1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB
Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider fortfarande av en förtroendekris och av strukturella obalanser Positivt: Tillväxtmarknaderna i Asien med Kina och Indien fortsätter att dra Stark återhämtning i närområdet (Sverige, Finland, Tyskland) Orosmoment: Skuldkrisen i Sydeuropa. Regional obalans inom EU och Eurozonen Den arabiska revolten (osäkerhet i Libyen, Jemen, Syrien ) Press uppåt på råvaru- och livsmedelspriserna Global obalans 2
Den åländska ekonomin en del av ett större sammanhang 3 Råvaru- och livsmedelspriser, inflation, växelkurser etc Den globala politiska ekonomin.. Finland.. Näringsliv/marknad Stat Åland.. Näringsliv/marknad LR
Det går bra i vår omgivning 4 Finland: God exportorienterad tillväxt som nu också stöds av en ökande inhemsk efterfrågan. Fortsatt god efterfrågan på exportmarknaderna (Tyskland, Sverige, Ryssland). Arbetsmarknaden förbättras gradvis framöver. BNP-tillväxten ca 3,6% i år och 2,7% nästa år. Sverige: Exporten går bra trots den starka kronan. Sjunkande arbetslöshet. BNP-tillväxten ca 4,6% i år och 2,5% nästa år. Starka offentliga finanser. Kronan följer marknaden för svenska industriprodukter och ligger kvar på en hög nivå.
Oljepriset har stigit men ser ut att stabiliseras - tillfälligt Figur 1. Råoljepriset (Brent) januari, 2007- juni 2011 (USD per fat) 150 5 125 100 75 50 25 0 Källa: Energy Information Administration, US Government (Europe Brent Spot Price FOB)
Eurons försvagning mot kronan har bromsats Figur 10. Valutakurser: EUR/SEK och EUR/USD, januari 2008 april 2011 SEK 12,00 1 Euro i svenska kronor (vänstra axeln) EUR/SEK medelvärde 2000-2010 (vänstra axeln) 1 Euro i US-dollar (högra axeln) USD 1,60 6 11,50 11,00 10,50 10,00 9,50 9,00 8,50 8,00 Källa: Finlands bank 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00
Inflationen är hög, men planar ut under året 7 Figur 15. Konsumentpriserna på Åland januari 2008-maj 2011 (procentuell tillväxt) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0 Källa: ÅSUB
Ålands BNP-tillväxt fortfarande svag - men positiv nästa år 8 Figur 8. BNP-tillväxten för Åland, Finland och Sverige 2000-2013 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009* 2010* 2011** 2012** 2013** -4,0-6,0-8,0 Åland Finland Sverige Prognos -10,0-12,0 Källa: ÅSUB *) Preliminära uppgifter, för 2010 prognos för Åland **) Prognos
Index: 2000 = 100 Ålands BNP-tillväxt har varit svag under 2000-talet i jämförelse med Finland och Sverige 9 Figur 11. BNP-utvecklingen 2000-2012 för Åland, Finland och Sverige. Volymindex, år 2000=100 130 125 120 Åland Finland Sverige 115 110 Prognos 105 100 95 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: ÅSUB, SC, SCB. Egna beräkningar
10 men befolkningstillväxten har varit stark Befolkningsutvecklingen 2000-2012 för Åland, Finland och Sverige. Index, år 2000 = 100 110 Åland 108 106 Finland Sverige 104 102 100 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: ÅSUB, SC, SCB. Egna beräkningar
11 Svag inkomstutveckling efter 2006 Hushållens genomsnittliga disponibla inkomst 2000-2009 för Åland, och hela Finland. Index, år 2000 = 100 (2009 års priser) 120 115 Finland Åland 110 105 100 95 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Motstridiga trender under 2000-talet 12 1) Stark befolkningsutveckling, men 2) En relativt sett svag inkomstutveckling. (Svagast av alla finländska landskap. Hushållen i Nyland har numera en genomsnittligt större disponibel inkomst än de åländska)
Ålands BNP-utveckling under 2000-talet hade varit ännu svagare utan den offentliga sektorns tillväxt BNP-utvecklingen 2000-2012 för den privata och den offentliga sektorn 10,0 Privat sektor, BNP-tillväxt 13 5,0 Offentlig sektor BNP-tillväxt 0,0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010* 2011* 2012* -5,0-10,0-15,0 *) Prognos Källa: ÅSUB, SCB, SC
Arbetslösheten sjunker 14 Öppen arbetslöshet januari 2009-maj 2011 (procent) 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2009 2010 2011 0,5 0,0
också för ungdomar Öppen arbetslöshet för ungdomar under 25 år januari 2009-maj 2011 (procent) 15 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2009 2010 2011 2,0 0,0
Positiva förväntningar i näringslivet som helhet jämfört med fjolåret Figur 23. Förväntningarna inom näringslivet 16-100 -50 0 50 100 Branschens utsikter 40 Våren 2011 Företagets verksamhet 34 Våren 2010 Våren 2009 Omsättningen 7 Lönsamheten 39 Personalen 9 Investeringarna 21
Negativa förväntningar jämfört med fjolåret inom primärnäringarna (exkl. de flesta jordbrukare) 17 Figur 25. Förväntningarna inom primärnäringarna -100-50 0 50 100 Branschens utsikter 0 Våren 2011 Företagets verksamhet -14 Våren 2010 Våren 2009 Omsättningen -14 Lönsamheten -46 Personalen -53 Investeringarna -26
18 Livsmedelsindustrin tror på större omsättning Figur 27. Förväntningarna inom livsmedelsindustrin -100-50 0 50 100 Branschens utsikter 29 Våren 2011 Våren 2010 Företagets verksamhet 3 Våren 2009 Omsättningen 82 Lönsamheten 29 Personalen 29 Investeringarna 3
19 Optimism inom övrig industri Figur 29. Förväntningarna inom övrig industri -100-50 0 50 100 Branschens utsikter Företagets verksamhet 18 50 Våren 2011 Våren 2010 Våren 2009 Omsättningen 30 Lönsamheten 24 Personalen 38 Investeringarna 21
20 Försämrad lönsamhet väntas inom vatten och el Figur 31. Förväntningarna inom vatten och el -100-50 0 50 100 Branschens utsikter 24 Våren 2011 Företagets verksamhet 7 Våren 2010 Våren 2009 Omsättningen 8 Lönsamheten -44 Personalen 15 Investeringarna 34
21 Bygg tror på något försvagad omsättning Figur 33. Förväntningarna inom byggsektorn -100-50 0 50 100 Branschens utsikter Företagets verksamhet 12 16 Våren 2011 Våren 2010 Våren 2009 Omsättningen -19 Lönsamheten 9 Personalen 9 Investeringarna 14
22 Optimismen dominerar inom handeln Figur 35. Förväntningarna inom handeln -100-50 0 50 100 Branschens utsikter Företagets verksamhet 25 27 Våren 2011 Våren 2010 Våren 2009 Omsättningen 11 Lönsamheten 20 Personalen 16 Investeringarna 23
Man tror på bättre lönsamhet inom hotell- och restaurang jämfört med förra året Figur 37. Förväntningarna inom hotell och restaurang 23-100 -50 0 50 100 Branschens utsikter Företagets verksamhet 12 11 Våren 2011 Våren 2010 Våren 2009 Omsättningen -29 Lönsamheten 27 Personalen 7 Investeringarna 26
Transport tror på förbättrade utsikter för branschen och på bättre lönsamhet jämfört med 2010 och 2009 24 Figur 39. Förväntningarna inom transport -100-50 0 50 100 Branschens utsikter Företagets verksamhet Våren 2011 Våren 2010 Våren 2009 43 62 Omsättningen -9 Lönsamheten 57 Personalen -10 Investeringarna 44
Finans och försäkring tror starkt på branschen, och på bättre lönsamhet jämfört med 2010 och 2009 25 Figur 41. Förväntningarna inom finans och försäkring -100-50 0 50 100 Branschens utsikter 67 Våren 2011 Företagets verksamhet 9 Våren 2010 Omsättningen 56 Våren 2009 Lönsamheten 61 Personalen 85 Investeringarna 0
26 Överlag optimistiskt inom företagstjänster Figur 43. Förväntningarna inom företagstjänster -100-50 0 50 100 Branschens utsikter 17 Våren 2011 Våren 2010 Företagets verksamhet 42 Omsättningen -1 Lönsamheten 23 Personalen 47 Investeringarna 14
Mycket optimistiskt inom personliga tjänster, utom när det gäller personal och investeringar Figur 45. Förväntningarna inom personliga tjänster 27-100 -50 0 50 100 Branschens utsikter Företagets verksamhet Våren 2011 Våren 2010 71 74 Omsättningen 72 Lönsamheten 94 Personalen -52 Investeringarna -59
28 Svar på vår inledande fråga: Hänger Åland med? Om efterfrågan är bra i den globala ekonomin går det bra för Finland och Sverige och då påverkas den åländska ekonomin indirekt genom en högre efterfrågan från dessa länders marknader och med fördröjning genom ökad tilldelning av budgetmedel via den finländska statskassan. Den åländska ekonomin håller inte omgivningens tillväxttakt, eftersom vår huvudnäring passagerarsjöfarten verkar på en i nuläget icke-expansiv, starkt konkurrenspressad marknad med högt kostnadsläge. I det längre (10-års-) perspektivet har Åland inte hängt med, och hänger inte heller i det kortare perspektivet med i Finlands och Sveriges exportorienterade tillväxt eftersom vårt näringsliv är så starkt orienterat mot närregionen. En mycket blygsam del av våra företag är direkt kopplade till de globala tillväxtmarknaderna.
Mer finns att läsa i ÅSUB:s konjunkturrapport