N R 3 2 0 0 8 1 5 F E B R U A R I E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B Expertgrupp tillsatt Efter den tragiska dödsolyckan den 2 februari har en speciell analysgrupp startats. Syftet är att hitta SIDAN orsaker till olyckan och ta fram åtgärder som ska förhindra liknande 4 händelser i framtiden. Bergförstärkning, som bultningen på bilden, kan vara ett utvecklingsområde. I n f o m ö t e n 2 T i l l b u d s r a p p o r t e r 6 N ya v a g n a r i n o r r 1 0
Informationsmöten efter dödsolyckan Den 2 februari omkom Emil Nilsson, anställd hos Porjus entreprenad, i en tragisk olycka i Kirunagruvan. LKAB-medarbetare, entreprenörer och ledningen för Kirunagruvan har de senaste veckorna samlats för information och samtal om vad som hänt. Gruvchefen Monica Quinteiro inledde det första mötet, där Veckobladet deltog, med att redogöra för själva olycksförloppet. Det var en seismisk händelse i liggväggen, uppskattningsvis 800 meter från olycksplatsen, som skickade stötvågor genom berget. De orsakade ett stort bergutfall i Block 19 på nivå 907 och 935 samt mindre bergutfall på nivå 878 kring schaktgrupp 19. Emil Nilsson körde gråberg från tillredningsarbete (drivande av nya orter) på nivå 964 i gruvan. Med sin lastbil körde han sten till en övre nivå, 907, för att lossa i ett tömningsläge. Han hade precis lossat i tömningsläget och sedan hunnit rulla fram 4-5 meter när lastbilen begravdes i sten. Vi tror att Emil omkom omedelbart. I själva tömningsläget hade inget utfall skett. R ä d d n i n g s i n s at s e n Det var en arbetskamrat som upptäckte vad som hänt. Efter det var skyddsskrotare på plats som snabbt konstaterade att det behövdes en omfattande räddningsinsats. Tre lastare, bergförstärkare, bergmekaniker och skyddsombud arbetade tillsammans med att få undan stenmassorna. Strömmen på området hade gått, så man fick använda en dieselmaskin för att lasta undan stenmassorna till tvärorterna intill olycksplatsen. Vid halv elva-tiden på kvällen inträffade ett mindre efterskalv och arbetet avbröts för att inte utsätta räddningsstyrkan för faror. Vid ett-tiden bedömdes arbetet kunna fortsätta, och vid halv fyra drogs lastbilen fram med hjälp av bärgnings-toron och en tillkopplad lastmaskin. Därefter tog räddningstjänsten över för att ta fram den omkomne ur lastbilen. O m r å d e t va r v ä l f ö r st ä r k t Att drabbas av ytterligare ett dödsfall inte ens två år efter den förra dödsolyckan är fruktansvärt, sa Monica Quinteiro. VECKOBLADET information till medarbetare i LKAB. Utges av LKAB Communication. Utkommer varannan helgfri fredag med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. Redaktion: Anders Lindberg, 0980-727 62, Kajsa Lindmark, 0970-767 78, Christina Niemi Autio, 0980-710 41. E-post: veckobladet.lkab@lkab.com, Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Tore Fällén, Box 952, 971 28 Luleå. Ombrytning: imega promotion, Gällivare. Tryck: Tryckpoolen AB, Luleå.
Informationsmötena i Kiruna hölls på nivå 775 för att så många som möjligt under jord skulle kunna delta. Området där rasen inträffade var välförstärkt med bultning, kabelbultning och sprutbetong. Ändå räckte det inte. Det handlar inte bara om mängd bergförstärkning, utan om rätt sorts förstärkning och det är ett teknikområde som vi redan jobbar på, sa Monica Quinteiro. St ö tv å g t ryc k t e u t st e n Bergmekanikern Lars Malmgren förklarade hur de seismiska händelserna och bergrörelserna uppstår. De kan orsakas av gruvbrytningen som förändrar spänningarna i berget. Även en liten störning kan ge stora konsekvenser. I det här fallet var det skjuvrörelse i en svaghetszon som orsakade en stötvåg. När stötvågen når en fri yta vill den trycka ut berget. Därför tittar man på att använda mer bergförstärkning som är töjbar. Det är viktigt att komma ihåg att det handlar inte bara om att förstärkningarna ska vara starka, de ska vara sega så de tål rörelse också, sa Lars Malmgren. F r å g o r o c h sva r Informationsmötena har hållits i mindre grupper åt gången för att deltagarna ska kunna ställa frågor och diskutera. En fråga var om produktionen är för nära tillredningen så att berget inte hinner sätta sig. Vi har ökat det avståndet successivt de senaste åren. Just fallande sten är den parameter som styr det optimala avståndet, svarade Monica Quinteiro. Hur tätt sitter mätinstrumenten för skakningar och går det att få förvarning, var andra frågor. Vi har flest geofoner runt block 33 och Sjömalmen, men vi tittar på hur vi ska utöka det. Däremot går det inte att se om en händelse är på väg i förväg, sa Lars Malmgren. En fråga var vad reparatörer ska göra som ibland måste ta hand om maskiner som kan stå på platser nära raset där det känns osäkert. Ring gruvstaben och begär skrotning och förstärkning! Telefon 1520 för KUJ. Man ska aldrig behöva arbeta på en plats om det känns osäkert, sa Monica Quinteiro.
LKABs expertgrupp har startat sitt arbete Bergmekaniker, bergförstärkare, gruvfacket och externa experter ingår i den nybildade grupp som LKABs vd Martin Ivert tidigare informerat om efter dödsolyckan. Gruppen ska ta fram åtgärder som förhindrar liknande händelser i framtiden.
Bergförstärkningen är en del som gruppen ska titta på. Här arbetar en bultningsmaskin med att säkra berg. Den interna olycksfallsutredningen startade så fort räddningsarbetet avslutades efter olyckan. De analyser och slutsatser som kommer fram i internutredningen ska ingå som en del i den nya gruppens arbete. Redan pågående åtgärder och projekt inom LKAB för att minimera händelserna med fallande sten inkluderas också i gruppens arbete. I styrgruppen ingår ledningen för både produktion och teknikutveckling på LKAB, och styrgruppen rapporterar i sin tur till LKABs ledning. Syftet med expertgruppens arbete är att minimera händelser, och därmed olyckor, orsakade av fallande sten. Uppdraget kan beskrivas i två punkter: A. Fastställa orsakerna till dödsolyckan den 2 februari. Här ingår både internutredningen av dödsolyckan och analyser av andra händelser. En viktig del är också att fånga upp frågor och synpunkter som kommit fram under informationsmöten med medarbetarna. Kunskap från såväl utomstående experter som LKABs organisation samlas också in. B. Ta fram åtgärder så att det inte händer igen. Gruppen ska utifrån fakta om orsakerna se vilka extra åtgärder eller nya grepp som kan tas för att undvika skadliga effekter av bergrörelser orsakade av så kallade seismiska händelser. Till exempel hur bergförstärkningen ska fortsätta att utvecklas. Det handlar också om att fortsätta anpassa brytningsplaneringen och metoderna för brytningen för att ge största möjliga kontroll på bergrörelserna. I huvudprojektgruppen ingår bergmekaniker och bergförstärkare, säkerhetsexperter, gruvfacket samt extern expertis på det seismiska forskningsområdet. I en referensgrupp ingår dessutom deltagare från flera forskningsinstitutioner samt övrig gruvindustri. Den här gruppen ska inte bara analysera vad som hänt och händer, utan också ta fram konkreta åtgärder, både på kortare och på längre sikt. De har redan haft sitt första möte och nu är det viktigt att de får arbeta koncentrerat och med fullt fokus på uppgiften, säger Martin Ivert.
Tillbudsrapporteringen förbättrar säkerheten i gruvan Betongförstärkning är ett av de sätt som LKAB använder för att förstärka berget och göra arbetsmiljön säkrare. Ett tillbud är en plötslig och oförutsedd händelse som kunde lett till en personskada. Ett tillbud ska ses som en varning och alltid rapporteras i syfte att eliminera risker och för utredning av skadeförebyggande åtgärder. Tillbudsrapporteringen ligger till grund för åtgärder i arbetet och visar var problemen med fallande sten finns och hur allvarliga de är. Det är jätteviktigt att rapportera fallande sten eftersom vi då kan få en bild över hur berget mår, säger Thomas Savilahti, bergmekaniker i Malmberget. I en tillbudsrapport ska typ av tillbud fyllas i. När det gäller typen fallande sten ska personen som skriver rapporten värdera riskerna för personskada, maskinskada, hur stort avståndet till bergutfallet var, tid sedan sprängning, längd, bredd, höjd, vikt och storlek på stenfall. Dessutom ska berget beskrivas, bergförhållande, hur det är skrotat, om det är ytförstärkt, bultat och så vidare. En viktig del är att beskriva sin egen arbetsuppgift vid tillbudet. Det gör att vi får en bra överblick av i vilken grad arbetsgrup- perna utsätts för fallande sten och kan då sätta in åtgärder i till exempel förändring av arbetsmetod, säger Thomas Savilahti. A n a lys e r a r t i l l b u - d e n LKAB ingår tillsammans med Boliden och Zinkgruvan i ett nätverk som har arbetat fram en allvarlighetsmatris uppdelad i tre klasser. Den ger svar på vilken aktivitet som är mest riskabel, i vilken malmkropp som de mest riskabla tillbuden inträffar, och hur risken för personskador minskar eller ökar med tiden.
A l lva r l i g h e t s m at r i s > 5 Ton 0,5-5 Ton 10-500 Kg Klass 2 Viss risk Klass 3 Låg risk Klass 1 Allvarlig risk Klass 1: (rött) Allvarlig risk. Måste åtgärdas så att upprepade händelser ej inträffar eller ej leder till personskada. Klass 2: (gult) Viss risk. Behöver granskas för att besluta om eventuella åtgärder krävs. < 10 Kg Mycket liten Liten Stor Mycket stor Klass 3: (grönt) Låg risk. Acceptabel händelse eftersom sannolikheten att den leder till personskada är mycket liten om gällande arbetsrutiner följs. För att minska risken att bedömningen blir subjektiv görs den av en och samma person. I LKABs fall är det en bergmekaniker, jag i Malmberget och Håkan Krekula i Kiruna som gör bedömningen, säger Thomas Savilahti. En gång per månad sammankallar bergmekanikern till förstärkningsmöten. Skyddsskrotare, områdesskrotare, tillredningsförmän, huvudskyddsombud, gruvbyggnadsförman, kontrollant av entreprenör och raslastningstekniker deltar på mötet. Ta r f r a m l ö s n i n g Vi tar upp och diskuterar de tillbud som inträffat, går igenom områden där det råder speciella förhållanden och tar därefter fram en åtgärdsplan, säger Thomas Savilahti. En uppföljning av inrapporterade tillbud sker genom möten med de arbetslag som uppvisar många tillbud. Även på de mötena diskuterar vi orsak och åtgärd, säger Thomas Savilahti. Ag e r a f ö r st s k r i v s e da n Tillbudsrapporteringen i LKAB används för att belysa de risker som finns. Viktigt att notera är att de akuta åtgärderna inte styrs av tillbudsrapporteringen. Om det är något som man själv kan åtgärda ska man självklart göra det först och sedan skriva rapporten, säger Natalija Didic, arbetsmiljöutvecklare. Riskerna och tillbuden kan vara av olika slag. En del är av akut karaktär medan det inte är lika bråttom med andra. Fallande sten är ett exempel där ett direkt agerande är nödvändigt. Om man bedömer att det krävs en åtgärd mot fallande sten Definition av fallande sten: Sten, betong eller bergparti som lossnar från bergytan. Begreppet fallande sten inkluderar alla stenar som rasar ner i gruvan från en bergyta utan kontroll. ska man allra först spärra av området och begära skrotning, säger Monica Quinteiro, gruvchef i Kiruna, och tillägger: Om man är det minsta osäker ska man alltid ta kontakt med någon av staberna och begära skrotning. T i l l b u d e t u t r e d s Om det är ett tillbud man själv inte kan åtgärda ska det gå arbetsmiljöfrågans väg. Det innebär att när tillbudet är inrapporterat skickas det till närmaste chef, därefter delges även huvudskyddsombud. Rapporten bedöms och om det är fara för liv eller hälsa anmäls händelsen till Arbetsmiljöverket. Vi gör en utredning tillsammans; Arbetsmiljöverket, huvudskyddsombud och de som varit med om tillbudet. Även andra yrkesgrupper som kan bidra till en bra utredning medverkar. Utredningen ska resultera i konkreta åtgärder för att eliminera riskerna, och rapporteras in till Arbetsmiljöverket, säger Natalija Didic.
Noggrann bevakning av seismiska händelser Vibrationerna från de regelbundna nattliga sprängningarna är något invånarna i Malmberget och Kiruna lever med. Något som inte går att förutsäga exakt i tiden är de seismiska händelser som orsakar vibrationer och i vissa fall även resulterar i att sten lossnar. Alla seismiska händelser inom LKABs områden i Kiruna och Malmberget bevakas noga, dygnet runt. Hållfastheten i berget undersöks för att avgöra när det är dags att exempelvis i god tid utvidga avspärrningarna runt ett deformationsområde eller ur säkerhetssynpunkt utrymma områden under jord. Till sin hjälp har bergmekanikerna känsliga sensorer, geofoner, som är placerade djupt nere i borrhåll. Geofonerna kan ge svar på var händelsen har inträffat och hur kraftig den var. Bergmekanikerna åker även ut på plats och kontrollerar området i närheten av de större bergrörelserna, både ovan och under jord. Geofon är de sensorer som ger bergmekanikerna viktig information om den seismiska händelsen. Seismisk aktivitet i global skala är ett resultat av rörelser i jordskorpan. Plattorna som jordskorpan är uppbyggd av rör sig i förhållande till varandra, vilket kan ge upphov till jordskalv. Samma princip gäller i regional och lokal skala, men då är det mindre sprickor som rör sig. Den seismiska aktiviteten blir av lägre styrka eftersom de krafter som måste övervinnas för att rörelsen ska kunna ske är mindre. T ryc k e t f ö r ä n d r as I gruvmiljö kan en annan typ av seismisk aktivitet uppstå, som inte är kopplad till sprickor. Bergspänningar eller tryck i berg fungerar som en vattenström. Så länge det inte finns några hinder går strömmen rakt. När man bryter ett hålrum, eller lägger en sten i bäcken, måste strömmen gå runt hindret. Bergspänningar fungerar på samma sätt. För varje skopa som tas ur berget förändras alltså trycket. När bergspänningarna blir högre än bergets hållfasthet inträffar brott, vilket inte är detsamma som kollaps eller ras. Om brottet sker plötsligt frigörs energi som går ut i berget i form av tryckvågor och en seismisk
Skillnaden mellan en seismisk händelse och ett jordskalv I vårt arbete benämner vi de händelser som sker naturligt för jordskalv. De händelser som vi bedömer vara orsakade av gruvbrytningen benämner vi seismiska händelser. Linjerna i figuren kan ses som strömningslinjer runt hindret. Ju tätare linjerna är desto snabbare blir strömmen. Bergspänningar fungerar på samma sätt, ju tätare mellan linjerna, desto högre spänningar. händelse har inträffat. När dessa tryckvågor träffar en fri yta, som till exempel en vägg i en ort kan den orsaka att berg släpper från väggen i hålrummet och det kan ibland även kännas på markytan som en vibration. Berget kan tyckas röra sig mycket men egentligen handlar det om någon millimeter. Eftersom det handlar om en väldigt stor massa bli ändå effekten av rörelsen stor och kan orsaka tryckvågor i berget. F ö rst ä r k n i n g s a r b e t e För att säkra de arbetsplatser som finns under jord skrotas berget, vilket innebär att lösa stenblock slås bort från taket. Där det behövs säkras ytterligare täcks bergväggarna med betong. Ännu ett sätt att öka hållfastheten är att festa in bultar i bergväggen. När sedan trycket ökar i bergväggen ska bulten hålla för trycket och förhindra att sten släppa. LKAB utvecklar bergförstärkning som klarar att berget rör på sig efter seismiska händelser. Man säger att förstärkningen inte bara ska vara stark utan också seg så att den kan töjas utan att brista. N at u r l i g a j o r d s k a lv I Sverige inträffar det cirka 500 jordskalv per år. Merparten sker på Västkusten, i Bergslagen, längs Norrlandskusten och i Malmfälten. De kan vara förorsakade av dels landhöjningen, dels av tektoniska rörelser som styr Europa och Amerika från varandra och på så sätt påverkar det globala spänningstillståndet.
10 Nya vagnarna rullar på norra omloppet Ett vagnsätt med de nya malmvagnarna började förra helgen trafikera sträckan Kiruna-Narvik. Jan Olovsson är projektledare för de nya vagnarna som nu även rullar längs Malmbanans norra del. Våren 2006 försågs södra omloppet, Malmberget- Luleå, med de första nya vagnarna. Nu var det alltså dags för även den norra delen av Malmbanan att inleda uppgraderingen till längre och tyngre tåg. Fast det första tågsättet är faktiskt vare sig längre eller tyngre. 4 2 n ya l asta r s o m 5 2 g a m l a Infrastrukturen på norra omloppet är inte riktigt klar för att ta emot de nya långa tågen med 68 vagnar, så vi kör än så länge med 42 av de nya vagnarna åt gången, säger Jan Olovsson som är projektledare på TL. Med bara 42 vagnar av den nya typen lastar man dock lika mycket malm som de gamla 52-vagnstågen, eftersom lasten för varje vagn ökar från 80 till 100 ton. Det första tågsättet på norra omloppet går, trots det reducerade antalet vagnar, i ren produktionskörning, och lossas i Narvik i samma lossningsstation som de äldre vagnarna. Stationen har anpassats för att fungera med båda typerna. När allt är klart och tågen kan bestå av 68 nya vagnar ökar den totala lasten per tåg från drygt 4000 ton till drygt 6500 ton malmprodukter. P r ototy p e r n a u p p g r a d e r a d e Det första vagnsättet som bestod av prototypvagnar har byggts om till samma standard som serieversionerna. Det var en del problem att rätta till på de första vagnarna. En stor eloge till Kiruna Wagon och MTAB:s vagnverkstad som gjort ett mycket bra jobb med att modifiera prototyperna, säger Jan Olovsson. Planen är att alla LKABs drygt 1000 vagnar av den äldre UAD-modellen ska vara ersatta av cirka 750 nya 100-tonsvagnar år 2010.
11 i I N F O N o m i n e r a å r e t s k u lt u r - r e s p i d r ot t s s t i p e n d i at Vem tycker du ska få LKABs kultur- respektiva idrottsstipendium 2008? I fjol var det Marcus Hellner och Mattias Kalander. Skicka in ditt förslag senast 31 mars. Det är LKABs koncernledning som utser stipendiaterna. Stor hänsyn tas till de nomineringar som har inkommit från företagets medarbetare. Så passa på nu att påverka, skicka in ditt förslag och skriv varför du tycker att just den personen, den gruppen eller kanske den föreningen skall ha stipendiet. Kravet är att kandidaterna skall ha anknytning till LKABs geo- TA C K Ett stort tack för blommor och presenten jag fick på min 60-årsdag. Börje H Johansson Jag vill tacka alla arbetskompisar för uppvaktningen vid min pension. Bo Eriksson Ett stort tack till samtliga för uppvaktningen vid min avgång från företaget. Ulrik Karlsson Stort tack till alla på MTAB för uppvaktningen vid min pensionering. Martti Vaattovaara Ett stort tack till alla arbetskamrater för uppvaktningen på min 60-årsdag. Christer Jonsson Ett stort tack till alla för uppvaktningen med blommor och presenter på min 60-årsdag. Per Holma grafiska verksamhetsområden. Respektive stipendiesumma är på 50 000 kronor och stipendiaterna offentliggörs i samband med LKABs årsstämma som i år hålls den 22 april. Förslag, med motivering, skickas senast 31 mars till Kerstin Skoggård, LKAB, Box 952, 971 28 Luleå eller via e-postadress: U n dv i k s ta r k a d o f t e r Visa hänsyn och tänk på dina allergiska arbetskamrater. Använd inte starka dofter såsom parfymer, deodoranter och dylikt på arbetsplatserna eller i andra publika rum som exempelvis hissar, bussar, konferensrum, fikarum, matsalar, manskapshus etc. L K A B I N T E R N A R B E T S M A R K N A D L K A B : s C h e f s p r o g r a m s ta r ta r m a r s / a p r i l 2 0 0 8 Tycker Du om att entusiasmera, inspirera och leda medarbetare? Välkommen med Din intresseanmälan senast 15 februari. Din intresseanmälan skall innehålla ett personligt brev, din utbildning/erfarenhet samt varför Du vill bli chef. Uppge även ditt anställningsnummer. Du som vill arbeta i: Kiruna eller Svappavaara: skickar din intresseanmälan till Rekrytering, Lena Klippmark. Malmberget: skickar din intresseanmälan till Rekrytering, Ann- Marie Helin. För ytterligare information kontakta gärna våra rekryterare Lena Klippmark, tel 1142 eller Ann-Marie Helin, tel 6190. Å r s m ö t e LKABs Konstförening i Kiruna och Narvik. Lördag 23 februari 2008, klockan 13.00, Kiruna Stadshus I samband med årsmötet sker utdelning till vinnare i konstutlottningen år 2007. Konstverken finns upphängda i Stadshuset fr.o.m. 18 februari och kan beskådas under kontorstid. Väl mött på årsmötet! Styrelsen F R I T I D L K A B o c h K G S b j u d e r p å matiné Arctic Light filmfestival pågår som bäst i Malmfälten. Passa på att gå och se den tecknade komedin Bortspolad. Societetsmusen Roddy dag får en dag besök av kloakråttan Sid, och hans liv förändras. LKAB och KGS bjuder alla barn och vuxna på inträdet, inte bara LKAB-anställda, men biljett måste hämtas ut i förväg. Gällivare: lördag 16/2 kl 18.30 Kiruna: söndag 17/2 kl 13.00 U t lot t n i n g av L K A B F r i - t i d s s t u g o r Stugorna finns i Björkliden, Nakeri, Laxforsen, Kalixälv och Torneälv. Gäller alla medlemmar i LKAB Fritid. Läs mer på Insidan eller ring 0980-71704. Anmälan oss senast tillhanda 2 mars kl. 24.00. Utlottning sker den 3 mars
12 Leveranser miljoner ton H U V U D P R O C E S S E N t.o.m. januari ack. 2007 Ack. 2006 Belöning* tusen kronor 2008 2007 25 A R B E T S M I L J Ö Antal olycksfall med frånvaro 6 5 t.o.m. 10 februari ack. 2008 Ack. 2007 F Ä R D I G A P R O D U K T E R ( k t o n ) 40 2008 2007 Pellets 2 258 2 216 Fines (inkl KMR) 463 730 35 F Ö R Ä D L I N G S V E R K ( k t o n ) 20 15 KK2 455 454 KK3 594 562 KS 13 238 SK 444 398 ANR-SOVR (KMR) 143 95 AMB till MK3 112 14 ANR 306 397 BUV 426 470 MK3 338 242 PAR till MK3 0 0 30 25 20 10 5 0 R Å M A L M ( k t o n ) Råmalm Norra 2 951 2 950 Råmalm Södra 1 870 1 927 P R O D U K T K VA L I T E T ( % ) ack. 2007 Ack. 2006 K-värde (t.o.m. december) 96,3 % 93,1 % KO M M E N TA R E R, v e c k a 5 6 ( s i f f r o r n a a v s e r k t o n ) Norra: Råmalm: KBF: Slutproducerat 08-01-02. KK2: + 3,2 kton. KK3: - 5,5 kton, Axelhaveri drivtrumma samt stockning windboxar. Svp: - 20,8 kton, Brickning grateband. Rågods MK3: + 9,5 kton. Södra: Råmalm: Enl. plan, hematit back pga häng i bergstigar, problem i sovr, magnetit ökat motsv. MAF: + 12,6 kton. MPBO BUV: + 4,6 kton. MPBO MK3: - 12,7 kton, Problem med styrsystem och hastighetsvakt, låg slurrynivå. 15 10 5 0 * Under 2007 ändrades parametrarna och maxbeloppet steg från 30 000 kronor till 40 000.