Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan



Relevanta dokument
Krashens monitormodell

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan

Att stötta nyanlända elever

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Förstaspråksutveckling - andraspråksutveckling

Riktlinjer för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun

Nationella minoriteter i förskola och skola

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Gruppinsamling elever i

Att nå framgång genom språket. ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar.

Elever i grundskolan läsåret 2008/09

Sektor utbildning. Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad

Modersmål har vi allihopa dom med och vi med

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING FÖRSKOLA OCH FRITID. Språkkartläggning av barn och personal i Skärholmens kommunala förskolor 2012

Allas rätt till språk. Läslyftet September 2018 Catharina Nyström Höög

Utreda förutsättningarna för tvåspråkig undervisning på svenska och finska i Göteborgs Stad

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2018/19

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Sammanfattning Rapport 2012:2. I marginalen. -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken

Riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter och förvaltning av finska språket

minoritetspolitiska arbete

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Riktlinjer för översättningar i Försäkringskassan

Varför föredrar minoriteter enspråkiga skolor?

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr Gäller fr.o.m

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Utveckling av aktiviteter för språkmedvetenhet i Norden och Baltikum

DE NATIONELLA MINORITETSSPRÅKEN

Kan myndigheternas webbplatser bli tillgängliga för alla? Ett svenskt språkpolitiskt perspektiv. Rickard Domeij Språkrådet i Sverige

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2017/2018

Utdrag ur relevant lagstiftning

Varför flerspråkighet? Erfarenheter från Sverige. Leena Huss Hugo Valentin-centrum Uppsala universitet

Flerspråkighet och minoritetsspråk i Europa Varför motsätter sig minoriteter tvåspråkiga skolor? Johan Häggman

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Stockholm

Nordisk språkgemenskap på olika sätt. Tankarna bakom den nordiska språkdeklarationen Olle Josephson 28 augusti 2014

Modersmålets betydelse för en framgångsrik och lyckad andraspråksinlärning

Distansundervisning. CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten

Nyanlända elevers lärande

CSL-dagen Susanne Duek

Kommunernas flerspråkiga information på internet

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

Moderna språk som modersmål

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Etiopiska språk Fisksätra bibliotek 42 Etiopiska språk Nacka Forum bibliotek 7 Etiopiska språk Orminge bibliotek 3 Fang Saltsjöbadens bibliotek 1

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015

Alliansuppdrag - rapport om modersmålsundervisning

Sammanfattning I ärendet presenteras grundskoleförvaltningens förslag kring språkval utifrån ett uppdrag från kommunstyrelsen.

Mariaskolan hela skola föräldrar 2016

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Frågar man en person i Sverige vad. Modersmål har vi allihopa här med, och där med SVENSKA OCH MODERSMÅL LILIAN NYGREN-JUNKIN

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Rutgerskolan föräldrar 2016

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Skolutveckling på mångfaldens grund

Språkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor

Centralt innehåll: Andra typer av språk och kommunikation, till exempel kroppsspråk, teckenspråk och konstgjorda språk E C A

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Kartläggning av barn och personal med annat modersmål i Skärholmens kommunala förskolor 2011

Flerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Språkutvecklande arbetssätt

Stockholms stads riktlinjer för nationella minoriteters rättigheter

Samverkan mellan specialpedagoger och. modersmålslärare. 8 och 15 november 2016 Elisabeth Lindén

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116

DELA NOBA Lärarenkät Fridaskolorna

kartläggningsredskap

Genrepedagogik i modersmålsundervisningen från förskolan till gymnasiet

Invandringen till Sverige

FLERSPRÅKIGHET/ SPRÅKFÖRÄNDRING VT2014. Josefin Lindgren 2/4 2014

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2016/17

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Undervisning om nationella minoritetsspråk

Program för Helsingborg stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Program för den nationella minoriteten Sverigefinnar Malmö stad

Augusti Tyresö kommun

Flerspråkighet som resurs

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

Den 21. life for the individual. i världen och för individen. Elevernas

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

Elever och studieresultat i sfi läsåret 2005/06

Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun

Rätten till modersmålsundervisning. i gymnasieskolan

Sverige. Kognitivt element. Emotionellt element. Konativt element. (benägenhet att handla)

Flerspråkighet i förskolan En kvalitativ studie av modersmålsstöd i förskolan i Göteborg

Handlingsplan

Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland

--- Faktum 1. Faktum 2

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Flerspråkighet i förskolan

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

Transkript:

Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan Tore Otterup Institutionen för svenska språket Institutet för svenska som andraspråk Göteborgs universitet

Innehåll Flerspråkighet allmänt om flerspråkighet attityder till flerspråkighet Flerspråkighet och kognitiv utveckling Flerspråkiga elever i den svenska skolan Språkutveckling i ämnesundervisningen

Flerspråkighet i samhällsperspektiv Ca 200 länder i världen Ungefär 5000 språk talas i världen Det finns ungefär 25 ggr så många språk som länder i världen

Flerspråkiga länder Vanligast i Afrika och Asien Exempel: På Papua Nya Guinea sägs det finnas 700-1000 olika språk som talas av sammanlagt 2,5 miljoner människor

Flerspråkiga länder Exemplet Indien 107 olika modersmål (1981) 15 nationella språk 2 officiella språk hindi och engelska

Flerspråkighet i Indien En genomsnittlig, utbildad person i Hyderabad kan tänkas använda: telegu i hemmet sanskrit i templet engelska på universitetet urdu i affärskontakter hindi för att inhämta skriftlig information kannada, tamil eller malayalam för att kommunicera med sitt tjänstefolk (exemplet hämtat från Romaine, 1989)

Enspråkiga länder Vanligt i västvärlden (Europa och Nordamerika) Orsaker: Rationalitet Nationalism Ett folk en nation ett språk Solidaritet

Några officiellt flerspråkiga länder i Europa Schweiz (franska, italienska, rätoromanska, tyska) Belgien (nederländska, franska) Finland (finska, svenska) Kanada (engelska, franska) Orsaker?

Att fundera över Finns det i praktiken något enspråkigt land i Europa? Om ett land har två eller flera officiella språk, innebär det att invånarna också är flerspråkiga?

Och Sverige då? Hur enspråkigt/flerspråkigt har Sverige varit genom tiderna? Samiska, tornedalsfinska (meänkieli) Tyska, finska, franska, romani, jiddisch Efterkrigstiden ökad invandring Idag ca 200 invandrade modersmål

De tio vanligaste språken i den svenska grundskolan 2011 1. Arabiska 33037 2. Bosniska/Kroatiska/Serbiska 13759 3. Engelska 11276 4. Spanska 10911 5. Somaliska 10206 6. Finska 8372 7. Albanska 7138 8. Persiska 6648 9. Polska 6164 10. Turkiska 6102 Andra språk (135) 68026 Ospecificerade språk 2037 = 55 % av alla berättigade elever deltar i modersmålsundervisning

Flerspråkighet i Sverige Likgiltighet under många århundraden Nationalromantisk rörelse (slutet av 1800-talet) försvenskningsprocess Efterkrigstiden ökad invandring Världen har kommit till Sverige Internationalisering/globalisering Svenskt EU-medlemskap Ökad kommunikation med omvärlden (IT-teknik etc.) Tillgång till utländska media Sverige är ett i högsta grad flerspråkigt land!

Suzanne Romaine (1995):... På samhällsnivå kan emellertid tvåspråkighet vara ett handikapp om inte samhället ger förutsättningar för utveckling och upprätthållande av den tvåspråkiga kompetensen. (Min översättning)

Officiellt stödjer Sverige flerspråkighet Tecken på detta: Hemspråksreformen (1977) Invandrarpolitiska mål: jämlikhet, valfrihet, samverkan Svenska som andraspråk eget ämne (1995) Europarådets ramkonvention till skydd för nationella minoriteter Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (2000): Samiska*, finska*, meänkieli* (tornedalsfinska), romani och jiddisch (officiella minoritetsspråk)

Fler tecken: Mål i mun Förslag till handlingsprogram för svenska språket (2002) Svensk språklag (1 juli 2009)

Flerspråkiga människor Vem är tvåspråkig?

TVÅSPRÅKIGHETSDEFINITIONER Vem är tvåspråkig/flerspråkig? Är det: den som har lärt sig två språk redan från början? (Ursprung) den som behärskar två språk? från fullständig behärskning ( dubbel enspråkighet ) till vissa färdigheter (t ex skriva) (Kompetens) den som använder två språk? (Funktion) den som identifierar sig med två språk? (Attityd) (efter Skutnabb-Kangas 1981)

Definition - tvåspråkighet Den är tvåspråkig som: använder (eller kan använda) två språk i de flesta situationer (i enlighet med sina egna önskemål och samhällets krav). (Skutnabb-Kangas 1981)

Flerspråkighet på individnivå attityder (i västvärlden) Flerspråkighet har förknippats med negativa företeelser i samhället, eftersom det ofta varit svaga och förtryckta minoriteter som tvingats bli flerspråkiga (Skutnabb-Kangas). Flerspråkighet har betraktats som en mellanstation på väg från enspråkighet i ett minoritetsspråk med låg status till enspråkighet i ett majoritetsspråk med hög status. Flerspråkighet har setts som ett nödvändigt men tidsbegränsat ont.

Flerspråkighet och kognitiv utveckling Peal & Lambert (1962) tvåspråkiga barn bättre resultat än enspråkiga på de flesta områden på såväl språkliga som ospråkliga intelligenstest. Förklaring: Flerspråkiga barn har en utvecklad mental flexibilitet och god begreppsbildningsförmåga.

Flerspråkighet och kognitiv utveckling Ianco-Worral (1972) jämförde tvåspråkiga sydafrikanska barn (afrikaans/engelska) och enspråkiga engelsktalande barn. Semantic-Phonetic Preference Test (Vilket ord liknar cap mest, can eller hat?) Tvåspråkiga barn låg 2-3 år före i den semantiska utvecklingen.

Flerspråkighet och kognitiv utveckling Forskningen visar också att det finns positiva samband mellan flerspråkighet och ett stort antal kognitiva förmågor: analogisk slutledningsförmåga (Diaz 1985) att upptäcka språkliga regler (Bain 1975) Kreativt tänkande i nya riktningar (divergent tänkande) (Cummins & Gulutsan 1974)

Förklaringar till positivt samband mellan flerspråkighet och kognitiva processer Flerspråkiga får en högre medvetenhet om språklig form och funktion De kommer tidigt underfund med språkets symboliska funktion när de upptäcker att flera olika uttryck kan användas för att beteckna en och samma sak, vilket anses gynna symboliskt och abstrakt tänkande. Flerspråkiga blir mer flexibla i sitt tänkande genom att de lätt kan växla mellan olika språk

Balanserad tvåspråkighet De refererade studierna har undersökt balanserat tvåspråkiga barn, d.v.s. barn som har en hög språkfärdighet i sina båda språk. Det är först när tvåspråkiga barn uppnår en högre nivå på sina båda språk som tvåspråkighetens positiva konsekvenser börjar framträda (Cummins 1976)

Balanserad tvåspråkighet

ELLEN BIALYSTOK Forskningsöversikt: En typ av kognitiv process mognar tidigare hos flerspråkiga än hos enspråkiga, nämligen förmågan till selektiv uppmärksamhet, som exempelvis att kunna urskilja strukturer utifrån ett givet språkligt material (2001) Alzheimers hålls tillbaka med i genomsnitt fem år (2007)

Förskolan/skolan och flerspråkigheten

Flerspråkigheten ser olika ut bl. a. beroende på: Ankomstålder Tid i landet Uppväxtmiljö Språkanvändningsmönster i hemmet Barnomsorg/förskola Skolans insatser Skolans attityder till flerspråkighet Individuella faktorer

Hur ska skolan utveckla elevernas flerspråkighet? Attityder, förhållningssätt! Svenska som andraspråk Modersmålsundervisning Studiehandledning på modersmålet

Varför svenska som andraspråk Undervisning i svenska för elever som har det som sitt modersmål eller som sitt andraspråk är två olika saker Det är viktigt att undervisningen handhas av lärare som har utbildning i och kunskap om andraspråksinlärning och flerspråkighet Svenskundervisningen måste vara effektiv tiden är knapp

Varför modersmålsundervisning? Stöd för utveckling av modersmålet Stöd för inlärning av svenska Stöd för kunskapsinhämtande Stöd för utveckling av etnisk identitet Stöd för uppfostran (Hyltenstam & Tuomela 1996)

Nedslående statistik Flerspråkiga elever är överrepresenterade bland de elever som inte når målen i grundskolan och som inte avslutar sin gymnasieutbildning.

Språkutvecklande arbetssätt allas ansvar Hur kan man utveckla språk i den vanliga undervisningen? BICS CALP (Cummins) Vardagsspråk Skolrelaterat språk

Stöttning

Klassrumsinteraktionen Lärare elever Mer öppna frågor än testfrågor Ställ följdfrågor låt eleverna utveckla svaren/tänka högt etc. Sakta ner tempot ge tid för eftertanke och reflektion stötta med ord Elever elever Låt eleverna arbeta i par/mindre grupper Problemlösning Gruppsammansättningen Man lär sig språk genom att använda språk!

Språkinlärning en process som tar tid Vardagsspråk skolspråk (kan ta många år) Undervisningen måste vara effektiv! Undervisningen ska handhas av lärare med kunskaper om andraspråksutveckling och flerspråkighetsfrågor! All personal på skolan har ansvar för språkutvecklingsprocessen! Lärarutbildningen måste förbereda alla lärare för att arbeta med flerspråkiga elever!

Tack för uppmärksamheten! Kontaktuppgifter: tore.otterup@svenska.gu.se