affärsänglar finner sina investeringsobjekt och vilka faktorer som är avgörande i detta skede är idag relativt okänt. Författarna har inte funnit studier som visar på om någon sökväg har större betydelse än någon annan. En intressant aspekt att se på vad det gäller identifikationsprocessen är förtroende, eftersom Affärsängeln och entreprenören ska Jenny Fredriksson och Catarina Johansson 2

arbeta tillsammans under en lång tidsperiod med betydande kapitalinsatser som förutsättning. 1.3 Syfte Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Affärsänglar kan identifiera sina investeringsobjekt, vilka sökvägar som kan vara viktiga för Affärsänglar vid identifiering av investeringsobjekt samt att försöka förklara varför dessa sökvägar kan vara viktiga. 1.4 Definitioner Följande definitioner kommer att användas i uppsatsen och eftersom det råder en viss begreppsförvirring inom området har definitioner utformats med hjälp av tillgänglig litteratur. Nedanstående definitioner är ej allmängiltiga utan förklarar endast hur begreppen används i denna uppsats. Affärsängel: Privatperson med erfarenhet från branschen eller övrig affärsverksamhet som investerar från sitt privata kapital i tidiga faser i onoterade bolag och tar en aktiv del i någon form i företagets operativa eller strategiska verksamhet. Denne är ofta en person som tidigare varit företagsledare eller haft eget företag. (Olofsson 1992) Formell investerare: Detta är organiserade bolag som specialiserat sig på Venture Capital investeringar, så kallade Venture Capital bolag. (Isaksson, 1997) Informell investerare: Detta är en privatperson som investerar kapital utan för den organiserade finansiella marknaden. Begreppet används i litteraturen ofta synonymt med Affärsängel. (Sullivan och Miller, 1990) Portföljbolag: Bolag i vilka olika typer av tillhandahållare av riskkapital gör investeringar. (Isaksson, 1997) Riskkapital: Riskkapital är kapital som tillskjuts i företagets egna kapital och det benämns på detta sätt eftersom företagsägaren tar en högre risk i förhållande till övriga finansiärer då det är det egna kapitalet som först tas i anspråk vid obestånd. Till riskkapitalinvesteringar räknas inte bara olika former av Venture Capital, utan även nyintroduktioner på börsen och privata investeringar i företag. (Isaksson, 1997) Venture Capital bolag: Bolag som specialiserat sig på att gå in som aktiva partners i unga lovande företag. Dessa bolag tar inte del i företagets operativa verksamheten utan nöjer sig med att tillhandahålla kompetens och kontakter samt att de ofta tar plats i företagets styrelse. (Isaksson, 1997) Jenny Fredriksson och Catarina Johansson 3

1.5 Disposition Uppsatsen inleds med ett kapitel där läsaren introduceras i ämnet, får kännedom om studiens syfte samt får tillfälle att bekanta sig med ny terminologi. Vidare presenteras i kapitel två den metod som använts i studien innan läsaren i kapitel tre får en inblick i de teorier som är relevanta för undersökningen. Kapitel fyra redogör för resultaten av de empiriska undersökningar som genomförts i form av en intervjustudie och sedan presenteras i det femte kapitlet en analys av den empiriska undersökningen med hjälp av teorin. Slutligen följer i kapitel sex de slutsatser som författarna dragit från den genomförda studien. Inledning Metod Riskkapital Förtroende Nätverk Teori Affärsänglar Identifikation Empiri Analys Slutsatser Figur 1 Dispositionsmodell Jenny Fredriksson och Catarina Johansson 4

2 METOD I detta kapitel beskrivs hur arbetet med uppsatsen har gått tillväga, vilka metoder och synsätt som använts, samt vilka urval som gjorts. Slutligen redogörs för styrkor och svagheter med metoden. 2.1 Undersökningsansats och angreppssätt Intresset för detta ämnesområde väcktes genom att en av författarna hösten 2000 läste kursen Finansiell bedömning vid Luleå tekniska universitet. Riskkapital var en viktig del av kursen och där behandlades bland annat Affärsänglar. Med anledning av att det fanns ganska lite forskning på området beslutade vi oss för att försöka bidra genom att undersöka identifieringsprocessen för Affärsänglar. Vi utgick från teorier om Venture Capital bolag, Affärsänglar, förtroende och nätverk. Detta gjordes för att litteraturen om Affärsänglar är begränsad men likheten med Venture Capital bolagen var stor och därför gick denna litteratur i många fall att generalisera till att även omfatta Affärsänglar. Vid den typ av informella investeringar som undersöktes antog vi utifrån befintlig litteratur om Affärsänglar och Venture Capital bolag att förtroende och nätverk var viktigt vid identifieringen av investeringsobjekt. Sedan genomfördes en empirisk undersökning där tre Affärsänglar intervjuades om identifiering av investeringsobjekt utifrån teorikapitlets delar. Resultatet av den genomförda undersökningen låg till grund för analys och skapade förutsättningar för att dra slutsatser. Denna uppsats kan därför sägas vara deduktiv. (Thurén, 1991) Det är dock få undersökningar som är renodlat deduktiva. En mycket stor del av det som görs inom samhällsvetenskaperna har något inslag av induktion. (Holme och Solvang, 1997) Eftersom vi utgick från verkligheten och sedan utvecklade en teoridel som anpassades till vårt specifika problem, har studien ett induktivt inslag. Patel och Davidsson (1994) skriver att vid en kvalitativ ansats används verbala istället för statistiska analysmetoder och meningen med den ansatsen är att försöka förstå och analysera helheter. Denna undersökning bygger endast på textmaterial och telefonintervjuer. Vi eftersträvade även en förståelse för vad som kan vara viktigt vid identifikation av investeringsobjekt och varför det är viktigt för de Affärsänglar som valts ut. Uppsatsen kan därför betraktas som kvalitativ. När ett aktörssynsätt används förklaras helheten utifrån delarnas egenskaper och fokus ligger på enskilda aktörer. Forskare och aktörer påverkar varandra ömsesidigt och processen möjliggör en djupare och mer helhetsinriktad uppfattning. (Holme och Solvang, 1997) Aktören är för oss den som kan komma i kontakt med händelser och beslut. Det är därför viktigt att undersöka aktörens syn på Affärsänglars identifikation av investeringsobjekt. Motivet var att få en uppfattning om aktörernas syn på vilka sökvägar som är viktiga. Tanken var även att få aktörernas syn på hur Affärsänglar går tillväga vid identifiering av investeringsobjekt. Med anledning av detta antogs närmast ett aktörssynsätt. Jenny Fredriksson och Catarina Johansson 5

2.2 Litteraturstudie AFFÄRSÄNGLARS IDENTIFIERING AV INVESTERINGSOBJEKT Undersökningen började med en litteraturstudie för att få en teoretisk referensram och för att få en djupare förståelse för ämnet. Material hittades genom bibliotekets databaser vid Luleå tekniska universitet. Sökorden som användes var Venture Capital, Business Angels, informal capital, formal capital, investors, identification, social resourses, social capital, networks och trust, samt de svenska översättningarna. Vi använde även material och referenslistor från kursen Finansiell bedömning som gavs vid Luleå tekniska universitet under hösten år 2000. Med hjälp av referenslistor i det material vi fick fram fann vi ytterligare användbar litteratur. 2.3 Undersökningsmodell Formen för undersökningen var fallstudier. Enligt Miles och Huberman (1994) är fallet ett fenomen som händer inom ett visst sammanhang, det kan exempelvis vara en individ, en grupp, en roll eller en process. Fallet är kort och gott analysenheten. Fallstudier kan innehålla ett eller flera fall. Fallet är i denna uppsats Affärsänglarnas identifikationsprocess av investeringsobjekt. Tre informationsbärare, Affärsänglarna, har intervjuats och bidragit med information om en mängd olika fall. Miles och Huberman (1994) säger vidare att när flera fall ingår i studien är det enklare att få en djupare förståelse för processer och resultat för dem. Enligt Yin (1994) är fallstudier en lämplig modell när undersökningsfrågan behandlar hur något är eller varför något är på ett visst sätt. Detta stämmer in på vårt syfte. Vidare tycker Yin att en sådan studie passar bra när studien avser samtida händelser vilket också görs i uppsatsen när Affärsänglar undersöks. Målet med studien var att beskriva hur Affärsänglar kunde identifiera sina investeringsobjekt, vilka sökvägar som kunde vara viktiga för Affärsänglar vid identifiering av investeringsobjekt samt att försöka förklara varför dessa sökvägar kunde vara viktiga. Yin (1994) påstår att fallstudier kan användas till att generalisera resultat i så kallad analytisk generalisering. Genom sådan strävas efter att generalisera ett antal empiriska resultat mot teoribasen vilket skulle vara möjligt att göra i denna uppsats. Eftersom uppsatsen bara bygger på tre olika Affärsänglar kunde dock endast försiktiga slutsatser dras. Resultaten från fallstudierna jämfördes med den teoretiska referensram som beskrivit tillvägagångssättet för Venture Capital bolag i samma situation, och med litteraturen om förtroendets roll i affärsrelationer. Dessutom jämfördes och analyserades fallen i jämförelse med varandra. 2.3.1 Urval Undersökningen gjordes endast av Affärsänglar som gjort minst två investeringar i onoterade bolag, där denne har eller har haft en aktiv roll i bolagets skötsel. Detta beror på att enligt definitionen av en Affärsängel i denna uppsats ska Affärsängeln ha en aktiv roll i bolagets skötsel. Anledningen till kravet om minst två investeringar är att vi vill Jenny Fredriksson och Catarina Johansson 6

undvika engångsinvesterare, eftersom vi ansåg att en sådan inte har tillräckligt med erfarenhet för att kunna tillföra vår studie den information som krävs. Vidare tittade vi endast på Affärsänglar som själva har eller har haft företag, eller har erfarenhet av utveckling av företag från tidigare anställningar, eftersom denne då kan tillföra de nya bolagen kunskap och erfarenhet. Orsaken till detta var att vi ansåg att Affärsängeln då bör ha den kunskap och erfarenhet som krävs för att kunna ta en aktiv roll i företagets skötsel. En sådan Affärsängel kan även tänkas ha skaffat sig ett kontaktnät som kan vara till nytta för det nya företaget. Vi valde även att endast titta på Affärsänglar vars investeringar uppgår till minst 10 procent av företagets egna kapital i respektive portföljbolag, eftersom detta juridiskt sett innebär att de får inflytande i företaget. (Rodhe, 2000) Eftersom definitionen av Affärsänglar, som beskrivs i 1.4, bland annat innebär att Affärsängeln tar en aktiv del i företagets skötsel krävs att denne gör en så betydande investering i portföljbolaget att denna kan påverka skötseln. I annat fall faller personen inte under definitionen Affärsängel. Orsaken till valet av tre intervjuobjekt var dels att Affärsänglar ofta vill vara anonyma vilket gör det relativt svårt att komma i kontakt med dem, och dels att vi ansåg att det antalet skulle ge ett relativt bra resultat till undersökningen. 2.4 Datainsamlingsmetod Med hänsyn till att Affärsänglar ofta vill vara anonyma har vi valt att kalla intervjuobjekten för Ängel 1, Ängel 2 respektive Ängel 3 i denna uppsats. Respondenterna erbjöds anonymitet vid intervjuerna och alla tre var positiva till detta. Vi började med att kontakta VD:n för Connect Sverige, för att få kontakt med Affärsänglar, eftersom han är ansvarig för möteskonferenser mellan de som tillför riskkapital och entreprenörer. Han hänvisade oss vidare till chefen för Connect Väst, som verkar i Göteborgsregionen, på grund av att han har mer personlig kontakt med Affärsänglarna. Genom chefen för Connect Väst kom vi i kontakt med Ängel 1, Affärsängel samt investmentpartner i ett Venture Capital bolag. Vi ringde sedan en konsult hos ALMI i Luleå. Han hjälpte oss att komma i kontakt med Ängel 2, som är VD i ett riskkapitalbolag och Affärsängel. Slutligen kom vi i kontakt med Ängel 3 genom att vi kontaktade Connect Norr som tipsade om en för dem känd Affärsängel. Ängel 3 är Affärsängel på heltid och har byggt upp sin förmögenhet genom investeringar i bolag han varit verksam inom. Telefonintervjuer genomfördes med dessa tre Affärsänglar, eftersom de befann sig på olika orter i södra Sverige. På grund av denna spridning samt tidsbrist var det inte möjligt att genomföra en undersökning med personliga intervjuer. Vid första kontakten med Affärsänglarna ställdes fem korta frågor från en undersökningsmall (se Bilaga 1) för att säkerställa att de överensstämde med våra urvalskriterier. Sedan bestämde vi dag och tid för att genomföra intervjun. Intervjuguiden skickades ut i förväg för att underlätta för respondenten att ge genomtänkta svar vid intervjutillfället. Vidare spelades intervjuerna in på band för att ingen information skulle förloras. Jenny Fredriksson och Catarina Johansson 7

2.4.1 Intervjuguide AFFÄRSÄNGLARS IDENTIFIERING AV INVESTERINGSOBJEKT En intervjuguide (se Bilaga 2) utformades där frågorna baserades på teorin. Med hjälp av denna guide kunde vi ställa samma frågor till alla intervjuobjekt, med undantag från vissa följdfrågor som uppstod beroende på respondentens svar. Frågorna ett till fyra utformades i syfte att undersöka respondentens bakgrund och erfarenhet av informella investeringar. Frågorna fem till sju utarbetades för att se respondentens aktivitet i portföljbolagen och hans inställning till aktivitet i portföljbolag. Fråga åtta skrevs för att se om avkastningskrav var centralt eller inte vid investeringar. Frågorna nio till 13 utformades för att ta reda på vilka sökvägar som var viktiga för respondenten och hur den första kontakten tas. Fråga 14 var central för att undersöka förtroendets betydelse för respondenten i dennes kontakt med investeringsobjekt. Slutligen utarbetades fråga 15 för att undersöka om respondenten upplevde likheter mellan honom själv som Affärsängel och Venture Capital bolagen i fråga om identifikationsprocessen av investeringsobjekt. 2.5 Metodproblem Vi arbetade mycket med teoridelen före intervjuerna för att öka förståelsen för ämnet och när frågorna till intervjuerna utformades användes teorin som bas. För att försäkra oss om att rätt personer intervjuades ställds några frågor redan vid första kontakten med intervjuobjekten. Detta gjordes för att försöka få ett urval som överensstämde med urvalskriterierna för denna studie. Ett problem med telefonintervjuer kan vara att respondenten missuppfattar de frågor som ställs. Andra problem med telefonintervjuer kan vara att det är svårare att ställa komplicerade frågor än vid personliga intervjuer samt att det är svårare att ställa känsliga frågor. (Wiedersheim-Paul och Eriksson, 1997) Vid intervjuerna har vi dock eftersträvat att förklara och förtydliga oklarheter som respondenterna upplevt. Vi betonade att det gick bra att ställa frågor om respondenten kände sig osäker på vilken information vi efterfrågade. Att göra intervjuer via telefon ger sällan lika bra och utförliga svar som vid personliga intervjuer. Vid telefonintervjuer är det till exempel svårt att se till att intervjuobjektet är i en lugn miljö, vilket därmed kan påverka svaren negativt. (Ejvegård, 1996) I vårt fall kontaktade vi respondenterna i förväg och bokade tid för intervju, för att minska risken för stress och därmed försöka skapa en lugn miljö. Vi ringde respondenterna på deras respektive kontor för att de skulle vara i en lugn miljö. Intervjuguiden skickades till respondenterna via mail i förväg, i syfte att ge dem en möjlighet att förbereda sig på frågorna. Detta gav även respondenten en möjlighet att förbereda sig på frågorna samt att ta reda på sådant de glömt eller inte hade exakt information om och därmed underlätta för dem att lämna mer tillförlitliga svar. Intervjuobjekten var villiga att svara på de frågor vi ställde. De erbjöds även anonymitet inför intervjuerna, vilket kan ha lett till att de kände sig säkrare och villigare att lämna ut mer information, än utan anonymitet. (Ejvegård, 1996) Affärsängel 1 var mer Jenny Fredriksson och Catarina Johansson 8

kortfattad i sina svar och berättade mindre spontant om sin verksamhet än vad de övriga två gjorde. Resultatet av denna intervju blev därför mindre uttömmande. Intervjuerna spelades in på bandspelare och båda vi, författare av uppsatsen, var närvarande vid samtliga intervjuer och förde parallella anteckningar. Detta gjordes för att underlätta analysen av svaren. Att använda bandspelare kan även vara ett problem, eftersom det kan ha en hämmande effekt på respondenten och därmed påverka svaren. (Ejvegård, 1996) Det är möjligt att bandspelaren hade en hämmande effekt på Affärsängel 1 eftersom denne var relativt kortfattad i sina svar. Affärsänglarna 2 och 3 gav dock långa och utförliga svar och vi fick intrycket att svaren var spontana och ärliga. Intervjuareffekten, det vill säga att de som intervjuar omedvetet påverkar respondenten när de som intervjuar ställer frågorna, kan vara ett problem vid undersökningen. (Wiedersheim-Paul och Eriksson, 1997) För att undvika detta försökte vi att inte ställa ledande frågor genom att exempelvis undvika värdeladdade ord. Intervjuguiden behandlades i seminarium där vi fick feedback på denna innan den användes. Vi bedömde att respondenterna inte skulle ha haft möjlighet att kontrollera den sammanställda empirin på grund av tidsbrist, och därför skickade vi inte denna för granskning, vilket kan innebära ett metodproblem. Vi kan ha gjort oss skyldiga till eventuella feltolkningar och det är möjligt att respondenterna hade kunnat fylla på med mera information om de fått se dokumentet innan det gick i tryck. Enligt Yin (1994) är det viktigt att genomföra fallstudier så att en annan forskare kan genomföra en likadan studie och komma fram till samma resultat. Vi har eftersträvat att beskriva vårt tillvägagångssätt med uppsatsen så grundligt som möjligt. Då intervjuobjekten är anonyma i denna studie är det dock inte möjligt att använda sig av de samma vid en annan studie. Affärsänglarna 1 och 2 har förutom sin Affärsängelverksamhet stark anknytning till Venture Capital bolag och detta kan påverka hur de identifierar sina investeringsobjekt. Vi försökte därför att fråga om hur deras verksamheter såg ut på den tiden då de ännu inte hade några kopplingar till Venture Capital bolag. Jenny Fredriksson och Catarina Johansson 9

3 TEORI Detta kapitel utgör den teoretiska referensramen som används i analysen. Kapitlet inleds med riskkapital och Venture Capital bolag, eftersom det kan finnas eventuella likheter mellan hur dessa bolag och Affärsänglar går tillväga vid identifiering av investeringsobjekt. Vidare redogörs för Affärsänglar och avslutningsvis behandlas identifikation av investeringsobjekt och förtroendets samt nätverkens betydelse i affärsrelationer. 3.1 Riskkapital I Sverige var kreditmarknaden länge strikt reglerad samtidigt som bankerna verkade på en oligopolmarknad vilken var skyddad mot yttre konkurrens. Dessa storbanker prioriterade ofta sina större kunder där det ansågs lättare att bedöma olika projekts kreditrisker samtidigt som de hade bättre insyn i dessa kunders solvens. Under den här tiden var utbudet av riskkapital så gott som obefintligt eftersom möjligheterna att bygga upp privata förmögenheter var begränsade av det rådande skattesystemet samtidigt som sparandet ombesörjdes av den offentliga sektorn, menar Braunerhjelm (1999) Riskkapital är kapital som tillskjuts i portföljbolagets egna kapital. Till riskkapitalinvesteringar räknas inte bara olika former av Venture Capital, utan även nyintroduktioner på börsen och privata investeringar i företag. (Isaksson, 1997) 3.1.1 Venture Capital bolag Venture Capital bolag är företag som specialiserat sig på att gå in som aktiva partners i unga lovande företag. (Isaksson, 1997) Det är oftast när ett litet, men snabbt växande företag har utvecklats till ett medium eller stort företag, som Venture Capital bolagen investerar i företaget. (Osnabrugge och Robinson, 2000) I Sverige har statliga Venture Capital bolag länge varit dominerande. (Isaksson, 1997) Venture Capital bolagens mål är att skapa värde i sina portföljbolag. Oftast har bolaget ett uttalat avkastningskrav på de företag de investerar i och vinsten kommer främst från den realisationsvinst som görs när Venture Capital bolaget går ur portföljbolaget, det vill säga vid exit. (Isaksson, 1997) Värdeökning i portföljbolagen eftersträvas genom att Venture Capital bolagen tillhandahåller kapital såväl som kunskap och kontaktnät. Ofta anses personerna bakom företaget vara viktiga för företagets fortlevnad och därför regleras vanligtvis, redan vid avtalsslut, vilka personer som förbinder sig att arbeta kvar i portföljbolaget. Vanliga krav är vidare rätten att tillsätta styrelse, rätten att byta ut VD i företaget och att företagets rapportsystem utformas för att passa Venture Capital bolagets krav på kontroll och insyn. Dessutom regleras redan vid avtalsslut hur de båda parterna senare ska skiljas och vid vilken tidpunkt detta ska ske. (Cable & Shane, 1997) Jenny Fredriksson och Catarina Johansson 10

Det vanligaste sättet för Venture Capital bolag att finna möjliga investeringsobjekt är genom att entreprenörerna skickar in sina affärsplaner till dem. De närvarar även vid olika typer av konferenser och seminarier där entreprenörer visar upp sina affärsplaner. Venture Capital bolagen har ofta stora och strukturerade kontaktnät som de använder sig av för att komma i kontakt med entreprenörer. (Osnabrugge och Robinson, 2000) 3.2 Affärsänglar För att få en djupare förståelse för vad Affärsänglar är och hur de arbetar följer nedan en beskrivning. Ett ramverk om vilka karakteristika som kan tänkas påverka Affärsänglar i de beslut som tas presenteras också. Det är inom detta ramverk som identifikationsprocessen äger rum men exakt hur dessa omvärldsfaktorer påverkar identifikationsprocessen kommer inte att undersökas i denna uppsats. Aernoudt (1999) gör en liknelse mellan Affärsänglars inblandning i företaget och hästkapplöpning. Han menar att Affärsänglarna drivs av deras tro på jockeyn, det vill säga entreprenören, och jockeyns kapacitet att driva företaget. Affärsänglar fokuserar på risken som beror på entreprenörens kapacitet. De ser avkastningen på investeringen endast som en del av orsaken till att göra en investering. Affärsänglarna drivs istället av en önskan att leda och kontrollera ett projekt, samt av utmaningen att vinna tävlingen med sin jockey. Det finns en skillnad mellan ekonomiska och sociala transaktioner. De senare medför känslor som ospecificerade, diffusa, framtida personliga förpliktelser och förtroenden. Individer och bolag investerar sin tid och energi i sociala transaktioner, baserade på deras förväntningar på framtida vinster och belöningar. (Starr och MacMillan, 1990) Detta är mycket tydligt för Affärsänglar eftersom dessa inte bara söker efter att göra en kapitalinvestering, som här motsvaras av en ekonomisk transaktion. Dessa är också mycket intresserade av den sociala transaktionen då de tar aktiv del av utvecklingen av bolaget genom att medverka operativt eller strategiskt i bolagets verksamhet. Affärsänglar tenderar att investera mindre belopp i nystartade och unga företag. De bidrar med betydande kunskaper och är aktiva ägare. Investeringarna görs ofta lokalt. (Mason och Harrison, 1994) Vissa Affärsänglar vill ha regelbundna möten med entreprenören vilket gör att de föredrar att investera ganska regionalt, generellt sett inte längre än 15 mil från hemorten. Andra Affärsänglar vill delta i den operativa verksamheten i företaget och önskar därför investera på hemorten eller i direkt anslutning till denna. Affärsänglar investerar i mellan två till fyra procent av alla de förslag på investeringar som de får presenterade för sig. (Buss, 1993) När en entreprenör får kontakt med Affärsänglar har denne oftast redan använt sig av vänner och familj samt fått avslag från banken. För att fånga Affärsänglarnas uppmärksamhet är det viktigt att företaget eller projektet visar att det finns goda tillväxtmöjligheter, vilket resultat som görs i dagsläget är av mindre vikt. Ägargrupper av två eller tre personer med instinktiv återhållsamhet, stort ego och svaga idéer är oattraktiva för Affärsänglarna. Speciellt attraktiva för Affärsänglarna är företag med ny teknologi. (Buss, 1993) Jenny Fredriksson och Catarina Johansson 11

Eftersom utfallet av Affärsänglarnas investeringar bara ger riktigt stor avkastning i cirka 10 procent av fallen är det viktigt för dem att det finns en möjlighet att omsätta tillgången i pengar. Detta innebär att entreprenören på lång sikt måste vara beredd på att köpa ut Affärsängeln eller på annat sätt se till att denne får tillgång till sina pengar. Detta kan göras genom börsintroduktion, försäljning av företaget eller genom att ett stort Venture Capital bolag går in i Affärsängelns ställe. (Buss, 1993) Det är möjligt att Affärsänglar kommer att utvecklas till att bli viktigare än Venture Capital bolagen som finansieringskälla. Entreprenörer börjar inse att Affärsänglar ofta är en bättre finansieringskälla i såddfasen. De har erfarenhet eftersom det är deras framgång som entreprenörer som gjort dem till Affärsänglar och dessutom har de inte samma press att möta avkastningskrav som Venture Capital bolagen har. Detta beror på att Affärsänglarna inte har några aktieägare ett svara inför. Affärsänglarna blir därför tålmodigare partners och de har vanligen en god relation till entreprenören som de ofta känner igen sig själva i och beundrar. (Kaarlgard, 1998) Affärsänglar kan arbeta ensamma men det är också vanligt att de går samman i informella nätverk som träffas emellanåt för att diskutera potentiella investeringsobjekt. Det händer att de gör gemensamma investeringar och i vissa fall utvecklas de med tiden till Venture Capital bolag. Gränsen för när en Affärsängel övergår till att vara ett Venture Capital bolag är dock vag. (Connect, 2000) Ett skäl till att det i Sverige finns relativt få Affärsänglar är utformningen av skattesystemet. Både inkomster och förmögenheter beskattas generellt mycket högre i Sverige än i många andra länder. Det är framförallt fåmansbolags reglerna som hindrar Affärsänglar från att vara verksamma i Sverige. Dessa regler skiljer nämligen på aktiva och passiva delägare och Affärsänglar beskattas oftast som aktiva delägare. Utdelningsinkomster på aktier blir underkastade fåmansbolags reglerna vilket leder till att utdelning beskattas som kapitalinkomst, 30 procent i skattesats, upp till ett visst gränsbelopp men överskjutande del beskattas som inkomst av tjänst, vilket innebär upp till 60 procent i skattesats. (Braunerhjelm, 1999) Efter denna beskrivning av Affärsänglarnas makromiljö följer en framställning om Affärsänglars identifiering av investeringsobjekt. Det är denna process som kommer att undersökas mer ingående. 3.3 Identifikation av investeringsobjekt Det är enligt Aernoudt, (1999) viktigt att det finns en god personkemi mellan Affärsängeln och entreprenören i ett potentiellt portföljföretag. Det är kvaliteten hos entreprenören bakom investeringsförslaget som är det kritiska, inte själva förslaget, när en investerare ska hitta ett investeringsobjekt. Enligt Affärsänglarna är kompetens, lojalitet, förmåga att leda ett företag, trovärdighet och karisma de viktigaste karaktäristika som en entreprenör ska ha. Affärsänglarna är dock inga välgörare som bedriver sin verksamhet endast av godhet. De söker en långsiktig ekonomisk avkastning av deras investerade pengar med en önskad internränta på 20 procent. De är inte Jenny Fredriksson och Catarina Johansson 12

intresserade av att finansiera ägarskapsförändringar, utan av innovativa investeringar, främst i sådd- eller uppstartsfasen. En betydande orsak till varför en entreprenör tar hjälp av en Affärsängel är att bankernas dörrar är stängda för utlåning av riskkapital. Även Venture Capital bolagen är ofta ovilliga att satsa kapital när projektet är i en tidig fas. Formellt Venture Capital fokuserar nämligen främst på de som har en väl dokumenterad bakgrundshistoria, vilket möjliggör för dem att uppnå mer klassiska former av finansiering så som banklån. Om tillräcklig finansiering inte är möjlig att få låna från vänner eller familj, blir Affärsängeln ofta den sista utvägen. Detta gäller främst om entreprenören själv vill behålla majoriteten i företaget. (Aernoudt, 1999) För att en Affärsängel ska satsa pengar i en entreprenörs projekt, gäller det att de båda tror att projektet kommer att lyckas. Många Affärsänglar investerar inom branscher som de känner till, de nischar sig. Identifikationsprocessen börjar med att Affärsängeln bestämmer sig för att denne vill göra en investering eller med att entreprenören vill ha kontakt med en investerare. I vissa fall kan det ta mellan sex och 18 månader innan en entreprenör och en Affärsängel finner varandra och känner att de vill göra affärer ihop. (Millard, 1996) Affärsänglars identifikationsprocess kan ske genom att de via sina formella och informella nätverk kommer i kontakt med entreprenörer. De kan använda sina kontaktnät som sökvägar för att aktivt söka potentiella portföljföretag. I vissa fall uppkommer även investeringsmöjligheter genom dessa nätverk utan att Affärsängeln aktivt sökt efter investeringsobjekt, exempelvis genom att en entreprenör skickar in sin affärsplan till en Affärsängel. (Osnabrugge och Robinson, 2000) 3.4 Nätverk 3.4.1 Formella nätverk Nätverk för Affärsänglar är en slags kommunikationskanal mellan privata riskkapitalinvesterare och entreprenörer som söker riskkapital. (Mason och Harrison, 1997) Dessa organisationer erbjuder kommunikation mellan entreprenörer som söker finansiering och Affärsänglar som söker investeringsmöjligheter, genom exempelvis datorer, möten eller någon form av publikation. Organisationerna förenklar matchningsprocessen och effektiviserar Affärsänglars finansieringsmarknad, genom att synliggöra både Affärsänglar och entreprenörer för varandra. I USA går uppskattningsvis 5-10 procent av alla Affärsänglars investeringar genom sådana nätverk. (Osnabrugge och Robinson, 2000) I Sverige finns ingen sådan siffra tillgänglig. I Sverige finns ett antal formella nätverk, exempelvis Connect Sverige, där investerare träffas och knyter kontakter. (Aernoudt, 1999) Ett land som har kommit långt med användandet av nätverk för Affärsänglar är Storbritannien. I Storbritannien finns det 45 sådana nätverk, som oftast arbetar på en regional nivå och organiserar kontakter, i olika former, mellan investerare och Jenny Fredriksson och Catarina Johansson 13

entreprenörer. Alla nätverk fungerar inte på samma sätt, men deras övergripande metoder är tämligen lika. Generellt sett hjälper de entreprenörerna att överföra sina idéer till en affärsplan, de assisterar vid detaljarbetet med den finansiella planen och kommer med råd om presentationen av projektet. Investerare bjuds regelbundet in till regionala möten där entreprenörerna får presentera sina projekt. Eftersom landet har finansiella restriktioner som inte tillåter nätverken att ge direkta råd till investerarna, sker en direktkontakt mellan investerarna och entreprenörerna efteråt med nätverket som förmedlare. (Aernoudt, 1999) 3.4.2 Irrationalitet och informella nätverk I USA investerar Affärsänglarna årligen cirka $50 miljarder. Av dem kommer cirka $40 miljarder från privatpersoner som investerar hos vänner och familj i små företag utan lovande tillväxtpotential, och resten kommer från investerare som letar på hela marknaden efter projekt med hög tillväxtpotential. (Kaarlgard, 1998) Att en så stor del investerar hos vänner och familj i små företag utan bra tillväxtpotential, tyder på att personliga band och irrationella beslut styr hårdare än rationella beslut. Brunsson (1982) skriver att organisatoriska beslutsprocesser tenderar att vara irrationella vilket verkar stämma i fråga om Affärsänglar. Brunsson menar vidare att rationella beslutsfattanden utgör en dålig grund för agerande. Vissa irrationella inslag är nödvändigt för organisatoriskt agerande. Irrationella beslutsprocesser maximerar motivation och förpliktelser. I en av Brunssons studier framkom tre förklaringar till grunden för irrationalitet i praktiken. Den första var att människorna i studien inte var tillräckligt smarta för att bete sig rationellt. Den andra förklaringen indikerar att viss typ av irrationalitet finns inneboende hos människor och att den är svår att träna bort. Den sista förklaringen var att i realistiska beslutssituationer påverkar värderingar, alternativ och förutbestämmelser varandra. Affärsänglars irrationalitet i beslutsfattande hänger ihop med att deras investeringsmotiv ofta inte är enbart finansiella. Ofta spelar personliga relationer och personkemi en avgörande roll. Förutom de formella nätverken beskrivna ovan finns det därför även informella nätverk, så som personliga och professionella nätverk. Personliga nätverk kan bestå av vänner, familj, kollegor med flera. Entreprenörer som söker investerare kan använda sig av sitt personliga nätverk och berätta om sin projektidé. Det kan vara så att någon av dem är intresserad av att själva göra en investering, annars kanske de känner någon annan som är det. Det kan vara väldigt bra för en entreprenör eller Affärsängel att använda sig av sitt personliga nätverk, eftersom det kanske är det lättaste sättet att komma i kontakt med en samarbetspartner och det är sällan en ensidig ansträngning. (Osnabrugge och Robinson, 2000) Professionella nätverk kan bestå av bland annat advokater, revisorer och aktiemäklare. Ibland kan det finnas någon bland dem som känner en entreprenör med finansieringsbehov samt har yrkesmässig kontakt med någon välbärgad privatperson som brukar göra investeringar i onoterade bolag. Denne kan möjligtvis vara intresserad av nya investeringsmöjligheter och i sådana fall kan det professionella nätverket bana väg för en kontakt. (Osnabrugge och Robinson, 2000) Jenny Fredriksson och Catarina Johansson 14

De flesta affärsförbindelser mellan Affärsänglar och entreprenörer har uppkommit via informella nätverk. När det gäller professionella nätverk är det endast kontakten som sker genom dem. Efter första kontakten är det vanligt att Affärsängeln och entreprenören träffas under avslappnade former och lär känna varandra. Om det visar sig att personkemin är rätt kan det leda till att avtal sluts. (Osnabrugge och Robinson, 2000) 3.5 Förtroendets betydelse I organisationsformer såsom nätverk, betonas förtroende mellan parter som en viktig karaktäristika. Detta beror bland annat på att förtroende har en väsentlig funktion i att skapa välmående affärsrelationer. (Huemer, 1998) Sociala nätverk med individer, grupper eller organisationer, är nära besläktade med socialt förtroende. I nätverk skapas förtroende och samarbete. Samtidigt kan det vara svårt att skapa ett nätverk om det inte redan finns ett förtroende. Sociala vetenskapsmän har svårt att utreda detta höna-ochägg problem. (Newton, 1997) Harrison och Dibben (1997) skriver att en definition av förtroende enligt Fukuyama (1995) är: the expectation that arises, within a community, of regular honest and cooperative behavior, based on commonly shared norms, on the part of other members of that community. Denna definition baseras på det generella antagandet att förtroende är något som uppstår med tiden. Sanner (1997) uttyder begreppet förtroende som tilltro till egenskaper, förmåga, styrka eller tillförlitlighet hos någon eller något. Företagsstart och företagets tidiga faser ses ofta som en oviss situation i aktörernas ögon. Ovissheten kan gälla marknad, kapitalanskaffning och relationen till andra aktörer. För att minska denna ovisshet kan entreprenören och externa aktörer försöka bygga ett förtroende. Förtroendet hos nya företags omgivning ser vissa forskare som avgörande för att företaget ska lyckas med att etablera sig. (Sanner, 1997) Förtroende är ett av de största rekvisiten för att lyckas med företagsutveckling. I en undersökning konstaterades det att utan företagens förtroende för de anställda, leverantörer och kunder skulle företagen inte överleva. Förtroende är även en kritisk faktor för att åstadkomma en ihållande ekonomisk relation. (Neace, 1999) Förtroende är ett fenomen som är komplext och mångfacetterat. Aktörers förtroende för varandra är en individuellt och socialt konstruerad mening eller uppfattning. Ett förtroende mellan två aktörer kan över tiden förändras, beroende på handling och hur aktörerna tolkar handlingarnas konsekvenser. Aktörers egen trovärdighet är betydelsefull, men skapas hos andra aktörer. Aktören måste därför handla med utgångspunkt från hur han tror att andra aktörer uppfattar hans trovärdighet. (Sanner, 1997) 3.5.1 Villkor för förtroende Det finns olika villkor för förtroende. Två sådana är risk och osäkerhet, vilka är nödvändiga för förtroende. Risktagande och förtroende är olika sidor av ett och samma Jenny Fredriksson och Catarina Johansson 15

mynt. Det är dock osäkert om risk är något som skapar förtroende, men en risk måste ofta tas för att uppnå ett förtroende. Huemer (1998) föreslår att förtroende leder till viljan att ta en risk. Osäkerhet är också något som stämmer överens med förtroende. I ett temporärt system kan en person ha antingen mer eller mindre förtroende för att kunna reducera osäkerheten och slutföra uppgiften han ställts inför. Osäkerhet leder dock inte alltid nödvändigtvis till förtroende. Förtroende är endast möjligt i en familjär och välkänd värld. Förtroende behöver med andra ord en historia och en stabil bakgrund. En person litar inte på att en annan person kommer att göra en sak, bara för att hon säger att hon ska göra det. Förtroende baseras bland annat på en persons tillgängliga valmöjligheter med dess konsekvenser, personens skicklighet, samt på vilka av valmöjligheterna denne väljer. Förtroende är något som måste läras. Ett förtroende för någon är inte villkorslöst, utan har gränser och förväntningar. (Huemer, 1998) Ytterligare ett villkor för förtroende är kontroll. Det är helt onödigt att ha förtroende för någon om dennes agerande kan kontrolleras. Om det exempelvis går att bevaka en partners uppträdande, förlorar förtroendet sin mening. (Huemer, 1998) 3.5.2 Snabbt förtroende Konceptet snabbt förtroende utvecklades enligt Harrison och Dibben (1997) av Meyerson, Weick och Kramer 1996. Konceptet skapades för att visa på hur viktigt det är att förtroenderelationer snabbt uppstår i vissa situationer. Sådana situationer kan vara att individerna har en begränsad bakgrund av att arbeta tillsammans, har begränsade planer på att arbeta tillsammans i framtiden samt behandlar uppgifter som bland annat är komplexa, har en deadline och saknar rutin. Att bygga upp en förtroenderelation mellan entreprenörer och informella investerare verkar vara nödvändigt för att en lyckad kapitalinvestering ska ske enligt investerare. Affärsängelns förtroende för entreprenören fastställs redan i den första bedömningen av ett investeringsförslag. Förtroendet formas sedan efter vilket beslut som fattas utifrån denna första bedömning. Affärsänglar tittar dock på ett antal olika faktorer innan de beslutar sig för att genomföra en investering. Faktorerna behandlar upplevd risk, nytta, och betydelsen av investeringsmöjligheten, men även vilken kompetens entreprenören har. (Harrison och Dibben, 1997) Precis som att snabbt förtroende kan utvecklas i ett sammanhang förmedlat av en koordinerare eller ett informellt nätverk, kan insikten av beslutet och förmågan att själv kunna koordinera påverka investeringsbeslutet. Ramverket för snabbt förtroende verkar därför tillåta identifiering av olika typer av förtroende, och ser ut att utgöra grunden för att visa det interna spelet mellan å ena sidan entreprenören å andra sidan förtroendet för den informella investeringsbeslutsprocessen. (Harrison och Dibben, 1997) Jenny Fredriksson och Catarina Johansson 16