Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal



Relevanta dokument
Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

ARBETSPLAN MATEMATIK

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Södervångskolans mål i matematik

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall

Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN

Matematik Uppnående mål för år 6

Sammanfattningar Matematikboken X

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Vardagsord. Förstår ord som fler än, färre än osv. Har kunskap om hälften/dubbelt. Ex. Uppfattning om antal

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Uppdaterad Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen:

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Lokala mål i matematik

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.


Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Tränar sig att se, upptäcka, lägga och kategorisera mönster med hjälp av ex. lego, pärlor, pussel och klossar.

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: = 7 + 1

Broskolans röda tråd i Matematik

Språkstart Matematik Facit. Matematik för nyanlända. Jöran Petersson

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Lathund geometri, åk 7, matte direkt (nya upplagan)

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor MATEMATIK

Sociala strävansmål. De två övergripande områdena är: Normer och värderingar Ansvar och inflytande

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3

Ålder. KUB A x h=64 cm x 2. cm 2. Kunskap 12 3,50 Y=8+X. ((9x4)-22-(7-8)) 0, % 40 mm Kvadrat 4 cm (3,11)

9 Geometriska begrepp

Mattestegens matematik

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr

7F Ma Planering v2-7: Geometri

Extramaterial till Start Matematik

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v.

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

Kursplan för Matematik

Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Lokala arbetsplaner Stoby skola

Kursplan i Matematik för Alsalamskolan

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

2. 1 L ä n g d, o m k r e t s o c h a r e a

Arbetsblad 1. Addition och subtraktion i flera steg = = = = = = =

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Utmanande uppgifter som utvecklar. Per Berggren och Maria Lindroth

Taluppfattning och problemlösning

1 Boris stegmätare visar att han har gått steg. Vad visar den när Boris har gått tio steg till? Fortsätt talmönstret.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Förslag den 25 september Matematik

Kursplanen i matematik grundskolan

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever SVENSKA. Geometri Matematik. 1 2 Steg 3

Kursplan Grundläggande matematik

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

TESTVERSION. Uppbyggnaden av utvecklingschemat Diamantdiagnoserna omfattar sex områden, de sex facetterna i diamanten. Dessa är

Arbetsområde: Från pinnar till tal

15 högskolepoäng. Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17

Lärandemål E-nivå årskurs 9

Transkript:

Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att använda matematik i olika situationer utveckla en god förståelse för matematik utveckla förmågan att använda matematiska begrepp kunna resonera sig fram till olika sätt att lösa matematiska problem utveckla goda baskunskaper inom matematikens olika områden Mål att uppnå År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna Eleven Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal i talområdet 0-10. föremål vid en siffra och skriva rätt siffra vid ett antal föremål. förstå begreppen större än, mindre än, fler och färre. kan med konkret material, t.ex. klossar visa att en mängd är större eller mindre än en annan mängd. Aritmetik addera och kan muntligt eller subtrahera i skriftligt berätta en talområdet 0-10. räknehändelse och skriva. på mattespråket. Geometri identifiera kan hitta geometriska och namnge en cirkel former i omvärlden. och en triangel. veta hur ett enkelt mönster växer fram. gör egna mönster samt ritar färdigt enkla påbörjade mönster. Tid veta att det finns ett kan förklara vilken visare samband mellan minut- som går fortast. och timvisare. avläsa hela timmar på en kan ställa in en klocka på analog klocka. ett givet helt klockslag. 1 ( 7)

År 2 Eleven ska kunna Eleven Taluppfattning förstå positions- placerar in talen på en systemet i talområdet tallinje och kan ange varje 0-100. siffras platsvärde, t.ex. 67=60+7 med hjälp av exempelvis pengar. förstå begreppen hälften så mycket och dubbelt så mycket. ordningstal. förstå udda och jämna tal. kan med konkret material visa att en mängd är hälften eller dubbelt så stor som en annan mängd. kan säga dagens datum med hjälp av almanackan. kan förklara eller visa att ett udda tal inte går att dela lika. Aritmetik addera och kan lösa uppgifter som subtrahera i tal- 45+3 och 45+23. området 0-100 utan övergång. förstå likhetstecknets betydelse. hantera en enkel miniräknare. kan lösa uppgifter som X+3=10 och 10-X=6. kan visa vad de vanligaste knapparna har för funktion. Geometri göra en förstorad eller förminskad vet att föremål eller miljöer avbild av verkligheten. Avbilden kan visas förminskade eller behöver inte vara skalenlig. förstorade. Eleven kan göra en enkel avbildning av t.ex. klassrummet eller en förstorad insekt. Tid avläsa halvtimmar och kvartar på en analog klocka. Statistik avläsa ett stapeldiagram. kan berätta t.ex. vilket husdjur som är vanligast i klassen med utgångspunkt från ett diagram 2 ( 7)

År 3 Eleven ska kunna Eleven Taluppfattning behärska positions- kan ange varje siffras systemet inom tal- platsvärde, t.ex. området 0-1000. 264=200+60+4. talens inbördes läge inom talområdet 0-1000. se enkla talmönster. förstå begreppen hel, halv, fjärdedel som del av helhet. kan t.ex. på en tallinje säga talen närmast före och efter. kan fortsätta talmönster som 1, 4, 7, 10 eller 24, 22, 20. kan t.ex. måla en fjärdedel av en figur. Aritmetik förstå innebörden kan muntligt eller skriftligt och sambandet mellan berätta en räknehändelse. addition och subtraktion samt kunna utföra beräkningar med hjälp av huvudräkning och skriftlig metod i talområdet 0-1000. Talområdet 0-100 beräknas med t.ex. 53+29=70+12. övergång och 0-1000 t.ex. 112+324=400+30+6 utan övergång. förstå begreppet kan översätta multiplikation. 5+5+5+5+ till 4 5. multiplicera med tabellerna 0-5 samt 10. förstå begreppet division. använda överslagsräkning. använda en enkel miniräknare som ett hjälpmedel. kan visa sin kunskap genom en räknehändelse. kan konkret dela ett antal i lika delar. vet t.ex. hur många hundralappar det behövs för att köpa en tröja som kostar 349 kr. kan avgöra när det är lämpligt. 3 ( 7)

Forts. år 3 Eleven ska kunna Eleven Geometri namnge och hittar geometriska former i beskriva en cirkel, klassrummet. kvadrat, rektangel och triangel i ord samt känna igen begreppen hörn och sida. uppskatta och kan välja och använda bestämma längd (cm, m), rätt redskap samt utifrån volym (dl,l) och massa bilder eller föremål kunna (hg,kg), dock ej omvanda. avgöra vilken enhet som är lämplig, t.ex. veta att. hinkens volym mäts i liter och glasets i dl. förstora och förminska en figur. kan t.ex. göra en figur hälften eller dubbelt så stor. Tid avläsa en analog klocka. räkna ut tidsskillnader kan lösa uppgifter som: utifrån hela klockslag. Ett tåg avgår kl. 12 och ankommer kl. 5 på eftermiddagen. Hur lång tid tar resan? avläsa en almanacka. kan hitta sin egen födelsedag. Statistik rita ett stapeldiagram. kan t.ex. rita ett diagram över klasskamraternas födelsemånader. 4 ( 7)

År 4 Taluppfattning behärska positionssystemet beskriver platsvärdet inom talområdet och skriver givna tal 0-10 000. inom talområdet. talens inbördes värde benämner tal inom talområdet inom området och 0-10 000. kan placera dem på tallinjen. Aritmetik utföra additions- och kan t.ex. beräkna subtraktionsberäkningar 153 + 329= inom talområdet 0-1000 med = 400 + 70 + 12 övergång. multiplicera inom tabellerna 6-9. överslagsräkning. visar med t.ex. en räknehändelse. värderar svaret på en beräkning och avger om det är rimligt. Geometri förstå begreppet omkrets. kan med måttband mäta omkretsen på t.ex. en kompis huvud och med linjal kunna mäta sidorna på kvadrater och rektanglar för att bestämma omkretsen. förstå areabegreppet. förstå längdbegreppet och kunna längdmåtten från mm till mil. omvandla längdmått till rätt längdenheter. kan med hjälp av ett centimeterrutat papper beräkna arean på på sin hand samt beräkna arean på kvadrater och rektanglar. kan mellan tummen och pekfingret visa 1 mm, 1 cm och 1 dm. Eleven kan använda rätt enhet vid beskrivning av avstånd i rummet och mellan städer. omvandlar t.ex. 3500 mm till meter och övriga ingående enheter. 5 ( 7)

År 5 Taluppfattning behärska positionssystemet beskriver platsvärdet inom talområdet 0-100 000. och skriver givna tal inom talområdet. talens inbördes värde upp till 100 000. förstå innebörden av tiondel, hundradel och tusendel. kan benämna tal inom talområdet och kan placera talen rätt på en tallinje. kan ange varje siffras platsvärde. förstå begreppet bråk som del av antal och enhet. kan säga hur stor del eller vilket antal man får om man delar lika. Aritmetik bestämma obekanta tal i enkla kan lösa uppgifter som formler. som t.ex. 10 X = 30, 350 - = 125. multiplicera med en ensiffrig faktor samt med 10,100 och 1000. dividera med ensiffrig nämnare. kan lösa uppgifter som 4 132=. kan lösa uppgifter som 1705/5=. Geometri göra enkla volym- beräknar volymen beräkningar. på rätblock. vinklarna rät, spetsig och trubbig. känna igen och beskriva den liksidiga, likbenta och rätvinkliga triangeln samt cirkeln. kan med utgångspunkt från en bild/föremål av en vinkel berätta om den är rät, spetsig eller trubbig. kan rita eller peka ut dessa figurer och beskriva dem. Statistik göra enklare undersökningar kan redovisa en underoch presentera dessa. sökning med hjälp av diagram. göra enklare medelvärdesberäkningar. avläsa tidtabeller och TV-tablåer. kan beräkna klassens medellängd. kan med hjälp av tidtabell planera en re 6 ( 7)

Skala förstå och använda skala med kan beräkna det givna mått, t.ex. där 1cm verkliga avståndet motsvarar 100 cm. mellan två platser på en karta. Juni 2007 7 ( 7)