Koncessioner och kommunikation 2011-06-21 PROTOKOLL FORSMARK-STACKBO Samrådsmöte Skutskär 2011-06-15 Närvarande från Svenska Kraftnät Anna Meder, projektledare Jenny Stern, ansvarig tillståndsärenden Mikael Zetterström, ansvarig markåtkomst och skadereglering Hans Lundin, inköpschef och med i egenskap av tekniskt sakkunnig i elektriska frågor Sara Pettersson, informatör Närvarande från Enetjärn Natur AB Maria Bergstén, projektledare förstudien Åsa Granberg, bitr. projektledare och GIS Från Sweco Kjell Boman, markförhandlare Fredrik Svensson, markförhandlare SvK4004, v3.0, 2011-06-09 Willy Silberstein, moderator 28 åhörare, varav de flesta var där i egenskap av markägare, två var representanter från LRF och en kommunpolitiker. Mötet öppnades kl 17.00 och inleddes med öppet hus där deltagarna kunde studera informationsmaterial från Svenska Kraftnät, både allmän information och specifikt om projektet, samt studera kartor över de utredda sträckningsalternativen. Från kl 18.00 hölls en presentation där representanter från Svenska Kraftnät och Enetjärn Natur AB presenterade olika delar av projektet. Under presentationen var det fritt fram att ställa frågor. 1/5
Jennys presentation: Handlade om tillståndsprocessen för en ny kraftledning. Detta möte är en del i det samråd som hålls med berörda för att ta fram den mest lämpliga sträckningen av ledningen. Samrådstiden sträcker sig t.o.m. 2011-08-19, därefter sammanställs inkomna yttranden i en samrådsredogörelse. Frågor och svar Varför har ni en utredning när ni redan har en befintlig ledning som man kan följa? Jenny: Vi har ett förslag som till stora delar följer befintlig ledning som vi har förordat men enlig lag måste vi, om möjligt, utreda mer än ett alternativ. Står ni för mätningar av magnetfält? Jenny: Mätningar kan endast göras när ledningen finns på plats. Det svåra är att mäta det magnetfältet som faktiskt uppkommit p. g. a ledningen, eftersom andra saker såsom hushållsapparater också alstrar magnetfält och påverkar värdena. Hans: På befintliga ledningar kan vi gå ut och mäta kostnadsfritt. Men för de som inte är byggda kan vi endast göra matematiska beräkningar och dessa beräkningar är ganska exakta. Beräkningarna är beroende av årsmedelvärdet för strömmen, avstånd till kraftledningen och fasernas konfiguration. Jenny: Vi vill hålla oss så långt bort från bostäder och skolor som möjligt. Mikaels presentation: Handlade bl.a. om markåtkomst och tillstånd/medgivande som måste ges av markägaren till SvK för förundersökningar. Svk äger inte marken under ledningen, men har ungefär servitut (markupplåtelseavtal). Frågor om detta tas även upp mer i detalj vid samrådsmöte för de som berörs av det alternativ som går vidare till MKB. Frågor, kommentarer och svar Sofia, LRF-konsult: Vi förespråkar överenskommelser med Svenska Kraftnät. Speciellt angående den ersättning ni ska få i framtiden. Skulle ärendet gå till Lantmäteriet för att man ska kunna komma fram blir ersättningen väldigt låg. Mikael: Det här kan verka krångligt och därför står Svenska Kraftnät för ombudskostnader (om ombudet är godkänt av Svenska Kraftnät, såsom t. ex. LRF Konsult). Det är inget som vi enligt lag måste göra men vi tycker att det är väldigt bra för er skull. Vilka skatteregler gäller på ersättningen? Mikael: LRF Konsult har många som jobbar med detta. Jag törs inte säga vilken beskattning det handlar om. Sofia: Jag själv jobbar som jurist och kan inte detta område. Senare fram i processen är det lämpligt att ta hit någon som kan berätta om det. Men redan nu är ni välkomna att ta kontakt med oss. Betalas ersättning i hektar eller per hundra meter skogsmark? Mikael: Per ytenhet och virkesvolym. Om skogen är borthuggen blir det ju ingen mer skog. Hur ser ersättningen ut för det? Mikael: Ersättningen i skogsmark utgår från förlorad produktiv skogsmarksareal, förtidig avverkning samt framtida storm- och torkskador i skogsgatans kanter. Detta är intrångsersättningen. Tillkommer gör ersättningen för själva virket. Här kan markägaren välja att själv ta hand om virket (då utgår ersättning för fördyrad avverkning) eller att sälja skogen på rot till Svenska Kraftnät. 25%- påslaget gäller för både intrångsersättningen och virkeslikviden. 2/5
Summan per hektar? Mikael: Det bedöms bland annat på var skogens finns, hur bördig marken är etc. I vilken omfattning kommer man bygga nya vägar? Mikael: I dagsläget har vi ingen aning om hur många vägar det kommer att bli men vi vill i största mån gå i befintliga vägar. Från existerande vägar bygger man instick till varje stolpplats. Avståndet mellan stolparna är ungefär 330m. Givetvis utgår ersättning för användning av enskilda vägar. Det kommer att upprättas en vägplan och dragningen av vägarna kommer också att göras i samråd med varje markägare. Det södra alternativet måste ju vara bäst? Ni måste ju tjäna miljoner på det bland annat med tanke på att det redan finns vägar. Mikael: Ja, det är det. Nu är det inte främst kostnaden vi går på utan vi vill först och främst undvika intressekonflikter. Hur ser tidplanen ut? Mikael: Först ska vi ta fram en miljökonsekvensbeskrivning och i slutet av 2012 räknar vi med att kunna lämna in en ansökan om koncession till Energimarknadsinspektionen. Där räknar vi att det tar två år. Efter det kontaktar vi er för markåtkomstavtal. 2017-18 kan ledningen vara i drift. Jag är kommunpolitiker och vi har pratat i kommunfullmäktige om en planerad vindkraftsanläggning som kommer producera mycket el men att det inte finns tillräckligt med nät att komma ut på. Hör dessa projekt ihop? Hans: Vi har sneglat på detta. Effekten från vindkraftanläggningar är för låg för att ledas in på stamnätet. Men på lägre spänningsnivå kan det behöva byggas ut, ja. I det regionala nätet med lägre spänningsnivå samlas sedan energin från flera vindkraftsanläggningar ihop och leds ut på stamnätet. Vad vi ser som ett problem är att vindkraften får tillstånd innan kraftledningen och då har produktionen ingenstans att ta vägen. Hans presentation: Handlade bl.a. om teknikvalet: Växelström, luftledning. Likströmskabel inte aktuellt bl. a. för att alla elnät är växelströmsnät samt att likströmssystem inte är lika robusta och tillförlitliga som växelströmssystem. Luftledning föredras för att markkabel för växelström kräver stora reaktorer relativt tätt (80 x80 m och ca var annan mil) längs sträckan. Utan reaktorer förloras så mycket effekt pga uppvärmning attnästan ingen effekt finns kvar efter ett antal mil. Markkabel kan man använda för lägre spänningar än 400000 V och 220000 V och kortare sträckor. Inga frågor under Hans presentation. Marias presentation: Handlade om arbetet med att ta fram de olika sträckningsalternativen samt med att bedöma påverkan på olika intressen från de olika delsträckorna. Frågor och svar Varför värderar ni att det är värdefullare att undvika Natura 2000-området sydost om Forsmark än att dra ledningen genom obruten mark och undvika bebyggelse? Mikael: Eftersom vi precis har gått igenom det aktuella Natura 2000-området med en ny kraftledning vill vi inte gå in där en gång till. Att dra den nya ledningen sydvästerut från Forsmark, längs den befintliga ledningen, skulle även innebära ytterligare intrång 3/5
i bebyggelseområdet vid Elinge. Dessutom måste ledningen korsa ekologiskt värdefulla våtmarksområden som dessutom är besvärliga att korsa rent tekniskt. Vi naggar redan i kanten på skyddade och unika våtmarker. Vid den södra passagen av Dalälven (vid Mehedeby) bor jag redan ett stenkast från befintlig ledning. Hur blir det då om den nya ledningen dras på den södra sidan om befintlig ledning? Mikael: Det är ett alternativ som är dåligt på många sätt. Mycket säger att vi helst vill gå på den norra sidan. Vi vill inte korsa stamnätet. Vi håller diskussion med Trafikverket om hur nära vi får dra ledningar i förhållande till vägar. Vi kan inte säga att det är osannolikt att det blir den södra sidan men det är ytterst olämpligt. Vi måste bygga och vi måste välja det bästa alternativet. Hans: Som elektriker vill vi inte korsa stamnätet två gånger. Skulle vi få ett linbrott skulle det kortsluta de andra ledningarna. Kan man inte lägga kabel vid sådana här speciella tillfällen? Hans: Jo, det går, men vi behöver då en transformatorstation (ca 80 x80 m) i varje ände och nio kablar som måste ligga bredvid varandra vilket gör att ett brett dike måste grävas för kablarna. Kabel är också mycket känsligare alternativ rent driftmässigt än vad en lutledning är och med kabel, även på en kortare sträcka, försvagas hela kraftledningen. Kabelfel tar dessutom mycket längre tid att reparera. Kan man inte göra en nordlig sväng på norra sidan av Dragon gate, vid E4:an? Hans: Tekniskt sätt borde det gå att svänga. Hur mycket i fält har ni varit i norra alternativet? Inom utredningsområdet finns nämligen en gammal sjö. Här kan det bli väldigt svårt att bygga ledningen, med tanke på att man kan trycka ner en stör flera meter i marken. Maria: Vi har gjort fältstudier för hela området, vi har dock inte gjort fördjupade naturinventeringar, det blir i nästa skede (MKB). Jättebra att ni tar upp dessa synpunkter under samrådet. Hur kommer det sig att det ligger ett förslag över Älvkarleö när ni vill undvika bebyggelse? Mikael: Vi måste utreda mer än ett alternativ och Passagen Dalälven blir svår. Som vi ser just nu är Älvkarleö det näst bästa alternativet men absolut inte det bästa. Vi har tyvärr inte hittat något bättre alternativ än de vi har presenterat. Kan man också kontakta kommunen? Mikael: Vi svarar självklart på era frågor och synpunkter men om ni vill går det jättebra bra att ni pratar med andra instanser. Exempel på sådana kan vara kommunen, länsstyrelsen och LRF konsult. Vi rekommenderar er att söka information och vi kommer självklart svara eller tipsa om andra instanser som ni kan prata med. Jag är inte nöjd med frågan av ersättning. Det måste finnas en summa att ge. Mikael: Jag vill helst inte säga en summa. Om det inte står någon skog på din skogsmark, och du varken har markberett eller planterat/sått skulle ersättningen max bli runt 40 000 kr per hektar (25-30 000 hektar i Uppland). På ett tidigare projekt som genomfördes för ett par år sedan utgick i genomsnitt 500 kr per skogskubikmeter och det var innan det 25%iga påslaget. Man får mer pengar än marknadsvärdet ger idag. 4/5
Justeras Vid protokollet Anna Meder Maria Bergstén Åsa Granberg Sara Pettersson 5/5