BROEFFEKTER OCH MÖJLIGHETER I ÖRESUNDSREGIONEN

BROEFFEKTER OCH MÖJLIGHETER I ÖRESUNDSREGIONEN

OM RAPPORTEN Denna rapport innehåller resultat från två rapporter som Öresundskomiteen och Øresunddirekt har beställt, samt från beräkningar som gjorts av Öresundskomiteen. De två rapporterna är De ekonomiska vinsterna av Øresundsförbindelsen, som tagits fram av Øresundsinstituttet och Hindringer for en integreret Øresundsregion, som tagits fram av Copenhagen Economics. 2 3

BROEFFEKTER OCH MÖJLIGHETER I ÖRESUNDSREGIONEN arbetsmarknaden skapar ett förädlingsvärde på ungefär 600 000 danska kronor per år. Med ett nettoflöde på 7 900 svenska pendlare uppgick beloppet, som de svenska pendlarna lyfter den danska ekonomin med, till 5 miljarder SEK år 2013. De minskade resekostnaderna uppgår till 18 miljarder SEK för hela perioden 2000 2013. Att resekostnaderna har minskat beror på två faktorer dels förkortade Öresundsbron restiden, dels blev det billigare att åka över Sundet. De lägre resekostnaderna (både i tid och pengar) för dem som använder den fasta förbindelsen ger ett konsumentöverskott på 1,5 miljarder SEK per år jämfört med om bron inte hade byggts. Samtidigt finns det en miljardvinst att hämta om gränshinderproblemen kan lösas. Om bara tre av dessa gränshinder tas bort skulle den ekonomiska aktiviteten i Öresundsregionen öka med 1,2 miljard SEK per år. Dessa tre gränshinder är: De samhällsekonomiska vinsterna som Öresundsbron medverkat till är så stora att man skulle kunna bygga ytterligare två-tre fasta förbindelser över Sundet för de pengar som Danmark och Sverige tjänat på bron. Bara genom pendling och lägre resekostnader har bron skapat en vinst på sammanlagt 78 miljarder SEK sedan den öppnades 2000. År 2013 uppgick de samhällsekonomiska vinsterna till 6,5 miljarder SEK. Det visar en rad olika analyser som initierats eller tagits fram av Öresundskomiteen och Øresunddirekt. 78 miljarder SEK är en försiktigt uppskattning på Öresundsbrons samhällsekonomiska effekter. Förutom de vinster som pendlingen och de lägre resekostnaderna ger, tillkommer nämligen också dynamiska effekter från förändrade lokaliseringar och minskade konjunktursvängningar. Genom öresundspendlingen har den danska ekonomin fått en kraftig injektion på sammanlagt 60 miljarder SEK, eftersom många svenskar kommit in på den danska arbetsmarknaden. Varje anställd på den danska ingen möjlighet för icke-eu-medborgare som bor i Sverige att arbeta i Danmark brist på kunskap om nationella auktorisationskrav problem med att arbeta i två länder samtidigt DE SAMHÄLLSEKONOMISKA VINSTERNA (miljarder kronor, 2000 2013) DKK SEK Ökat förädlingsvärde genom öresundspendling 48 60 Minskade resekostnader 16 18 Totalt 64 78 4 5

Det gränshinder med störst ekonomisk potential är att icke-eu-medborgare som bor i Sverige inte ges möjlighet att arbeta i Danmark. Något som uppskattas kosta upp emot 0,6 miljard SEK per år. Brist på kunskap om nationella auktorisationskrav bedöms kosta 325 miljoner SEK per år i förlorat förädlingsvärde och problemen med att inte kunna arbeta i två länder samtidigt ger en förlust på 222 miljoner SEK per år. Informationshindret är ett av de gränshinder som delvis har tagits bort genom att man inrättade och nu driver informationstjänsten Øresunddirekt. Denna informationssatsning har totalt sett gynnat samhällsekonomin i Öresundsregionen med cirka 250 miljoner- SEK per år. Beräkningarna baseras på en enkätundersökning gjord bland öresundspendlare. Av dem som svarade menade 20 procent att Øresunddirekt är en ovärderlig hjälp när man ska flytta till eller söka arbete på andra sidan Öresund. I Öresundsbrons kölvatten har även andra investeringar i Öresundsregionen följt. Fyra av de viktigaste är: 1. Utbyggnaden av Köpenhamns flygplats Kastrup som i dag är Sveriges näststörsta flygplats för utrikesflyg. 2. Citytunneln i Malmö och stadsdelen Hyllie med Malmö Arena som utgjorde arenan för VM i handboll 2011 och som i maj 2013 var värd för Eurovison Song Contest. 3. Fusionen av Köpenhamns och Malmös hamnbolag till Copenhagen Malmö Port som i dag är Nordens största hamn för bilimport och en av Europas ledande hamnar för kryssningsfartyg. 4. ESS European Spallation Source neutron- och materialforskningsanläggningen som öppnar i Lund 2019 och som ska vara helt i drift 2025, Konstruktionen kommer att sysselsätta tusentals personer, och omkring 400 forskare och tekniker kommer behöva anställas för att driva anläggningen. 6 7

EFFEKTER PÅ SYSSELSÄTTNING OCH PRODUKTION Genom öresundspendlingen har den danska ekonomin fått en kraftig ekonomisk injektion på sammanlagt 60 miljarder SEK sedan Öresundsbron öppnades 2000. År 2013 gav öresundspendlarna ett förädlingsvärde på 5 miljarder SEK till den danska ekonomin. Det stora antalet svenskar som kom in på den danska arbetsmarknaden löste ett arbetskraftsproblem under högkonjunkturen. Om de danska arbetsgivarna inte hade haft möjlighet att rekrytera svenskar hade den danska ekonomin förlorat ännu mer i produktion och därmed även förädlingsvärde jämfört med det som Danmark förlorade i överhettningen på 2000-talet. Den samhällsmässiga vinsten mäts som förädlingsvärdet per sysselsatt person. Förädlingsvärdet är ett mått för det värdetillskott som företagen gör. på den danska arbetsmarknaden. Detta gäller även för de danskar som flyttat över Öresund samt hälften av de medborgare från tredje land som flyttat från Själland till Skåne och nu pendlar till ett jobb i Danmark. Det finns emellertid också personer som pendlar från Själland till Skåne. De har troligtvis varit anställda hos danska arbetsgivare tidigare och har då lämnat efter sig lediga tjänster. Sammanlagt ger öresundspendlingen ett nettobidrag av arbetskraft på 7 900 personer till den danska arbetsmarknaden. Varje anställd skapar i genomsnitt ett förädlingsvärde på ungefär 600 000 danska kronor. Det ger sammanlagt 5 miljarder SEK per år. I dessa beräkningar har säsongsanställda inte tagits med. Många av de sommarvikarier som anställs av danska arbetsgivare i synnerhet inom turistnäringen är svenskar. Eftersom de bara arbetar en del av året i Danmark ingår de inte i den officiella statistik som ligger till grund för ovanstående beräkningar. 2010 pendlade 17 700 personer från Skåne till Själland. Några av dessa var redan anställda hos danska arbetsgivare innan de började pendla över Öresund och kan därför inte ses som en del av den ökade arbetskraftstillgången I beräkningarna antas dessutom ytterst försiktigt att en dansk som arbetar i Skåne är jämförbar med en skåning som arbetar i Danmark. Detta är som sagt ett försiktigt antagande. Normalt sett skulle man anta att en 8 9

arbetstagare bara pendlar över Sundet om hon eller han på så sätt kan få en tjänst som matchar kompetensen bättre än föregående tjänst. Man kan anta att det finns positiva samhällsekonomiska effekter bara genom att en större arbetsmarknad kan matcha utbud och efterfrågan bättre än en liten, men detta har som sagt inte tagits med i beräkningarna på grund av osäkerheten. Den effekt som den fasta förbindelsen över Öresund har haft på sysselsättningen och produktionen är också av andra anledningar större än de 5 miljarder SEK som öresundspendlarna skapar. Efter att Öresundsbron öppnades år 2000 har sysselsättningen ökat mer i Öresundsregionens båda delar än i övriga Sverige och Danmark. En mindre del av denna ökning beror på den tillväxt som Danmark och Sverige inte skulle ha fått utan Öresundsbron. Det gäller till exempel i de fall då Öresundsregionens attraktivitet dragit till sig företag eller privatpersoner som annars inte skulle ha etablerat eller bosatt sig i Danmark eller Sverige. En annan del av denna sysselsättningseffekt beror på förändrade lokaliseringsmönster för företag och privatpersoner i Danmark och Sverige. Denna effekt lyfter inte hela den svensk-danska ekonomin, utan omfördelar tillväxten från andra svensk-danska platsertill Öresundsregionen. Allt kan därför kallas för broeffekter. Slutligen beror även den ökade sysselsättningen på den allmänna trenden att tillväxt, företag och människor koncentreras till storstadsområdena. Det är svårt att bedöma hur stora de tre olika effekterna är, men beskrivs mer detaljerat nedan. ÖRESUNDSBRON LYFTER MALMÖ OCH KÖPENHAMN Den ekonomiska situationen i Öresundsregionen, och inte minst i de två största städerna Köpenhamn och Malmö, såg helt annorlunda ut när beslutet om en bro fattades än vad den gör i dag. Den totala sysselsättningen på Själland och i Skåne började sjunka 1988 1990 och åren därefter, 1991 1993, sjönk den kraftigt med sammanlagt 130 000 personer. Lågkonjunkturen drabbade alla delar av Sverige och Danmark vid den tiden, men Köpenhamn och Malmö drabbades hårdast. Krisen i början på 1990-talet känns i dag långt borta tack vare de båda ekonomiernas anmärkningsvärt snabba återhämtning. Sysselsättningen i Öresundsregionen ökade med 120 000 personer från 1993 till 2000, vilket motsvarar 1,2 procent per år. Både i Region Hovedstaden och i Københavns Kommune ökade sysselsättningen mer än på nationell nivå med jämförelsevis 1,5 och 1,4 procent. Den totala sysselsättningen i Danmark ökade med 1,1 procent under samma period. Krisen höll fast sitt grepp om Skåne under en längre tid. I Skåne ökade sysselsättningen med 1,1 procent per år under perioden 1993 2000, vilket låg under den genomsnittliga ökningen i hela Sverige, som var 1,2 procent per år. Under de första tio åren efter att Öresundsbron öppnade har tillväxten i sysselsättningen generellt sett varit lägre i de båda länderna. Det beror bland annat på den hårda inbromsningen 10 11

som finanskrisen orsakade och den period med låg tillväxt som ekonomierna sedan har gått in i. Under perioden har sammanlagt 76 000 arbetstillfällen skapats i Öresundsregionen. Bristen på arbetskraft i Danmark har begränsat hur mycket den danska sysselsättningen har kunnat öka. Sysselsättningen i Danmark ökade med 0,1 procent per år på 2000-talet. Och även här har sysselsättningen ökat mer i Region Hovedstaden och i Københavns Kommun än på nationell nivå med 0,2 procent per år i Region Hovedstaden och 0,5 procent per år i Köpenhamn. Skåne har däremot gått emot den danska trenden. I Skåne har sysselsättningen ökat mer efter millennieskiftet än före, och den har även ökat mer än i resten av landet. Sysselsättningen i Skåne har ökat med 1,1 procent per år sedan 2000, vilket kan jämföras med 0,8 procent i hela Sverige. Om de öresundspendlare som bor i Skåne och arbetar i Danmark räknas med, har sysselsättningen ökat med 1,4 procent. Denna effekt är störst i Malmö där sysselsättningen har ökat med hela 2,5 procent per år, vilket är en av de högsta tillväxttakterna i Norden. Den högre tillväxten för Københavns Kommun i förhållande till övriga Danmark under perioden 1995 2010 motsvarade 25 000 arbetstillfällen år 2010. En stor del av denna tillväxt är dock ett resultat av en så kallad ketchupeffekt, eftersom många arbetslösa i området fick jobb när konjunkturerna vände. Øresundsinstituttet uppskattar i rapporten De ekonomiska vinsterna av Øresundsförbindelsen att 20 procent av den högre tillväxten i Københavns Kommun under perioden 1995 2010 är en följd av investeringen i Öresundsbron. 2010 gav detta ett ökat förädlingsvärde på 3,7 miljarder SEK och för perioden 1995 2010 ett ackumulerat bidrag till förädlingsvärdet på 42,8 miljarder SEK. Öresundsförbindelsens ekonomiska effekter verkar ha kommit senare till Malmö än till den danska sidan, vilket kan bero på att man började bygga Citytunneln genom Malmö och utveckla Hyllieområdet söder om Malmö mycket senare än motsvarande satsningar i Köpenhamn. Malmö hjälptes också av Köpenhamns starka ekonomiska utveckling och de danskar som flyttade till den svenska sidan ökade efterfrågan på bostäder, varor och tjänster. ÖKAD SYSSELSÄTTNING Malmö kommun, nattbefolkning inkl. pendlare till Själland Skåne, natbefolkning inkl. pendlere till Sjælland LA* Malmö-Lund LA Göteborg LA Stockholm Skåne Sverige Københavns Kommune LA Öresund Region Hovedstaden Själland 1993-2000 2000-2010 * LA står för lokal arbetsmarknad Tillväxten i Malmö och Skåne har varit starkare än i resten av Sverige och motsvarar 15 100 jobb enligt Øresundsinstituttets beräkningar. Øresundsinstituttet uppskattar att ungefär hälften av denna höga tillväxt under åren 2000 2010 är effekter som beror på investeringar i broförbindelsen över Öresund och tillhörande investeringar som till exempel Citytunneln, medan den andra delen beror på ketchupeffekten efter krisåren. Det motsvarar ett ökat förädlingsvärde på 4,9 miljarder SEK och ackumulerat för hela perioden 2000 2010 25,4 miljarder SEK. Danmark Jylland och Fyn Region Sjælland 0,0% 0,5% 1,0% 1,5% 2,0% 2,5% 12 13

MINSKADE RESEKOSTNADER När Öresundsbron öppnades kortades restiden över södra Öresund ner från 45 minuter med flygbåt till 34 minuter med tåg och från 55 minuter med bil till 10 minuter. Det blev också billigare att åka bil över Öresundsbron än vad det hade varit att åka med Dragör-Limhamnfärjan. De lägre resekostnaderna och värdet av den tid som resenärerna sparar, motsvarar 18 miljarder SEK för perioden 2000 2013. För 2013 uppgår detta konsumentöverskott till 1,5 miljarder SEK. Det är i synnerhet affärsresenärerna som bidrar till det stora överskottet. 2010 stod affärsresenärerna för 64 procent av hela konsumentöverskottet. Den insparade restiden skattas utifrån hur mycket resenärerna är villiga att betala för att få denna insparade restid. Tidsvärdena är därför högre för affärsresor än för pendlarresor och högre för pendlarresor än för fritids- och semesterresor. Tidsvärdena fastställs av arbetsgruppen ASEK som leds av Trafikverket i Sverige och av transportministeriet i Danmark. 14 15

ANDRA DYNAMISKA EFFEKTER MINSKADE KONJUNKTURSVÄNGNINGAR Danskarnas migration till Skåne och svenskarnas intåg på den danska arbetsmarknaden har gjort att de negativa effekterna av högkonjunkturen i mitten på 2000-talet kunnat minskas. Den främsta orsaken till den danska migrationen till Skåne var de höga bostadspriserna på den danska sidan av Öresund. Dessa danskar valde att lämna den danska bostadsmarknaden, vilket minskade antalet potentiella köpare på bostadsmarknaden på Själland. Ju fler köpare som är intresserade av en viss bostad, desto högre blir priset. De danskar som valde att bosätta sig i Skåne minskade den prispress som fanns under högkonjunkturen på den danska bostadsmarknaden. Nettomigrationsströmmen till Skåne bestod av 15 000 danskar som själva sparade 5,6 miljarder SEK, men som även gjorde det möjligt för andra bostadsköpare på bostadsmarknaden på Själland att spara mycket pengar, eftersom intressenterna blev färre. Inte bara på bostadsmarknaden, utan även på arbetsmarknaden har samarbetet över Öresund bidragit till att negativa konjunktureffekter kunnat minskas. Under högkonjunkturen 2005 2008 var den danska ekonomin nära att överhettas. Det blev allt svårare för företagen att tillsätta lediga tjänster, rekryteringskostnaderna steg och lönetrycket ökade. Bristen på arbetskraft gjorde också att en del anställda gjorde lönehopp genom att gå från en arbetsgivare till en annan. En del företag valde då att automatisera eller att flytta verksamheten utomlands. Det danska näringslivet tog skada av den stora bristen på arbetskraft, men situationen kunde ha blivit värre om inte ett stort antal svenskar hade gjort sitt intåg på den danska arbetsmarknaden. Öresundspendlarnas positiva effekt på utvecklingen i sysselsättningen på den danska sidan av Sundet kan ses om man jämför sysselsättningsstatistik från Danmarks Statistiks registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAS), där öresundspendlarna inte tas med, med siffror från Ørestat, där öresundspendlarna är inkluderade. Enligt RAS:s statistik ökade sysselsättningen i Region Hovedstaden med 0,83 procent och i Københavns 16 17

GENOMSNITTLIG FÖRÄNDRING I SYSSELSÄTTNINGEN PER ÅR UNDER PERIODEN 2005 2008 ANDELEN SYSSELSATTA SOM ARBETADE I DANMARK ÅR 2008 Københavns Kommune Brøndby Region Hovedstaden Den danska delen av Öresundsregionen Officiell dansk statistik Faktisk förändring inkl. pendlare från Skåne Region Sjælland Helsingør Tårnby Dragør -2,0-1,5-1,0-0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Procent Malmö Burlöv Vellinge Bjuv Skurup Helsingborg Landskrona Svedala Trelleborg Åstorp Klippan Staffanstorp Skåne 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 6,0 7,0 8,0 9,0 10,0 Procent 10,0% 7,0% Kommun 9,0% med 1,75 procent under de överhet- 8,0% tade åren 2005 2008. Om öresundspendlarna räknas med, blev den faktiska ökade 6,0% 5,0% sysselsättningen 1,2 procent i Region Hovedstaden och 2,12 i Københavns Kommun, det 4,0% 3,0% vill säga att pendlarna från Skåne stod för 30 2,0% 1,0% respektive 20 procent av ökningen. 0,0% Malmö Burlöv Andel af de beskæftigede, der arbejder i Danmark (2008) Vellinge Bjuv Skurup Helsingborg Landskrona 1 Rapporten har tagits fram av Copenhagen Economics för REG LAB på REG LAB:s medlemsorganisationers vägnar: Erhvervsstyrelsen, Region Hovedstaden, Københavns Kommune, Copenhagen Capacity, Væksthuset Hovedstaden och Öresundskomiteen. Svedala Trelleborg Åstorp Klippan Staffanstorp Skåne TILLVÄXTEN SPRIDS Tillväxten i Öresundsregionens centrala delar påverkar välståndet i regionens andra delar. När tillväxten ökar med 1 procent i Region Hovedstaden ökar tillväxten i Region Sjælland med 12 promille och i Skåne med 10 promille. Det visar rapporten Flere udenlandske videnarbejdere til Hovedstadsregionen. De positiva effekterna på tillväxten i de andra delarna av Öresundsregionen beror på pendling, handel och kunskapsdelning. När tillväxten ökar, behövs även fler sysselsatta och en del av dessa kommer då att bo i andra regioner. När inkomsten i ett hushåll ökar, ökar även konsumtionen och lejonparten av denna konsumtion kommer att göras där man bor. Ökad produktion kräver också fler råvaror och tjänster, varav en del kommer att komma från företag i de andra regionerna. Dessutom sker en kunskapsdelning både genom utbyte av erfarenheter och genom att medarbetare från andra företag rekryteras. VÄRDEFULL INFORMATIONSTJÄNST Informationstjänsten Øresunddirekt har sedan 2000 informerat om hur det är att arbeta, flytta eller driva företag tvärs över Öresund. Beräkningar från Copenhagen Economics visar att denna informationssatsning i det stora hela har gynnat samhällsekonomin i 18 19

Öresundsregionen med cirka 250 miljoner SEK per år. Beräkningarna baseras på en enkätundersökning som Öresundsbron genomförde hösten 2011 bland bilpendlare på Öresundsbron. 20 procent av de tillfrågade svarade att Øresunddirekt är en ovärderlig hjälp när man ska flytta till eller söka jobb på den andra sidan av Öresund. 20 procent uppskattas dock vara en något låg siffra, eftersom bilpendlarna över Öresundsbron ofta utgörs av välbeställda och resursstarka personer. Siffran antas därför ha blivit högre om undersökningen även hade genomförts bland tågpendlarna. Copenhagen Economics har beräknat det genomsnittliga värdet av ett jobbyte till ungefär 55 000 per år. Det ger en totalsumma på 250 miljoner SEK. Arbetsförmedlingens försök att hitta lediga tjänster till arbetssökanden, men också försöket att skapa lärlings- och praktikplatser på andra sidan Sundet är några av de projekt som görs för den gemensamma arbetsmarknaden. Inte minst för ungdomar och personer med utomeuropeisk bakgrund har detta arbete varit viktigt. Informationstjänsten Øresunddirekt har varit en drivande kraft i arbetet med att skapa en gemensam region för lärlingsutbildningar, det vill säga att öppna upp för att svenska elever ska få möjlighet att studera vid danska yrkesutbildningarna och att öka intresset för den danska lärlingsmodellen bland de svenska arbetsgivarna. Ett exempel som bör nämnas är ett samarbete om en speditörsutbildning mellan Handelsskolen i Roskilde och en grupp svenska speditörer. Ett exempel på hur värdefull den gemensamma arbetsmarknaden är även i dagsläget som präglas av lågkonjunktur och omstruktureringar är AstraZeneca. 2011 lade AstraZeneca ner sitt forsknings- och utvecklingscenter i Lund med ungefär 1 000 anställda. Med Øresunddirekts hjälp har flertalet av AstraZenecas tidigare anställda i Lund lyckats hitta nya arbeten i läkemedels- och bioteknikklustret i Köpenhamn. Det är ett bra exempel på hur den gemensamma arbetsmarknaden i Öresundsregionen kan absorbera arbetskraft som inte längre behövs i andra delar av regionen. 20 21

ÖRESUNDSBRONS INVESTERINGSEFFEKTER Beslutet om att bygga Öresundsbron skapade förväntningar hos både privata och offentliga aktörer. Följden blev att flera investeringsbeslut fattades, vilket i sin tur påverkade hur både företag och privatpersoner valde att lokalisera sig. Nedan nämns några av de viktigaste effekterna av antingen beslutet att bygga Öresundsbron eller av att den fasta förbindelsen öppnades. KÖPENHAMNS FLYGPLATS KASTRUP SVERIGES NÄSTSTÖRSTA FLYGPLATS Köpenhamns flygplats Kastrup är i dag Sveriges näst största flygplats för utrikesflyg. 2011 använde sammanlagt 3,8 miljoner svenskar flygplatsen vid utrikesresor. Det motsvarar 17 procent av flygplatsens alla utresande passagerare. Tack vare ett välintegrerat tågsystem på den svenska sidan och byggandet av Öresundsbron kortades restiden till flygplatsen betydligt för stora delar av södra Sverige. Detta har stärkt konkurrenspositionen för Kastrup i förhållande till Arlanda flygplats i Stockholm. Samtidigt som Öresundsbron byggdes och det av den anledningen både byggdes en järnväg och en motorväg till flygplatsen, investerade man 3,3 miljarder DKK i en ny terminalbyggnad, en ny anläggning för bagagesortering, en ny lastoch fraktcentral och en ny terminal (terminal 3) med direkt utgång till den nya järnvägstationen. 1998 reste sammanlagt en miljon svenskar från Kastrup och samtidigt som antalet transferpassagerare från norra och mellersta Sverige har minskat, har antalet flygresenärer från södra Sverige ökat. Köpenhamns flygplats Kastrup skulle sannolikt ha förlorat sin status som Nordens hubb om Öresundsbron inte hade byggts. CITYTUNNELN I MALMÖ OCH STADSDELEN HYLLIE Citytunneln i Malmö är en viktig följdinvestering efter bygget av Öresundsbron. Citytunneln har gett Malmö två nya tågstationer Triangeln och Hyllie och gjort att Malmö Centralstation har fått byggas om. Den var tidigaren en säckstation, där tågen hade sin ändstation, men är nu en station som tågen kan köra igenom. Det har gett stora besparingar i restiden och större kapacitet för stationens bangård. 22 23

Vid den södra stationen Hyllie växer det fram en helt ny stadsdel med mässhall, bostäder, kontor och inte minst det nyöppnade köpcentret Emporia samt Malmö Arena. 2011 hölls VM i handboll i Göteborg och Malmö och Malmö Arena utgjorde då ramen för många danska matcher, inklusive finalen. VM i handboll kunde ses av två miljarder tvtittare, 222 000 åskådare var på plats, och spelen omsatte 110 miljoner SEK och gav ett överskott på cirka 30 miljoner SEK. Handbollsturisterna spenderade mellan 164 och 258 miljoner SEK i Skåne. 2013 gick Eurovision Song Contest av stapeln i Malmö Arena. Malmö Arenas placering vid Hyllie med tågstationen, närheten till motorvägen och inte minst Kastrup var viktiga faktorer för att Sveriges Television skulle välja Malmö som värdstad. COPENHAGEN MALMÖ PORT NORDENS STÖRSTA HAMN FÖR BILIMPORT OCH EUROPAS LEDANDE HAMN FÖR KRYSSNINGSFARTYG Det gemensamma hamnbolaget Copenhagen Malmö Port är i dag Nordens största hamn för bilimport och en av Europas ledande hamnar för kryssningsfartyg. Omsättningen har ökat med 57 procent sedan 2001 och resultatet har ökat från 9 till 106 miljoner SEK. 2011 rullade 419 000 bilar i land i Malmö några för att fraktas vidare till de baltiska länderna eller Ryssland, andra för att distribueras till återförsäljarna i Norden. Antalet bilar som fraktas till Malmö har mer än tiodubblats sedan 2001, då de två hamnbolagen fusionerade. När Öresundsbronöppnades blev hamnarna tvungna att tänka i ett större regionalt sammanhang och fusionen var en del av den strategin. Copenhagen Malmö Ports utveckling till att bli en destination för kryssningsfartyg har också varit imponerande och 2012 har sammanlagt 372 kryssningsfartyg lagt till i Köpenhamn. Hamnen har för femte gången sedan år 2000 utnämnts av World Travel Awards till Nordeuropas ledande hamn för kryssningsfartyg. ESS Neutron- och materialforskningsanläggningen ESS European Spallation Source som placeras i Lund och får ett datacenter vid Niels Bohr-institutet i Köpenhamn är en stor investering på cirka 15 miljarder SEK med både Sverige och Danmark som värdländer. Femton andra europeiska länder deltar som partner och medfinansierar projektet. Det är första gången som en sådan europeisk jätteanläggning byggs i Norden. Att valet föll på Öresundsregionen är en effekt av dels den goda tillgängligheten till Köpenhamns flygplats Kastrup, som Öresundsförbindelsen och de omkringliggande trafiklederna ger de internationella forskarna, dels det nya samarbetet som har inletts mellan svenska och danska forskare, politiker, universitet och organisationer. ESS öppnar 2019 och ska vara helt i drift 2025. Anläggningen förväntas få stor betydelse för utvecklingen av till exempel läkemedel, plastmaterial, molekyler och motorer. Man uppskattar att cirka 500 personer ska anställas och att 2 000 3 000 gästforskare kommer att besöka anläggningen varje år. 24 25

EFFEKTER AV GRÄNSHINDER Ett syfte med EU:s inre marknad är just att det ska vara en enda gemensam marknad. Gränshinder hämmar utbytet över gränserna och begränsar den ekonomiska tillväxten. På uppdrag av Øresunddirekt och Öresundskomiteen har Copenhagen Economics i rapporten Hindringer for en integreret Øresundsregion beskrivit och beräknat ekonomiska effekter av sex olika gränshinder i Öresundsregionen. Dessa sex gränshinder är några av de 33 gränshinder som presenteras i rapporten 33 hindringer, udfordringer og muligheder. Om bara tre av dessa gränshinderproblem hade lösts skulle det lyfta den ekonomiska aktiviteten i Öresundsregionen med 1,2 miljard SEK per år. De tre gränshindren är ingen möjlighet för icke-eu-medborgare som bor i Sverige att arbeta i Danmark brist på kunskap om nationella auktorisationskrav problem med att arbeta i två länder samtidigt Det gränshinder med störst ekonomisk potential är att icke-eu-medborgare som bor i Sverige inte ges möjlighet att arbeta i Danmark, något som uppskattas kosta upp emot 0,6 miljard SEK per år. Nationella auktorisationskrav bedöms kosta 325 miljoner SEK per år i förlorat förädlingsvärde och problemen med att inte kunna arbeta i två länder samtidigt ger en förlust på 222 miljoner SEK per år. 26 27

KOSTNAD FÖR GRÄNSHINDER I ÖRESUNDSREGIONEN, MILJONER DKK PER ÅR Gränshinder Effekt för Danmark Effekt för Sverige Total effekt Svårt att arbeta i två länder samtidigtg 6 216 222 Kvalifikationer erkänns inte* 102 223 325 Icke-EU-medborgare som bor i Sverige och som inte får arbeta i Danmark Not: * Denna beräkning omfattar endast de värden som skapas vid ökad produktion och visar endast hur förädlingsvärdet skapas inte hur det förbrukas. Källa: Copenhagen Economics och Öresundskomiteen. INGEN MÖJLIGHET FÖR ICKE-EU-MEDBORGARE ATT ARBETA I DANMARK En person från ett land utanför EU, som har uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige kan inte få arbete på den danska sidan av Öresund. En medborgare från ett icke-eu-land som har samma tillstånd i Danmark kan inte heller flytta till den svenska sidan. Personen förlorar då sitt danska uppehålls- och arbetstillstånd och förlorar sitt arbete. 553 65 618 Dessa regler är ett hinder mot den fria rörligheten för invånarna i Öresundsregionen. Det leder till att företag på den danska sidan av Sundet får en sämre position än företag på den svenska sidan i konkurrensen om arbetskraften. Dessutom utesluts en värdefull grupp från den öresundsregionala arbetsmarknaden samtidigt som den svenska offentliga sektorn belastas med utgifter för arbetslöshetsersättning och aktiveringsåtgärder för arbetslösa. I Skåne bor det sammanlagt cirka 50 000 personer utan EU-medborgarskap. Av dessa är ungefär 30 000 personer i arbetsför ålder. Arbetslösheten för invandrare i Skåne är 16 procent. Den är alltså dubbelt så hög som den generella arbetslösheten i Skåne. Cirka 3,5 procent av de sysselsatta i Skåne arbetar i Danmark. Den danska arbetsmarknaden är därför en viktig förutsättning för att arbetslösheten i Skåne i genomsnitt ska hålla sig kring 8 procent. Att icke-eu-medborgare som bor i Sverige inte har tillträde till den danska arbetsmarknaden är därför en viktig bidragande orsak till att arbetslösheten är så hög bland icke-eu-medborgare. Om en lika stor andel av icke-eu-medborgarna får tillträde till den danska arbetsmarknaden och börjar pendla till Köpenhamn, kommer sysselsättningen att öka med ungefär 900 personer. Varje person som kommer ut i arbete är värd 500 000 600 000 för samhället, det vill säga att förlusten för Öresundsregionen uppgår till ungefär 600 miljoner SEK per år bara genom att icke-eu-medborgare som bor i Sverige förvägras tillträde till den danska arbetsmarknaden. NATIONELLA AUKTORISATIONSKRAV För en del yrken krävs en auktorisation för att yrkesutövaren ska få lov att utföra särskilda arbetsuppgifter. I Danmark regleras tillträdet till sammanlagt 113 yrken. I Sverige finns det ungefär 40 reglerade yrken. Följderna av en auktorisation varierar beroende på vilket yrke det handlar om. För en del yrken är auktorisationen ett slags kvalitetsstämpel som dokumenterar att en person kan utföra ett arbete med ett visst minimumkrav på kvalitet, men arbetet kan även utföras av personer utan en särskild auktorisation. För andra yrken är det förbjudet att utföra ett arbete om man inte är auktoriserad. I Danmark får man till exempel inte utföra el-installationer med kommersiellt syfte utan att vara auktoriserad el-installatör. Auktorisationskravet i sig utesluter inte utländsk arbetskraft svenskar kan få en dansk auktorisation och danskar en svensk auktorisation om relevant utbildning och erfarenhet kan dokumenteras. 28 29

Auktorisationskravet utgör emellertid ett hinder för en integrerad arbetsmarknad i Öresundsregionen på många olika områden. Vi har valt att fokusera på el- och VVS-installatörer. Det handlar om att ge information hur man ska gå tillväga för att få möjlighet att jobba på andra sidan av Sundet. Lokförare är en tredje grupp som vi har valt att fokusera på. Formellt sett finns det inga hinder, men det finns andra stelbenta regler på den danska arbetsmarknaden som hindrar svenska lokförare att få jobb i Danmark. Om arbetsmarknaden öppnas upp tvärs över Öresund för dessa tre yrkesgrupper kommer utbudet av arbetskraften att öka. Arbetsgivarna kommer att få fler arbetstagare att välja mellan och kunderna kan välja mellan fler leverantörer. Studier visar på att ett större utbud av arbetskraft leder till en högre sysselsättning. Copenhagen Economics har beräknat att denna effekt motsvarar ungefär 700 heltidstjänster i regionen. De 700 heltidstjänsterna har ett samhällsmässigt värde på cirka 300 400 miljoner SEK per år. Lejonparten av denna summa är det ökade produktionsvärde som de 700 heltidstjänsterna skapar. Resten utgörs av de medel som den offentliga sektorn sparar på minskade kostnader för aktivering av arbetslösa och arbetslöshetsersättning. SYSSELSÄTTNINGSEFFEKT GENOM ATT TA BORT AUKTORISATIONSKRAV M.M. 30 Region Hovedstaden och Sjælland Skåne Elektriker 82 312 VVS-installatörer 104 146 Lokförare 11 20 Källa: Copenhagen Economics. 31

PROBLEM MED ATT ARBETA I TVÅ LÄNDER SAMTIDIGT Problemen med att arbeta i två länder samtidigt ser olika ut beroende på vilket land man bor i. HINDER FÖR ATT EN PERSON SOM BOR I SVERIGE OCH ARBETAR I DANMARK FÅR EXTRAJOBBA I SVERIGE I maj 2012 tillkom en ändring av EU-förordningen 883/2004. Den anger att man, samtidigt som man har ett arbete i ett grannland, får arbeta upp till 25 procent av sin normala arbetstid på ett extrajobb i det land där man bor utan att socialförsäkringsplikten ändras från det land som man arbetar i till det land där man bor. För att säkerställa att detta gränshinder tas bort, måste Danmark och Sverige få en gemensam förståelse för hur denna ändring av förordningen ska tolkas, annars kan det fortfarande uppstå praktiska gränshinder inom detta område. För personer bosatta i Sverige och arbetar i Danmark gäller följande vid ett extrajobb i Sverige på 25 procent eller mer: deras arbetsgivare i Danmark ska betala svenska arbetsgivaravgifter. Den svenska arbetsgivaravgiften för utländska arbetsgivare uppgår till 22,19 procent av lönen före skatt. Om lönen före skatt till exempel är 400 000 DKK blir arbetsgivaravgiften 88 860 DKK motsvarande 103 781 SEK. Observera att reglerna också gäller om inkomsten i Sverige består av en uppsägningslön eller a-kassa. Detta är en betydande kostnad för den danska arbetsgivaren och i några fall kommer extrakostnaderna att vara så stora att anställningsförhållandet inte kan löna sig för 2 Den danska arbetsgivaren och löntagaren som bor i Sverige kan även komma överens om att löntagaren själv betalar denna avgift, som hon eller han kan göra avdrag för i sin danska skattedeklaration. Detta löser dock inte problemet, eftersom löntagarens inkomst då blir lägre efter skatt. Trots skatteavdrag kan det bli dyrt för löntagaren att betala den svenska arbetsgivaravgiften, och följden blir troligtvis att hon eller han inte jobbar extra i Sverige. Dessutom är alltid den danska arbetsgivaren subsidiärt betalningsansvarig för de svenska arbetsgivaravgifterna om den anställde av någon anledning inte betalar avgifterna i Sverige. arbetsgivaren i Danmark. En lösning ligger dock nära till hands. Arbetsgivaren kan skriva in i anställningskontraktet att medarbetaren som bor i Sverige inte får extrajobba i Sverige. Då är arbetsgivarens problem löst. I dag är praxisen att skriva in en sådan reservation i anställningskontrakt för medarbetare som bor i Sverige vanligt förekommande hos många danska arbetsgivare. Om arbetsgivaren i Danmark inte vill betala svensk arbetsgivaravgift på detta sätt, skapar det kostnader för medarbetaren och det svenska samhället. Den anställde förlorar möjligheten att kunna tjäna mer genom ett extrajobb i Sverige, och det svenska samhället förlorar värdet av den produktion som kunde ha skapat genom extrajobbet. Förlusten för den enskilda personen beror på hur mycket denne kunde ha tjänat på ett extrajobb efter skatt. Om man antar att en person med ett heltidsjobb maximalt kommer att arbeta 10 timmar per vecka på ett 32 33

extrajobb uppskattar Copenhagen Economics att varje pendlare förlorar en inkomstpotential på i genomsnitt 77 839 SEK. Sverige förlorar arbetskraft som motsvarar cirka 300 heltidstjänster och förlorar produktion som motsvarar omkring 216 miljoner SEK till följd av att pendlarna undviker att extrajobba i det land där de bor. HINDER FÖR ATT EN PERSON SOM BOR I DANMARK OCH ARBETAR I SVERIGE FÅR EXTRAJOBBA I DANMARK För personer som bor i Danmark och har en heltidstjänst i Sverige gäller följande: de kan välja att betala 25 procent av sin inkomst i skatt till Sverige. Om de väljer att göra det, och samtidigt får ett extrajobb i Danmark, kommer de att överföras från det svenska socialförsäkringssystemet till det danska. Det innebär att de måste betala mellanskillnaden mellan de 25 procenten och den danska skattenivån i skatt till Danmark. Denna skatt betalas för den svenska inkomsten och alltså inte bara inkomsten från extrajobbet i Danmark. Dessutom förlorar de 18 procent av sin svenska inkomst eftersom deras svenska arbetsmarknadspension går förlorad. Om en person till exempel tjänar 400 000 DKK per år på sitt svenska heltidsjobb, ska hon eller han betala 100 000 DKK i så kalllad SINK-skatt till Sverige. Om personen får ett extrajobb i Danmark måste en extra skatteinbetalning göras på 88 772 DKK till det danska skatteverket. Pensionssparandet i Sverige på 72 000 DKK per år går också förlorad. Den första timmen på extrajobbet kostar alltså mer än 150 000 DKK för personen i vårt exempel! Att kunna arbeta samtidigt i de båda länderna skulle öka flexibiliteten på den öresundsregionala arbetsmarknaden och är ett viktigt steg i realiseringen av visionen om en enda gemensam arbetsmarknad. LÄS MER OM ÖRESUNDSREGIONEN TendensØresund innehåller analyser av integrationen och utvecklingen i Öresundsregionen. Du kan bland annat läsa statistik och analyser på områden som till exempel flyttströmmar över Öresund, näringslivsstrukturer, ekonomiska utveckling och befolkningsutveckling i Öresundsregionen. Besök Tendens Øresund på: www.tendensoresund.org ØRESUNDDIREKT Øresunddirekt är en informationstjänst som förmedlar offentlig information från myndigheter till medborgare och näringsliv i Öresundsregionen. De ska också främja samarbetet mellan myndigheter och handläggare i regionen. Øresunddirekt består av en webbredaktion i Köpenhamn samt ett informationscenter på Stortorget i Malmö. Informationscentret i Malmö är ett samarbete mellan följande myndigheter: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelsen, Skatteverket och Region Skåne. De arbetar också aktivt med satsningar som främjar integrationen och tar bort gränshinder i regionen. Öresundskomiteen Öresundskomiteen är ett forum för frivilligt politiskt samarbete som startades av svenska och danska politiker på båda sidor Öresund 1993. Det är en politisk intresseorganisation som främjar samarbetet över Sundet på alla nivåer och tillvaratar Öresundsregionens intressen gentemot de två regeringarna, Riksdagen och Folketinget. Öresundskomiteen finansieras av medlemsbidrag som är relaterat till antalet invånare i regionen. Utöver medlemsbidraget får Öresundskomiteen bidrag från Nordiska Ministerrådet, samt viss extern finansiering. ÖRESUNDSKOMITEENS MEDLEMMAR Från dansk sida: Region Hovedstaden, Region Sjælland, Københavns Kommune, Frederiksberg Kommune, Bornholms Regionskommune, Kommunekontaktråd Hovedstaden och Kommunekontaktråd Sjælland. Från svensk sida: Region Skåne, Malmö stad, Helsingborgs stad, Lunds kommun och Landskrona stad Styrgrupp för rapporterna från Copenhagen Economics och Øresundsinstituttet: Claes Håkansson, Öresundskomiteen (nu Nordiska ministerrådets sekretariat), Christer Olsson, Øresunddirekt och Britt Andresen, Öresundskomiteen. Ansvarig redaktör: Finn Lauritzen, Öresundskomiteen Redaktör: Britt Andresen, Öresundskomiteen Grafisk design: Mikael Forth, Forth kommunikation, www.forth.dk Översättning till svenska: Eva Svarrer, www.evasvarrer.com Foto: Øresundsbro Konsortiet, Steen Brogaard/Øresundsbron, Eva Holmestig/Öresundskomiteen, Jörgen Lindström/Malmö Turism, Stig-Åke Jönsson/Øresundsbron, Miklos Szabo/Øresundsbron,ESS AB, Oskar Flack/Malmö stad Kontaktperson: Britt Andresen, Senior Advisor, Öresundskomiteen, ban@oresundskomiteen.dk, + 45 31 31 38 18, www.oeresund.org 34 35

Öresundskomiteen: The winner of the AEBR Award Sail of Papenburg 2011 Phone: +45 33 22 00 11 fax: +45 33 22 00 23 info@oeresund.org www.oeresund.org 36