#7 2007 21 SEPTEMBER - 18 OKTOBER / 59 kr inkl moms FÖR FÖRETAGSAMT FOLK KVALITETEN ÄR ALLT Möt Örjan Månsson, entreprenören som vägrar kompromissa BRYSSEL ÄR EUROPAS LOBBYMETROPOL HÄR KICKAS NYA FÖRETAG I GÅNG Häng med till Nyföretagarcentrum NESTORN MATS BIRGERSSON Medarbetarna är inga fågelungar Från förlustföretag till vinstmaskiner Svetsaren som blev prisbelönt företagsledare
Entrepreneur of the Year presenteras av: Arrangör ann_eoy_entre7_07.indd 1 2007-08-30 14:01:23
Vårdförsäkring Extra snabbare tillbaka till jobbet Om kaffemaskinen går sönder dröjer det inte många minuter förrän reparatören är på plats. Men om en anställd råkar illa ut får hon vackert ställa sig i vårdkö och ibland vänta i månader på behandling. Plågsamt för den anställde, kostsamt för företaget. Lösningen är vårt serviceavtal för människor, Vårdförsäkring Extra. Ett samtal räcker, sedan öppnas dörren till vårt nätverk av läkare och specialister, för snabb rådgivning och behandling. Försäkringen täcker även vårdkostnaderna, till och med för tandvård. Läs mer om Lönsam Hälsa på seb.se/vardforsakringar
INNEHÅLL #7 2007 20 Om Sverige ska hänga med måste vi tyvärr börja jobba. Semestern är över! Örjan Månsson, som driver MPEG Production DEBATT/INSÄNT 6 Fölster ger glättad bild NYKLÄCKT 8 Uppåt för ekomode Righteous släpper sin första kollektion i höst NYHETER 10 Kommunerna nobbar småföretagen Småföretagen har under en rad år vittnat om svårigheterna i samband med offentliga upphandlingar. Ändå händer mycket litet. 10 Upphandlarna får räkna med tuffare tag 12 Sämst relation till facket i småföretag 12 Ju fler anställda desto större inflytande 12 Tillväxtföretag som går mot strömmen 13 Veteran skänker 10 000 till unga företagare 14 Fulle rulle på rörlig förskola 14 Så väljer studenten rätt bolagsform 15 Skånsk vårdpersonal utmanar landstinget 16 Kostsam kemikaliejakt för företagare NYTT FRÅN SVENSKT NÄRINGSLIV 41 Vd har ordet Näringslivet har inget kontrollrum, skriver Svenskt Näringslivs vd Urban Bäckström. 42-43 Vad gör din expert i höst? Entreprenör har frågat experterna på Svenskt Näringsliv vad de ska göra i höst. Vilken är deras mest angelägna fråga för ögonblicket? 44 Privat tvättföretag hotas av landstingsmonopol 45 Oklara resultat trots dyr utbildning 45 Stopp för uthyrning av blomlådor 46 Skatteregler kostar småföretagen miljarder 46 Dyr regelnota för Gnosjöföretag 47 Företagare ny hövding över kronobergare 48-49 Opinion Nytt Saltsjöbadsavtal kräver nytänkande Regelverkare i takt med tiden? 50 Kalendarium 52 Håll koll på Het Årekonferens lockar grästoppar Globaliseringsspecial poppis bland företagare 54 Utsikt från Norrbotten Jan-Olov Nordström, regionchef, Svenskt Näringsliv Norrbotten, ger en ny bild av Norrbotten. I PRAKTIKEN 56 It-investeringen lönade sig Småföretagaren Zoran Ruvceski sparar upp till 15 timmar i veckan på en ny it-lösning. FRANKELIUS 58 Trög start för cykeln Det tog hundra år att utveckla cykeln till en gångbar produkt. ENTREPRENEUR OF THE YEAR 60 Vinnarskallen från Nybro Bert Ovesson vänder förlustföretag till kassakor med exfrun vid sin sida. EXPERTERNA 62 Har du en fråga, fixar vi ett svar FOTO: SCANPIX SMARTA TIPS 64 Krister Bengtsson tipsar om fina Alsaceviner KRITISK. Stockholms stad glömmer bort småföretagen vid offentliga upphandlingar, anser Patricia Kimondo, vd på Lärarförmedlarna. 26 Lobbyisternas metropol De är 15 000 och vill alla nå fram och påverka. Häng med till lobbyismens huvudstad Bryssel. 4
20 Digital pionjär Örjan Månsson och hans bolag MPEG insåg tidigt att filmens framtid är digital. Sedan dess har de haft händerna i över tiotusen dvd-produktioner och vunnit en Grammis. 32 Nyföretagarnas eldorado Visst går det att få klok hjälp och smarta tips om man är ny som företagare. Alldeles gratis. På Nyföretagarcentrum i Stockholm får varje år 1500 nyföretagare råg i ryggen. 38 Han trollade bort sig själv Mats Birgersson tog över som vd på ventilationsföretaget Fresh och vände upp och ner på organisationen. Till slut hade han delegerat bort sig själv, och företaget hade blivit en vinstmaskin. 25 procent av de svenska fö- FÖR LÅNGSAMT, FÖR LITE ELLER HELT OK? retagarna tycker inte att regeringen är tillräckligt företagarvänlig. Det visar en undersökning som Företagarna gjort. Det är synd, för ärligt talat har det faktiskt hänt betydligt mer än vad som är vanligt i politiska sammanhang. Förvisso kan det bero på att jag kanske inte hade så särskilt stora förväntningar eftersom jag vet att förändringar, speciellt politiska sådana, tar tid. Men just nu går det mesta rätt för svenska företagare. För det verkar som om regeringen faktiskt lyssnar. Att saker sedan inte går så snabbt som man önskar, tja, så är det väl alltid. Förra veckan lyssnade jag på Elisabeth Tand Ringqvist, politiskt sakkunnig hos näringsminister Maud Olofsson. Hennes Powerpoint-presentation är trots allt ganska imponerande. På punkt efter punkt ser det ut som att företagar- och arbetsgivarorganisationerna har fått gehör för sina synpunkter om att det borde bli enklare att anställa, enklare att driva företag och enklare att investera. Företagarna som också lyssnade tillsammans med mig, tyckte att det faktiskt, när man fick se alla punkter samtidigt, inte alls var så dumt. Man kan naturligtvis fråga sig om det verkligen någonsin kommer att gå att dra ned på företagens kostnader för att följa alla regelverk med 25 procent, när 60 procent av alla regler numera emanerar från EU. Man kan även fråga sig om det inte borde finnas lite fler övergripande och visionära reformidéer med syfte att stärka svensk konkurrenskraft i världen. Det innebär att man griper de möjligheter som en stark ekonomi och välfylld statskassa innebär. Men i väntan på det, kan man nog våga sig på att vara försiktigt optimistisk. Åtminstone ett halvår till NICKLAS MATTSSON, chefredaktör och ansvarig utgivare nicklas.mattsson@entreprenor.se 5
FÖR FÖRETAGSAMT FOLK entreprenör www.entreprenor.se Chefredaktör & ansvarig utgivare NM Nicklas Mattsson, 08-553 430 90 nicklas.mattsson@entreprenor.se Adress Tidningen Entreprenör, 114 82 Stockholm Besöksadress: Storgatan 19, 7 tr Nyhetsredaktörer HS Henrik Svidén, 08-762 61 90 henrik.sviden@entreprenor.se AD Anna Dalqvist, 08-762 61 90 anna.dalqvist@entreprenor.se Reportageredaktör MS Mats Samuelsson, 08-762 61 44 mats.samuelsson@entreprenor.se Reportrar PB Patrick Baltatzis, 08-553 430 86 patrick.baltatzis@entreprenor.se PC Peter Ceder, 08-762 61 39 peter.ceder@entreprenor.se MA Maja Svenonius, 08-762 61 42 Maja.svenonius@entreprenor.se Pernilla Nordström, (föräldraledig) pernilla.nordström@entreprenor.se Administration AnnaKarin Franzén, 08-762 61 33 annakarin.franzen@entreprenor.se Annonser Provisa Information AB, Gustav Thuman, 08-555 400 22 gustav.thuman@provisa.se Prenumeration www.prenservice.se 08-762 61 40 ISSN 1104-8891 Grafisk form Convolver AB Tryckeri Sörmlands Grafiska Quebecor AB, Katrineholm, 2007 Omslag bild: Daniel Roos Tidningen Entreprenör ägs och utges av Svenskt Näringsliv, som företräder cirka 54 000 små och stora medlemsföretag som är organiserade i 50 bransch- och arbetsgivarförbund. TS-UPPLAGA 2006: 69 400 DEBATT: INSÄNT JAG BLEV MYCKET FÖRVÅNAD över den glättade bild av klimathotet som Stefan Fölster ger i en notis i Entreprenörs temanummer om globalisering i juli. Jag har läst både i IPCC:s skrifter och andra vetenskapliga rapporter under året och håller inte alls med om att de nya rapporterna tonar ned hoten. Det är riktigt att uppvärmningstakten inte har ökat sedan förra rapporten. Den stora skillnaden är att osäkerheten minskat, att man nu är mer säker på att business as usual kommer att leda till en ökning på ca 4 C. Men, man är också mer säker på att en ökning utöver 2 C leder till katastrofala följder på en mängd områden. Detta kan också omsättas i ekonomiska termer. Har Stefan Fölster verkligen lyckats undgå att läsa Stern-rapporten som kom i våras? Den är skriven av Nicholas Stern, tidigare chefsekonom på Världsbanken. I rapporten visas att om vi inte lyckas bromsa klimatförändringarna riskerar kostnaderna för direkta och indirekta följder att uppgå till 20 procent av global BNP år 2050. När det gäller höjningen av havsnivån, så har det i flera vetenskapliga rapporter under våren kommit fram nya fakta som visar på att IPCC underskattat problemet. Senast idag kom en Har du också en åsikt? Dela med dig av dina tankar. Mejla direkt till : nicklas.mattsson@entreprenor.se Glättad bild av klimatet? TIO-i-TOPP 14 AUG 12 SEP MEST LÄSTA NYHETER PÅ WWW.SVENSKTNARINGSLIV.SE 1. Oklara resultat trots dyr utbildning 2. Lättlästa siffror om löner 3. Studenter hindras starta företag 4. Skatteregler kostar småföretagen miljarder 5. Så mycket ökade lönerna i maj 6. Blockad tvingar byggföretag i konkurs 7. Bra pedagogik att samverka med näringslivet 8. Löneutveckling under lupp 9. Företagarmöte i Sälen 10. Verkligheten tränger sig på studie som visar på att en accelererande avsmältning av glaciärer i till exempel Alperna och Himalaya märkbart ökar havsnivån. Dessutom leder detta till en kombination av först översvämning och sedan torka i de utsatta områdena. Självklart kommer det att behövas utveckling av nya teknik inom till exempel energi- och transportområdena för att vi globalt ska klara av att hålla klimatförändringen på en hanterbar nivå. Men vi har inte tid att vänta på ny teknik. Att byta ut världens flygplansflotta tar decennier. Kolkraftverk vi bygger i dag finns kvar i 50 år. Därför måste innovativt tänkande också kunna användas till att utnyttja idag tillgänglig teknik för att åstadkomma ett hållbart entreprenörskap. Förhoppningsvis finns detta innovativa tänkande hos svenska företag och entre-
Tips! Jag skulle vilja tipsa er om www.importera.se som jag tycker fler borde känna till! Lyckades idag knyta en kontakt med en leverantör i Kina som gör att jag kommer att kunna sälja datorutrustning och starta en e-butik. Tack för mig! / Bosse D prenörer, även om det tycks saknas hos organisationen Svenskt Näringsliv. BO NORRMAN, enheten för bioentreprenörskap, Karolinska Institutet Sverige står för någon procent av världens koldioxidutsläpp. Det vore helt enkelt oansvarigt att lägga mycket pengar på åtgärder som endast minskar de svenska utsläppen. SVAR DIREKT: Man kan diskutera länge huruvida scenarierna från FN:s klimatpanel IPCC över- eller underskattar problemet. IP- CC har faktiskt sänkt sin uppskattning av hur mycket havsnivån höjs. Bo Norrman anför nya studier som antyder ett sämre utfall. Men det kommer också löpande nya studier som tyder på ett mindre allvarligt utfall. Inte minst har den allmänt erkände ekonomen David Henderson nyligen visat att IPCC använder sig av samma typ av fel i sina scenarieberäkningar som redan för 30 år sedan fick Club of Rome att teckna våldsamt överdrivna hotbilder. Jag har i stället fäst uppmärksamhet på de slutsatser för politiken som IPCC och även Sternrapporten kommer fram till. Det bästa klimatscenariot, enligt IP- CC, bygger på snabbare tillväxt och globalisering kopplat med en övergång till icke-fossil energianvändning. Betydligt mer global uppvärmning blir det om fokus ligger på lokala lösningar på miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Anledningen är att dessa lösningar ofta tar resurser från utvecklingen av de större tekniksprången, och hämmar tillväxten. Om man i stället tar fasta på det bästa scenariot bör tillväxthämmande förslag rensas bort till förmån för en snabbare teknikomställning. För det finns tre styrmedel som enligt forskninglitteraturen är effektiva. 1. Dyrare utsläpp genom säljbara rättigheter eller skatt på fossil bränsle. 2. Anslag till energi- och miljöforskning. 3. I sällsynta fall, när många måste byta teknik samtidigt, kan reglering av en standard underlätta. DESSA STYRMEDEL HAR VI. De kan kanske göras mer kraftfulla. De har dock redan lett till en uppsjö av lönsam miljövänlig teknik som är på väg att införas. Det erkända Rocky Mountain Institute driver en stenhård kampanj för att slopa USA:s oljeberoende. De hävdar att det mesta är på väg att hända av rent affärsmässiga skäl och föreslår få ytterligare styrmedel. Till och med GM:s chef Rick Wagoner säger att vätgasbilen endast är några år från marknaden. Sverige står för någon procent av världens koldioxidutsläpp. Det vore helt enkelt oansvarigt att lägga mycket pengar på åtgärder som endast minskar de svenska utsläppen. Resurserna bör i stället användas för utvecklingen av lönsam miljövänlig teknik som då kommer till användning också i Indien, Kina och resten av världen. STEFAN FÖLSTER, chefekonom, Svenskt Näringsliv Monica Lindstedt var inte först I DET SENASTE NUMRET av tidningen Entreprenör (Entreprenör 24 augusti 20 september) kan vi läsa om hur Monica Lindstedt grundade företaget Hemfrid och tidigt var ute och slogs för skatteavdrag på hushållsnära tjänster. I artikeln väljer hon också att kritisera Almega för att inte varit på hugget. Historiebeskrivningen behöver dock korrigeras. FÖR DET FÖRSTA. Monica Lindstedt var inte först ut. Docenten Ann- Marie Pålsson lanserade förslaget om hushållsnära tjänster flera år innan Lindstedt syntes i debatten. FÖR DET ANDRA. Monica Lindstedt var inte framgångsrik. Visst, hon sågs mycket i media men något gehör hos politiska beslutsfattare fick hon aldrig. Mycket beroende på att hon talade i egen sak istället för att skapa en bredare allians. FÖR DE TREDJE. Det var först när Almega drev frågan på ett strukturerat sätt som vi vann framgång. Något som Almega också fick pris för, som Årets lobbyst. Trots flera inbjudningar, tackade Monica Lindstedt konsekvent nej till att hjälpa till i det arbetet. Hon har också valt att stå utanför branschförening och medlemskap i Svenskt Näringsliv och Almega. Hennes påstående i artikeln om Almegas bristande stöd till nya företag kan också behöva en motbild. Varje dag ger Almega råd och stöd till nya företag som levererar hushållsnära tjänster. Mängden samtal tar upp hela dagar för våra rådgivare och ökar hela tiden. Detta är en av Almegas kärnuppgifter. Att då påstå att vi inte gör tillräckligt för nya företag faller på sin egen orimlighet. ULF LINDBERG, näringspolitiska avdelningen, Almega HÖRT & LÄST Vi är tacksamma för de höjda lönerna, men det hade de inte behövt göra. Vi kommer ju hit frivilligt, min chef har ingen pistol som han hotar mig med. Om Kina skulle ha fack som här vore det ett stort problem! Kanske skulle utvecklingen avstanna helt. Om du har mycket konkurrens har du också mycket utveckling. Gong Fei, 26-åring från Shanghai, förman på varvet ZPMC i Göteborg. Ur Göteborgs Fria Tidning. Man skulle ha chansen att pröva som egen företagare under ett år och då ha möjlighet att återvända till den tidigare arbetsgivaren. Ekonomiprofessorn William Baumol, företagsforskare. I DN. Arbetsmiljölagen skrevs för 30 år sedan. Tillämpningen av lagen borde moderniseras och Arbetsmiljöverket borde rikta sina krav till arbetsgivaren som har det så kallade rådandeansvaret. Sara Tyberg, arbetsmiljökonsult som upptäckt att om en städfirma städar en fastighetsägares lokal som visar sig ha dålig arbetsmiljö kan städfirman få krav på sig att bygga om lokalen 7
NYKLÄCKT I varje nummer berättar vi om entreprenörer som just börjat sin företagarbana. Har du tips på spännande färskingar, mejla till redaktionen@ entreprenor.se FOTOGRAF: DRAGO PRVULOVIC / SCANPIX SNYGGA EKOLOGISKA KLÄDER framställda under rättvisa förhållanden. Affärsidén är enkel, genomförandet mer komplext. Efter tre års arbete når Righteous första kollektion noga utvalda butiker och innan årsskiftet räknar Kajsa Cappelen Holst och Paula Kermfors med att ha tjänat in sin första miljon. Entreprenörsduon träffades på första kursen i mänskliga rättigheter. Innan dess hade de rest mycket och upplevelserna ledde till ett starkt engagemang för en förbättrad värld. Vi började diskutera varför alla kläder vi ville köpa var så fula. De ekologiska kläder som fanns var typ bara stora t-shirts med elefanttryck på, vem vill gå runt i det? säger Kajsa Cappelen Holst. Knappt ett år senare jobbade både hon och Paula Kermfors heltid i sitt nystartade företag. De åkte till Uganda för att lära sig hur produktionen gick till. De mötte många spännande människor men störst intryck gjorde de kvinnliga entreprenörerna. De var helt fantastiska kvinnor. Företagen vi samarbetar med måste ha ett eget engagemang och drivkraft. Vi kan inte komma utifrån och tala om för dem hur de ska göra. Engagemanget var enormt hos kvinnorna vi träffade, berättar Kajsa Cappelen Holst. Valet av produktionsled föll till slut inte på dem, men Righteous har behållit kontakten och hoppas på ett framtida samarbete. Tillverkningen sker istället på Mauritius med bomull från Indien. Den största utmaningen var att hitta bra företag att samarbeta med. Vi hade höga krav och ekologisk bomull framställs bara på ett fåtal platser i världen. Det ihärdiga arbetet med att hitta en bra fabrik gav resultat. Vi är jättenöjda med vårt samarbete med människorna på Mauritius. Vi kan påverka mycket, allt från att farliga kemikalier har plockats bort till att det finns frukt för de anställda, säger Kajsa Cappelen Holst. Bästa sättet att hjälpa utvecklingsländer är att uppmuntra till entreprenörskap. Att samarbeta med bra lokala företag som kan tjäna pengar och på så sätt få fart på den egna regionen. Våra kläder är rättvisemärkta och det innebär bland annat att företagen vi jobbar med är skyldiga att återinvestera pengar i lokala projekt, fortsätter hon. ENGAGEMANGET FÖR EN RÄTTVIS handel är ena delen av Righteous. Den andra är övertygelsen om att bra kläder också kan vara snygga. Malmödesignern Katarina Vickovic står för den konstnärliga delen av företaget. Vi är så glada att vi träffade Katarina, hon designar fantastiska kläder och delar våra värderingar fullt ut, säger Kajsa Cappelen Holst. LISA ENCKELL EKO-ENTREPRENÖRER. Det dåliga utbudet av snygga ekologiska kläder fick Kajsa Kappelen Holst och Paula Kermfors att starta modeföretaget Righteous. RIGHTEOUS gör garderoben grön Eko-trenden är här för att stanna och håller på att skapa en helt ny livsstil. Inte minst för modemedvetna som vill fylla garderoben med gott samvete. Duon bakom Righteous släpper sin första kollektion i höst. RIGHTEOUS Startår: 2004 Ägare: Kajsa Cappelen Holst och Paula Kermfors äger 50 procent var av aktierna. Omsättning: Försäljningen startar under hösten. OM ÄGARNA Ålder: Båda är 28 år. Bakgrund: Paula Kermfors har en dubbel magister i kommunikation och mänskliga rättigheter, Kajsa Cappelen Holst håller på att avsluta sin magister i mänskliga rättigheter. Båda har studerat i Australien och rest mycket. Familj: Varsin sambo. Favoritklädesplagg: Vår supersnygga sommartopp som säljs i ett fåtal butiker. Intressen: Vänner, resa och dricka rättvisemärkt kaffe. Därför kommer vi att lyckas: Vi är ihärdiga optimister som aldrig ger upp. Vi har en produkt som kombinerar det snygga med det rätta, som dessutom ligger i tiden. Vi är nyfikna och vill hela tiden utvecklas och lära oss mer. 8
NYHETER SVERIGE EN AV TRE FÖRETAGARE PLANERAR EJ PÅ SIKT UNDERSÖKNING 35 procent av småföretagarna saknar en långsiktig plan för sitt eget företag, visar en undersökning från Länsförsäkringar. En av fyra vill sälja bolaget och 23 procent låta nästa generation ta över det. Det är i östra Sverige som de flesta företagen som inte planerar på längre sikt finns, 38 procent. I norra Sverige är andelen något lägre, 30 procent. FLER KVINNOR STARTAR FÖRETAG Utbildningssektorn är het. JÄMSTÄLLDHET 35 procent av alla dem som startade nytt företag 2006 var kvinnor mot 34 procent året innan, enligt Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS. Främst beror detta på att tjänstebranschen, där andelen kvinnliga företagare är relativt stor, går så starkt. Inom gruppen personliga tjänster, vilket omfattar bland annat medie-, vårdoch utbildningsföretag var ökningen 13 procent. Särskilt inom utbildningssektorn startades många nya företag. SVERIGE I SIFFROR Det är placeringen som det svenska teknikkonsultföretaget Sweco har bland världens största teknik- och konsultföretag. Med på topp 200-listan är också Teleca, 44:e plats, ÅF, 54:e plats, Semcon, 86:e plats, WM-data Caran, 166:e plats, och Epsilon, 178:e plats. DE SVENSKA TEKNIKKONSULTERNAS NISCHER (Omsättning fördelad på verksamhet) Bygganläggning /miljö: 23,4% Projektledning: 6,7% El: 8,1% VVS/Energi: 10% Industriteknik: 37,5% Arkitektur: 14,3% VÄRLDENS STÖRSTA TEKNIKKONSULTER Företag Land Antal anställda 1 URS Corporation USA 29 200 2 AECOM USA 24 000 3 Altran Technologies Frankrike 16 290 4 CH2M Hill Companies USA 14 500 5 WS Atkins England 14 300 6 SNC-Lavalin Group Kanada 11 940 7 Parsons Corporation USA 10 312 8 Parsons Brinckerhoff USA 9 600 9 Arcadis Group Nederländ. 9 208 Källa: Svensk Teknik och Design KOMMUNERNA NOBBAR UPPHANDLING Småföretagen har tröttnat på de offentliga upphandlingarna. Vi har bränt oss, säger Tom Andersson på teknikkonsultföretaget Protang i Västerås. SMÅFÖRETAGEN HAR UNDER en rad år vittnat om svårigheterna i samband med offentliga upphandlingar. Redan 2005 rapporterade Nutek att många mindre företag medvetet undviker dem. Ändå händer mycket litet. Konkurrensverket ser mycket allvarligt på att småföretagen missgynnas. Verket menar att det måste finnas minst tre och helst fem budgivare vid varje upphandling. Lärarförmedlarna vann 2003 en stor HAR FÅTT NOG. Tom Andersson på Protang vittnar om kommunernas ointresse för småföretag. upphandling i hård konkurrens med andra företag. Upphandlingen omfattade UPPHANDLING Konkurrensverket och dess 100 tjänstemän är ny tillsynsmyndighet för den offentliga upphandlingsmarknaden. Generaldirektören flaggar för aktivare tillsyn. uthyrning av personal till skola och gymnasium i sex kommuner på Södertörn, söder om Stockholm. Vi lade ner oerhört mycket arbete på att lägga fram ett bra anbud och organiserade hela verksamheten för att klara leveranserna, berättar Patricia Kimondo, vd på Lärarförmedlarna. Men trots att Lärarförmedlarna passerade nålsögat när det gäller kvalitet och pris, tillåter kommunerna andra leverantörer att komma med erbjudanden som enligt Kimondo inte tål närmare granskning. HON KONSTATERAR idag att upphandlingen var ett spel för galleriet och att kommunernas agerande är ett avtalsbrott. Något som hon och även kommunernas internrevisorer påpekat. Svaret man får är ett beklagande och en axelryckning, säger Kimondo. Hon anser att kommunens agerande beror på okunskap. Kommunerna är fortfarande ganska ovana köpare och vet inte alltid vilka frågor de ska ställa. Avsikten med upphandlingen borde KRITISK. Kommunerna är fortfarande ganska ovana köpare, anser Patricia Kimondo, vars företag Lärarförmedlarna vann en upphandling som senare visade sig vara betydelselös. ju vara att säkra goda leveranser men kommunerna verkar inte orka jobba igenom detta hela vägen. På konsultföretaget Protang i Upphandlarna får räkna med tuffare tag VI HAR EN HEL utredningsmaskin vi kan sätta in och gedigen utredningskompetens. Dessutom kan vi fördela resurser inom verket, säger Norgren, som menar att verket kommer att spela en viktig roll i att göra den offentliga upphandlingsmarknaden bättre. Problemet är tillämpningen av regelverket vid till exempel ramavtal som missgynnar mindre företag, menar han. Generellt är det för få och för stora budgivare. Det går att upphandla så att man uppnår nödvändig dynamik och får god kvalitet till rätt pris, säger han. För Norgren är kvalitet innovation och utveckling, något som behövs inom offentliga verksamheter för att de ska kunna effektiviseras. Det kan små företag leverera. Här måste staten vara ett föredöme och främja mångfald och småföretagandet, menar han. När nämnden för offentliga upphandlingar, NOU, inlemmades i konkurrensverket den 1 september tillfördes också mer resurser. Claes Norgren tror också att myndigheten får ökade befogenheter, bland annat sanktionsmöjligheter, men vill inte sia om när dessa kan komma att bli aktuella. Det finns inget som hindrar regeringen att öka tempot, säger Norgren. PB 10
SMÅFÖRETAGEN som kunder och inte landat något kontrakt. Sedan har vi märkt att prispressen i upphandlingarna gör att kvaliteten blir lidande, säger han. Protang har idag tre kontrakt som löper med Försvarsmakten, Eon och Vattenfall. Samtliga är kunder som företaget tidigare levererat tjänster till. Västerås är problemen av annan karaktär. För att vinna en upphandling måste man vara känd hos kunden, säger Tom Andersson, vd på Protang. Följaktligen har företaget gjort ett strategiskt val att avstå från FOTO:SCANPIX att delta i upphandlingar där man inte sedan tidigare är känd. Vi har bränt oss. Vi har offererat kommuner som vi inte haft I LINKÖPING DRIVER Roger Rengenvik Brokinds Plåtslageri. Firman har levererat tjänster till kommunen under en rad år. Vi är kända i kommunen och gör ett bra jobb åt bland annat kommunens vatten- och reningsverk, säger han. Men sedan en tid tillbaka får Brokinds inga nya uppdrag. Kommunen måste nämligen upphandla tjänsten och i kraven står det att leverantörerna ska ha minst sex anställda. Men trots att han tar med underleverantörer i sina anbudsförslag får han inga jobb. Kommunens krav är inte rimliga. Hur många plåtslagerier i vårt område har mer än sex anställda? Det är bara de stora drakarna som vinner på det, säger han PB Boka nu! Rolf Laurellis kvalificerade säljutbildning på Internet. www.saljskolan.se Tel: 08-35 36 80
NYHETER SVERIGE EKONOMIAVDELNINGEN VILL HA MER ANSVAR EKONOMI 13 procent av ekonomicheferna på svenska företag anser att nyckeltalen är länkade till företagets övergripande strategier och 73 procent anser att det saknas en strategi för ekonomiavdelningens roll och ansvar. Det visar en undersökning som revisionsföretaget Ernst & Young låtit göra. Enligt Ernst & Young bekräftar undersökningen att svenska ekonomiavdelningar arbetar med traditionella metoder till skillnad från utländska som i större utsträckning ägnar sig åt analys, strategi och riskhantering. Undersökningen visar också att kompetensbristen, begränsningar i it-systemen och fokus på detaljer ligger bakom de svenska företagens traditionella syn på ekonomiavdelningen. FÖR LITE FORSKNING PÅ SMÅFÖRETAG Ingela Hemming på SEB synar småföretag. FOU Hälften av de medelstora företagen satsar på forskning och utveckling, så kallade FoU, mot vart femte mikroföretag, visar en undersökning från SEB och Vinnova. Ett mikroföretag har maximalt tio anställda. Att hjälpa småföretag till ökade satsningar på FoU är extra viktigt, eftersom deras produkt- och tjänstutveckling till skillnad från de större företagen sker i Sverige, säger Ingela Hemming, företagarekonom på SEB. UTLÄNDSKA FÖRETAG SKAPAR JOBB I SVERIGE NYETABLERINGAR Invest in Sweden Agency, ISA, har under första halvåret medverkat till 78 utländska investeringar i Sverige. Investeringarna har genererat runt 1 200 nya arbetstillfällen mot 500 samma period förra året, enligt siffror från ISA. Enligt myndigheten kommer de viktigaste investeringarna från USA, Kina, Storbritannien och Japan. Majoriteten av investe ringarna består utav nyetableringar. Mellan 2003 och 2005 etablerades 409 företag i Sverige som en följd av ISAs arbete. SÄMST RELATION TILL FAC ARBETSGIVAREN Facket och storföretagen går hand i hand, medan facket och småföretagen ofta är på kollisionskurs, visar en undersökning från Entreprenör. Trots närheten är relationerna som sämst i de allra minsta företagen. Tre av tio företagare tycker inte att det lokala facket har någon god förståelse för företagets verksamhet och behov. Det visar en undersökning som analysföretaget Demoskop gjort på uppdrag av Entreprenör. En femtedel av företagarna uppger dessutom att de ofta tvingas fatta andra beslut än vad som är bäst för verksamheten för att undvika en konflikt med facket. Ju fler anställda desto större inflytande Tillväxtföretag som går mot strömmen FORSKNING Svenska Metro, Tele 2, TV 3 och utländska Virgin och Ryanair är tillväxtföretag som stöpt om etablerade branscher som fastnat i gamla stelnade mönster. De är så kallade invadörer. Forskning och tekniska landvinningar till trots. Nyckeln till de I de allra flesta företag fungerar samarbetet med facket bra, men i vissa företag finns det problem. Och i de företagen är problemen naturligtvis bekymmersamma, säger Markus Uvell, tidigare vd för Demoskop och ansvarig för undersökningen. SAMTALSPART. Vissa fackliga ombud gömmer sig när frågorna blir svåra, anser Torbjörn Ulf på Texab. ARBETSGIVAREN Oförenliga intressen, där man med nöd och näppe accepterar varandras legitimitet och är fientligt inställd i förhandlingar. Förhållandet mellan fack och arbetsgivare kan vara laddat på central nivå. Men hur är det på företagsnivå, är relationen frostig, tonen oförsonlig? Småföretagaren Eva Millberg på Ekerö med tio anställda, vittnar om betydelsen av att facket besöker företaget och sätter sig in i verksamheten för att i en kommande förhandlingssituation slippa prata för döva öron. I det lilla företaget blir alla problem, stora som små, väldigt närvarande. Då är det lätt TOLV PROCENT av företagarna uppger att fackets inställning och agerande är ett stort problem för deras företag. Och anmärkningsvärt är att det är främst i små företag, med färre än tio anställda, som relationerna är dåliga. Resultatet är överraskande med tanke på att man i små företag ofta jobbar nära varandra. Det borde innebära en större förståelse för varandras behov, säger Lars Gellner, arbetsrättsexpert på Svenskt Näringsliv. Generellt visar undersökningen att ju större företag desto bättre relationer. Lars Gellner tror därför att förklaringen ligger i att större företag kan lägga mer resurser på att hantera fackliga frågor än vad små företag kan. Stora företag kan avsätta både personal och pengar till att hantera exempelvis förhandlingar med facket, säger Lars Gellner. Och han får medhåll av Markus Uvell. Strukturen med fackföreningar och kollektivavtal är bättre anpassad till storföretag än till småföretag, säger han. AD Fotnot: I undersökningen ingick drygt 1 900 företag. att känslorna svallar. Därför gäller det att välja sina strider, säger hon. TRANSPORT- OCH bemanningsföretaget Texab i Stockholm med 150 anställda har generellt haft goda relationer till facket genom åren. Många fackliga företrädare har förståelse för företagets verksamhet och behov. Vissa ombud tenderar dock att sticka huvudet i sanden när frågorna blir obehagliga, säger vd:n Torbjörn Ulf. så kallade invadörernas framgång handlar snarare om nymodigheter inom organisation och service samt ett starkt entreprenörskap. Jan Stenbäck, Ingvar Kamprad och Clas Ohlson är välkända exponenter som gått mot strömmen och stöpt om ineffektiva, mogna branscher. Upprinnelsen är ofta en irritation över att det inte fungerar så bra som det borde göra i branschen. Dessutom tyngs de inte av gamla investeringar vilket ger spelrum att tänka och agera nytt. INVADÖRSFÖRETAGET HAR flera kännetecken: De invaderar branscher med 12
KET I SMÅFÖRETAG 5 4 3 2 1 FOTO: SCANPIX STORLEKEN HAR BETYDELSE Synen på relationerna till de fackliga organisationerna (5=Stämmer helt, 1=Stämmer inte alls) Det lokala facket har god förståelse för företagets verksamhet och behov För Texab har arbetsvägran, missbruk av företagets medel, smuggling av sprit under transporter varit ett större tvistefrö än strejker och varsel. I känsliga fall, där det har gått så långt som till eventuellt avsked, använder ombudsmannen strutsmanér: kör huvudet i sanden och avblåser alla förhandlingar, berättar Torbjörn Ulf. Då har istället medarbetare kommit till undsättning, vittnat om misshälligheter på företaget INVADÖR. Ikeas skapare Ingvar Kamprad. Det lokala facket är mer en samarbetspartner än en motpart hull och hår. Affärsidén är inte färdigutvecklad när den introduceras utan växer över tiden. Företagen präglas också av en stark fö- Vi måste ofta fatta andra beslut än vad som vore bäst för företaget för att undvika konflikt med facket Alla 0-9 anst 10-49 anst 50-199 anst 200 anst Det lokala fackets agerande och inställning är ett stort problem för vårt företag KÄLLA: DEMOSKOP och satt press på facket att agera. Till sist har vi löst upp knuten genom dialog, säger SAMTALSPART. Torbjörn Ulf. Hans Göran Även Hans Grännby på Liselotte Lööf tror på Göran Grännby, vd för miljö- dialog. entreprenören Liselotte Lööf med 170 anställda, pekar på vikten av en dialog och ett ständigt informationsflöde för bra relationer retagskultur, ofta med grundaren som galjonsfigur. Organisationen är decentraliserad med få nivåer och obetydlig byråkrati. Vidare står invadörsföretagen på kundens sida vilket stärker legitimiteten. Det framgår av boken De bortglömda innovationerna skriven av managementkonsulterna Tommy Bergkvist, Carsten Dahlman och Ulf Berggren. med den fackliga motparten. Det är en förutsättning när känsliga frågor som uppsägningar och turordningsregler är uppe till diskussion. Men med ett sunt förnuft i botten, så går det mesta att lösa lokalt, säger han. TORBJÖRN ULF framhåller att relationerna till facket ofta är ett nollsummespel, där fördel för den ene blir till nackdel för den andre. Tuff konkurrens har fått många företagsledningar att prioritera en strikt kontroll över arbetskostnader och ständiga produktivitetsförbättringar. Något de ogärna backar ifrån. Följden har blivit att facken vill ha kompensation. Och då sätts kompromissviljan på prov, säger Torbjörn Ulf. Enligt Demoskopundersökningen (se artikel till vänster) är det främst småföretagare med färre än tio anställda som är på kollisionskurs med facket. Det förvånar inte Torbjörn Ulf. Ju fler anställda, desto större inflytande och makt i förhållande till motparten. En arbetsgivare med 100 anställda åtnjuter respekt och har en viss tyngd. Hans Göran Grännby tror att småföretagens problem beror på att de ofta är familjeföretag vana vid att bestämma själva. Dessutom har större företag en etablerad representation, tid och möjlighet att odla samarbetet med den fackliga sidan. PC Författarna konstaterar att tillväxtföretagen i huvudsak är serviceföretag. Därför återfinns de flesta invadörerna inom detaljhandeln, i avreglerade branscher och tidigare monopolsektorer som skola och sjukvård. Men även traditionella teknikbaserade industriföretag som SCA, SKF och Tetra Pak växer numera genom att satsa på tjänster. PC VETERAN SKÄNKER 10 000 TILL UNGA FÖRETAGARE Jerry Fredriksson, vd på Rådhuset AB, har drivit företag i 35 år. Nu ska han årligen donera 10 000 kronor till unga entreprenörer i Sävsjö. Vilka kan ta del av pengarna? Mitt företag Rådhuset AB delar ut 10 000 kronor om året under tre år till elever som går i vår gymnasieskola, Aleholmsskolan. Det ska gå till elever som vill prova på att vara UF-företagare (Ung Företagsamhet, red. anm.) i ett läsår. Varför instiftar du stipendiet? Jag vill att fler unga ska få chansen att komma i kontakt med näringslivet och jag vill stimulera fler unga till att bli entreprenörer. Jag vill också passa på att uppmana näringslivet att ställa upp som mentorer för ungdomarna. Hur är företagsklimatet i er kommun? Vi har bra betyg i alla mätningar. Tidningen Veckans affärer har korat oss till bästa kommun i sin mätning. Jag tycker att vi har kommit långt, men det finns mer att göra bland ungdomarna. Vad fick dig att agera just nu? Jag var och lyssnade på några företrädare för Ung Företagsamhet som berättade om konceptet. Samtidigt har jag länge funderat på hur jag ska kunna stimulera unga till att bli företagare. Dessutom har jag länge jobbat som rådgivare för företagare, men främst för personer i min egen generation. Nu når jag också ut till de unga. Hur är intresset från kommunen? Det har mottagits väl av så väl kommunledning som skolledning. De tycker att det är kul att näringslivet skjuter på och försöker stimulera intresset för entreprenörskap. Nu ska vi börja utbilda handledare, flera har redan anmält sig. Det finns också företag som anmäler sig som mentorer. HS 13
NYHETER SVERIGE Så väljer studenten rätt bolagsform NYSTART Det är svårt att starta aktiebolag för en fattig student. Men visst går det, anser Jan Jansson på Stockholms Nyföretagarcentrum. I FÖRRA NUMRET berättade Entreprenör om studenten Simon Vikström som försöker jobba ihop pengar till att starta ett aktiebolag, totalt 100 000 kronor, samtidigt som han tar studielån. En ekvation som är svår att få gå ihop eftersom han tvingas betala tillbaka både lån och bidrag om han tjänar mer än 100 000 kronor på ett år. De 100 000 kronorna i aktiekapital är egentligen en metod att skapa trygghet i ett aktiebolag, men det blir ett hinder för studerande som måste betala tillbaka sina lån om de tjänar mer än 100 000 kronor på ett år. Hur ska de då få ihop pengar till aktiebolag, undrar Jan Jansson. Men det går att komma runt problemet. Till exempel kan studenten, om det är möjligt, låna pengar av släkt och vänner. Och om man är flera personer kan ett handelsbolag vara svaret. Det kostar inte mer än en registreringsavgift. På det viset kan man jobba ihop kapitalet i handelsbolaget och sedan växla om det till ett aktiebolag vid senare tillfälle. En tredje väg att gå är att be sina leverantörer göra en förhandsbetalning. När väl aktiebolaget är i gång är det lätt att hålla CSN borta eftersom bolaget är en juridisk enhet och studenten en annan. Studenten berörs inte av aktiebolagets skattebelastning. Styrelsen kan bestämma att de närmaste åren måste alla pengar stanna i bolaget och inte betalas ut som lön eller aktieutdelning, säger Jan Jansson. Vad är ditt råd till en student? Ett aktiebolag är oftast det säkraste sättet att bedriva ett företag, men det behöver inte vara det bästa sättet att starta ett bolag. Och det går alltid att byta bolagsform. HS I nr 6, 2007, berättade Entreprenör om studenten Simon Vikström. Fulle rulle på rörlig FÖRSKOLA BARNOMSORG Förskola på hjul, kan det vara något? Ja, faktiskt. Suget efter Solveig Sunnebos mobila förskolebussar är stort bland landets kommuner. LÄNGST FRAM FINNS stolar och bord som kan sänkas ner och täckas av madrasser för vila. I mittpartiet en skohylla och en korg med extrakläder för varje barn, i den bakre delen toalett, tvättmöjligheter, torkskåp, kylskåp och pentry. Landets två mobila förskolebussar är heta. Sundbyberg, Botkyrka, Eslöv och Örebro är kommuner som alla visat intresse, men det finns fler. Mottagandet har varit överväldigande sedan starten i mars, säger Solveig Sunnebo, idékläckare och vd för Helianthus Mobila Förskolor i Huddinge. Syftet är dels att använda en annorlunda pedagogik med barn, dels slippa pa bygga dyra, fasta förskolor. Föräldrar vill ofta att deras IDÉKLÄCKARE. Solveig Sunnebo är vd för Helianthus Mobila Förskolor. FOTO: MAJA SVENONIU barn i större utsträckning vistas ute i skog och mark. Med 80 MILJONER TILL KVINNOSATSNING JÄMSTÄLLDHET Nu drar Nuteks satsning på kvinnors företagande igång. 80 miljoner ska gå till finansiering av projekt, utbildning, coachning och annan rådgivning och målet är att öka andelen kvinnor som startar företag. Idag står kvinnor bakom 35 procent av alla nystartade företag. Ett annat mål är att företagen ska växa. BUSBUSS. Klockan 09.00 varje morgon stannar den gula bussen utanför en förskola för att hämta 20 barn redo för dagens aktiviteter. Senast klockan 15.00 är barnen tillbaka på förskolan. Varje resa får inte ta mer än 30 minuter. hjälp av mobila förskolor finns möjlighet att lägga grunden till ett friskt aktivt liv i tidig ålder. Kommunerna å sin sida saknar mark och vill förebygga tillfälliga barntoppar. Av de två bussarna används den ena i Solveigs eget bolag. Den andra hyrs ut. 20 ÅR MED tungrodd och fastlåst kommunal förskoleverksamhet fick Solveig Sunnebo att hoppa av för fem år sedan. Jag gav näring till andra, men fick lite tillbaka. Nu är det tvärtom. Som företagare förverkligar jag mina idéer och disponerar tiden som jag vill ut- Enligt Gunilla Thorstensson på Nutek, är mannen fortfarande normen för vem som är företagare. Därför är det viktigt att visa upp den bredd av företagarkvinnor som finns i Sverige, säger hon. STOCKHOLM FÅR FÖRETAGSLOTS BYRÅKRATI Stockholms stad startar en företagslots med ambitionen att an att behöva be om lov. Att vara sin egen är en slags kärlek till kreativiteten, säger hon. Resultatet har blivit Helianthus Förskolor och för ett år sedan föddes bolaget Helianthus Mobila Förskolor. Idag är de tre fullvärdiga samarbetspartners som ser potentialen i affärsidén. Det är stort sug efter fler bussar. Just nu är en tredje på visning i Norge. Men jag klarar inte av att köpa alla bussar själv. Det handlar om stora belopp. En buss kostar 3,2 miljoner kronor men det ska jämföras med priset på en fast förskola som ligger runt 5-6 miljoner, säger Solveig Sunnebo. PC göra Stockholm till den kommun där det är enklast att starta och driva företag. Lots- och servicefunktionen kommer att finnas på näringslivskontoret; Stockholm Business Region. Dit kan alla företagare vända sig med frågor gällande tillstånd för verksamheten, hur man fyller i blanketter och andra saker man stöter på som företagare. 14
Skånsk vårdpersonal utmanar landstinget VÅRDEN Dialyskliniken i Trelleborg ska privatiseras. Många företag är intresserade av att ta över verksamheten. Även personalen vill ha ett ord med i laget som därför bildar ett personalkooperativ. DET GÄLLER ATT FÅ fart på det kvinnliga företagandet, manar ofta borgerliga politiker. Därför ska vårdpersonalen inom den kvinnodominerade offentliga sektorn uppmuntras att starta eget. Det har Marie Nykvist, avdelningschef på lasarettet i Trelleborg, tagit fasta på. När landstingspolitikerna i Region Skåne häromveckan fattade beslut om att lägga ut dialysen på entreprenad var hon inte sen att reagera. Vi är ett gäng på 5-6 personer som vill starta personalkooperativ. Det räcker för att bilda en ekonomisk förening och börja skriva på ett anbud, säger hon som också känner att hon har stöd hos resten av personalstyrkan. REDAN FÖR 6-7 år sedan försökte hon starta en liknande verksamhet i Lund, även det ett personalinitiativ, men det stöp på att klinikledningen inte var intresserad. Det nya bolaget skulle konkurrera direkt med den befintliga dialysverksamheten, och det gillades inte av ledningen. Nu är det annorlunda, nu har hon klinikledningen med sig. Men det är värre med landstingspolitikerna, anser hon. De har ofta svårt att gå från ord till handling. Det pratas mycket i Region Skåne om personalinitiativ. Men nu när jag är i skarpt läge är det mest tomma ord, säger hon. De företag hon och hennes kollegor har att konkurrera med under upphandlingen är ofta stora koncerner, som svenska Gambro, företag som är experter på att skriva anbud. Den expertisen besitter förstås inte Marie Nykvist. Politikerna har lovat att landstingets tjänstemän ska hjälpa till. Men när jag har frågat tjänstemännen har de bara svarat; vad ska vi göra åt det? MARIE NYKVIST ÄR säker på att det nya personalkooperativet kommer att kunna ge de etablerade aktörerna en match när det gäller att driva dialysverksamhet. Hon har flera idéer. Bland annat vill hon kunna erbjuda turister och folk på resande fot så kallad gästdialys. Hon vill också driva en bemanningsverksamhet som hyr ut personal till andra dialysavdelningar. Hon tycker att det är bra med konkurrensutsättning, men det gäller också att politikerna får upp ögonen för den idérikedom och initiativförmåga RIVER MURAR. Marie Nykvist, avdel- personalen i som finns hos ningschef på lasarettet i Trelleborg, den offentliga startar ett personalkooperativ. Nu Det finns sektorn. är det upp till politikerna att gå från ra för att effek- massor att gö- ord till handling, tivisera verksamheten. anser hon. Det har jag försökt att driva på under lång tid. Bland annat har jag föreslagit att vår verksamhet ska avgränsas och få ett eget resultatansvar. Men det blev det inget av, säger hon. HS Bakom Arbetsmiljöupplysningen står : AFA Försäkring, Almega, Alna, Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöforum, Arbetsmiljöverket, FAS, HTF, Hälsoakademikerna, IPM, IVL, JämO, Ledarna, LO, Lärarförbundet, OFR, Prevent, PTK, SACO, SKTF, Statens folkhälsoinstitut, Suntliv.nu, Svenska ESF-rådet, Svensk Företagshälsovård, Svenskt Näringsliv, Sveriges Läkarförbund, Sveriges Skolledarförbund, TCO, TCO Development, Teknikföretagen, Utvecklingsrådet för den statliga sektorn, Vårdförbundet, Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro 15
NYHETER EUROPA BRIST PÅ ARBETSKRAFT I TYSKLAND TYSKLAND Arbetskraftsbristen är alltmer kännbar för de tyska företagen trots en arbetslöshet på 8,8 procent i juli. Enligt arbetsgivarna i handeln och industrin har över hälften av de 300 000 företagen i branscherna svårigheter att tillsätta lediga jobb. Särskilt stor är bristen på yrkesarbetare och ingenjörer. Arbetsgivarna inom handeln och industrin hoppas att en ökad arbetskraftsinvandring kan lösa flaskhalsarna. Samtidigt uppmanar de företagen att engagera sig mer i utbildning och att övertyga äldre medarbetare som är på väg att pensionera sig att jobba längre. ÖKAD KONKURRENS PÅ POSTOMRÅDET EU Postmonopolet i Europa börjar luckas upp. Nyligen beslutade EUparlamentet att postmonopolet ska upphöra den 31 december 2010. Det innebär att nationella aktörer inte längre har monopol på hantering av brev som väger mindre än 50 gram. Sverige avreglerade postmarknaden redan 1993. Postsektorn svarar för cirka en procent av BNP i EU och sektorn har 5,2 miljoner anställda. EU-KOMPROMISS I UTDRAGET SPRITKRIG EU Svenska vodkaproducenter anser att vodka bara kan framställas av säd och potatis, en åsikt som inte delas av flera utländska producenter. Efter många turer har därför Europaparlamentet och ministerrådet förhandlat fram ett förslag till kompromiss. Enligt den måste det anges om vodkan framställs av andra råvaror än potatis och spannmål. Det ska stå vodka framställd av kompletterat med ursprungsprodukten, till exempel druvor eller äpple, på flaskan. Äkta vara? FOTO: SCANPIX Kostsam kemikaliejakt för företagare EU Hädanefter måste företagen ha stenkoll på vilka kemikalier som finns i deras produkter som ofta består av komponenter från hundratals underleverantörer. Hanteringen blir kostsam, varnar industrirepresentanter. EU:s nya kemikalielagstiftning blir en tuff nöt att knäcka för Europas företag. Cirka 30 000 ämnen ska registreras hos den nya kemikaliemyndigheten i Helsingfors och den nya huvudprincipen är att de ämnen som inte registreras förbjuds. Givetvis påverkar det kemikalieindustrin, men även alla företag som använder kemikalier i sin produktion har ett delansvar för den egna användningen Ytterligare en nyhet är att företagen måste känna till vilka kemikalier som finns i de produkter de tillverkar. Teknikföretagen, liksom dess europeiska samarbetsorganisation Orgalime, är bekymrad över hur informationen om dessa speciellt farliga ämnen som det handlar om ska förmedlas i en komplex kedja av underleverantörer. Orgalime beräknar att dagens 150 mobiltelefonmodeller har över 500 tillbehör och 30 000 komponenter. Dessa telefoner görs i tio BELGIEN Kristin Sjöblom är miljöansvarig och Reachkoordinator på Dometic som tillverkar så kallade absorptionskylskåp för bland annat hotell och husvagnar. Hon är stationerad i Bryssel. VAD FINNS I? EU:s nya kemikalielagstiftning Reach ställer nya krav på företagen. fabriker och över 100 produktionslinor. Det holländska tillverkningsföretaget DSM har inventerat sina kemikalier. Jan Berends, miljödirektör på DSM, berättar i tidningen European Voice att det är en tuff uppgift att hålla reda på mer än 500 produkter, mer än 5 000 råmaterial och tusentals underleverantörer. Kenny Kvarnström är kemikalieexpert på Teknikföretagen. Han anser att grunden i Reach är bra, men varnar för de administrativa kostnaderna. Dessutom är han inte övertygad om att Reach är det bästa sättet att reglera varumarknaden. Det är förståeligt att de vill ha med varor i lagstiftningen, eftersom de flesta kemikalierna hamnar i produkter av olika slag och Det blir ett avsevärt merarbete Hur påverkas Dometic av Reach? Först och främst använder vi kemikalier i produktionen. Vi har över tio produktionsanläggningar i Europa och köper både beredningar och rena kemikalier. Vi har identifierat vissa specialkemikalier som vi måste se till att våra leverantörer registrerar hos den nya kemikaliemyndigheten. Vad gör ni för att säkerställa tillgången på dessa ämnen? Vi har möten med våra nyckelleverantörer, men har inga bindande avtal. Vi försöker också ha kontrakt som löper över längre tid. Den andra punkten är att våra produkter innehåller kemikalier, till exempel köldmedium. Det gör att vi måste ha koll på de komponenter vi köper in. Om vå- TVÅ PARAGRAFER REGLERAR ÄMNEN I VAROR Den ena handlar om registrering eller anmälan av vissa ämnen till den nya europeiska kemikaliemyndigheten i Helsingfors. Den andra handlar om att informera kunden om speciellt farliga ämnen. Konsumenter ska på begäran få information om eventuellt innehåll av särskilt farliga ämnen i varor. För industrikunder är det en skyldighet och då har företaget 45 dagar på sig att svara. Informationsskyldigheten gäller även för importerade varor. inte som utsläpp från fabriker. Men det är bättre att ha fokus på konstruktion och inköp än att försöka dokumentera kemin i befintliga varor, säger han. Hans råd är att varje företag tillsätter en Reach-koordinator. Det behöver inte vara en heltidsuppgift, utan en person som sätter sig in i vad Reach betyder för det egna företaget. HS ra produkter innehåller speciellt farliga ämnen har vi en informationsplikt gentemot våra kunder och måste också göra en anmälan hos kemikaliemyndigheten. Är det betungande? Ja. Kemikaliemyndigheten förväntas lista över 1 000 särskilt farliga ämnen som vi måste jämföra med vad som finns i våra produkter. Det är helt ohållbart att kräva att vi ska skicka den listan till alla våra underleverantörer. Vi har över 100, så det blir ett avsevärt merarbete för våra fabriker. HS FOTO: COLOURBOX.COM 16
hallå Varför inte hjälpa Åsa att komma snabbare tillbaka istället? Det kostar ungefär lika mycket. Gör både dig, ditt företag och dina medarbetare en tjänst. Försäkra er om snabb och kostnadsfri sjukvård. Utan tidsbegränsning så länge vården behövs. Vår Sjukvård Flex kostar från cirka 150 kr * per anställd och månad. Ungefär som en blombukett med hälsningen Krya på dig!. Fast effektivare. Och minst lika omtänksamt. På www.trygghansa.se/foretag kan du läsa mer om Sjukvård Flex och möjligheten att komplettera med aktivt rehabstöd. Du kan också ringa oss på 077-11 11 700. Vi ser till att du och dina medarbetare är rätt försäkrade. * Pris för Sjukvård Flex Grund per försäkrad och månad, vid 10 74 försäkrade, med obligatorisk anslutning. Gäller från 1/1 2007 med reservation för eventuella prisförändringar.
EKONOMIKOMMENTAR Nu sjunker produktiviteten Framöver är det nödvändigt att tillväxten i produktiviteten fortsätter att vara låg om utanförskapet ska minska. //Ylva Hedén Westerdahl TILLVÄXTEN I PRODUKTIVITETEN har varit hög de senaste fem åren, i genomsnitt drygt 2,5 procent per år. Den senaste statistiken visar att tillväxten i produktiviteten under 2007 har varit ovanligt låg, till och med lite negativ. Spelar det någon roll, kanske du undrar? Med en hög produktivitetstillväxt och många i arbete kan vår levnadsstandard öka. Levnadsstandarden är ett mått som nationalekonomer använder när de vill jämföra olika länder med varandra. När produktiviteten stiger i ett företag kan lönerna bli högre och priserna på de varor vi konsumerar bli lägre. Det gör att vi får råd att konsumera mer. Oftast när man pratar om produktivitet menas arbetsproduktivitet. Det är ett mått på hur mycket ett företag producerar per anställd eller arbetad timme. Vanligast är att man räknar förädlingsvärdet per arbetad timme. Förädlingsvärdet, i sin tur, definieras som värdet på en vara minus kostnaden för insatsvarorna. Ta till exempel en sockerkaka. Säg att den kostar 25 kronor i affären. Insatsvarorna är mjöl, ägg, smör, socker och mjöl. Anta att de kostar 5 kronor per kaka. Mellanskillnaden, det vill säga vinst och lön, är förädlingsvärdet. Om bagaren kan komma på ett sätt att göra fler sockerkakor under en dag än tidigare har han ökat sin produktivitet. Eftersom kostnaden för varje sockerkaka blir lägre kan bagaren sänka priset. Efterfrågan på bagarens sockerkakor stiger. Bagaren vill därför utöka sin verksamhet och anställer en person som tidigare var arbetslös. I början är den nya bagaren inte så flink på att göra kakor men tillsammans lyckas de göra fler sockerkakor än tidigare. Den genomsnittliga produktiviteten har visserligen gått ner på bageriet men de producerar mer och den nyanställde får lön istället för arbetslöshetsersättning. TILLVÄXTEN I PRODUKTIVITETEN varierar över konjunkturen. Just nu befinner sig Sverige i en högkonjunktur. I och med att företag anställer fler för att kunna producera mer blir ofta produktiviteten låg därför att de nyanställda inte är lika flinka som sina arbetskamrater. Framöver är det nödvändigt att tillväxten i produktiviteten fortsätter att vara låg om utanförskapet ska minska. Under det senaste året har regeringen genomfört ett antal reformer som ska göra det billigare för företag att anställa. Reformerna är främst riktade till tjänstebranscher som har en låg produktivitetstillväxt. Eftersom dessa branscher kommer att växa som del av den svenska ekonomin blir tillväxten i produktiviteten inte lika hög som tidigare under decenniet. I det korta perspektivet behöver det inte göra att tillväxten i ekonomin blir lägre eftersom fler kommer i arbete. Men om vi på längre sikt vill få en högre levnadsstandard måste produktivitetstillväxten så småningom börja öka igen. YLVA HEDÉN WESTERDAHL, NATIONALEKONOM PÅ SVENSKT NÄRINGSLIV MÅNADENS SIFFRA I SAMARBETE MED EKONOMIFAKTA FALLANDE PRODUKTIVITET - EKONOMIN I NYTT SKEDE Bortsett från oron på de finansiella marknaderna pekar det mesta i ekonomin fortsatt åt rätt håll. BNPtillväxten för andra kvartalet landade på 3,6 procent, inflationstakten i juli var oförändrad och allt fler kommer i arbete. Däremot manar de fallande produktivitetssiffrorna till eftertanke. Produktiviteten har utvecklats starkt positivt i Sverige under en längre tid. Bakom denna utveckling ligger faktorer som it-utvecklingen, ökad internationell konkurrens, avregleringar på inhemska marknader och ökad utbildningsnivå hos arbetskraften. Vidare har arbetsintensiv produktion i ökad utsträckning utlokaliserats till andra länder. De senaste produktivitetssiffrorna visar dock på ett trendbrott med fallande produktivitet. Såväl det första som andra kvartalet 2007 uppvisar en negativ produktivitetsutveckling. Att produktiviteten sjunker på detta markanta sätt är mycket ovanligt. Faktum är att det endast är ett kvartal sedan 1994 som har haft en negativ produktivitetsutveckling, vilket inträffade i samband med it-krisens slutskede, tredje kvartalet 2001. Skälet är framför allt ökade nyanställningar, vilket i sig är positivt. Men en lägre produktivitet innebär ökade produktionskostnader. Denna ökade kostnadsbörda för företagen måste kompenseras, vilket vanligtvis sker genom att priserna höjs. På detta vis riskerar en lägre produktivitet att öka inflationstrycket i ekonomin och därmed räntorna. PRODUKTIVITETSUTVECKLINGEN I NÄRINGSLIVET Procentuell förändring från motsvarande kvartal föregående år 12 10 11 9 8 7 6 4 2 1 0-1 -2-3 -4-5 5 3 1994:1 1995:1 1996:1 Näringslivet 1997:1 1998:1 1999:1 2000:1 Varuproduktion 2001:1 2002:1 2003:1 2004:1 2005:1 Tjänsteproduktion 2006:1 2007:1 Källa: SCB samt egna beräkningar 18
Vad väntar du på? Utnyttja möjligheterna! Skaffa kunskap om arbetsmiljö. Beställ Höstens kataloger från bokhandel och utbildning på www prevent.se eller ring 08 402 02 00. Det kompletta affärssystemet för mindre företag! Med Pyramid Business Express erbjuder vi mindre företag ett komplett affärssystem med full funktionalitet. När man vill uppgradera sitt system kan man smidigt kombinera med olika specialfunktioner som t ex Kassa/Butik och e-handel. Med Pyramid Mobile Office som tillval kan du arbeta i Pyramid när du är på resa, kundbesök eller jobbar hemma. Få tillgång till affärsinformationen on-line eller off-line, via din bärbara dator, handdatorn eller mobilen. ANNONS - 94 X 60
20