Att vidareutveckla stödet till skolans arbete med trafikfrågor (Jfr. GD-missiv 2007-02-14, dnr TR 40 A 2006:5840)

1 (26) Datum 2007-02-14 TR 40 A 2006:5840 Regeringsuppdrag Att vidareutveckla stödet till skolans arbete med trafikfrågor (Jfr. GD-missiv 2007-02-14, dnr TR 40 A 2006:5840)

2 (26) Sammanfattning 3 1.1 Uppdraget 5 1.2 Arbetets upplägg och genomförande 5 1.2.1 Förankring och dialog med aktörer inom området 5 1.2.2 Inventering och marknadsföring av befintligt stöd 6 1.2.3 Synpunkter från aktörer inom området 6 1.2.4 Befintligt material 7 1.2.5 Vad säger forskningen om barn och trafiksäkerhet? 9 2. Hur kan stödet till skolans arbete med trafikfrågor vidareutvecklas? 11 2.1 Vägverkets roll 11 2.2 Varför är det viktigt med en bredare syn på trafik? 13 2.3 Hur kan skolans arbete med trafikfrågor utvecklas i enlighet med övergripande mål? 14 2.3.1 Utvecklingstema 14 3. Skolans arbete med trafikfrågor 15 3.1 En ny syn på trafikfrågorna i skolan växer fram 15 3.2 Styrande och vägledande dokument 17 3.2.1 Läroplanen 17 3.2.2 Transportpolitiska mål 18 3.2.3 FN:s konvention om barnets rättigheter 19 3.2.4 Nationella folkhälsomål 19 3.2.5 Att lära för hållbar utveckling 20 4. Referenser 22

3 (26) Sammanfattning Uppdraget Enligt regeringens beslut har Vägverket fått i uppdrag att, efter samråd med Myndigheten för skolutveckling och andra berörda aktörer, vidareutveckla stödet till skolans arbete med trafikfrågor. I uppdraget har ingått att marknadsföra befintligt stöd och att ta fram en plan för hur stödet kan utvecklas. Uppdraget har omfattat förskola, grundskola och gymnasium. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 mars 2007. Hur kan stödet till skolans arbete med trafik utvecklas? Under arbetets gång har tre områden framträtt som viktiga för att utveckla skolornas arbete med trafikfrågor: 1. Att bredda synen på kunskapsområdet trafik och koppla det till lärande för hållbar utveckling. 2. Att öka samverkan mellan aktörer som är aktiva i skolans arbete med trafikfrågor. 3. Att tydliggöra kunskapsområdet trafik i styrdokumenten. En bredare syn på kunskapsområdet trafik Genomförda seminarier och enskilda intervjuer visar att det finns en stor enighet bland aktörerna när det gäller att bredda skolans arbete med trafikfrågor och att knyta det till lärande för hållbar utveckling. Vikten av att bidra till hållbar utveckling lyfts också fram både i de transportpolitiska målen och i läroplanerna. Trafikfrågor som knyter an till barnens vardagsmiljö och de problem som barnen upplever kan vara ett sätt att konkretisera lärande för hållbar utveckling. Något som också ligger i linje med läroplanens intentioner om att utgå från elevernas kunskaper och erfarenheter. Likaså knyter det an till intentionerna i FN:s konvention om barnets rättigheter och de nationella folkhälsomålen. Traditionellt sett har det långsiktiga målet med skolans trafikundervisning inriktats på att öka barnens trafiksäkerhet och därigenom minska antalet skador och dödsfall i trafiken. Ett vidgat synsätt på skolans arbete med trafikfrågor kommer att omfatta även andra mål, exempelvis tillgänglighet och hållbart resande. Det innebär att fakta och kunskapsunderlag samt informationskanaler måste utvecklas i enlighet med detta. En översyn och utveckling av Vägverkets faktamaterial och myndighetens hemsida kommer att göras för att stödja denna utveckling.

4 (26) En bredare syn på kunskapsområdet trafik innebär också att arbetsformerna till viss del måste ändras och utvecklas. För att stödja och förankra en ny bredare inriktning på kunskapsområdet trafik avser Vägverket i sin pådrivande roll att initiera, stödja och dokumentera försöksprojekt i skolan. Det innebär inte att myndigheten ska vara aktiv i skolan, men däremot aktivt driva att kunskapen tas tillvara och utvecklas i skolan. Detta bör ske i nära samarbete med Myndigheten för skolutveckling. Ökad samverkan Under projektets gång har det framkommit att det finns önskemål om en ökad samverkan mellan aktörer som är aktiva i skolans arbete med trafikfrågor. Det finns behov av informationsutbyte, men också en önskan om förbättrad samordning av stödet till skolan. För att öka samverkan mellan olika aktörer avser Vägverket att initiera och driva en samrådsgrupp när det gäller stöd till skolans arbete med trafikfrågor. Tydliga styrdokument Flera aktörer har betonat att den viktigaste åtgärden för att förstärka kunskapsområdet trafik är att tydliggöra området i styrdokumenten. Denna synpunkt framfördes också i Skolverkets kartläggning av skolans trafikundervisning som genomfördes 2003 (Dnr 01-2004:577). Arbetet med att förbereda en ny skollag pågår för närvarande, något som också kommer att medföra en översyn av målen i kursplanerna. För att stärka skolans arbete med trafikfrågor är det viktigt att vid den kommande översynen av kursplanerna tydliggöra och formulera mål för kunskapsområdet trafik. Dessa mål bör på ett tydligt sätt anknytas till lärande för hållbar utveckling. Avsikter och förslag Vägverket avser att initiera och utveckla stödet till skolans arbete med trafikfrågor inom nedanstående områden. För att tydliggöra samarbetet mellan myndigheterna och stödja Vägverket i sitt sektorsansvar föreslår Vägverket att regeringen ger Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att delta och samarbeta med Vägverket när det gäller dessa utvecklingsområden. Vägverket avser: - att initiera och driva en samrådsgrupp med aktörer som är aktiva när det gäller att stödja skolans arbete med trafikfrågor. - att se över och utveckla myndighetens hemsida och faktamaterial, när det gäller stöd till skolan, i enlighet med lärande för hållbar utveckling - att utveckla ett stödmaterial som kan användas i skolans arbete med trafikfrågor. Materialet ska baseras på lärande för hållbar utveckling och samarbete bör ske med Myndigheten för skolutveckling.

5 (26) - att, i samverkan med Myndigheten för skolutveckling, initiera, stödja och dokumentera lokalt utvecklingsarbete kring trafik och hållbar utveckling. Vägverket föreslår: - att regeringen ger Skolverket i uppdrag att arbeta in mål för kunskapsområdet trafik i kursplanerna. - att regeringen ger Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att, i samverkan med Vägverket, sprida information, stödmaterial och goda exempel kring skolors arbete med trafik och hållbar utveckling. - att regeringen ger Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att, inom ramen för sitt arbete med hållbar utveckling, samverka med Vägverket kring initiering, stöd och dokumentation av lokalt utvecklingsarbete kring trafik och hållbar utveckling. 1. Uppdraget och arbetets upplägg 1.1 Uppdraget Enligt regeringens beslut har Vägverket fått i uppdrag att, efter samråd med Myndigheten för skolutveckling och andra berörda myndigheter, vidareutveckla stödet till skolans arbete med trafikfrågor. I uppdraget har ingått att marknadsföra befintligt stöd och att ta fram en plan för hur stödet kan utvecklas. Utvecklingstema för kunskapsområdet trafik kunde också föreslås. Uppdraget har omfattat förskola, grundskola och gymnasium. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 mars 2007. 1.2 Arbetets upplägg och genomförande 1.2.1 Förankring och dialog med aktörer inom området För att samla in idéer och synpunkter har ett omfattande arbete ägnats åt dialog med Vägverkets regioner och övriga aktörer. Enskilda intervjuer har genomförts med samtliga regioner inom Vägverket samt med ett flertal andra aktörer som är verksamma inom området. Under hösten 2006 genomfördes ett internt idéseminarium på Vägverket med representanter från regionerna, avdelningen för samhälle och trafik samt huvudkontoret. Syftet med seminariet var att diskutera Vägverkets inställning och roll när det gäller skolans arbete med trafikfrågor.

6 (26) Ett externt seminarium genomfördes under december 2006 där ett stort antal övriga aktörer och intressenter bjöds in. Syftet med detta seminarium var att informera om arbetet med regeringsuppdraget och att samla in idéer och synpunkter inför det fortsatta arbetet. Cirka 20 personer deltog i detta seminarium, med representanter från Vägverket, Myndigheten för skolutveckling, Barnombudsmannen, Sveriges Kommuner och Landsting, NTF, MHF, Gatu- och trafikkontoren i Göteborg, Stockholm och Malmö, samt Uppsala universitet. Vägverket har sedan tidigare ett nätverk med nationella myndigheter och organisationer för information och samråd när det gäller generella frågor kring barn och trafik. Detta nätverk har använts för avrapportering samt insamling av idéer och synpunkter på detta projekt. En nära dialog med Myndigheten för skolutveckling har skett kontinuerligt under hela projektet. Kontakt har också tagits med Skolverket. 1.2.2 Inventering och marknadsföring av befintligt stöd I regeringsuppdraget har ingått att marknadsföra befintligt stöd. Som ett första steg i detta genomfördes en genomgång av det stöd som finns i dag. Dels gjordes en inventering av material som ges ut av Vägverket och dels samlades material in som producerats av andra aktörer. Marknadsföring av befintligt stöd har framför allt skett vid de genomförda seminarierna, där olika aktörer informerat varandra om arbetssätt och material. På detta sätt har kunskapen om varandras material förbättrats. Inventering av material, intervjuer och seminarier visar att det finns en stor variation på det stödmaterial som riktar sig till skolan. Många aktörer efterfrågar ett nationellt kvalitetsgranskat kunskapsunderlag som ligger i linje med en bredare syn på kunskapsområdet trafik. På grund av detta har arbetet inom projektet framför allt fokuserat på den andra delen av regeringsuppdraget som omfattar att ta fram en plan för hur stödet till skolans arbete med trafik kan utvecklas. I detta ingår också förslag på att se över Vägverkets informationskanaler för att vidareutveckla och förstärka kunskapsstödet till skolan. 1.2.3 Synpunkter från aktörer inom området Genomförda seminarier och enskilda intervjuer visar att det finns en stor enighet när det gäller att bredda skolans arbete med trafikfrågor till lärande för hållbar utveckling. Vissa aktörer har dock uttryckt oro för att området kan bli för brett vilket gör att det blir svårt att konkretisera och att det finns en risk för att trafiksäkerhet tappas bort. Slutsatsen efter insamlade synpunkter är dock att det finns ett stort intresse och samstämmighet bland aktörerna att bredda området. Flera aktörer har betonat att den viktigaste åtgärden för att förstärka kunskapsområdet trafik är att tydliggöra området i styrdokumenten. Denna

7 (26) synpunkt framfördes också i Skolverkets kartläggning av trafikundervisning i skolan som genomfördes 2003 (Dnr 01-2004:577). Grundutbildning och fortbildning av lärare har också framhållits som en viktig kanal för att förankra och vidareutveckla ett bredare synsätt på kunskapsområdet trafik. Något som också framgår av Skolverkets utredning (Dnr 01-2004:577). Under arbetet har det framgått att det produceras en hel del material och att många aktörer arbetar aktivt för att stödja skolans arbete med trafikfrågor. Trots detta finns det en stor efterfrågan på material och faktaunderlag. Bland aktörerna har önskemål om ett nationellt kvalitetsgranskat material uttryckts. Det är också tydligt att det finns önskemål om en ökad samverkan mellan aktörer som är aktiva i skolans arbete med trafikfrågor. Det finns ett behov av informationsutbyte, men också en önskan om förbättrad samordning av stödet till skolan. Barns och ungas delaktighet och medinflytande har lyfts fram som en viktig åtgärd, något som också ligger in linje med intentionerna i FN:s barnkonvention. 1.2.4 Befintligt material Ett flertal aktörer arbetar i dag med att inspirera och stödja skolans arbete med trafikfrågor. Olika typer av material och stöd utvecklas som en del av detta arbete. Vägverket har inom sitt sektorsansvar för trafiksäkerhet publicerat fakta och information i form av rapporter, broschyrer, affischer, videos och studiematerial. Materialet täcker olika ämnesområden som exempelvis barns resor och skolvägar, alkohol, olika transportmedel (cykel, moped, bil), reflexer och studier om närsamhället. En del av materialet riktar sig direkt till skolan, och en del av materialet har mer allmän karaktär, men används ändå i skolan. Centrala myndigheter har också publicerat skrifter och policyliknande dokument för att stödja och stimulera skolans arbete med trafik. En lista på dessa skrifter återfinns i bilaga 1. Skrifterna har i första hand vänt sig till skolans personal, men även till andra som i sitt arbete har kontakt med skolan eller deltar i beslutsprocesser som kan påverka vägtransportsystemet. Syftet med skrifterna har varit att påverka inriktningen av skolans arbete med trafikfrågor med utgångspunkt i skolans läroplan och andra samhällsmål. Vägverket har, i samarbete med Skolverket, gett ut ett referensmaterial, Trafik, miljö och samhällsplanering, för att stödja skolans verksamhet inom trafik, miljö och samhällsplanering. Skriften gavs ut år 2000 och innehåller fakta samt exempel från olika projekt som syftar till att ge inspiration för fortsatt arbete med trafik, miljö och samhällsplanering i skolan. Materialet grundar sig på FN:s Konvention om barnets rättigheter och har utvecklats i

8 (26) enlighet med skolans mål. En annan skrift som också knyter an till FN:s Konvention om barnets rättigheter är just nu under publicering, Skolan medverkar i barnkonsekvensanalyser genom studier i närsamhället. En kunskapsöversikt som tar upp barns delaktighet i vägplaneringsprocessen har också getts ut av Vägverket. Vägverket ger också ut stödmaterial inom olika specifika områden, som exempelvis alkohol, där myndigheten för närvarande driver projektet Don t Drink and Drive. Projektet riktar sig till ungdomar mellan 15 och 24 år och syftar till att göra ungdomar uppmärksamma på riskerna med alkohol och rattfylleri. I detta projekt samarbetar Vägverket med andra aktörer exempelvis MHF. Vägverkets webbplats: www.vv.se har fyra underrubriker för området barn och ungdomar: Barn och närsamhälle, Hitodit, Trafik i skolan och Ungdomar. Under respektive rubrik finns fakta, information om olika projekt och länkar till andra källor. Hitodit är en speciell sida för yngre barn. Här kan barn ställa frågor och föreslå förbättringar i trafikmiljön. En av Vägverkets regioner har publicerat en handledning för lärare när det gäller kunskapsområdet trafik, Lärarhandledning för vetgiriga lärare. Syftet med lärarhandledningen är att utgöra ett stöd för lärarnas arbete med trafikfrågor. Detta är ett regionalt material som inte ges ut nationellt. Ett flertal kommuner arbetar i dag aktivt för att stödja skolans arbete med trafikfrågor. Gatu- och trafikkontoren i Göteborg, Malmö och Stockholm har anställt personer som i sin funktion ska stödja skolans arbete med trafikfrågor, på vissa ställen kallade trafikpedagoger. I dessa kommuner har också olika typer av stödmaterial tagits fram. Göteborgs trafikkontor har exempelvis utvecklat ett studiematerial för skolan som grundar sig på tankar om hållbar utveckling. Kommunerna har också, med stöd från Sveriges Kommuner och Landsting, utvecklat en gemensam webbsida med länkar och tips på metoder och material (www.trafikeniskolan.se). Ansvaret för uppdatering av sidan ligger för närvarande i Stockholm stad. Det finns önskemål om att webbsidan ska kunna drivas på nationell nivå. NTF har traditionellt arbetat aktivt för att stötta skolans arbete med trafikfrågor. De har ett nytt skolpaket för förskoleklass till årskurs 7 som innehåller både elevmaterial och handledning för lärare. NTF har också producerat en handledning för hur skolan kan utveckla en trafiksäkerhetspolicy. Det finns även ett flertal privata aktörer som på olika sätt arbetar för att stödja skolans arbete med trafik, bland annat genom att ge ut läroböcker, undervisningsmaterial mm. Exempelvis gavs en skrift om trafiksäkerhet ut 2005: Barnens trafiksäkerhet. Om skolans trafikundervisning från

9 (26) förskoleklass till skolår sex (Englund 2005). Ett annat exempel är Skolbarnens Trafikkalender som i 16 års tid har arbetat för en bättre trafiksäkerhet i barnens närmiljö. Material når ca 570 000 barn i över 200 kommuner. Målsättningen med trafikkalendern är att försöka förändra attityder och skapa ett större engagemang hos vuxna i barnens närhet (http://www.trafikkalendern.com/projektet.asp). Barnen deltar, ofta klassvis, i säsongsanpassade uppgifter på olika tema vilket gör att olika trafikfrågor aktualiseras under hela läsåret. Sammanfattningsvis kan konstateras att det produceras relativt mycket material inom detta område. Materialet är av varierande slag och har olika inriktning och syften. Det finns i dag exempel på material som knyter an till lärande för hållbar utveckling, men det finns behov av material som på ett tydligare sätt kopplas till tankarna om hållbar utveckling och som omfattar hela skolan. Andra samhällsmål som FN:s konvention om barnets rättigheter, transportpolitiska mål, folkhälsomål och läroplanerna bör också fungera som ramverk när det gäller att utveckla material för att stödja skolans arbete med trafikfrågor. 1.2.5 Vad säger forskningen om barn och trafiksäkerhet? Det råder i dag en relativt stor samstämmighet om att miljöförändrande åtgärder är den mest effektiva åtgärden för att öka trafiksäkerheten och minska antalet trafikskador bland barn. När det gäller trafikundervisningens effekt på antalet trafikskador råder inte lika stor enighet. Det är ofta svårt att utvärdera effekten av olika informations- eller utbildningsinsatser. Många faktorer påverkar våra liv och det är därför svårt att avgöra om en viss effekt kan relateras till en speciell utbildning eller om andra faktorer har medverkat till förändringen. Om syftet med en utbildningsinsats är att minska antalet dödsfall och skadehändelser i trafiken innebär det dessutom att utfallsmåttet kan ligga långt fram i tiden i förhållande till undervisningstillfället, något som också försvårar utvärderingen. Många av de studier som har publicerats i vetenskapligt granskade tidskrifter har stora metodologiska begränsningar, exempelvis små material, inga kontrollgrupper etc. och det är därför svårt att dra några sammanfattande slutsatser utifrån dem. Inom the Cochrane Injury group har en noggrann granskning genomförts av utvärderingsstudier när det gäller trafikundervisning för fotgängare (Duperrex m.fl. 2002 samt i BMJ, Duperrex m.fl. 2002). Efter en genomgång av nästan 14 000 publicerade och opublicerade studier identifierade författarna 15 randomiserade studier som genomförts mellan år 1976 och 1997 med inriktning på trafikundervisning för fotgängare i alla åldrar. Fjorton av studierna omfattade barn. I åtta av studierna utbildades deltagarna direkt och i sju av studierna skedde utbildningen via föräldrarna. Utifrån denna granskning sammanfattar rapportens författare att trafikundervisning kan förbättra barns trafikkunskap och även ändra deras beteende när det gäller att gå över gatan på

10 (26) rätt sätt, men huruvida detta reducerar deras risk att skadas i trafiken är fortfarande okänt. I en OECD rapport från 2004, Keeping Children Safe in Traffic presenteras insatser som bedömts som effektiva för att förbättra trafiksäkerheten bland barn. Rapporten baseras på framgångsrika erfarenheter från OECD länderna. I rapporten framhålls att en ökad trafiksäkerhet för barn effektivast uppnås genom en kombination av olika insatser, inriktade på trafikbeteende hos alla trafikantgrupper, en förbättrad trafikmiljö och säkrare fordon som bättre skyddar såväl människorna i fordonet som människor i riskfyllda situationer utanför fordonet. När det gäller utbildning betonas vikten av att inrikta denna mot alla trafikantgrupper eftersom alla trafikanter har ett ansvar att skydda barnen. Föräldrarna anges som en speciellt viktig grupp bland annat genom att agera som bra förebild när det gäller säkerhet. Rapporten framhåller också vikten av att anpassa utbildningen till barnens utveckling och att utbildningen baseras på problemlösning och kopplas till barnens närmiljö. I rapporten Road Safety Research Report från 2004, har man för 21 av OECD länderna undersökt sambandet mellan de olika ländernas insatser, policy m.m. när det gäller barns trafiksäkerhet och antalet trafikskador bland barn. Resultaten från denna undersökning visar att de länder som i störst utsträckning hade nationella initiativ avseende utbildning och träning inte skilde sig från de övriga länderna avseende antal skadade barn. Sverige som har lägst antal skadade barn av alla länder rapporterade inga nationella insatser inom detta område. Samband kunde inte hittas mellan länder med högre grad av trafikundervisning av 6-9 åringar och antal skadade barn. Rapporten anger vidare att Sverige under de senaste åren flyttat positionen från att utbilda och anpassa barnen till trafiken mot att anpassa trafiksystemet efter barnens möjligheter (Christie m.fl. 2004). EU har initierat ett projekt för att samla och utveckla goda idéer och erfarenheter när det gäller undervisning och trafiksäkerhet riktat mot unga, samlat under namnet ROSE 25 ( Inventory and compiling of an European Good Practice Guide on Road Safety Education targeted at Young People ). Inom detta projekt har medlemsländerna beskrivit vilken organisation och resurser som finns för trafikundervisning i respektive land. Projektet visar att det ser mycket olika ut i olika länder. Därför är det också svårt att i dag tala om best practice inom detta område utan istället föra fram good practice. Den svenska forskare som oftast refereras i detta sammanhang, både nationellt och internationellt, är Stina Sandels. Hon visade genom sina experimentella studier på 1960-talet att barn kan tränas i regler och beteende, men att vi inte kan förvänta oss att de hela tiden uppträder som de lärt sig (Sandels 1972). Barn kan inte prestera över sin mognadsnivå. En förklaring till detta är att barns motoriska och mentala förmåga inte är färdigutvecklad. Enligt Sandels

11 (26) är det inte förrän i 11-12 årsåldern som barn kan förväntas klara av en komplex trafikmiljö. Det långsiktiga målet med trafikundervisning har traditionellt sett inriktats på att öka barns trafiksäkerhet och därigenom minska antalet skador och dödsfall i trafiken. Ett vidgat synsätt på skolans arbete med trafikfrågor som ligger i linje med lärande om hållbar utveckling kommer att innefatta även andra mål, exempelvis tillgänglighet och hållbart resande. Det finns exempel på denna inriktning redan i dag, i Göteborg har man exempelvis arbetat fram studiematerial för skolan som grundar sig på tankar om hållbar utveckling. En breddad syn på arbetet med trafikfrågor i skolan har naturligtvis också konsekvenser för utvärderingen av skolans arbete med trafikfrågor. Effekten av undervisningen ska då studeras inte bara i relation till lärande om trafikens förutsättningar och faror, utan också i relation till andra mål som exempelvis gäller lärande om tillgänglighet och hållbart resande. 2. Hur kan stödet till skolans arbete med trafikfrågor vidareutvecklas? 2.1 Vägverkets roll Trafikfrågor i skolan har historiskt sett framför allt handlat om trafiksäkerhet, men enligt Vägverket bör skolans arbete ha en bredare funktion, där trafiksäkerhet ingår men där arbetet också omfattar hållbart resande, trafikrelaterade miljöfrågor, tillgänglighet och samhällsplanering. I slutet av 1990-talet satsade Vägverket stora ekonomiska och personella resurser på att stödja en utveckling av skolans arbete med trafikfrågor i enlighet med Lpo 94 och barns rätt till delaktighet och medinflytande. Genom projektet Forska och lära i närsamhället involverades ett stort antal av landets grundskolor i arbetet. Vägverket var drivande i projektet, skapade nätverk och utbildade personer som sedan förde kunskapen vidare till skolan. Avsikten med utvecklingsarbetet var att förnya innehåll och arbetssätt när det gäller skolans arbete med trafikfrågor. Lärandet skulle vara verklighetsbaserat och omfatta en hög grad av elevinflytande, vilket stämmer väl överens med grundidéerna om lärande för hållbar utveckling (SOU 2004:104). Projektet upphörde i slutet av 1990-talet och efter det har Vägverkets roll gentemot skolan varit av en mer allmän karaktär. Vägverket betonar i sitt inriktningsdokument Barn från 2001, att barn utifrån sina behov och förutsättningar ska tillförsäkras bästa möjliga villkor när det gäller att förflytta sig och resa säkert inom hela vägtransport- och kollektivtrafiksystemet. Vägtransportsystemet skall inte utgöra ett hinder för

12 (26) barns utveckling och behov av fri rörlighet utan istället utgöra en resurs för barnen. I regeringens proposition om moderna transporter framhålls att barns och ungas behov och förutsättningar bör få en ökad fokusering, inte minst ut trafiksäkerhets- och tillgänglighetssynpunkt (2005/06:160). En ökad tillgänglighet kan bidra till en ökad fysisk aktivitet bland barn, vilket också utgör ett av de nationella folkhälsomål som Sverige ska sträva mot. Studier pekar på att rörelsefriheten minskar bland barn. En engelsk studie visade att antalet barn som går själva till skolan har minskat dramatiskt mellan åren 1971 och 1990 (Hillman 1990). Även om nedgången inte verkar vara lika kraftig i Sverige tyder studier på att antalet barn som går till skolan har minskat även här (Spolander 1985; Björklid 2002). Enligt Vägverkets nationella enkät från 2006 är det 42% av barn i åldern 6-9 år som skjutsas till skolan under vintertid (Intermetra 2006). Vikten av att bidra till hållbar utveckling lyfts fram både i de transportpolitiska målen och i läroplanen. Genom att koppla kunskapsområdet trafik till lärande för hållbar utveckling kan frågor kring barnens vardagsmiljö, tillgänglighet, val av resvägar och transporter etc. användas för att konkretisera området hållbar utveckling. Vägverket kan stödja skolan i utvecklingen mot en bredare syn på kunskapsområdet trafik. En bredare syn på kunskapsområdet trafik innebär att fakta och kunskapsunderlag måste utvecklas och att informationskanalerna för att föra ut budskapet ses över. Vägverkets erfarenheter från utvecklingsarbeten i skolan kan ge värdefulla kunskaper inför fortsatt utveckling av skolans arbete med hållbar utveckling där trafikfrågor är en viktig del. Vägverket avser att utveckla stödmaterial som kan användas i skolans arbete med trafikfrågor baserat på lärande för hållbar utveckling. För att försäkra sig om att kunskapen når ut till skolan bör detta arbete ske i nära samarbete med Myndigheten för skolutveckling. Vägverket föreslår - att regeringen ger Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att, i samverkan med Vägverket, sprida information, stödmaterial och goda exempel kring skolors arbete med trafik och hållbar utveckling. För att öka informationsutbytet och förbättra samordningen mellan aktörer som är aktiva i skolan kan Vägverket inom sin samlande roll initiera och driva en samrådsgrupp. Syftet med gruppen kan vara att fungera samlande för ett bättre stöd till skolan när det gäller trafik inom ramen för lärande för hållbar utveckling.

13 (26) För att utveckla och integrera trafikfrågor i skolans arbete med hållbar utveckling behöver utvecklingsarbeten initieras i skolan. Syftet är att utveckla innehåll och arbetsformer för lärande om hållbar utveckling där trafiken är en del. Inom sin pådrivande roll kommer Vägverket att, i samverkan med Myndigheten för skolutveckling, initiera, stödja och dokumentera lokalt utvecklingsarbete kring trafik och hållbar utveckling. Det innebär inte att myndigheten ska vara aktiv i skolan, men däremot aktivt driva att kunskapen tas tillvara och utvecklas i skolan. För att tydliggöra samarbetet föreslår Vägverket att regeringen uppdrar åt Myndigheten för skolutveckling att samarbeta med Vägverket när det gäller detta. Vägverket föreslår: - att regeringen ger Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att, inom ramen för sitt arbete med hållbar utveckling, samverka med Vägverket kring initiering, stöd och dokumentation av lokalt utvecklingsarbete kring trafik och hållbar utveckling. 2.2 Varför är det viktigt med en bredare syn på trafik? Den beskrivning på lärande för hållbar utveckling som återfinns i betänkandet Att lära för hållbar utveckling (SOU 2004:104) stämmer väl överens med Vägverkets erfarenheter av hur skolan kan arbeta med trafikfrågor. Genom att trafikfrågor blir en del av skolans arbete med hållbar utveckling får eleverna en möjlighet att se saker i ett större perspektiv och förstå sammanhang vilket också stämmer väl överens med skolans mål. Trafikfrågor som knyter an till barnens vardagsmiljö kan också vara ett sätt att konkretisera hållbar utveckling. Barns delaktighet och medinflytande betonas i FN:s konvention om barns rättigheter och har varit en bärande tanke i Vägverkets tidigare stöd till skolan. Grundtanken har varit att utgå från det som barn upplever som problem, något som också ligger i linje med läroplanens intentioner om att utgå från elevernas kunskap och erfarenheter. Vikten av hållbar utveckling betonas både i läroplaner och transportpolitiska mål. I propositionen om Moderna transporter (prop. 2005/06:160) anges att hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik och att transportpolitiken skall bidra till att uppnå övergripande samhällsmål med det yttersta syftet att bibehålla och utveckla tillväxten och välfärden samt bidra till hållbar utveckling". I Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 och Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 skrivs att undervisningen i hållbar utveckling ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.

14 (26) FN:s konvention om barns rättigheter, transportpolitiska mål, folkhälsomål, lärande om hållbar utveckling och Läroplan för det obligatoriska och frivilliga skolväsendet är det ramverk som kan ge utgångspunkter för skolans arbete med hållbar utveckling där trafikfrågor är en viktig del. 2.3 Hur kan skolans arbete med trafikfrågor utvecklas i enlighet med övergripande mål? I dag behandlas kunskapsområdet trafik under rektors ansvar både i grundskolans läroplan, Lpo 94 och i läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Trafik är med andra ord inget eget ämne utan det är respektive rektors ansvar att se till att kunskapsområdet behandlas. I Skolverkets kartläggning av trafikundervisning (Dnr 01-2004:577) redovisas att endast ett fåtal skolor har egna dokumenterade mål för kunskapsområdet trafik och att det i få fall görs utvärderingar av kunskapsområdet. I rapporten framhålls behovet av att förtydliga kunskapsområdet trafik. Skolverket föreslog i sin redovisning till regeringen att Skolverket skulle få i uppdrag att vid en framtida översyn av kursplanerna överväga att arbeta in mål för kunskapsområdet trafik. Arbetet med att förbereda en ny skollag pågår för närvarande på Utbildningsdepartementet. I samband med en ny skollag kommer också målen i kursplanerna att ses över. Det är viktigt att kunskapsområdet trafik tydliggörs vid denna översyn. Vägverket föreslår: - att regeringen ger Skolverket i uppdrag att vid en framtida översyn av kursplanerna överväga att arbeta in mål för kunskapsområdet trafik. Skolverkets kartläggning visar vidare att trafikarbetet i skolan framför allt bedrivs för de yngre barnen, för årskurs 7-9 uppgavs inte trafik vara ett prioriterat kunskapsområde i samma utsträckning. Trafik bör naturligtvis integreras under hela skoltiden. Hela skolan har i uppdrag att bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. 2.3.1 Utvecklingstema Lärande för hållbar utveckling är ett utvecklingstema i skolan och Myndigheten för skolutveckling stödjer på olika sätt utvecklingen av detta. Myndigheten driver, tillsammans med ett flertal organisationer och myndigheter, ett nätverk vars syfte är att underlätta för förskolor, skolor och vuxenutbildningar att arbeta med lärande för hållbar utveckling. På myndighetens hemsida har en söktjänst initierats för att skolledare, lärare och annan personal ska kunna hitta material. Myndigheten har också arrangerat konferenser inom temat samt instiftat en utmärkelse, Skola för hållbar

15 (26) utveckling som syftar till att stödja och vara en inspirationskälla i det pedagogiska arbetet med hållbar utveckling. Ett omfattande stödarbete pågår med andra ord inom detta område. Myndigheten för skolutveckling gav 2004 ut en temaskrift, Lärande om hållbar utveckling. I denna skrift anges att de lärande efter avslutad utbildning ska ha: utvecklat sin handlingskompetens så att de på ett medvetet sätt, kritiskt kan värdera olika alternativ, ta ställning i frågor som rör hållbar utveckling och ha förmåga att aktivt delta i arbetet att nå ett hållbart samhälle. Temaskriften anger att den sammantagna bilden visar att lärandet om hållbar utveckling inte fått ett brett genomslag i skolorna. I studien som ligger till grund för temaskriften uppger lärarna att det finns hinder för att arbeta ämnesövergripande, det saknas utbildning och fortbildning i att lära för hållbar utveckling. Det finns dock ett stort intresse för att utveckla innehåll och arbetsformer för lärande om hållbar utveckling och det finns behov av nya perspektiv och angreppssätt. I skriften framhålls också att det finns en utvecklingspotential för lärande om hållbar utveckling. Om kunskapsområdet trafik knyts till lärande för hållbar utveckling kan de stödfunktioner som utvecklats vid Myndigheten för skolutveckling också användas för detta. Kunskap och exempel på hur trafik och transportfrågor kan konkretiseras i ett hållbarhetsperspektiv bör utvecklas som en del av grundoch vidareutbildning för lärare. 3. Skolans arbete med trafikfrågor 3.1 En ny syn på trafikfrågorna i skolan växer fram Trafik har varit ett viktigt ämne i den svenska skolan under lång tid. Redan 1936 blev trafikundervisning obligatoriskt i alla skolor i Sverige. Antal timmar och inriktning på undervisningen har varierat över tid och även synen på barn och pedagogik har förändrats fram till i dag. Den historiska utvecklingen av skolans arbete med trafikfrågor har beskrivits i flera dokument (exempelvis Gummesson 1983; SOU 2003:127). I denna text ges endast en mycket summarisk överblick av vad som har karaktäriserat skolans arbete med trafik under olika tidsperioder. 1960-talet: Under 1960-talet blev det tydligt att det finns ett samband mellan trafikmiljöns utformning och trafikskador bland barn. I de bilfria eller trafiksanerade bostadsmiljöerna minskade barntrafikolyckorna påtagligt. 1970-talet: Mot bakgrund av de förändringar som skett i barns miljöer, forskningsresultat kring miljöåtgärder och olycksfallsutveckling, forskning om barn och trafik, m.m. tillsatte kommunikationsdepartementet år 1975 en arbetsgrupp för att beakta barnens situation i trafiken. Gruppens arbete

16 (26) resulterade i betänkandet Barns trafiksäkerhet (Ds K 1979). I betänkandet framhålls att det som tidigare setts som ett anpassningsproblem från barnens sida nu måste lösas med beaktande av barnens rätt till en säker miljö, dvs. en begränsning av biltrafiken. 1980-talet: Barns möjligheter att klara trafiken i det moderna samhället och nya samhälleliga mål skapade behov av ett förnyat innehåll och arbetssätt vid studier av trafikfrågorna i skolan. I läroplanen Lgr 80 omnämns trafikfrågor som ett kunskapsområde av grundläggande betydelse för alla. Lgr 80 framhåller värdet med ett arbetssätt där iakttagelser, teori och praktik kan varvas. Eleverna ska undersöka, observera och erfara för att lära sig se samband i samhälle och natur i sin närmiljö. Elevers inflytande och delaktighet i läroprocesserna betonas. I Lgr 80 utesluts de detaljerade beskrivningarna av uppläggning och genomförande av trafikundervisningen som ingick i tidigare läroplaner och handledningar. För att främja forskning och utveckling kring trafikmiljöstudier anordnade Transportforskningsberedningen år 1988 ett forskarsymposium. Temat var 90- talets trafiksäkerhetsarbete i förskola och skola. Ett 30-tal forskare analyserade hur de mål och riktlinjer som formulerades i början av 80-talet hade följts upp. Symposiet slog fast att arbetet med trafikfrågor borde riktas mot ett undersökande arbetssätt där barnen kunde känna delaktighet och få möjlighet att påverka trafikmiljön. Vidare ansåg man att skolan inte har möjlighet att kontrollera barns vardagsbeteende vad gäller trafiksäkerhet (Björklid 1990). 1990-talet: I propositionen Trafikpolitiken inför 90-talet (prop. 1987/88:50) utformades ett regeringsuppdrag till Skolöverstyrelsen att i samarbete med Trafiksäkerhetsverket utarbeta ett aktuellt material för skola och barnomsorg. Närmiljöstudier borde tydliggöras liksom problemen kring barns begränsade rörelsefrihet. De nya forskningsrönen kring trafikundervisningen i skolan som togs fram presenterades i referensmaterialet Barn Trafiksäkerhet Miljö som Vägverket, Trafiksäkerhetsverket och Skolverket gav ut 1992. Materialet tog också upp hälsorisker med avgaser, buller, trafikolyckor och barns begränsade rörelsefrihet. Under 90-talet gav Vägverket stöd till försöks- och utvecklingsarbete kring temat närsamhälle, trafik och miljö i ett stort antal skolor i landet. Syftet var att eleverna skulle utveckla kunskaper och insikter om hur samhället är uppbyggt och hur trafiksystemet fungerar och att aktivt påverka eleverna så att de kan, vill och vågar delta i arbetet med att påverka och förbättra sitt närsamhälle. Projektet har dokumenterats bl.a. i skrifterna Forska och lära och Närsamhället. Närsamhällesstudier i ord och bild innehåller exempel på hur man kan planera, genomföra och redovisa temastudier. 2000-talet: År 2000 gav Vägverket tillsammans med Skolverket ut ett referensmaterial kallat Trafik, miljö och samhällsplanering som stöd för

17 (26) arbetet med trafik i skolan (Vägverket och Skolverket 2000). Materialet utgår från de transportpolitiska målen, FN:s konvention om barnets rättigheter, grundskolans läroplan, Vägverkets policydokument för barn samt forskning om barns utveckling och lärande. Materialet presenterar fakta och exempel från projekt som på olika sätt har stärkt barnens ställning i planeringen av vägtransportsystemet. I enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter påbörjade Vägverket år 2002 försök med barnkonsekvensanalyser (BKA) i samband med vägplanering och vägprojektering som berör barn. En av Vägverkets samarbetspartners för samråd är skolan. Skolan har delansvar för skolvägarna och miljön runt skolan. En BKA inleds med kartläggning av barnens skol- och fritidsvägar och de problem som barnen upplever. Skolbarnens egna undersökningar är en viktig del av kartläggningsarbetet. I de genomförda barnkonsekvensanalyserna finns flera exempel på samråd mellan skolan och kommunen. Särskilt angeläget är att tillvarata de erfarenheter från metoder och arbetssätt som använts. Ett viktigt skäl för att genomföra BKA är enligt Vägverkets regleringsbrev år 2006 att andelen barn som på egen hand kan utnyttja vägtransportsystemet fortlöpande ska öka. Förutsättningen för detta är att hela skolvägen är säker och trygg. Enligt regleringsbrevet för år 2007 skall Vägverket, utifrån den av riksdagen godkända strategin för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, redovisa hur arbetet med att integrera ett barnperspektiv i verksamheten har bedrivits under året. 3.2 Styrande och vägledande dokument 3.2.1 Läroplanen I dag behandlas kunskapsområdet trafik under rektors ansvar både i grundskolans läroplan, Lpo 94 och i läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94. Trafik är med andra ord inget eget ämne utan det är respektive rektors ansvar att se till att kunskapsområdet integreras i undervisningen i olika ämnen. Ytterligare exempel på sådana ämnesövergripande kunskapsområden är miljö, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger. I läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 skrivs att rektor har ett särskilt ansvar för att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger. Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Även hälso- och livsstilsfrågor skall uppmärksammas.

18 (26) Läroplanen anger att det inte räcker med att förmedla kunskaper om demokrati. Undervisningen ska bedrivas med demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Eleverna kan utveckla sin förmåga att utöva inflytande genom att delta i planeringen på skolan, välja ämnen, teman och aktiviteter. Det är nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Eleverna ska få möjligheter att ta initiativ och ansvar. I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för undervisningen. Skolan ska sträva efter att varje elev ska kunna utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Eleven ska lära sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden. Läraren ska se till att eleverna får möjligheter till ämnesfördjupning, överblick och sammanhang och att arbeta ämnesövergripande. Läraren ska även se till att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Skolan ska även medverka till att utveckla kontakter med det omgivande samhället. Läroplanen anger även att lärare tillsammans med eleverna ska planera och utvärdera undervisningen. Elevinflytandet är också reglerat i Skollag (1985:1100) 3.2.2 Transportpolitiska mål I regeringens proposition om moderna transporter anges att transportsystemet måste anpassas för att bidra till att samhällsutvecklingen blir långsiktigt hållbar såväl ekonomiskt, miljömässigt som socialt (prop. 2005/06:160). En långsiktig hållbar transportförsörjning innebär att transportsystemet skall utvecklas för att tillgodose såväl dagens behov som kommande generationers behov. Barnkonventionen lyfts fram genom att propositionen anger att barn och ungdomar bör ges särskild uppmärksamhet. Det är viktigt att beslut om transportsystemets utformning och funktion också beaktar åsikter och erfarenheter hos flickor och pojkar. Trafikmiljön skall uppfattas som trygg och säker av såväl barn och unga som vuxna. Barn och unga i skolåldern bör i stor utsträckning kunna förflytta sig på egen hand utan att vara beroende av att vuxna följer eller skjutsar dem. Ökad fokusering bör ske på behov och

19 (26) förutsättningar hos barn och unga av båda könen, inte minst ur trafiksäkerhetsoch tillgänglighetssynpunkt. 3.2.3 FN:s konvention om barnets rättigheter En nationell strategi har antagits av riksdagen för att genomföra FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige. Konventionens grundläggande principer, artiklarna 2, 3, 6 och 12, utgör ett ramverk när det gäller arbetet för barn som varje statlig myndighet alltid ska ta hänsyn till. Artikel 2 handlar om att skapa likvärdiga villkor för alla barn. Artikel 3, principen om barnets bästa i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn, innebär att inför planering och beslut som rör barn skall prövningar av barnets bästa göras. Artikel 6, principen om barnets rätt till liv och utveckling, handlar om att skapa en miljö för barnet som ger största möjligheter till överlevnad och utveckling. Den 12:e artikeln tillförsäkrar barnet rätten att uttrycka sina åsikter i frågor som rör barnet och att barnets åsikter ska tillmätas betydelse. Förutom grundprinciperna som framhålls i den nationella strategin är det fler av barnets rättigheter som är relevanta i relation till i vägtransportsystemet. Artikel 24 ger barnet rätt till bästa uppnåeliga hälsa. Artikel 31 gäller barnets rätt till lek och rekreation anpassad till barnets ålder. Artikel 13 gäller barnets yttrande- och informationsfrihet. Barnet har rätt att söka, motta och sprida information i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. Artikel 29 slår fast att barnets undervisning ska inriktas på att förbereda barnen för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle. Enligt artikel 42 ska staten göra konventionens principer allmänt kända bland barn och vuxna. Konventionen bör ses som en helhet, alla artiklar är viktiga och bidrar till denna helhet. För att underlätta konventionens tolkning bör man definiera artiklarnas karaktär och deras inbördes relationer (Mänskliga rättigheter Konventionen om barnets rättigheter, 2006. UD INFO. Regeringskansliet). 3.2.4 Nationella folkhälsomål Det övergripande nationella folkhälsomålet (2002/03:35, Mål för folkhälsan) är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva målområden har angivits varav flera har särskilt stor betydelse som utgångspunkter för arbetet med trafik och hållbar utveckling. Målområde 1, Delaktighet och inflytande i samhället, gäller en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. För att nå det övergripande nationella folkhälsomålet ska särskild vikt läggas bl.a. vid barns och ungdomars möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. Målområde 3, Trygga och goda uppväxtvillkor, är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt.

20 (26) Målområde 5, Sunda och säkra miljöer och produkter är uppdelat i ett antal delområden. Dessa är Sund yttre miljö/luftkvalitet, Sunda produkter, Sund inomhus- och närmiljö (inkl. buller) och Säkra miljöer och produkter skadeperspektivet. Delområdet Säkra miljöer och produkter syftar till att skapa säkerhet utifrån ett skadeperspektiv i olika typer av miljöer som t.ex. trafikmiljö, arbetsmiljö, bostad, skola och fritid. Inom målområde 9, Ökad fysisk aktivitet är målet för de samlade insatserna att samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Detta ska främst ske genom insatser som stimulerar till mer fysisk aktivitet i förskola och skola, mer fysisk aktivitet under fritiden m.m. (prop. 2002/03:35. Mål för folkhälsan) 3.2.5 Att lära för hållbar utveckling Begreppet hållbar utveckling definierades enligt FN år 1987 via Bruntlandkommissionens rapport som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" (NE 2006). Hållbar utveckling innebär att värna om jordens resurser men också att samhället genomsyras av demokratiska värderingar (SOU 2004:104). FN:s generalförsamling (57th Session 2002) har utsett perioden år 2005 till 2014 som ett decennium för lärande om hållbar utveckling. UNESCO har fått i ansvar att vara pådrivande för lärandet om hållbar utveckling. Några av de viktigaste frågorna enligt UNESCO är att förbättra kvaliteten i lärande och att inrikta målen för lärande mot lärande för hållbar utveckling. I regeringens skrivelse Strategiska utmaningar - En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling, anges att det är viktigt att grundtankarna om hållbar utveckling genomsyrar all utbildning. Målet är att kunskap om hållbar utveckling skall förmedla ett budskap, men framför allt bör den stimulera aktivt deltagande och kritiskt tänkande kring byggandet av ett hållbart samhälle" (Skr. 2005/06:126). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94 och Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 har en liknande formulering för hur undervisningen skall utformas i hållbar utveckling "Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling (Lpo 94 och Lpf 94). Transportpolitiska mål (prop. 2005/06:160) anger att hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik och att "transportpolitiken skall bidra till att uppnå övergripande samhällsmål med det yttersta syftet att bibehålla och utveckla tillväxten och välfärden samt bidra till hållbar utveckling".

21 (26) I den statliga utredningen Att lära för hållbar utveckling (SOU 2004:104) beskrivs att verksamma inom utbildningsområdet upplever en osäkerhet om innebörden av att lära för hållbar utveckling. I utredningen skrivs att det är svårt att konkretisera vad hållbar utveckling handlar om i människors vardag och att det råder en viss osäkerhet om hur utbildning för hållbar utveckling ska utformas. Enligt utredningen kännetecknar följande punkter lärande för hållbar utveckling: Många och mångsidiga belysningar av ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden och förlopp behandlas integrerat med stöd av ämnesövergripande arbetssätt. Målkonflikter och synergier mellan olika intressen och behov klarläggs. Innehållet spänner över lång sikt från dåtid till framtid och från det globala till det lokala. Demokratiska arbetssätt används så att de lärande har inflytande över utbildningens form och innehåll. Lärandet är verklighetsbaserat med nära och täta kontakter med natur och samhälle. Lärandet inriktas mot problemlösning, stimulerar till kritiskt tänkande och handlingsberedskap. Utbildningens process och produkt är båda viktiga.

22 (26) 4. Referenser Duperrex O., Roberts I., Bunn F. 2002. Safety education of pedestrians for injury prevention. Cochrane Database of Systematic Reviews 2002, Issue 2 Art. No.: CD001531. DOI: 10.1002/14651858.CD001531. Duperrex O., Bunn F., Roberts I. 2002. Safety education of pedestrians for injury prevention : a systematic review of randomised controlled trials. BMJ 2002;324:1-5. Björklid P. (red) (1990). 90-talets trafiksäkerhetsarbete i förskola och skola. TFB-rapport 1990:1. Björklid, P. (2002). Trafikmiljöstress i föräldraperspektiv. Forskargruppen för miljöpsykologi och pedagogik, Lärarhögskolan i Stockholm, 2002. Christie, N. and Towner, E. and Cairns, S. and Ward, H. (2004) Children s road traffic safety: an international survey of policy and practice. Road Safety Research Report, no.47. Research report. Department for Transport, London, UK. Ds K. (1979). Betänkande avgivet av Trafiksäkerhetsutredningen 1979. Barns trafiksäkerhet. Allmänna Förlaget. 1979:6. Englund A. (2005). Barnens trafiksäkerhet. Om skolans trafikundervisning från förskoleklass till skolår sex. Uppsjö Läromedel, Bromma 2005. Gummesson, Margit. (1983). Trafikundervisningens historia som den beskrivs i cirkulär, läroplaner och andra centrala dokument. Rapport 76. C och D nivå. Pedagogiska institutionen. Uppsala Universitet. Gummesson, Margit. Gummesson, Mats. Larsson, Thomas. Forska och lära. 1995:73. Vägverket. Borlänge. Gummeson, Margit & Gummesson, Mats. (1998). Närsamhället. Vägverkets publikation. Borlänge. Gummeson, Margit & Gummesson, Mats. (1999). Närsamhällesstudier. Vägverkets publikation. Borlänge. Gummesson, Margit. (2005). Barnen i vägplaneringen en kunskapsöversikt. Publikation 2005:27. Vägverket.