KRAV. Värdekedjeanalys av KRAV-märkt nötkött. Mars 2015 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE

Relevanta dokument
Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Mervärden från anonymitet till identitet Åsa Odell vice förbundsordförande LRF

Svensk Fågel - hur man som bransch gemensamt kan vända en trend

TITTA EFTER MÄRKET NÄR DU HANDLAR NÄSTA GÅNG! Svensk ursprungsmärkning för livsmedel, råvaror och växter.

TORKAN påverkan och effekter på svenskt kött.

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

EKO : Logiskt eller ologiskt? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 11 februari, 2015

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Svenskmärkning AB

Svenskmärkning AB Kännedoms- och attitydmätning. Malmö, mars 2016

Du kan göra skillnad - bli en av oss.

Förutsättningar för ökad konsumtion av lokalt producerad mat i våra offentliga kök

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Framtida utmaningar och behov för de gröna näringarna

Livsmedelsstrategin -regler och villkor

Fler vegetariska lunchalternativ i Jönköpings kommun?

Tillväxt Gris Handlingsplan med sikte på 2020 Fastställd vid branschmöte

Hur mycket kött äter vi egentligen? Handlingsplan gris, nöt och lamm den 18 januari 2017

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor

Kontaktdagarna. Profilering av det svenska ägget, om pågående arbete. Linköping Storgatan Jönköping Östra Strandgatan

Svenskt ekoindex KVARTAL

Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004

Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland

DEN KLIMATSMARTA LEVERANTÖREN

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Mat och livsmedel med hög kvalitet

ICA-kundernas syn på djuromsorg och ursprung

Trendspaning i livsmedelsbranschen

Riskanalys - Bransch- och marknadsrelaterade risker

Slutrapport för projektet

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Marknadsråd får- och lammkött

Ekologisk livsmedelsmarknad

Ekologisk livsmedelsmarknad

Kommunikationsmaterial som finns att ladda ner eller beställa på frånsverige.se.

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Christl Kampa-Ohlsson

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?

Beskrivning av Jordbruksverkets verksamhet med klassificering av slaktkroppar

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

IMPLEMENTERING AV KVALITETSKLASSIFICERING PÅ NÖTKÖTT

Medlemsnytt var ett framgångsrikt år för Sveriges Nötköttsproducenter.

Priser på jordbruksprodukter maj 2019

Anteckningar Workshop 20 okt 2015

Priser på jordbruksprodukter september 2018

Mervä rde med ekologiskt ko tt

Hurolikatrenderinverkar påföretaginom köttproduktionen

Hur mycket kött äter vi egentligen?

Undersökning. - Hur kan klimatförändringarna påverka livsmedelsföretag och hur kan Livsmedelsverket stödja klimatanpassning?

Kommunikationsmaterial:

Fem viktiga frågor för kycklingnäringen

ETT SVENSKT SYSTEM FÖR KVALITETSKLASSIFICERING AV NÖTKÖTT. Slutrapport. Matlandet Sverige Dnr /12

Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1.

SVENSKMÄRKNING AB. Attitydmätning ursprung Februari 2018

Livsmedelsforum Malmö den 19 oktober 2017

Maten och Miljön. Strängnäs 24 November. Hans Andersson

Lathund för checklistor i projekt spårbarhet av kyckling och lamm SILK

Skandinaviens främsta köttleverantör

Motion till riksdagen 2015/16:2075. Bättre livsmedel. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Kronfågel är bra mat från Lantmännen. Värt att veta. Därför är kyckling från Kronfågel så bra!

Mer mat från Västerbotten

Attitydmätning ursprung. Malmö februari 2017

Årets största mathelg

Framtiden är serverad. Livsmedelsindustrin / Köttbranschen presenterar sig

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q2

Livsmedel i Halland. En kreativ process pågår!

NÖTKÖTT & KALVKÖTT TRYGGA DJUR NÖJDA KUNDER

Välkommen!

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Statistik från. sametinget januari. Statistik över renslakt för höstperioden från 2005 till 2009

Framtidens mat. en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Camilla Välimaa, 30 januari Det Naturliga Steget

SVENSKT BUTIKSKÖTT AB - GOTLANDS SLAGTERI AB

Priser på jordbruksprodukter juni 2017

Priser på jordbruksprodukter april 2019

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

vill svenska konsumenter Gunnela Ståhle Vi Konsumenter

Tillverkning av livsmedel och försäljning av oförpackade, animaliska livsmedel. Möjligheter: Hur kommer jag igång?

Korta fakta om svensk nötköttsproduktion. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk nötköttsproduktion

Sveriges produktion av nötkött och ägg ökar men importen tar ändå marknadsandelar

Merbetalningar för kött var hamnar de?

Priser på jordbruksprodukter juni 2018

Försäljning av små mängder. Information till dig som säljer små mängder av egna primärprodukter direkt till konsument

Vår affärsidé Vi förser den professionella måltidsbranschen med varor, tjänster och kunskap som förenklar våra kunders vardag och förbättrar deras

Mer än hälften av lammköttet som äts är får

Dyrare fisk och skaldjur med ökad global efterfrågan

Priser på jordbruksprodukter april 2018

Hur mycket kött äter vi egentligen?

Detaljhandelsverksamhet (minimikrav för livsmedelslokal)

Grafisk manual för märkesanvändare

Priser på jordbruksprodukter februari 2019

Priser på jordbruksprodukter augusti 2018

Priser på jordbruksprodukter september 2017

Livsmedelsindustrin i Sverige efter EU-inträdet. Carl Eckerdal, Chefekonom, Li

Sverige det nya matlandet

Vi är fyra sommarjobbare från Agenda 21, år 2009, som har gjort en jämförelse mellan vanliga och rättvisemärkta/ekologiska produkter på ICA Kvantum.

Transkript:

Värdekedjeanalys av -märkt nötkött Mars 2015 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE

Introduktion Rapportens syfte är att analysera prisutvecklingen för respektive konventionellt nötkött i värdekedjan från bonde till dagligvaruhandel, via slakteri/styckeri Fyra frågeställningar ska besvaras för respektive del i värdekedjan; 1. Vilket ekonomiskt värde har köttet? 2. Hur fördelar sig konsumentkronan? (Vilken andel av slutvärdet tillförs från resp. del i värdekedjan) 3. Vilka faktorer påverkar priserna? 4. Vad krävs för att långsiktigt säkerställa att bonden får en bra ersättning? (Fråga nr. 4 adresseras i workshopformat med representanter från branschen i april/maj 2015) 2

Utanför Inom scope Utanför Rapportens scope Import till Industri/Grossist Råvaror och färdigvaror Import direkt till DVH Primärproduktion Förädling Dagligvaruhandel Företagare Bönder, uppfödare Slakteri/Styckeri Kategori Kött Försäljning till storkök T.ex. restaurang, offentligt kök m.m. Försäljning av varor/produkter som ej kan avsättas i DVH T.ex. slaktbiprodukter Export från Industri/Grossist Inkurans 3

KONV -märkt kött har en större värdeökningspotential än konventionellt kött Ökning i totalt produktvärde per helfall och steg i värdekedjan (tkr, exkl. moms) 1 Bonde Slakt/Styck Dagligvaruhandel Total produktvärde i Dagligvaruhandel KONV 11,8 18,2 2,0 4,4 +54% 13,1 5,6 24,6 5,9 +87% 1 OBS beräkning är teoretisk: Värdeutvecklingen beror på fler faktorer som t.ex. hur slaktkroppen styckas och hur stor andel av styckdetaljerna som säljs som -märkt kött i butiken. Underlaget visar inte kostnaden i olika steg (uppfödning, slakt/stuck eller försäljning) för konventionellt respektive -märkt kött 4

KONV Bonden har lägst värdeökning trots att mervärdena för det -märkta köttet mestadels skapas på gården Totalt kilopris (kr/kg) för samtliga styckningsdetaljer per helfall och steg i värdekedjan (kr, exkl. moms) 1 55 +11% (+6) 61 64 +35% (+23) 87 85 +35% (+30) 115 Bonde 2 Slakt/Styck Dagligvaruhandel 1 OBS beräkning är teoretisk: Värdeutvecklingen beror på fler faktorer som t.ex. hur slaktkroppen styckas och hur stor andel av styckdetaljerna som säljs som -märkt kött i butiken. Underlaget visar inte kostnaden i olika steg (uppfödning, slakt/stuck eller försäljning) för konventionellt respektive -märkt kött 2 Pris baseras på bondens genomsnittliga ersättning per djur diviiderat med andelen kött som kan säljas som styckdetaljer (Ej ben m.m.) 5

KONV Bondens andel av konsumentkronan är mindre för än för konventionellt Fördelning av konsumentkronan per steg i värdekedjan (%, exkl. moms) 1 KONV. Dagligvaruhandel 24% Dagligvaruhandel 24% Slakt/Styck 11% 65% Bonde Slakt/Styck 23% 53% Bonde Bondens andel av konsumentkronan är mindre trots att kraven på produktionen är högre! 1 OBS beräkning är teoretisk: Värdeutvecklingen beror på fler faktorer som t.ex. hur slaktkroppen styckas och hur stor andel av styckdetaljerna som säljs som -märkt kött i butiken. Underlaget visar inte kostnaden i olika steg (uppfödning, slakt/stuck eller försäljning) för konventionellt respektive -märkt kött 6

Svenska konsumenters val i butiken, marknadspriser och parters förhandlingsförmåga påverkar priserna på nötkött (Konv. och ) Faktorer som påverkar betalningsviljan för och konventionellt kött Bonde Slakt/Styck Dagligvaruhandel Betalningsvilja från slakterier Marknadspris avräkning Avräkningspriser i EU Regionens utbud/ efterfrågan Bondens förhandlingsförmåga Djurens klassning etc. Årsvolym av lämnade djur Långsiktighet Avstånd till slakteri Betalningsvilja från Dagligvaruh. Marknadspris per styckdetalj Inköpspriser fr. EU Svenskt utbud/efterfrågan Slakteriers/styckeriers förhandlingsförmåga Operativ kvalitet - Leveransvolym, produktbredd, kontinuitet m.m. Varumärkets styrka - Konsumenters efterfrågan på aktörens produkter Betalningsvilja från konsumenter Marknadspris per styckdetalj Svenskt vs. import vs. vs. konventionellt Andra proteinkällor Konsumenters bedömning av mervärden Marknadsföring - Hyllplacering, kommunikation i form av reklam, PR, demo m.m. Produktionskvalitet - Djurskydd, miljöregler m.m. Produktkvalitet - Smak, mörhet, hälsa (antibiotika, salmonella), förpackning m.m. OBS! Bondens vilja att sälja nötkött via slakteriers/styckeriers kanaler beror på vilken ersättning bonden kan erhålla genom att sälja köttet via egna kanaler (t.ex. köttlådor) 7

www.macklean.se