DE FEM TRIANGLARNAS BOK

1

2 DE FEM TRIANGLARNAS BOK Innovationspyramidens treenighetslära 2012-09-25 GÖSTA SUNDBERG Fallvägen 17 820 23 Bergvik Mobil 0735 12 48 28 gosta.sundberg@swedark.com

3 DE FEM TRIANGLARNAS BOK Innovationspyramidens treenighetslära GÖSTA SUNDBERG Fallvägen 17 820 23 Bergvik Sammanfattning Krav ställs på politik, näringsliv och forskning att utveckla innovationer för att möta globala utmaningar. Det saknas kunskapsbildning som har omedelbar påverkan och som ser gemensamma mönster och strukturer i olika verksamhetstyper. Skriften ger tre bidrag. Det första är ämnet innovatörskunskap och innovationsklockan. Skriften inleds med reflektioner kring ämnets identitet och frågor som berör forskningsteori. Rollen som innovatör och kunskapsbildare hämtar karaktär, mål och energi ur innovatörsperspektivet. Innovatören svarar för att förverkliga ett förlopp genom vilket nya idéer vinner insteg i ett samhälle. Innovatörens praktiska kunskap är förutsättning för att ur fall i 12 slag bilda teorier som bygger på insamlad, beskriven och analyserad kunskap. God teori är en begreppsapparat att förstå enskilda fall, typexempel, ur vilka mönsterexempel utvecklas. Det andra är en innovationspyramid. Ett mönsterexempel utvecklat ur typexempel från främst små innovativa teknikbaserade högskolerelaterade företag. Innovation i regelbunden och likvärdig triangulär samverkan stat - högskola - näringsliv, ideellt individuellt industriellt, idégivare idébärare idéfinansiär, forskning utveckling försäljning för utmaningsdriven spetsinnovation. Förutsättningar skiljer i fråga om behov av idékraft för kritiska händelser, patent, riskkapital, tidiga kundrelationer och partners. Erfarenheter påvisar dålig verkningsgrad på offentligt innovationsstöd. Det tredje är innovationspyramidens treenighetslära - idékraft, förutsättning och kritisk händelse för innovation. Innovationer som fötts är Apple Center, grafiskt gränssnitt gruppkommunikation, Learning Center, Internetbaserat gymnasieskola, evidensbaserad hälsoskola för biologisk föryngring, miljövänligt tidsdelat hälsoboende, effektivt husbyggande och patent på byggmaterial innefattande fasomvandlingsmaterial och klimathölje som lagrar nattkyla för att kyla och sol för att värma. Skriften är en ansats till läromedel i innovatörskunskap och syftar till dialog. Nyckelord: Innovatörskunskap, klockinnovation, innovationspyramid, treenighetslära, Apple, Internet, lärande, hälsa, Ecoturism, fasomvandlingsmaterial.

4 Förord Många förnuftiga människor bidrog till denna skrift. Jag började intressera mig för innovation på teknisk linje på Brännkyrka Gymnasium 1974. Skrev uppsats om vetenskapen och världsutvecklingen. Under krigstid skapas nya uppfinningar snabbt för att förgöra och förstöra. Kan man inte pressa vetenskapsmännen att skapa nya nyttiga ting för att hjälpa människor? Tack för uppmuntran lärare i svenska! Tar vi vara på Innovatörerna? skrev Handelsbankens VD Tom Hedelius på DN Debatt 1979. Han lyfte fram fruktbart samarbetet mellan universitet, entreprenörer och riskvilligt kapital i Silicon Valley. Stort tack för mentorsstöd vid kritiska händelser 1992 och 1998. Tack Sören Olsson, Europachef Apple, som marknadsförde Macgruppen i hela världen. Tomas Sandberg, professor emeritus i energiföretagande vid KTH lyfte vikten av avgränsning då förhandskontakt togs våren 1986. Han bidrog till fallstudie Apple. Bengt-Arne Vedin är generalsekreterare för Ruben Rausings fond. Han var regeringens innovationsutredare 1993 och adjungerad professor i Innovationskunskap vid KTH och handledare i fallstudie Apple 1986-1991. Aspekter innovationsmekanismer och kreativ individ, grupp, innovativ organisation och innovationspolitik har varit vägledande för fallstudierna 1986-2012. Kursen Innovation gav goda exempel. Kursen Projekt och råd från handledare Gunnar Selin adjungerad professor i Projektteknik omsattes i praktik. Albert Danielsson är professor emeritus i Industriell ekonomi vid KTH. Han inspirerade under promenad i september 1986 att utifrån intresse göra anteckningar. Tack för alla insiktsfulla inspirerande inlägg på högre seminarier, inte på mina anteckningar vid tre tillfällen 1986-92, utan till de med analyser och slutsats. Tack för resa historiska vingslag Wienerkretsen, bad- och kafékulturen och Wittgeinsteins hus i Wien Budabest. Sökande efter metod som har omedelbar påverkan på innovation har resulterat i deltagande i tre kurser i forskningsteori. Stort tack till Jan Bärmark, professor emeritus i Vetenskapsteori, som sökte insikt i Tibet mitt i kurs. Tore Nordenstam, professor emeritus i Filosofi som i Wien höll föredrag klädd i historisk baddräkt. Bo Göranzon, professor emeritus i Yrkeskunnande och teknologi, med dialogseminarier på Dramaten. Stort tack till doktorandkollegor genom åren. Henrik Blomgren, Universitetslektor, Affärsutveckling och Entreprenörskap vid KTH, ställde reflekterande frågor. Christan Berggren professor i Industriell ekonomi vid Linköpings universitet där industriell innovation är ett bärande tema utstrålade, inspirerande lyskraft inför doktorsavhandling Det nya bilarbetet. Mats Engwall är professor i Industriell ekonomi. Seminariedialog doktorsavhandling Jakten på det effektiva projektet gav ökad insikt i projekt. Staffan Laestadius är professor i industriell utveckling vid KTH och forskarutbildningsansvarig. Vid möte fördes dialog om ansats till avhandling, antropologiskt perspektiv, innovation, IT och skola. Mötet inspirerade för utbildning till lärare på Lärarhögskolan i Stockholm och examensuppsats Mobilt mentorskap i traditionell skola. Bertil Nyberg, VD på Stiftelsen Electrum med intressenter som Ericsson, KTH och Stockholm Universitet bidrog till studier inom innovation på Teleinformatik vid KTH. Inom projekt Lära med IT gavs möjlighet att utveckla innovationsmodell. John Skår, Professor emeritus i företagsekonomi, blev handledare och belyste kritiska händelser. Lars Arosenius, ordförande i KTH Alumini, var god affärscoach på Teknikhöjden. Särskilt tack till Fredrik Setterwall, professor emeritus, ordförande i Mobila Gymnasiet och forskare inom fasomvandlingsmaterial (PCM). Daniel Carlsson, civilekonom och civilingenjör och affärsutvecklingscoach inriktning material på KTH Innovation bistod med konsultstöd för patentansökan byggmaterial innefattande PCM och klimatskal. Avslutningsvis ett tack till kollegor, nära och kära. Ingen nämnd ingen glömd.

5 INNEHÅLL DE FEM TRIANGLARNAS BOK... 2 Sammanfattning... 3 Förord... 4 Bakgrund... 6 METOD... 9 Reflektioner kring innovatörkunskap och ämnets identitet... 9 Enhetlighet i materialet för att bilda kunskap?...10 Problemens enhetlighet?...10 Kunskapsmålets enhetlighet?...11 Teoretisk enhetlighet?...11 Metodologisk enhetlighet?...12 Perspektivets enhetlighet?...12 Innovatörskunskap och kunskapsbildarens dubbla roll databildare och innovatör...13 Praktisk dialogbaserad metod...14 2 Bildningsfokus...15 3 Val av fall...16 4 Mediaval...19 5 Datainsamling...19 6 Dataanalys...19 7 Avbildning...19 8 Involvera litteratur...20 9 Dra slutsatser, förklara...20 10 Vernissage, symposium...20 11 Läromedel för bildning...20 12 Nya frågeställningar...20 Exempel Gösta Sundbergs saga...21 Dra slutsats. Förklara. Vad kan visas? Tjänstgöring H.M.K. Ordonnans...22 FALLSTUDIE...23 Avbildning...23 Kreativ individ...23 Kreativ grupp...24 Innovativ organisation...25 Innovationspolitik...29 Innovationsmekanismer...32 ANALYS OCH SLUTSATS...34 Avbildning...34 Innovationsprocessens ledord...35 Idégivare Idébärare Idéfinansiär...35 Högskola Stat Näringsliv...38 Forskning Utveckling Försäljning...38 Ideellt Individuellt Industriell...39 Idékraft kritisk händelse förutsättningar...39 Efterord...47 Referenser...48 Litteratur...48 Gösta Sundberg...50 Mannen bakom De fem trianglarnas bok...50

6 Bakgrund Steve Jobs stod framför oss återförsäljare på Grand Hotel och sa: Jag kommer alltid arbeta för Apple även om jag är städare Han tackade ödmjukt nej till besök hos oss. Han skulle ta en promenad på egen hand och uppleva Stockholm. Därefter flyga helikopter till Lunds Universitet för invigning av Europas första Apple University. Hans ord våren 1985 skildrar en utmaningsdriven innovatörs erfarenheter av att hantera företagande, med dess glädjeämnen och svårigheter. Senare under året lämnade han Apple och startade Next Computer. Upplevelse var att han inte drog jämt med VD John Sculley som han rekryterat 1983 från PepsCO med orden: Vill du sälja sockervatten resten av livet, eller vill du förändra världen?. Steve Jobs ord har inspirerat till denna skrift som uttryck för innovatörens kunnande som innebär att handla klokt i en svårbedömd och mångfacetterad verklighet där den stora utmaningen är att utveckla världen. Situationer som en innovatör hanterar har drag av sådan karaktär. En person med kraft och resurser att handla. En person som kombinerar handlingskraft med kunnande och ödmjukhet. En innovatör som Steve Jobs svarar för att förverkliga innovationer, förlopp genom vilket nya idéer, beteenden och tillvägagångssätt vinner insteg i ett samhälle och sedan sprids där. Han var idébärare av den första kommersiellt framgångsrik persondatorn Apple II där idégivare var Wozniak och idéfinansiär Markulla. Steve Jobs var innovatören bakom den första kommersiellt gångbara datorn med ett musdrivet grafiskt gränssnitt. Hur ser Steve Jobs kunnande ut som är till hjälp vid kritiska händelser? 1986 köpte Apple Next Computer vars operativsystem blev Mac OsX. Steve Jobs återkom som VD 1997. Då som den största enskilda aktieägare i Disney som köpt Pixar Animation Studios. Apple gick med mer än en miljard dollar i förlust och sålde datorer med ett föråldrat operativsystem. Han städade. Han lade ner olönsamma produkter för att få upp nettomarginalerna och fördjupade samarbetet med Microsoft som även investerade riskkapital. Företaget visade vinst men en kraftigt minskad omsättning. Fokus blev innovation, formgivning, integration av hårdvara och mjukvara och marknadsföring. Den konformade, färgglada konsumentdatorn blev en framgång. Omsättningen steg, marginalerna steg och vinst ökade. Framgångsrika innovationer blev en bärbar hårddisk för musik och sälja musik på internet från alla dominerande musikbolag. Nya datorer, datorplatta och avancerade mobiler och applikation som säljs över Internet. Apple är idag världens högst värderade bolag. Steve Jobs arbetade fram till sin död i Apple. Han levde upp till sina ord till oss återförsäljare 26 år tidigare: Jag kommer alltid att arbete för Apple även om jag är städare Hur ser innovatörens kunnande ut som är till hjälp vid kritiska händelser? Frågan kan inte besvaras i allmänna termer. Innovatörskunnande är knutet till sammanhang och tar sig olika uttryck i de enskilda fallen. Frågor som rör hur innovatören handlar kommer i fokus. Därför behövs lokala exempel som lyfter innovatörens ledarskap, bärande idéer, utlösande faktorer och förutsättningar för att utöva ledarskap. Därför är djupgående fallstudier under längre tid en fördel vid undersökning av innovatörs kunnande. Denna skrift påbörjades inom ramen för forskningsområde Innovationskunskap på Industriell Ekonomi och Organisation vid KTH 1986. Det kunskapsteoretiska perspektivet inspirerades av aktionsforskning, socialantropologi och fallstudiemetodik. Första fallstudie blev Apple University, Apple och Apple Center. Flera har följt.

Globala utmaningarna kan inte lösas av ett enskilt företag, universitet eller enskilda nationer utan kräver en effektiv samverkan mellan politik, näringsliv och forskning. Utmanande krav ställs på gränsöverskridande samverkan för nya innovativa lösningar. Utmaningsdriven innovation är en av Vinnova strategiska program 2012. Vinnova är en svensk statlig myndighet som skall främja hållbar tillväxt genom utveckling av effektiva innovationssystem och finansiering av behovsmotiverad forskning. Informationssamhället har i grunden förändrat bl.a. hur vi bedriver affärer, utvecklar produkter, agerar som konsumenter och interagerar som människor samt att bildning, dialog och demokrati främjas. Antalet uppkopplade maskiner beräknas snart överstiga 50 miljarder. Det krävs en samordnad överblick från adressering till informationshantering. En god hälsa hos befolkningen och en fungerande sjukvård är en viktig förutsättning för hållbar tillväxt. Att verka preventivt och förhindra sjukdomar samt att skapa bättre livskvalitet för människor, inte minst äldre, innebär en stor utmaning för samhället. En framträdande samhällsutmaning är den ökade pressen på naturresurser och miljö, inklusive klimateffekter. De måste kunna mötas genom en kombination av nya livsstilar som t.ex. naturturism och innovation. I länder som Kina, Indien och Brasilien görs stora investeringar i energiförsörjning för fortsatt tillväxt. I Japan har energiförsörjning minskat drastiskt med mer ca en tredjedel då kärnkraftverk stängts ner. Tyskland avsikt idag är att inom tio år avveckla kärnkraften som står för en fjärdedel av energiförsörjningen. EU skall minska utsläppen av växthusgaser med 20 %, öka andelen förnybara energikällor till 20 % och nå 20 % energieffektiviseringar senast 2020. EU:s mål är att senast 2050 minska utsläppen av växthusgaser med 80 95 % jämfört med 1990. Ca 40 % av värdens energi går till att kyla och värma bostäder. Idag bor mer än hälften av jordens befolkning i städer, en andel som bara förväntas öka. Städer och tätorter måste bli energieffektivare och nyproduktion måste ske mer effektivt. Detta leder till kraftigt ökad efterfrågan på nya bostadslösningar vilket påverkar val av material och utformning av produkter, tjänster, produktionssystem och affärsmodeller. Samhällsutmaningarna innebär tillväxtmöjligheter i Sverige och i regioner genom att utveckla internationell konkurrenskraft inom specifika tillväxtområden. Det ställer stora krav på förnyelse och vidareutveckling. Det handlar om att utveckla företagen så att Sverige får ett stärkt innovationsinriktat näringsklimat. Sverige uppvisar en internationell frontposition när det gäller egenskaper av i forskning som andel av BNP och publicering i vetenskapliga tidskrifter och antal patent. Att inte tillväxten trots detta är i internationell topp. En viktig aspekt att belysa är förutsättningar för organisation. Fallstudiebaserade arbete som syftar till att förstå hur innovationsprocessen fungera. Hur går det till i verkligheten? Vinnova rapport 2003:10. För att för att ta tillvara dessa möjligheter behövs en ny nivå av integration mellan politikområden, mellan forskningsområden, mellan olika såväl privata som offentliga aktörer. Satsningar på innovationsmiljöer är viktigt och koppla näringsliv och akademi tätare som är relevant för svensk konkurrenskraft. Innovativa små och medelstora företag kännetecknas av förmågan att ta emot, tillämpa och utveckla nya kunskaper och tekniker i nya affärsmöjligheter. Dessa förmågor måste utvecklas och stärkas så att Sverige får ett stärkt innovationsinriktat näringslivsklimat med fler och växande företag. Behovet av nya produkter, tjänster och systemlösningar som bidrar till att lösa globala utmaningar är en nödvändighet och därför också en exceptionell möjlighet för stärkt konkurrenskraft, välfärd och nya jobb. Individer med drivkraft är en nödvändig förutsättning för alla innovationer. Centralt är att arbetet med att utveckla metoder som ger enskilda individer möjligheter att ta idéerna till innovationer på marknaden och bli innovatör. Individer och innovationsmiljöer är 7

strategiska områden. Syfte är att skapa förutsättningar för individer och organisationer att utveckla innovationer och innovativa miljöer i världsklass. Ökad kunskap om vilka mekanismer i samspelet mellan högskola och näringsliv som aktivt bidrar till nya innovationer och tillväxt, samt kunskap om framgångsrika vägar till kommersialisering och nyttiggörande av forskning, är av stor betydelse vid utformning av bl.a. forsknings-, utbildnings-, innovations- och näringspolitiken. Sådan kunskap är en förutsättning för professionalisering av rådgivning kring kommersialisering. Det krävs satsning på forskning som analyserar och sprider kunskap om hur man bäst organiserar innovativa processer i små högskolerelaterade företag. Centralt är behovsmotiverad forskning som verkar för att ny kunskap så effektivt som möjligt omsätts i kommersiella produkter. Innovativa små och medelstora företag kännetecknas av förmågan att ta emot, tillämpa och utveckla nya kunskaper och tekniker i nya affärsmöjligheter. Dessa förmågor måste utvecklas och stärkas så att Sverige får ett stärkt innovationsinriktat näringslivsklimat. Individer med drivkraft, innovatörer, är en nödvändig förutsättning för alla innovationer. En strategi är fallstudier som syftar till att ge djupgående kunskaper om det man undersöker. Det som kännetecknar fallstudier är att den fokuserar på en enda undersökningsenhet som man undersöker på djupet för att få mer detaljerade kunskaper. Fallstudierna har avgränsats till att fokuserar omedelbar påverkan på forskningsområde innovatör innovationsprocessen. Det saknas aktionsinriktad forskning som ser mönster och strukturer i olika affärsmodeller och verksamhetstyper. Syftet med fallstudier inom områdena IT, Internetbaserad skola, e-hälsa, turism, Eco City och effektiv grön husproduktion är att erhålla djupgående kunskaper och skapa förutsättningar för individer och organisationer att utveckla innovationer och innovativa miljöer av världsklass. Innovatörs belysning av egen berättelse 1986-2012 har haft tre tyngdpunkter; (1) Innovationsmekanismer och kreativ individ, kreativ grupp, innovativ organisation och innovationspolitik. (2) Små teknikbaserade högskolerelaterade företag. (3) Metod som har omedelbar påverkan på kunskapsbildning om innovation. Hur kan erfarenhetsgrundad innovatörkunskap förstås av människor som inte själva är utövare? Och hur kan den i en reflekterande dialog förstås och uttryckas av innovatören med erfarenheter som blivit en del av dem själva och uttrycks i handling att föda innovationer? Mot denna bakgrund hoppas berättelsen kunna bidra till förståelse av och dialog kring innovatörskunnande. De bärande frågorna kan formuleras enligt följande: - Hur skall en strategi för ett nytt tekniskt samarbete utformas för att snabbt skapa nya nyttiga ting för att hjälpa människor? - Hur skall ideellt, individuellt och industriellt samarbete utformas? - Hur skall effektivt samarbete mellan universitet, stat och näringsliv utformas? - Tar vi vara på Innovatörerna? Hur skall individ och förutsättning vara för att lyckas? - Hur utvecklas ett fruktbart samarbete mellan entreprenörer och riskvilligt kapital? - Vilken metod är bäst för studie innovationsförsök där jag är drivande entreprenör? - Vad kan visas i innovationsförsök? Skriften inleds med reflektioner kring innovatörkunskap och ämnets identitet, frågor som berör forskningsteori och metod. Därefter följer berättelse om fall. Till sist följer sammanfattande och avslutande kommentarer. Läsare kommer att möta innovatörens tankar, beskrivningar och flyttas nära födelse av innovationer och effektiv organisation och samverka med hopp ökad dialog. 8

9 METOD Reflektioner kring innovatörkunskap och ämnets identitet Vilken är innovatörskunskaps kunskapsbildande profil? Vilka frågor är centrala för ämnets identitet? Det torde gå att konstatera att det inte är lätt. Hur skall det vara möjligt att på några sidor ge en definition av mentorskap som kunskapsbildande ämne. Genom att dela upp innovatörskunskap som kunskapsbildande gren och verksamhet i olika aspekter kan ämnet innovatörskunskap ringas in med dess kunskapsbildande identitet. Vägledande för denna framställning är språkdräkt Det antropologiska perspektivet: reflektioner kring ett ämnes identitet av Karl Erik Knutsson, installationsskrift, Antropologiska Institutionen, Stockholms Universitet (1970). Kunskapsbildning om innovatörskunskap är teori. I det verkliga livet är det praktiken som är det viktiga och den praktiska kunskapen som spelar den största rollen. Vad man menar med praktik är svårt att veta. Klart är att praktik och teori ibland ställs upp som motsatser. Det är här som kanske ett fel begås. Ingen verksamhet kan klara sig utan kunskap. Husbyggaren är i hög grad beroende av sina teorier som bygger på insamlad, beskriven och analyserad kunskap. Att husbyggaren har skaffat mycket kunskap genom imitation av tidigare generationer och att en hel del av den sitter i sina händer och verktyg innebär här ingen principiell skillnad. En praktiker som aldrig sett ett hus kan inte genast bygga ett utan först att ha skaffat sig nödvändig kunskap om hur ett hus skall se ut. Goda teorier och tillräckliga kunskaper torde utan tvekan vara det mest praktiska man kan tänka sig. Men kunskapsbildning kräver tid, särskilt gäller alldeles nya fält och okända verksamheter. Man glömmer lätt att det är fritt kunskapssökandet som lett till så många värdefulla upptäckter som fått stor betydelse på lång sikt. Kunskap bildas över ett verklighetsområde, innovation. Kunskaperna kan jämföras med en karta och det undersökta verklighetsområdet innovation med ett territorium. Val är att kartlägga en aspekt, innovatör, på territorium innovation. En aspekt på innovatör är att den förnyar omgivning. Aspekten innovatör framträder i perspektiv som kunskapsbildare anlägger på verklighetsområdet innovation som studeras. Perspektiv står för en slags kunskapsbildande belysning av innovatören som skapas av val av problem, behovet av ökad kunskap om innovatörens villkor, tidigare kunskaper om problemet och de metoder och redskap som används för att angripa problemet. I försök att komma åt ämnet innovatörskunskap som kunskapsbildande verksamhet försöker aspekter, faktorer, ringas in som kan tjäna som baser för en entydigare identitetsbeskrivning: - Studiematerialet för att bilda kunskap om innovatörskunskap. - De problemtyper som behandlas. - Kunskapsmål. - Grundläggande teoribildning. - Metod med databildning, beskrivningar och analyser. - Perspektivets enhetlighet.

10 Enhetlighet i materialet för att bilda kunskap? Varje insats att bilda kunskap siktar med nödvändighet siktar med nödvändighet mot något kunskapsbildande territorium. Om dessa territorier, där varje kunskapsbildande insats på något sätt är olika, ändå alltid representerar samma typ av territorium, ger ämnet som sådant en hög grad av enhetlighet när det gäller materialet. Detta gäller framförallt naturvetenskapliga ämnen som t.ex. Astronomi för vilka gränsdragningar och därmed identifiering av skilda kunskapsbildande områden är mindre komplicerade, än när det gäller samhällsvetenskapliga ämnen som antropologi. Antropologins bindning till sitt ursprungliga område, studier av den så kallade primitiva människan i samhällen och kulturer utanför Europa har minskat till förmån för studier av människor och samhällen, oberoende av geografisk hemvist. Det torde därför vara svårt att knyta antropologisk identitet till dess studiematerial för att bilda kunskap. Historia däremot har en materialenhetlighet där historikern försöker förklara komplicerade sammanhang och skeenden genom analys av skriftliga dokument. Går kunskapsbildning om innovatörskunskap att beskriva på ett godtagbart sätt genom att hänvisa till det material som studeras? Innovatörskunskap är mångfacetterat, ett begrepp med flera dimensioner och är aspekt på innovation. Innovation och innovatörskunskap har inte en tydlig materialidentitet. Problemens enhetlighet? Nu är innovatörskunskap inte det enda ämne inom människokunskapen som saknar regional inriktning. Tvärtom, många kunskapsbildande grenar saknar en sådan begränsning, och andra ämnen överger den i takt med en ökade internationaliseringen. Som exempel på den förra typen av ämne kan nämnas kunskapsbildning inom ämnet språk och religion samt fred och konflikt. De hämtar en stor del av sin identitet från den typ av problem som dominerar material för att bilda kunskap. I språk är problemet relaterat till språklig aktivitet och i religion hör det samman med människans verklighetsuppfattning. I ämnet fred och konflikt rör studier en specifik typ av relation och de aktiviteter som hör samman med dem, nämligen konflikt eller potentiell konflikt. Att studera innovatörskunskap innebär att studera många olika typer av aktiviteter och man intresserar sig för innovatörer som idégivare, idébärare och idéfinansiär i innovationsprocesser. Studier sker av alla olika typer av relationer mellan uppfinnare och entreprenör, mellan entreprenör och affärsängel, uppfinnare, entreprenör och affärsängels kulturella och sociala bakgrund samt i den miljö de verkar. Intressant är olika strukturer som får etikett som ekonomi, religion och politik eller annat. På denna punkt sker inte en uppdelning och kategorisering av innovatörsproblem. Låt oss ta ett exempel. Ett utvecklingslån till en mor i familj som utvecklar eget verksamhet går indirekt som lån till en hemgift för dotters giftermål. För en ekonom innebär denna överföring ett problem inom familjeekonomi. För en religionsvetare knyts innebörden till hemgiften och till en som studerar politik skulle frågan troligen röra sig om relativa positioner i ett beslutsystem. Vid studie av innovatörskunskap skulle inget av dessa problemformuleringar vara helt godtagbart. Här utgör överförande av medel från företagandet till familjens hemgift för dotterns giftermål ett entydigt problem som för sin analys kräver information om moderns verklighetsuppfattning och inom vilken hemgift och giftermål får sin mening. Vidare kunskap om den sociala miljö som tilldelar och värderar hemgift och inom vilket giftermål måste ses samt slutligen studie av sambandet mellan syfte med överföring av medel och den familjerelation som finns. Exemplet berör att innovatörskunskap likt antropologi inte belyses av någon specifik egenskap utan sättet att angripa problemen.

11 Det som karaktäriserar innovatörskunskaps kunskapsbildning är inte en specifik egenskap hos problemet, utan hans sätt att angripa dem. Frågan om enhetlighet som bygger på karaktär hos det kunskapsbildande ämnet synes vara oriktigt ställd. Kunskapsmålets enhetlighet? Vad är innovatörskunskap som kunskapsbildande ämne? Genom att ringa in faktorer material och problem som är väsentliga i beskrivning av innovatörskunskaps verksamhetsfält framgår att de inte kan tjäna som baser för en entydig identitetsbeskrivning. Är inte en naturlig fortsättning att söka efter någon form av enhetlighet i målet för innovatörskunskaps kunskapsbildning? En måldiskussion är ett problemkomplex i sig det ju har att göra med den totala inriktningen av intressen och arbete som ämnet representerar. Räcker det inte att konstatera att kunskapsbildare uppställer antaganden som genom noggranna undersökningar man försöker prova giltigheten av, eller att man som empiriker har som mål att analysera och tolka problem i materialet? Är inte mål främmande för kunskapsbildningens väsen? Var Newtons gravitationsteori resultat av en omsorgsfullt planerad politik för att bilda kunskap? Diskussion om ett ämnes kunskapsbildande mål är komplext. Mål har att göra med den totala inriktningen av intressen och arbete som ett ämne representerar. En förenkling är att indela mål i två grupper, teoretiska och analytiska. Toretiska mål menas här att pröva eller bekräfta giltighet av övergripande teorisystem eller grundläggande teoretiska ansatser som synes vara för allmängiltigt för att kunna förmedla en enhetlighet och identitet för ämnet innovatörskunskap som kunskapsbildande ämne. Till analytiska mål för jag en ambition när det gäller fallstudiearbete och analys av data. En kunskapsbildare inom innovatörskunskap kan arbeta men två nivåer av mål: - en första analytisk nivå att förstå den verklighet när en ny idé visar sig lovande eller fungerar som den upplevs och förstås av innovatören, - en andra att försöka översätta specifik analys där mönster och struktur framträder till termer som tillåter generaliseringar och jämförelser oberoende av historiska, geografiska och kulturella sammanhang för en praktisk innovatörskunskapsteori. Jag skulle vilja betona dessa två mål och vill med det även mena att det förekommer dubbla analytiska mål är ett centralt drag för att bilda kunskap om innovatörskunskap. De två analytiska målen är så särpräglade att det bör betraktas som en möjlig identitetsbärare. En fråga är om inte andra ämnen kännetecknas av samma mål. Gäller inte samma sak psykologi och antropologi? Med detta i beaktande vill jag formulera en inställning i den fortsatta diskussionen om innovatörskunskaps egenarts som kunskapsbildande ämne att dubbla analytiska mål är en nödvändig i beskrivning av ämnesidentiteten men inte tillräcklig. Teoretisk enhetlighet? Ett enhetligt beskrivningssystem och ett paradigm, en gemensam kunskapsbildande kulturtradition, torde inte föreligga. Frågan är om hur en sådan förvandling skulle gå till och om detta bör vara en strävan i nuläget. Att söka fastsälla en minsta gemensamma nämnare, på vilken all beskrivning och förklaring, oberoende av individuella, sociala och kulturella variationer, måste återgå är inte lätt, förenklat sagt. Bör inte kunskapsbildning inom innovatörskunskap vara en ständigt föränderlig dialektisk process? En entydig identitet hämtas inte idag ur ett gemensamt paradigm. En grundläggande teoribildning baserad på ansats om teoretiska utflykter i olika riktningar och dialog är en möjlig identitetsbärare men den upplevs för allmän.

12 Metodologisk enhetlighet? Försöken att diskutera ämnet innovatörskunskaps material för att bilda kunskap, typer av problem i materialet, kunskapsbildande mål som uppställs och ansats till grundläggande teoribildning är inte tillräckligt för att beskriva ämnets identitet. Ett nästa steg är att ställa frågor om metod för att bilda kunskap inom ämnet innovatörskunskap det vill säga sättet att producera material och sätt att gå till väga att förvandla material till beskrivningar, förklaringar och teorier. Utgår från några allmänna antaganden som kunskapsbildaren på innovatörskunskap gör som databildare och de metoder som här används. Det är värt att upprepa att kunskapsbildaren först och främst är intresserad av att upptäcka och göra minnesanteckningar, dokumentera regelbundenheter i innovatörens beteende och aktivt främja innovation. Innovatörskunskap är också intresserad av former för effektivt utveckla idéer, social kreativ samverkan, i grupp innovativa organisationer, strukturer och innovationspolitik, som kombinationen av sådana regelbundenheter ger upphov till. Att se innovativa mekanismer, att se mönster och strukturer. Kunskapsbildaren är intresserad av att undersöka innovationsprocesser av olika slag som inte omedelbart är tillgängliga och kan förstås. För att kunna dokumentera och analysera dem måste kunskapsbildaren undersöka dem i den speciella miljö i vilka de existerar, och i de speciella former de uppträder. Kunskapsbildarens kunskapsbildande data uppträder allt som oftast i kodad form, enligt de särskilda kodsystem som varje verksamhet, varje innovationsprocess representerar. Det är först genom att kunskapsbildarens brutit igenom och förmått tolka dessa koder, som kunskapsbildare kan genomföra sin analys i allmänna begrepp idégivare, bärare, idéfinansiär, stat, kommun och högskola näringsliv i samverkan, utveckling, produkt, marknadsföring, försäljning, bolag, riskkapital, patent, referenskund, o.s.v. Detta gör i sin tur kunskapsbildaren kan översätta data så att de blir begripliga för de som inte delar kunskapsbildarens förtrogenhet med fältet. Till saken hör att en innovation skall skapas. Processen måste upplevas. Den skall visas. Det är en ny praktisk kunskap. Frågan är om databildningsmetoden som kan karaktäriseras som deltagande observation och aktion där kunskapsbildarens dels själv är instrumentet för databildning dels är aktör, innovatör, kan utgöra en identitet för ämnet innovatörskunskap som kunskapsbildande ämne. Slutsats är ja men inte fullt ut och frågan förs vidare till nästa aspekt. Perspektivets enhetlighet? Metoden deltagande observation och aktion med handlingskraft i centrum för främjande av innovation är det centrala för att bilda data. Det rymmer så många svårhanterliga problem. Det är inte bara en fråga om informationsmetod utan också en inställning till materialet, en strävan att upprätta mänskliga relationer av förtroende och ömsesidighet med den verksamhet som skall leverera informationen och skapa innovationen. Kunskapsbildaren måste känna sympati för väsentliga egenskaper hos den verksamhet kunskapsbildaren arbetar med och den värld som innovatören verka i. Viktigt är att försöka inifrån innovatörens verklighetsbild ge råd och stöd, att handla. Detta betraktelsesätt är centralt för ämnet innovatörskunskaps identitet som kunskapsbildande ämne. Innebörden skiljer sig från icke deltagande undersökning. Kunskap om t.ex. atomernas värld har byggts upp genom observationer utifrån. Denna kunskap har inte byggts upp genom att gå in i atomernas universum som en av dess partiklar. Kunskapsbildaren som kunskapsbildare gör här ett aktivt val att inte välja ett perspektiv utifrån baserad på redan existerande kunskap och kategorisystem utan väljer sin utgångspunkt inifrån det

13 universum han söker skapa förståelse av och medverka till händelse i, att innovation skapas. Det är ett ställningstagande som är så viktigt att jag vill sätta den först av de egenskaper som karaktäriserar ämnet innovatörskunskap som kunskapsbildande ämne. Att välja utgångspunkt inifrån sätter gräns för omfång av det som studeras, vilket resulterar i en koncentration till kvantitativt begränsade grupper företrädesvis fallstudier t.ex. uppfinnare, entreprenör och företag. Det ger ett gräsrotsperspektiv. Detta är perspektivets styrka men ger det samtidigt dess specifika svårigheter, komplexiteten i databildningsprocessen att dels aktivt delta dels förmedla kunskap till andra som inte deltar och visa i handling i skapande av innovation. Innovatörskunskap och kunskapsbildarens dubbla roll databildare och innovatör Genom uppdelning av ämnet innovatörskunskap som kunskapsbildande ämne i olika aspekter har ett försök gjorts att teckna en allsidig bild. Deltagande och aktion är ett nyckelord för att förstå perspektivet, arbetssätt och analys, kort sagt för identifikation av ämnet innovatörskunskaps bidrag till vår kunskap om människan som innovativ varelse. Den som bildar kunskap ur ett perspektiv innovatörskunskap deltar självklart inte enbart som databildningsinstrument. Databildaren är inte bara en mänsklig termometer, som låter sig sänkas ned och anpassas ständigt till nya innovationsprocesser i olika sociala och kulturella miljöer med syfte att utsäga något om egenskaperna hos denna nya omgivning. Framförallt är det ett så att databildaren sällan eller aldrig kan återställa det värde, den värld, som fanns före forskningen inleddes. Kunskapsbildaren deltar i första hand som innovatör i andra hand som databildare. Detta är en dubbel situation med dubbla roller med följande två frågeställningar; Vad gör kunskapsbildare i innovatörskunskap för vem och vad görs mot vem? Det är en frågeställning som kunskapsbildaren som bildar innovatörskunskap ständigt bär med sig själv i varje situation kunskapsbildaren befinner sig. När det gäller information som kan bedömas som negativ för enskilda informationslämnare som kan utnyttjas i en pågående innovationsprocess eller rent politiskt, så bör kunskapsbildaren betrakta sig som talesman för innovatören som den innovatör kunskapsbildaren är. Innovatörer är målgrupp för innovationsverk, tillväxtmyndigheter, verksamhetsmyndigheter, inkubatorer, statliga lån, banker, riskkapitalister och politiker. De är hög tid att innovatörer får fler insiktsfulla talesmän. Kunskapsbildaren är en av dem. Kunskapsbildarens andra roll är en kunskapsbildare med vetenskapliga ambitioner. Han inser omöjligheten i en helt värderingsfri forskning. Kunskapsbildaren strävar efter en objektiv kunskap i den meningen att den så lite som möjligt skall vara färgad av egna åsikter, förväntningar och värderingar som innovatör. Innovatören ser studiet av mångfalden inom innovationsverksamhet som en i sig legitim och värdefull verksamhet. Kunskapsbildaren får genom sina dubbla roller en specifik erfarenhet och kompetens som inte kan undgå att påverka kunskapsbildarens liv och verksamhet. Trots olikhet mellan dessa två roller har det ett grundläggande drag gemensamt som borde förhindra uppkoms av konflikt mellan kunskapsbildarens roll som kunskapsbildare och hans roll som innovatör. De hämtar både sin karaktär, sina mål och sin energi ur innovatörskunskap.

14 Praktisk dialogbaserad metod Detta avsnitt beskriver en dialogbaserad innovatörsmetodik för ämnet innovatörskunskap och att främja bildning hos innovatörer och ur dessa fall bilda kunskap. Ansats görs att ge ett litet bidrag till litteraturen. Det är en klocka för innovatörskap och kunskapsbildning. Denna klocka med 12 slag har hämtat inspiration från tidigare forskning om bildning i vår tid (Gustavsson, 1996), kvalitativ metod (Miles & Huberman, 1984), design av fallstudier (Yin, 1981, 1984), grundad teori (Glaser & Strauss, 1967), tolkning och reflektion (Alvesson & Skölberg, 1994) och induktiv teoribildning med vägkarta i 8 steg (Eisenhartdt, 1989) samt språkbildande syfte (Brunsson, 1982). En översikt av klockslagens innebörd ges nedan. Klockslag Aktivitet Skäl 1 Goda samtalet Klimatskapande samtal Se förutsättning, inriktning 2 Bildningsfokus Definiera bildningsfråga Syftet för kunskapsbildning 3 Val av fall Vem, vilka ingår, varför? Främja belysning av aspekt 4 Medieval Text, ljud, bild, möte, form Databildning, minnesstöd 5 Datainsamling Inifrån av berörda Ser förnuftig mening inifrån 6 Dataanalys Improvisation, struktur Se det udda, se mönster 7 Avbildning Synliggöra egna tankar God avbildning är bildande 8 Involvera litteratur Få perspektiv på egna tankar Ger distans, tolkning 9 Dra slutsatser, förklara Vad är nytt? Vad vill visas? Bildande, bilda ny kunskap 10 Vernissage, symposium Visa, säga, opponera Nya perspektiv, reflektion Främja 11 kunskap, Läromedel innovationfrämj för bildning En bit innovationskunskap Bidra till kunskapsbildning 12 Nya frågeställningar Uppföljning, användning Bildning, dialog, samarbete Kvalitativ forskning innebär material som ofta är svårt att överblicka. Att hantera materialet och konsekvent genomföra tolkning på flera teoretiska nivåer kräver en hel del av överblick, minne, beläsenhet och förmåga att rent intellektuellt söka ordning i mångfalden av erfarenheter samt även is i magen. En mix av empiriskt arbete, innehållsrika tolkningar, kritisk reflektion och språkbildande reflektion bör vara möjligt. En möjlighet är att indela forskningsprojektet i olika faser med reflektiva element. Man kan således tala om en uppdelning i sekvenser av tolkning på djupare nivåer och reflektion. Genom att i huvudsak koncentrera sig på fältarbetet, med råd och dåd agera som innovatör, och lägga in pass av där man tolkar fallet i kvalificerade reflektiva termer kan man minska svårigheterna. Detta kan ske vid start, mitt, inför sammanskrivning av manus och inför avslutande bearbetning av densamma. Omtolkning av gjorda beskrivningar kan ske löpande. Är en lärande process i tolv steg kallad Clocklearning. I Clocklearning syns sekundvisare få betydelse learning by doing, minutvisaren learning by teaching, och timvisaren learning by dialog. En metod för klockinnovationer! Kunskapsbildarens minnesanteckningar som innovatör är för rollen som databildare, innovatörens vita kunskap. Det är sant för innovatören med intresseinriktning en bättre värld med ny teknik. Vit kunskap visas i visa exempels ljus som med tid blir vissen kunskap. Filosofen Georg Henrik von Wrights anför i boken Vetenskapen och förnuftet (1986) att vetenskap utan förnuft inte enbart leder till det goda för människan. Ett exempel på vis kunskap. En åtskillnad kan göras mellan faktakunskap, färdighetskunskap förtrogenhetskunskap och kunskapens tysta dimension. enligt Idéhistoriker Bernt Gustavsson i skriften Vad är kunskap? (2002). Filosoferna Kjell S Johannessen och Allan Janik utvecklar begreppet tyst genom att tolka Ludwig Wittgenstein. Vi kan inte beskriva doften av kafé. Det måste upplevas. Annat visas. Teori är att kunna räkna upp fyra simsätt och förstå att man drunknar på djupt vatten om färdighet saknas. Att få kallsupar i basäng är en sak. I stormande hav en helt annan. Det senare innovatörs väsen.

15 1 Goda samtalet Förhandskontakt togs med Tomas Sandberg på Industriell ekonomi vid KTH i mars 1986. Inriktning var att skapa en bättre värd med ny datateknik. Forskningen skulle utmärkas av forskningspolitik framlagt av dåvarande framtidsminister. Det var ett bra klimatskapande samtal om vikt av avgränsning. Vi hemkomst till bostaden låg en inbjudan till Venture Cup där kontaktperson var Bengt-Arne Vedin, adjungerad professor i Innovationskunskap på Industriell ekonomi vid KTH. Jag ringde omgående. Berättade att avsikt var studera innovationsförsök där jag är drivande entreprenör. Han sa att det var intressant då det finns få studier av detta slag men att det föreligger metodproblem. 2 Bildningsfokus Jag började intressera mig för innovation på teknisk linje på Brännkyrka Gymnasium 1974. Skrev uppsats om vetenskapen och världsutvecklingen. Under krigstid skapas nya uppfinningar snabbt för att förgöra och förstöra. Kan man inte pressa vetenskapsmännen att skapa nya nyttiga ting för att hjälpa människor? Min första uppsats inom samhällsvetenskapens grunder i utbildning till Civilekonom var Strategi för ett nytt tekniskt klimat. Tar vi vara på Innovatörerna? skrev Handelsbankens VD Tom Hedelius på DN Debatt 1979. Han lyfte fram fruktbart samarbetet mellan universitet, entreprenörer och riskvilligt kapital i Silicon Valley. Artikel resulterade i att jag som studienämndsordförande tog initiativ att införa en starta eget kurs som gick på Handelshögskolan i Stockholm. Jag gick kursen 1981. Det är liten skillnad mellan att Innovatör lyckas och misslyckas och kräver människor som stimuleras av detta. Mitt vilande datateknikbolag etablerats 1982 som första företag på Innovationshöjden vid KTH. En affärsplan skrevs med att bli 80-talets mest framgångsrika återförsäljare av persondatorer i Sverige. Kampråd var Kamrads ledord för IKEA. Tiden är vår viktigaste resurs. Dyra lösningar på problem är signerade av medelmåttor. Att göra fel är den handlingskraftiges privilegium. Låt oss förbli ett antal positiva fanatiker som inser att inget är omöjligt. Vi är samhällsbärare. Arbetade som säljare av Apple. 51 % av aktierna skänktes till en ideell stiftelse Datateknikprojektet som jag bildade. Den skulle främja en bättre värld med ny datateknik med representanter från universitet, stat och näringsliv. 49 % skulle ägas av individer med som genom avtal utsåg 3 av 5 ledamöter. Målet vara att gå från anställd som säljare till att bli Apple Innovatör. Att skapa datateknikinnovation en bättre värld genom forskning, utveckling, försäljning. Bildningsfrågorna Hur skall en strategi för ett nytt tekniskt samarbete utformas för att snabbt skapa nya nyttiga ting för att hjälpa människor? Hur skall ideellt, individuellt och industriellt samarbete utformas? Hur skall samarbete mellan universitet, stat och näringsliv effektivt utformas? Tar vi vara på Innovatörerna? Hur skall individ och förutsättningar vara för att lyckas? Hur utvecklas ett fruktbart samarbete mellan entreprenörer och riskvilligt kapital? Hur sker forskning Apple University, utveckling Apple och försäljning Apple Center? Vilken metod är bäst för studie innovationsförsök där jag är drivande entreprenör? Vad kan visas i innovationsförsök Apple - KTH, Apple, Apple Center Macgruppen? Vad är nytt?

16 3 Val av fall På våren 2006 ägde nytt möte rum med Tomas Sandberg där avgränsning gjorts. Jag antogs som doktorand och skulle på högre seminarium till hösten hålla ett föredrag om återförsäljarorganisation för persondatorer. Apple i USA lovade bistå i fallstudie. Ansatsen till fallstudie bygger på en begreppsvärld. Delar som ringats in våren 1986: Utmaningsdriven innovation. Apples grundares vision var att förändra världen. Universitet, stat, och näringsliv. Apple University, Apple och Apple Center. Apple University. Fristående Universitet i olika länder med relation till Apple. Apple Center är fristående återförsäljare av persondatorer som enbart säljer Apple. Innovatörer - Idégivare, idébärare och idéfinansiär. Apples idégivare Wozniak, Apples idébärare Steve Jobs och Apples idéfinansiär Markulla. Alla delägare i Apple. Forskning, utveckling och försäljning. Apple University skulle forska, Apple utveckla och Apple Center sälja. Apple Center får kunskap om kunders behov. Apple Universitet har kunskap om det senaste inom teknik. Apple utvecklar produkter. Ideell, individuellt och industriellt. Samverkan universitet, stat, och näringsliv är ideellt. Samverkan idégivare, idébärare och idéfinansiär är individuellt. Samverkan forskning, utveckling och försäljning är industriellt utifrån en innovationspolicy. Innovatörens framgång och misslyckande. SEB Idétidskrift om innovatören. Uppfinnaren, entreprenören och affärsängel är innovatörer. Det skiljer lite mellan att lyckas och misslyckas. Det krävs människor som stimuleras av detta förhållande. Skaparkraften i centrum. Innovationsförsök där jag är forskare och innovatör.

Aspekter på innovation På högre seminarium Innovation hösten 1986 lyfte Bengt-Arne Vedin, adjungerad professor i Innovationskunskap vid KTH aspekter kreativ individ, kreativ grupp, innovativ organisation och innovationspolitik samt innovationsmekanismer. Som beskrivs ovan utgått fallstudien från modell inspirerad av Apple. Den stämdes av med Kent Edqvist, utvecklingschef i USA och Ole Skarin, universitetsansvarig på Apple i Sverige, vilken med bakgrund som filosofie doktor, gjorde avgränsning intresseinriktning fallstudie mer stringent. Industriell ekonomi på KTH har väl utvecklad fallstudiemetodik. Mats Engwall, professor i Industriell ekonomi, doktorsavhandling Jakten på det effektiva projektet är ett exempel. Ett annat Lotte Alsterdal doktorsavhandling Hertig av ovisshet aspekter på yrkeskunnande inom ramen för forskningsområdet Yrkeskunnande och teknologi. Fallstudier är ett naturligt angreppssätt. I fallstudie fångas frågor upp på basis av faktiska upplevda erfarenheter som i sig inte kan ifrågasättas. En fallstudieserie ger dock aldrig underlag för en generalisering utan bygger på ett analytiskt förhållningssätt där observation och mönsterseende ligger till grund för slutsatser enligt. Hur går det till i verkligheten? Vinnova rapport 2003:10. I rapporten beskrivs metod som normativ. Följande exempel lyfts fram. Det kan vara på sin plats att här tala om hur vaccinet upptäcktes. En brittisk läkare, Edward Jenner (1749-1823) fann i början av 1800-talet att mjölkerskorna hade ovanligt vacker hy, och inte som var vanligt då, var ärrade av smittkopporna. Han trodde sig förstå att det fanns ett samband mellan själva handmjölkningen och att de blev resistenta mot sjukdomen. Han prövade om inte det var så att ett sekret från kokoppsblåsor på kojuvret letade sig in genom hudsprickor i händerna och skapade en slags immunitet. Så upptäcktes vaccinet (vaccin av latinets vacca = ko). Hans vetenskapliga metod byggde på observation. Vi kan lugnt utgå ifrån att han bara hade vaga uppfattningar om vilka mekanismer som aktiverades i kroppen när denna resistens uppstod. Hade han valt att försöka förklara hela detta förlopp i alla dess detaljer innan han gick vidare så hade han förmodligen hållit på fortfarande. Den vetenskapliga metod han tillämpade kallar vi den normativa, d v s man utgår ifrån vad som fungerar, man etablerar en norm. Denna metod används mycket inom läkarvetenskapen, knuten till den speciella observatörsmetodiken, den kliniska ansatsen. Vi behöver inte alltid förstå varför röntgenstrålarna biter på cancersvulsterna det viktiga är att det sker. Avgränsningar Avgränsningar i innovationsprocessen. Studien omfattar - kreativ individ - kreativ grupp - innovativ organisation - innovationspolitik Studien innovativ organisation omfattar innovationsprocessen från att det finns en bärande idé till att det finns en kommersialiserad produkt, eller att processen stoppats. Studie görs även av processen före uppkomsten av idén och hur kreativa miljöer skapas genom studie av kreativ individ och kreativ grupp. Även Innovationspolitik studeras. Hösten 1986 ägde möte rum med Albert Danielsson, professor i industriell ekonomi som gav råd att göra fallstudier inom utifrån intresse vilket. IT är ett intresseområde vilket framgår ovan. 1989 lyfte Apple den viktigaste frågan inför 2000 var learning, vilket avsågs det framväxande kunskapssamhället. Nobelpristagare i program snillen spekulerar året efter fördelning av utbildning och välstånd. Fredspristagare hade sagt förståelse, förlåtelse samarbete, i min mening bildning, dialog och direktdemokrati. 17

18 Studerade branscher Fältarbetet har valts utifrån globala utmaningar enligt avgränsning ovan. Studier av kreativ individ, kreativ grupp, innovativ organisation och innovationspolitik har genomförts inom område IT, skola, hälsa, turism, boende och miljö. Fall där fältarbete bedrivits på heltid under angiven period synes kunna representera en god spridning mellan olika branscher under perioden 1986 2012: - Data 1986-91 - Telekommunikation 1992-1998 - Utbildning 1998-2005 - Life Sciences 2006-2008 - Turism 2008-2010 - Trähusproduktion och miljöteknik 2010-2012 - Studerade idékällor och aktörer Fältarbetet som bedrivits har kommit från fem idékällor: - Akademisk forskarmiljö - Skola - Storföretag, - Små- och medelstora bolag (SME) - Uppfinnare Fältarbete Branscher 1. SME bildat kring teknikpark, 1982-2012 2. Effektiv datorsystemförsäljare (SME) för global datorleverantör.1986-1991. 3. Dotterbolag (SME) inriktat på datakommunikation 4. Dotterbolag (SME) inriktat på tekniklösning 5. Datorsystemförsäljare (SME) för global datorleverantör.1992-1994. 6. Friskola bildas av föräldrar i mångkulturella Vårby. 1992-2012 7. SME bildas kring telebaserad distansutbildning och telecomleverantör.1992-1998. 8. SME bildas kring multimediala läromedel.1994-1995. 9. Friskola bildas av föräldrar i mångkulturella Vårby. 1992-2012 10. Utbildningsbolag (SME) inom Stiftelse främjande IT. 1998-2001. 11. SME bilads inom Telecom baserat på forskningspatent 1998-2001. 12. Gymnasial friskola bildas kring lära med IT. 2002-2003. 13. Gymnasial friskola bildas kring lära med IT. 2004-2005. 14. Utbildning hälsa och försäljning hälsomedel (SME) 2006-2008. 15. SME bildas i gränsland Life Sciences och alternativ medicin.2006-2012. 16. SME bildas inom turism.2008-2010 17. SME bildat kring patent trä- och miljöteknik kring teknikpark.2010-2012. Fällt innovationspolitik 18. Folkpartiet Stockholm och Huddinge 1986-2012 Fältarbete kreativa grupper 19. Kreativ organisation.2008-2012. Fältarbete kreativ individ 20. Kreativ individ.1996 När fältarbete Apple, se 1,2,3 ovan, lyckats visa flera innovationer inleddes fältarbete kring distansutbildning och skola. Bertil Nyberg, VD på Stiftelsen Electrum med intressenter som Ericsson, KTH och Stockholm Universitet bidrog till studie inom innovation på Teleinformatik i Kista vid KTH. Inom projekt Lära med IT gavs möjlighet att utveckla innovationsmodell.

19 4 Mediaval För databildning och minnesstöd beslutades minnesanteckningar. Albert Danielsson hade vid mötet hösten 1986 på fråga sagt t.ex. dagbok. Han gav råd att undvika begrepp som företagskultur, klimat och system 5 Datainsamling Albert Danielsson, professor i Industriell ekonomi vid KTH, hade vid mötet hösten 1986 på fråga om datainsamling sagt t.ex. dagbok och att inte utgå från en hypotes. Han gav råd att undvika begrepp som företagskultur, klimat och system. Datainsamling har skett av mig med hopp att se förnuftig mening inifrån. Minnesanteckningar har presenterats på industriell ekonomi: - Återförsäljarorganisation för persondatorer 1986. - Mot en bättre fingerande värld, minnesanteckningar från en 2-årig resa 1988 - The multimedia media learning project 1991-98. 1991. - Mobilt mentorskap i traditionell skola. 2004. 6 Dataanalys Albert Danielsson, professor i Industriell ekonomi vid KTH, gav vid mötet hösten 1986 rådet att undvika begrepp som företagskultur, klimat och system. För att göra en liknelse har hammare och spik överhand framför papper och penna. Innovatörens praktiska arbete har företräde framför databildaren och kunskapsbildning. Fältarbetet har därför inte varit bristfälligt. Viss distans skapades under de första fem åren genom veckovist deltagande på högres seminarier på industriell ekonomi vid KTH. Insikt i frågor som ställdes till doktorander i avhandlings slutfas utvecklar eftertanke, reflektion och tänkande. Denna reflektion används som metod för att arbeta vidare med exemplen från fältarbete. Praktiskt innovationsarbetet är i grunden oreflekterat. Reflekterade över det som inte leder till innovation tar onödig energi och kan vara handlingsförlamade. Likväl upplevs att tid för distans funnits för att se det udda, se mönster och struktur. Triangulära samband framträdde. Genom improvisation utvecklades innovationsmodell som därefter provats praktiskt i fältarbete. 7 Avbildning En god avbildning av fall är centralt både vid hypotesgenererande forskning och hypotesprövande forskning (Brunsson, 1982). Forskningsprojektet är en explorativ studie av innovatörskap i praktiken, med ett språkbildande syfte (Brunsson, 1982). Projektet baseras på en kvalitativ fallstudie under en längre tid inom skilda typer av verksamhet i gränsland stat, universitet och näringsliv utifrån en induktiv forskningsansats. En strävan är att skapa innovationer och ur denna process utveckla nya begrepp och modeller för att fånga centrala aspekter av innovatörskapets villkor. Slutmålet är inte att verifiera och falsifiera hypotes och skapa en generellt giltig teori som förklarar fenomen i termer av orsak och verkan. Den kritiska prövningen ligger istället i hur forskningsresultaten (teorierna och begreppen) baserad på lyckade och misslyckade innovationsförsök bidrar till förståelse av det studerade fallet. Arbetet att skapa empiriska avbildningar av studiefälten samt att jämföra och söka mönster mellan dem är en metod för att uppnå språkbildningssyftet (Brunsson, 1982). Fallstudiebeskrivning spelar med denna grundsyn närmast rollen av typexempel. Genom exemplet uppmärksammas viktiga situationer och förhållanden som blir möjliga att relatera och jämföra med andra empiriska fall, utsagor från etablerade teorier eller olika praktiska erfarenheter. Genom en rad sådana jämförelser kan vi bilda begrepp med vilka vi kan förstå den företeelse vi studerar.

20 8 Involvera litteratur Litteratur inom område kunskapsbildning har varit helt avgörande. Skönlitteraturen har lämnat bidrag till diskussion om innovatörskunnande som kommer att föras. Innovatörskap är tätt förbundet medmänsklig erfarenhet, känsla och sammanhang att det behöver ges form och gestalt för att bli tillgängligt för reflektion. Tre verk har varit avgörande för ökad insikt. Den första är fem ringarnas bok från 1645 av Miyamoto Musachi. Boken är skola för att effektivt döda med långt och korta svärd. Strategin kan tillämpas i alla yrken.. Det andra är strofer som anses beröra Esséer, en grupp i Palestina som i början av vår tidräkning ägnade sig åt jordbruk, skriftstudier och meditation. För att i fältarbete söka distans och få perspektiv på egna tankar lyfte jag fram stroferna i uppsats i kurs vetenskapsteori 1986 under rubrik vetenskap och religion blir ett. Ur kvällsmeditation har ett ledord skapats för varje kväll i veckan som jag tänkt på i 26 år. De senaste två åren har även ord ur morgon- middagsstrof växt fram. Syntes av dessa ledord är dikt. Det tredje Gösta Berlings saga har bidragit till det exempel som nu följer. Det ger vid handen att skön litteratur upplevs vara av godo för innovatören och kunskapsbildaren. 9 Dra slutsatser, förklara Tolkning är fråga om ett växelspel mellan helhet och delar och förstå dess språk. Kunskapsbildaren skapar ny kunskap och innovatören skapar ny innovation. Båda har skarkraften i centrum. Har de något att lära av varandra? Vad är nytt? Vad vill visas? Om innovatören är uppmärksam, skriver, drar slutsatser och förklarar kan innovatören med tiden bli en bättre kunskapsbildare. För att bli god kunskapsbildare är första villkoret och kravet att vara uppmärksam i fält. Att föra anteckningar. Att söka mönster och strukturer. Exempel Gösta Sundbergs saga och Gösta Berlings saga I exempel Gösta Sundbergs saga framträder en kritisk händelse under militärtjänstgöring i språkdräkt Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöv. Att undersöka innebär att i olika slag vända, vrida och återkomma till sina frågor från olika håll. Med anknytning till berättelsen om Gösta Sundbergs kritiska händelse kan frågorna för det avsnitt som följer formuleras så här: Vad kan vi få syn på i exemplet, när det gäller området innovatörskunskap? Vilken problematik och vilka utvecklingsmöjligheter kommer att framträda? Hur kan vi förstå de olika perspektiv som konfronteras med varandra i exemplet? Och slutligen: Hur skall individ och förutsättningar vara för att lyckas 10 Vernissage, symposium KTH stör för vetenskap och konst. En öppningsceremoni för en utställning av innovatörens konst, kunnande. Kunskapsbildning över god mat och dryck. Visa, säga, opponera, för nya perspektiv, reflektion i dialog för ökad bildning. Ett dialogseminarium. 11 Läromedel för bildning Räkna med datorer. Macintosh. Är en lärobok i ämnet Datorlära. Mobila Mentorskapet i traditionell skola har skrivits som C-uppsats på lärarhögskolan. Wellness Samuraj gavs ut i Japan 2005 i språkdräkt De fem ringarnas bok av Miyamoto Musachi utgiven 1645. 12 Nya frågeställningar Uppföljning, användning av skriften för bildning, dialog samarbete