Inför kunskapsprov i farmakologi för apotekarlegitimation Målbeskrivning och förslag på litteratur



Relevanta dokument
Inför kunskapsprov i farmakologi för receptarielegitimation Målbeskrivning och förslag på litteratur

för erhållande av Apotekarlegitimation 21 augusti 2014

för erhållande av Apotekarlegitimation 11 december 2013

för erhållande av Receptarielegitimation 11 december 2013

för erhållande av Receptarielegitimation 25 januari 2014

för erhållande av Apotekarlegitimation 25 januari 2014

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014

SVARSMALL Tentamen DSM1.3 Läkemedel Kl

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

3. Skriv tydligt och läsvänligt. Otydlig handstil kan innebära att poängbedömning inte sker.

för erhållande av Apotekarlegitimation 3 december 2014

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del % av totala poängen

Kl

Namn:

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi, 15 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 62DA01(version3)

Institutionen för hälsovetenskaper

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära 15 hp, del 1. Kurskod: MC2014. Kursansvarig: Mikael Ivarsson.

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Rest-tentamen Farmakologi Tandläkarprogrammet Kl

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning inte sker.

Tentamen i Farmakologi Tandläkarprogrammet Kl

Tentamen. Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. Kurskod: MC2014. Prov: Allmän farmakologi. Kursansvarig: Maria Fernström

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Grundnivå/First Cycle. Ges endast inom apotekarprogrammet, termin 5 och fortsättning i termin 6

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

Farmakologi. Farmakologin syftar till att besvara. Farmakodynamik

T E N T A M E N S S K R I V N I N G

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop

1. Beskriv vad som karakteriserar elimineringen av ett läkemedel vid 1:a ordningens kinetik. (Rita gärna) (2 p)

2. (1p) Vissa opioidanalgetika, exempelvis petidin, kan framkalla dysfori snarare än eufori. Varför?

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell

TENTAMEN. 18 januari APEX och BVLP, ht 05

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING

Sahlgrenska akademin. Kursplan. FSL 561, Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi, 37.5 högskolepoäng Grundnivå

G p l lp 7p Sp 14.Sp Sp

1) Läkemedelsverket rekommenderar angående hormonella antikonceptionsmetoder:

TENTAMENSSKRIVNING 2 (omtentamen 1)

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

Farmakologi under Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp

Tentamen Farmakologi Tandläkarprogrammet Kl

Farmakokinetik - 2-kompartment modell. Farmakokinetik - 2-kompartment modell

Tentamen. Medicin, avancerad nivå, Farmakologi och sjukdomslära, del 1. Kurskod: MC2014. Prov: Allmän farmakologi (0100) Kursansvarig: Olle Henriksson

Introduktion. Introduktion Farmakodynamiska aspekter Farmakokinetiska aspekter Interaktioner

Smärtfarmaka och akupunktur

Skrivtid: 4 timmar. Väl godkänd: 85 % av totala poängen

Farmakokinetik och Farmakodynamik: traditionella, nya och framtida läkemedel. Magnus Grenegård Professor i Fysiologi Docent i Farmakologi

Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61SO01 Tentamen ges för: GSJUK16H. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Kod-ID: Tentamen

Medicin B, Sjukdomslära med farmakologi, 15hp Tentamen del I, provkod (För studenter registrerade V15) Kurskod: MC1402.

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

DELKURS 3A: OM112A Tentamen

Att avsluta läkemedelsbehandling Läkemedelsinteraktioner

Läkemedel och nedsatt njurfunktion. Del 2 Särskilda läkemedelsgrupper

INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling)

Institutionen för hälsovetenskaper

Biovetenskapliga Läkemedelsprogrammet/Apotekarprogrammet Block 3: Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning TENTAMENSSKRIVNING

T E N T A M E N S S K R I V N I N G

Examination. Specifik farmakologi (2 hp, provkod 0200)

Läkemedel med betydande antikolinerga effekter (se tabell 1) Tramadol (N02AX02) Propiomazin (N05CM06) skall vara så låg som möjligt.

Tentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026

Äldre och njurfunktion - att tänka på vid val av läkemedel. Gudrun Malmsten Med kliniken USÖ

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

T E N T A M E N S S K R I V N I N G 2 ( O M T E N T A M E N I )

Farmakologins ABC. disposition

Hjärtstimulerande medel. Antiarytmika. Kap 21

Farmakologins ABC. Farmakodynamik Vad läkemedlet gör med kroppen Farmakokinetik Vad kroppen gör med läkemedlet

T E N T A M E N S S K R I V N I N G

Allmänmedicin innefattande allmän och speciell farmakologi 15 högskolepoäng

Farmaka vid akut smärta

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026

Xenobiotikas öde i organismen

Steroidhormoner: Derivat av. Peptider och proteiner: ex Insulin och. Jonas Melke.

Apotekarprogrammet (APEX - MAPTY / F2 APO), T5-6. Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi FSL 561, HT 2008

Farmakokinetik. Farmakokinetik och farmakodynamik Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Bilaga 3: Förkunskapskrav inför kursen

Farmakodynamik och Farmakokinetik

D E L S K R I V N I N G 2

Totalt antal poäng på tentamen: 57 p För att få respektive betyg krävs: För godkänt (G) krävs 70% av totalpoängen medan VG kräver 85%.

T E N T A M E N S S K R I V N I N G

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

Karenslista Läkemedel

Respirationsfarmakologi. Robert Pettersson Avd. för farmakologi

Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. Signaltransduktion och Receptorfarmakologi. RTE-Modellen

Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B.

Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi, FSL 561. Delkurs 2: Centrala och Autonoma Nervsystemen, HT 2013 NAMN (TEXTA LÄSLIGT!

S O M M A R P E R I O D S S K R I V N I N G ( o m t e n t a m e n I I I, H T )

Kod... Biomedicin HT 2008 T3. Sluttenta Neurobiologi med farmakologi 15 hp (3MU131)

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt


FASS självstudiekurs - Test

Att avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset

Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi, FSL 561 NAMN (TEXTA LÄSLIGT!): FÖDELSENUMMER:

Tentamen 62DA01 Vdist 15h, Gdist 16h, fristående

T E N T A M E N S S K R I V N I N G

Respirationsfarmakologi

1 LÄKEMEDLETS NAMN Atrovent, 0,25 mg/ml, lösning för nebulisator, endosbehållare Atrovent, 0,5 mg/ml, lösning för nebulisator, endosbehållare

Transkript:

Inför kunskapsprov i farmakologi för apotekarlegitimation Målbeskrivning och förslag på litteratur Krav för apotekare är att kunna: allmän farmakologi redogöra för verkningsmekanismer för läkemedel, inkl. molekylära mekanismer på cellulär nivå redogöra för farmakologiska effekter vid olika sjukdomstillstånd eller profylaktiska terapier samt toxiska effekter av läkemedel utifrån verkningsmekanismer förklara uppkomst av bieffekter redogöra för farmakologiska behandlingsstrategier och förstahandsmedel vid specifika sjukdomar Nedan anges de avsnitt som är viktiga att repetera inför provet. Allmän farmakologi Redogöra för vanliga farmakologiska termer/begrepp såsom distributionsvolym, enterohepatisk cirkulation, första-passage-effekt, biotillgänglighet, halveringstid, tolerans, desensitisering, sensitisering, pro-drug, bioaktivering, affinitet, egeneffekt, kompetitiv antagonism, mm Redogöra för absorption, distribution, metabolism och elimination av läkemedel, fr.a. o olika administreringssätt o delprocesser som styr variationen av läkemedlets koncentrationer i olika fördelningsrum i kroppen o tolka linjära och logaritmiska diagram relaterade till farmakokinetik o fas 1 och 2 metabolism o enzyminduktion, enzymhämning o plasmaproteinbindning o olika elimineringsvägar o hur syra-bas-status påverkar njurens utsöndring av läkemedel Noga beskriva målprotein för läkemedel och cellulära mekanismer för ett läkemedels effekt på dessa o olika receptortyper; lokalisation, tid för biologisk effekt, effektorer, intracellulära mekanismer o enzymer o jonkanaler o transportprotein Noga redogöra för principerna för receptorbindning och hur det används inom farmakologi Dos-effektsamband o hur man kan studera dos-effektsamband o hur man ur en dos-responskurva kan utläsa ED50-värdet, läkemedlets potens, samt huruvida ett medel är en partiell agonist eller full agonist. o rita dos-effektkurvor för agonist, partiell agonist och antagonist + agonist Beskriva mekanismerna bakom olika typer av interaktioner och dess konsekvenser Perifera nervsystemets farmakologi Noga redogöra för olika angreppspunkter för läkemedel i det perifera nervsystemet; receptorer samt syntes, frisättning, inaktivering, återupptag av transmittorer 1

Kolinerg transmission o parasympatisk samt neuromuskulär transmission; olika typer av kolinerga receptorer, deras lokalisation, cellulär funktion samt vilka effekter som medieras av dem på olika målorgan o läkemedelsgrupper som påverkar kolinerg transmission; verkningsmekanism, farmakologiska effekter samt klinisk användning Monoaminerg transmission o olika typer av adrenerga receptorer, deras lokalisation, cellulär funktion samt vilka effekter som medieras av dem på olika målorgan o olika typer av serotonin (5-hydroxytryptamin)- och dopaminreceptorer samt vilka effekter som medieras av dem på olika målorgan o läkemedelsgrupper som påverkar monoaminerg transmission; verkningsmekanism, farmakologiska effekter samt klinisk användning Centrala nervsystemets farmakologi Viktiga målsystem för läkemedel är noradrenalin, dopamin, serotonin, acetylkolin, glutamat och GABA. Antidepressiva läkemedel Kortfattat redogöra för monoaminteorin (vad som stöder respektive stjälper teorin) Verkningsmekanism och farmakologiska effekter av olika antidepressiva läkemedel o återupptagshämmare o MAO-hämmare o övriga antidepressiva medel Neurodegenerativa sjukdomar Läkemedel vid Alzheimers sjukdom; verkningsmekanismer och farmakologiska effekter Olika läkemedelsgrupper vid Parkinsons sjukdom; verkningsmekanismer och farmakologiska effekter o antikolinergika o dopaminerga medel o MAO-hämmare Antipsykotiska medel (neuroleptika) Kortfattat redogöra för teorier om orsaken till psykoser (fr.a. dopamins roll) Redogöra för klassificering av neuroleptika Olika grupper av antipsykotiska läkemedel: verkningsmekanismer och farmakologiska effekter Anxiolytika och Hypnotika Olika läkemedelsgrupper vid ångest och sömnproblem; verkningsmekanismer och farmakologiska effekter Antiepileptika I stora drag olika typer av epileptiska anfall och hur anfallen uppkommer Olika läkemedelsgrupper vid epilepsi; verkningsmekanismer och farmakologiska effekter o Läkemedel relaterade till GABA-transmission o Läkemedel relaterade till jonkanalsfunktion 2

Centralt verkande analgetika (opioider) Redogöra för smärttransmission, endogena opioider och receptorer Verkningsmekanism och effekter för morfin samt veta hur övriga opioider skiljer sig från morfin Klinisk användning av opioider (även övriga indikationer) Förgiftningssymptom och behandling med antidot vid överdosering av opioider Drogberoende Verkningsmekanism för opioider och centralstimulerande medel Olika läkemedelsgrupper vid drogberoende (främst alkohol-, nikotin-, och opioidberoende); verkningsmekanismer och effekter Redogöra för substitutionsbehandling respektive aversionsbehandling Lokalanestetika Beskriva spänningsberoende jonkanalers principiella uppbyggnad och funktion Kort beskriva administrationssätt, verkningsmekanism och farmakologiska effekter för vanliga lokalanestetika Kardiovaskulär farmakologi Kunna förklara följande termer/begrepp: hjärtminutvolym och perifer resistans resistanskärl, kapacitanskärl renin-angiotensin-aldosteronsystemet funktion för endotelin och NO glomerulär filtrering, tubulär sekretion, juxtaglomerulära apparaten reflexogen tackykardi hjärtats retledningssystem AV (atrio-ventrikulär) -block Antihypertensiva medel inkl. diuretika Verkningsmekanism och farmakologiska effekter för fr.a. följande läkemedelsgrupper: o kalciumkanalsblockerande medel o perifert verkande sympatikushämmande medel o centralt verkande sympatikushämmande medel o ACE-hämmare o angiotensinreceptorblockare (ARB) o loop-diuretika, thiaziddiuretika och kaliumsparande diuretika Antiarytmika Redogöra för spänningsberoende natrium-, kalcium- och kaliumkanaler samt aktionspotentialen i hjärtmuskulatur Klassificering av antiarytmika Verkningsmekanismen och farmakologiska effekter för följande läkemedelsgrupper: o natriumkanalsblockerande substanser o β-receptorantagonister o kalciumkanalsblockerande substanser 3

Varför digoxin används vid arytmier Medel vid hjärtinsufficiens Verkningsmekanismen och farmakologiska effekter vid insufficiens för följande läkemedelsgrupper: o ACE-hämmare, angiotensinreceptorblockare (ARB) o β-receptorantagonister o diuretika o digoxin Förklara varför följande läkemedel används vid akut hjärtinsufficiens: adrenerga agonister, fosfodiesterashämmare, kalciumsensitiserare Medel vid ischemisk hjärtsjukdom Verkningsmekanismen och farmakologiska effekter vid ischemisk sjukdom för: o organiska nitrater: nitroglycerin o β-receptorantagonister o kalciumkanalsblockerare trombolytika och trombocytaggregationshämmande medel, se nedan. Medel vid hyperlipemi Verkningsmekanismen och farmakologiska effekter för olika läkemedelsgrupper vid hyperlipidemi, fr.a. kolesterolsynteshämmare (statiner) Medel vid ökad trombosbenägenhet Verkningsmekanism och farmakologiska effekter för: o antikoagulantia (heparingruppen, antivitamin K medel (AVK), trombinhämmare) o trombocytaggregationshämmande medel (acetylsalicylsyra, GPIIb/IIIareceptorantagonister, ADP-receptorantagonister) o trombolytiska medel (enzymer: t-pa-analoger, streptokinas) Hormoner Hypofys, sexualhormoner, antikonceptionsmedel och abortmedel Redogöra för reglering av hypofyshormoner via hypothalamus och negativ feed-back Effekter och klinisk användning av vasopressin (antidiuretiskt hormon), oxytocin, tillväxthormon och somatostatin, anabola androgena steroider, antiandrogener och - östrogener Verkningsmekanism samt administreringsformer av olika medel för antikonception samt abortframkallande medel GnRH analoger; verkningsmekanism, effekter och klinisk användning Läkemedel vid diabetes mellitus Beskriva skillnader mellan typ I och typ II diabetes Veta skillnad mellan insulinkänningar och diabeteskoma Principer för insulinbehandling (fr.a. durationsaspekter av olika beredningar) Verkningsmekanism för olika typer av perorala antidiabetika 4

Läkemedel vid tyreoideasjukdomar Kort redogöra för syntes av tyroideahormon Verkningsmekanism för läkemedel vid hypo- respektive hypertyreos (tyreotoxikos) Kortikosteroider Kort redogöra för syntes och frisättning av glukokortikoider och mineralkortikoider Klinisk användning av kortikosteroider Verkningsmekanism och farmakologiska effekter för glukokortikoider Bieffekter vid höga doser och vid långtidsterapi av glukokortikoider Risker vid utsättning av glukokortikoider Analgetika, antiinflammatoriska medel, immunosuppressiva medel Opioidanalgetika se ovan Redogöra för behandling av migrän och huvudvärk NSAID; verkningsmekanismer, farmakologiska effekter och klinisk användning Kritiskt värdera fördelar och nackdelar med nya lätta analgetika, t.ex. selektiva hämmare av cyklooxygenas-2 ( coxiber ) Kritiskt värdera fördelar och nackdelar med lätta analgetika i kombination med centralt verkande analgetika Paracetamol; verkningsmekanismer, farmakologiska effekter, huvudsakliga bieffekter och klinisk användning Långsamt verkande läkemedlen mot reumatoid artrit, s.k. DMARD; verkningsmekanism och effekter Verkningsmekanism och farmakologiska effekter för läkemedel vid gikt Läkemedel vid allergi, astma och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) Beskriva den principiella skillnaden mellan tidig och sen fas av en astmaattack Terapistegen för den farmakologiska behandlingen av astma Olika läkemedelsgrupper vid astma och KOL; verkningsmekanismer och farmakologiska effekter, fr.a. o β-receptorstimulerande medel o xantiner o antikolinergika o kortikosteroider Antihistaminer; verkningsmekanism, farmakologiska effekter och klinisk användning Läkemedel vid mag-tarmsjukdomar Farmakologisk behandlingsstrategi vid gastroesofagal reflux, förstoppning respektive diarré Principer för farmakologisk behandling av helicobacter pylori infektion och magsår Verkningsmekanism och farmakologiska effekter för: o Läkemedel som reglerar surhetsgrad eller magsaftsekretion o Protektiva läkemedel o Laxermedel samt andra medel som påverkar motilitet o Antiemetika 5

Läkemedel vid obesitas Verkningsmekanism och farmakologiska effekter för befintliga medel Cytostatika Redogöra för principer för kombinationsbehandling vid tumörsjukdomar Beskriva verkningsmekanismer för huvudsakliga läkemedelsgrupper vid tumörsjukdomar, fr.a. o alkyleringsmedel o antimetaboliter o cytotoxiska antibiotika o vinca alkaloider och taxaner o hormonterapi o antikroppsterapi Antibakteriell terapi, antiviral terapi Redogöra för behandlingsprinciper vid antibiotikaterapi Kortfattat beskriva verkningsmekanismer för huvudsakliga läkemedelsgrupper vid bakterieinfektioner Ge exempel och ange verkningsmekanism för läkemedel vid tuberkulos Verkningsmekanismer för läkemedel vid profylax och behandling av malaria 6

Förslag på litteratur: Rang & Dale s Pharmacology Rang, Dale, Ritter, Flower, Henderson Elsevier, Churchill Livingstone, senaste upplagan Kommentar: en heltäckande lärobok i farmakologi. Innehåller även relevant fysiologi. Kursbok i farmakologi på apotekarprogrammet vid Uppsala universitet. Farmakologi Norlén & Lindström Liber AB, senaste upplagan Kommentar: den bästa svenska boken. Notera dock att verkningsmekanismer inte är beskrivna på cellulär nivå. Kursbok på receptarieprogrammet vid Uppsala universitet. Illustrerad farmakologi, del 1 och 2 Simonsen, Aarbakke & Hasselström Natur och Kultur, senaste upplagan Del 1. Principer och tillämpningar Del 2. Sjukdomar och behandling Pharmacology condensed Dale & Haylett Churchill Livingstone, senaste upplagan Kommentar: en kortversion av Rang & Dale s Pharmacology Andra böcker med information om läkemedel i Sverige samt svensk terapitradition: FASS (Farmaceutiska specialiteter i Sverige) Läkemedelsboken OBSERVERA! Detta är endast förslag på litteratur som kan läsas som förberedelse inför kunskapsprovet. Naturligtvis kan Du läsa annan farmakologisk litteratur som täcker ovanstående områden. 7