Barns erfarenheter av operation - en litteraturstudie

Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper Omvårdnad/Avdelningen för Omvårdnad Elisabeth Norberg Mi Sundberg Barns erfarenheter av operation - en litteraturstudie Childrens experience of surgery -a litterature review Examensarbete 15 poäng Specialistsjuksköterska inriktning operationssjukvård Datum/Termin: Maj 2011 Handledare: Catrine Björn, Lillemor Lindwall Examinator: Mats Gullberg Karlstads universitetet 65188 Karlstad Tfn 054-7001000 Fax 054-7001460 Information@kau.se

Sammanfattning Titel: Barns erfarenheter av operation- en litteraturstudie Fakultet: Fakulteten för Samhälls- och livsvetenskaper, Karlstads universitet Kurs: Examensarbete inom operationssjukvård, 15 hp Författare: Elisabeth Norberg, Mi Sundberg Handledare: Catrine Björn, Lillemor Lindwall Examinerande lärare: Mats Gullberg Sidor: Månad och år För examination: 05-2011 Svenska nyckelord: Barn, Erfarenheter, Intraoperativ, Medvetenhet, Operation Barn bör vårdas i en miljö som tillgodoser barnens behov samt vårdas av personal med rätt kompetens för att möta familjen och barnets behov. Då barnkirurgi skiljer sig från vuxenkirurgi är pediatrisk kirurgi en egen specialitet. Det som skiljer pediatriska patienter från vuxna är bland annat anatomiska och psykiska aspekter. Syftet med studien var att beskriva tidigare forskning om barns erfarenheter i samband med operation. En litteraturstudie för granskning av tidigare forskning har gjorts inom området. Analysen av 14 vetenskapliga artiklar utgjorde resultatet. I Resultatet presenteras barns erfarenheter i samband med operation i fyra olika kategorier: Barns erfarenheter av oro i samband med en operation, Preoperativa förberedelsers betydelse för barns perioperativa erfarenhet, Barns erfarenheter av intraoperativ medvetenhet samt barns erfarenheter av drömmar under operation. Genom en preoperativ dialog och preoperativa förberedelser kan barnet få en känsla av ökad trygghet och ökad tillit. Barnet får en möjlighet att bekanta sig med miljön. Intraoperativ medvetenhet förekom hos vissa barn. Känsel och hörsel var de vanligaste inträffande erfarenheterna men även smärta förekom. En annan erfarenhet under operation var drömmar. De upplevdes oftast som positiva och förekom hos en tiondel av barnen. Justerad och Godkänd Datum

Abstract Title: Childrens experience of surgery- a litterature review Faculty: Faculty of Social and Life Sciences, Karlstads university Course: Degree project in operating room nursing, 15 ECTS Authors: Elisabeth Norberg, Mi Sundberg Supervisiors: Catrine Björn, Lillemor Lindwall Examinator: Mats Gullberg Pages: Month and year of examination: 05-2011 Key words: Children, Experience, Intraoperative, Awareness, Surgery Children should be treated in an environment that meet the needs of children and be cared for by staff with the right skills to meet the family and the childrens needs. When pediatric surgery is different from adult surgery, pediatric surgery is a own speciality. What distinguishes pediatric patients from adults include anatomical and mental aspects. The purpose of this study was to describe previous research on children's experiences associated with surgery. A literature review of previous research has been done in the area. The analysis of 14 scientific articles makes the result. The results are presented children's experiences associated with surgery in four categories: Children's experiences of anxiety associated with surgery, Preoperative preparations impact on children's perioperative experience, children's experiences of intraoperative awareness and children's experiences of dreams during surgery. By preoperative dialogues and preoperative preparation, the child can get a sense of greater security and increased trust. The child gets an opportunity to familiarize themselves with the environment. Intraoperative awareness occurred in some children. Sensation and hearing were the most common occurrence, but a experience of pain also occurs. Another experience during surgery were dreams. They were perceived as mostly positive and occured in a tenth of the children. Adjusted and approved Date

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INTRODUKTION... 1 HISTORIK... 1 PEDIATRISK KIRURGI... 1 BARNETS RÄTTIGHETER... 1 PERIOPERATIV OMVÅRDNAD... 2 PROBLEMFORMULERING... 2 SYFTE... 3 METOD... 3 DESIGN... 3 Identifikation av sökord relaterad till studiens syfte... 3 Utforma sökstrategi... 3 Urval av tänkbara artiklar efter genomförd sökning... 4 Artiklarna granskades. Artiklar som ej svarade mot urvalskriterierna exkluderades... 4 Genomgång av ändamålsenliga artiklar... 5 Kritisk granskning av materialet... 5 De relevanta artiklarna systematiserades och analyserades... 5 Litteraturstudien genomfördes... 5 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 5 RESULTAT... 6 BARNS ERFARENHETER AV ORO I SAMBAND MED EN OPERATION... 6 PREOPERATIVA FÖRBEREDELSERS BETYDELSE FÖR BARNS PERIOPERATIVA ERFARENHET... 7 BARNS ERFARENHETER AV INTRAOPERATIV MEDVETENHET... 8 BARNS ERFARENHETER AV DRÖMMAR UNDER OPERATION... 10 DISKUSSION... 10 RESULTATDISKUSSION... 11 METODDISKUSSION... 12 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING... 13 KONKLUSION... 13 REFERENSLISTA... 14 Bilaga 1 Artikelmatris

Introduktion Historik Ordet pediatrik kommer från det grekiska orden pais och iatrike, som betyder barn och läkekonst (Sandberg & Elander, 2002). Nils Rosén von Rosenstein gav ut den första läroboken i pediatrik år 1764 och räknas som den svenska pediatrikens fader. Nils Rosén von Rosenstein ansåg att barn drabbas av speciella sjukdomar som kräver sin egen behandling (Sandberg & Elander, 2002). Kirurgi på barn har historiskt sett praktiserats länge. Det första barnsjukhuset i Europa invigdes år 1802 (Hospital des Enfants Malades i Paris) (svensk barnkirurgisk förening, 2010). Pediatrisk kirurgi Antalet barn som genomgick någon form av kirurgiskt ingrepp i Sverige under år 2009 var 164841 barn i åldrarna 0 till 19 år enligt Socialstyrelsen (2011). Barn bör vårdas i en miljö som tillgodoser barnens behov samt vårdas av personal med rätt kompetens för att möta familjen och barnets behov (Lindberg & Grandelius, 2004; Hallström & Lindberg, 2009). Idag bedrivs pediatrisk kirurgi på fyra universitetssjukhus i Sverige: i Lund, Göteborg, Uppsala och Stockholm. Allmän kirurgi, ortopedi, plastikkirurgi, neurokirurgi, thoraxkirurgi, ögon och öronkirurgi på barn bedrivs även på andra kliniker i Sverige (Svensk barnkirurgisk förening, 2009). Då barnkirurgi skiljer sig från vuxenkirurgi är pediatrisk kirurgi en egen specialitet. Det som skiljer pediatriska patienter från vuxna patienter är bland annat anatomiska och psykiska aspekter och vid omvårdnadsarbete på barn i operationssalen är det väsentligt att ha grundläggande kunskap om dessa skillnader (Rothrock, 2011). Barn reagerar annorlunda än vuxna på sjukdom och sjukhus. Det är viktigt att anpassa omvårdnaden efter barnet. Barn behöver mer tid och resurser och rutinerna måste vara barnvänliga (Hedvall & Carlsten, 1999). Barn har inte samma uttrycksformer som vuxna så deras behov kan därmed vara svåra att upptäcka (Hallström, 2003). Barnets rättigheter Barndomen definieras ofta som perioden mellan 0-18 år. Fn:s konvention om barnets rättigheter antogs av Fn s generalförsamling i november år 1989, och ratificerades även i Sverige år 1990. Alla barn har samma rättigheter och lika värde och inget barn får diskrimineras. Barnets bästa ska alltid prioriteras. I alla frågor som berör barnet ska barnet ha rätt att uttrycka sin mening (Fn:s konvention om barnets rättigheter). Barnsjukvården omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen där det framgår att all vård ska vara av god kvalitet samt tillgodose barnets behov av trygghet och att behandlingen ska byggas på respekt för barnets medbestämmande och integritet (HSL, SFS 1982:763). En standard för barn på sjukhus har utarbetats av Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB). Standarden har haft en successiv spridning i Norden under 1990-talet och år 1998 antog regeringen standarden som underlag för vård av barn på sjukhus (Tveiten, 2000). NOBAB har utarbetat rekommendationer till barnsjukhusen i Sverige. Viktiga punkter i rekommendationerna är barnens rätt att ha förälder eller annan anhörig hos sig under sjukhusvistelsen samt lättförståelig information om rutiner, sjukdom, behandling och vård. I behandling och vård ska barnet garanteras kontinuitet och bemötas med förståelse, integritet och respekt (Lindberg & Grandelius, 2004). 1

Perioperativ omvårdnad Perioperativ vård definieras av anestesi- och operationssjuksköterskan perioperativa vårdande utifrån den pre- intra- och postoperativa dialogen som utgör den perioperativa dialogen. Tillvägagångssättet utifrån kirurgiska behandlingar och tekniker samt organisation och ledning av operationsverksamheten hör även till det perioperativa vårdandet (Lindwall & von Post, 2009). Operationssjuksköterskan ska utöver sin specialistutbildning vara legitimerad sjuksköterska i grunden. I Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor står det bland annat att sjuksköterskans arbetsområde förutom vuxna även omfattar barn och ungdomar. Sjuksköterskan ska förutom den basala omvårdnaden även se patienten utifrån en helhetssyn bestående av psykiska, sociala, kulturella och andliga perspektiv (SOSFS, 2005). Inom den perioperativa omvårdnaden ses patienten som en enhet av kropp, själ och ande. Vården innefattas inte bara den intraoperativa tiden utan även den preoperativa och postoperativa tiden. Inom det perioperativa vårdandet utgår man inte bara från den medicinska vården utan även den fysiologiska vården och den professionella naturliga vården. Den fysiologiska vården handlar om kroppens fysiologiska behov och den professionella vården utgår från människans grundläggande behov. En dialog mellan den perioperativa sjuksköterskan och patienten är av stor vikt i den perioperativa vården (Lindwall & von Post, 2009). Forskning visar att mer än 20 % av föräldrarna känner sig oförberedda inför en operation. Föräldrar rapporterar att de önskat mer information och kunskap för att underlätta omvårdnaden för sitt barn efter en operation (Chapados, Pineault, Tourigny & Vandal, 2002). Preoperativa förberedelser såsom information och stöd kan hjälpa föräldrar att ta ansvar för deras barns behov (Ellerton & Merriam, 1994). Information bör presenteras till barn på ett lättförståeligt och flexibelt sätt (Smith & Callery, 2004). Wennström, Hallberg och Bergh (2008) beskriver hur barn som kommer till operationsavdelningar oftast möts av en okänd miljö utan kunskap om vad som ska komma att hända. Genom den perioperativa dialogen ges barnen en möjlighet att bearbeta och analysera information samt möjligheten att ställa frågor (Wennström et al., 2008). Barns reaktioner på sjukdom och sjukhusvistelsen skiljer sig från vuxnas reaktioner och en central betydelse i omvårdnad av barn är att ha ett helhetsperspektiv. Det innebär bland annat att se barnet och dennes familj som en helhet (Tveiten, 2000). Hur ett barn svarar på erfarenheten från en operation beror på den psykologiska och fysiska förberedelse som barnet fått motta inför den planerade operationen. Både psykiska och fysiska förberedelser inkluderas i den preoperativa förberedelsen hos barn (Ball & Bindler, 2003). Problemformulering Det är inte bara de anatomiska aspekterna som skiljer den pediatriska patienten från den vuxna patienten utan även de psykiska (Rothrock, 2011). Då barn reagerar annorlunda på sjukdom och sjukhus än vuxna så behöver de mer tid och resurser. Det är därmed av stor vikt att omvårdnaden anpassas efter barnet (Hedvall & Carlsten, 1999). Den högspecialiserade pediatriska kirurgin är idag koncentrerad till fyra universitetssjukhus i Sverige men pediatrisk kirurgi bedrivs även på andra sjukhus runt om i landet. Detta kan innebära att personal som inte har pediatrik som specialitet vårdar barn på operation. Det kan då vara av vikt att göra en sammanställning av vetenskaplig litteratur om barns erfarenheter av en operation för att underlätta kunskapsinhämtning om detta för omvårdnadspersonal verksamma på operationsavdelningar. 2

Syfte Syftet med studien var att beskriva tidigare forskning om barns erfarenheter i samband med operation. Metod Design Vald metod är en litteraturstudie, en beskrivning av tidigare forskning genom systematisk sökning, kritisk granskning av vetenskaplig litteratur om barns erfarenheter av operation. Med vetenskaplig litteratur avses vetenskapliga artiklar som beskriver aktuell forskning inom valt område (Forsberg & Wengström, 2008). Litteraturstudien genomfördes utifrån Polit och Beck s (2008, s. 108) 8 steg där följande steg ingår: Identifikation av sökord och sökstrategi relaterad till studiens syfte. Utforma sökstrategi. Urval av tänkbara artiklar efter genomförd sökning. Artiklarna granskades. Artiklar som ej svarade mot urvalskriterierna exkluderades. Genomgång av ändamålsenliga artiklar. De relevanta artiklarnas referenslistor undersöktes. Kritisk granskning av materialet. De relevanta artiklarna systematiserades och analyserades. Litteraturstudien genomfördes. Identifikation av sökord relaterad till studiens syfte Då syftet med studien var att beskriva tidigare forskning om barns erfarenheter i samband med operation valdes fem sökord ut (Polit och Beck, 2008): Children Experience Surgery Intraoperative Awareness Utforma sökstrategi Databaser lämpad för ämnet valdes ut (Polit och Beck, 2008). Vetenskapliga artiklar har sökts i databaserna PubMed, CINAHL, ERIC och Academic Search Elite. Dessa databaser valdes ut då deras ämnesområden var relevanta för den föreliggande studiens syfte. PubMed och CINAHL s ämnesområde är medicin och omvårdnad, ERIC s ämnesområde är Pedagogik och Academic Search Elite s ämnesområde är vårdvetenskap. Manuella sökningar gjordes utifrån utvalda artiklars referenslistor samt i tidsskriften Vård i Norden. Åtta artiklar vars titel var relevant för den föreliggande studien valdes ut i den manuella sökningen. Två av dessa exkluderades i urval två då de ej var vetenskapliga. I urval tre exkluderades fyra artiklar då de ej svarade mot studiens syfte och därmed ej var relevant. En artikel valdes ut från Vård i Norden. 3

Urval av tänkbara artiklar efter genomförd sökning Tabell 1 visar databaser, sökord, antal träffar samt urval 1, 2 och 3. Avgränsning i samtliga sökningar var: artiklar publicerade från år 1970- sökdatum, skrivna på engelska, genomgått peer review samt att sökord skulle finnas med i abstractet. Tabell 1. Sammanställning av sökresultat. Databaser Sökord PubMed ERIC CINAHL Child* AND Surgery Experience i fritext Children AND Experience and Surgery Children AND Experience and Surgery Antal Träffar Urval 1 Urval 2 Urval 3 226 5 5 0 3 1 0 0 165 19 12 3 Academi c Search Elite PubMed ERIC CINAHL Academi c Search Elite Children AND Experience and Surgery Children AND Awareness and Intra-operative Children AND Awareness and Intra-operative Children AND Awareness and Intra-operative Children AND Awareness and Intra-operative 192 6 5 2 44 8 5 4 0 0 0 0 5 2 1 1 12 3 1 1 Totalt 647 44 29 11 Det totala antal träffar var 647 och efter det tredje urvalet kvarstod 11 artiklar som bedömdes relevanta utifrån studiens syfte. Artiklarna som valdes ut var publicerade i vetenskapliga tidsskrifter. I urval 1 kvarstod 44 artiklar vars titel och abstract granskades. De artiklar vars titel och abstract svarade mot denna studies syfte gick vidare till urval 2. I urval 2 kvarstod 29 artiklar, dessa lästes i fulltext. De artiklar som ansågs vara relevanta för denna studie gick vidare till urval 3. I urval 3 kvarstod 11 artiklar som granskades, analyserades och systematiserades. Artiklarna granskades. Artiklar som ej svarade mot urvalskriterierna exkluderades Artiklarna granskades i fulltext utifrån relevans för den föreliggande studiens syfte. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara av medel eller hög kvalitet, artiklarna skulle vara från år 1970 till år 2010, artiklarna skulle ha genomgått peer review, godkänd av en etisk, kommitté, vara skrivna på engelska samt att sökorden skulle finnas med i abstractet. Artiklar som ej svarade mot urvalskriterierna exkluderades (Polit och Beck, 2008). I den manuella sökningen påträffades en artikel som var skriven på svenska och då den svarade mot den föreliggande studiens syfte inkluderades den i studien. 4

Genomgång av ändamålsenliga artiklar Artiklarna lästes igenom enskilt av båda författarna. Författarna diskuterade sedan artiklarna tillsammans för att se så att granskningen av artiklarna överensstämde för att undvika feltolkningar. Två av artiklarna var kvalitativa och 12 av artiklar var kvantitativa. Artiklarna som var publicerade mellan år 2005 till år 2009 var till antalet 12 och de övriga två artiklarna var från år 2003 och år 1989. Fyra av artiklarna var skrivna i Australien, en artikel i Sverige, fyra artiklar i USA, en artikel från Nederländerna, två i Schweiz och två artiklar var skrivna i Hong Kong. Kritisk granskning av materialet Artiklarnas kvalitet värderades med hjälp av kvalitetsmallar framtagna av Willman, Stoltz & Bahtsevani (2006). För de kvantitativa studierna användes en mall med 16 frågor och för de kvalitativa studierna användes en mall med 14 frågor. Varje ja svar gav en poäng och nej svaren gav 0 poäng enligt mallarna. Poängen i kvalitetsmallarna räknades ut enligt en procentsats som artiklarna värderades efter. Artiklarna graderades sedan utifrån en tregradig skala, hög-, medel- eller låg kvalitet (Willman et al., 2006). Artiklar som ej svarade mot studiens syfte exkluderades i urval 1 och artiklar med låg kvalitet exkluderades i urval 2. Summan av uppfyllda villkor/ Totala antalet villkor x 100 = kvalitetsvärde (%) Procentsats värderingen gjordes enligt: 80-100% Hög kvalitet 70-79 % Medel kvalitet 60-69 % Låg kvalitet De relevanta artiklarna systematiserades och analyserades Materialet granskades, diskuterades och sammanställdes av båda författarna och utifrån detta identifierades fyra områden av beskrivna erfarenheter som sedan kategoriserades. Dessa var: Barns erfarenheter av oro i samband med en operation, Preoperativa förberedelsers betydelse för barns perioperativa erfarenhet, Barns erfarenheter av intraoperativ medvetenhet samt Barns erfarenheter av drömmar under operation. Litteraturstudien genomfördes Artiklarnas resultat sammanställdes utifrån de fyra kategorier som framkom. Resultatet presenteras i löpande text samt med en inledande artikeltabell före varje rubrik. Etiska överväganden Vår etiska strävan har varit att i samband med granskningen av material som skrivits av andra inte förvanska och att ett värdeneutralt urval av vetenskapliga artiklar har gjorts. Författarna till den föreliggande studien har strävat efter att vara objektiva. Artiklar som ej haft tillstånd av en etisk kommitté exkluderades. Även om artiklarnas resultat motsagt varandra så inkluderades de i studien (Forsberg & Wengström, 2008). Strävan inom omvårdnadsforskning skall vara att följa de etiska principerna om autonomi, att göra gott, att inte skada samt rättvisa (Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden). Författarna har gemensamt granskat artiklarna för att säkerställa kvaliteten i detta arbete. 5

Resultat Studiens resultat presenteras med en inledande tabell samt i löpande text för varje kategori. Tabellerna visar sammanställning av syfte, metod och deltagare på artiklarna som använts i studien. Resultatet grundades på 14 vetenskapliga artiklar med totalt 6944 deltagare och utifrån dessa identifierades fyra olika kategorier. Dessa var: Barns erfarenheter av oro i samband med en operation, Preoperativa förberedelsers betydelse för barns perioperativa erfarenhet, Barns erfarenheter av intraoperativ medvetenhet samt Barns erfarenheter av drömmar under operation. En artikelmatris med artiklarnas författare, titel, land, år, tidsskrift, syfte, metod, deltagare, datainsamlingsmetod, dataanalys, resultat samt kvalitet presenteras i bilaga 1. Barns erfarenheter av oro i samband med en operation Tabell 2. En översikt av de artiklar som ligger till grund för resultatet av barns erfarenheter av oro i samband med en operation. Författare, år, land Li & Lam. (2003), Hong Kong. Syfte Att undersöka effekterna av oro hos barn och deras föräldrar i samband med pediatrisk dagkirurgi samt att undersöka sambandet mellan barns preoperativa oro och samarbete under anestesiinduktion och den postoperativa tiden. Metod/Deltagare Kvantitativ randomiserad studie. Enkät: The Chinese version of the State anxiety Scale for Children (CSAS-C) samt The state Trait Anxiety Inventory for Children (STAIC). Data analyserades med The cooperation Scale och The Pearsonproduct-moment correlation coefficient, Cohen. 112 barn mellan 7 till 12 år deltog i studien. Davidson et al. (2006), Australia. Kennedy & Riddle. (1989), USA. Att identifiera möjliga riskfaktorer hos en stor grupp barn som genomgår en anestesi induktion. Att undersöka om oro hos barn skiljer sig om de förbereds inför operation dagen före operation eller om de förbereds på operationsdagens morgon. Kvantitativ randomiserad prospektiv kohort-studie. Ångest vid induktion av anestesi bedömdes med hjälp av Yale-skala. (mypas), STSS, short temperament for toddlers användes för att mäta barnens temperament. Bland de potentiella riskfaktorerna som identifierats gjordes sedan en justerad regressionsanalys. Data analyserades med Chi-square analys, Wilcoxon s test samt t-test. 1224 barn i åldrarna 3 till 12 år deltog i studien Kvantitativ Kvasiexperimentell design Varje barns uppförande observerades och poängsattes med hjälp av en global humörskala. Detta upprepades fem gånger efter olika procedurer utifrån vilken grupp barnen tillhörde. Efter barnet kommit hem gjordes en uppföljning via telefon där barnens föräldrar fick svara på frågor från ett frågeformulär (posthospitalization Behavior Questionnaire). Anlova (repeated measures analysis of variance) jämfördes med Global Mood Score. Chi-square test och Tukey s jämförande test användes vid analyseringen. 26 barn mellan 3 till 6 år ingick i studien. Hälften av alla barn som förbereddes inför en anestesi induktion upplevde oro. Orsaker som förknippades med ökad oro var låg ålder, oroliga föräldrar vid induktionen, långa undersökningar och mer än fem tidigare sjukvårdstillfällen (Davidson et al., 2006). I en studie framkom det att högre oro påvisades hos barn och föräldrar då barnet fått dagkirurgisk behandling (Li & Lam, 2003). I en annan studie associerades däremot dagkirurgi med lägre oro hos barnen (Davidson et al., 2006). En ytterligare orsak som förknippades med oro hos barnen var separationen från föräldrarna (Kennedy & Riddle, 1989). Oro före operation ledde till att barnen fick svårare att klara av samarbete under och efter operation (Li & Lam, 2003). De barn som fick motta sedativ premedicinering påvisade lägre oro (Davidson et al., 2006). Tidpunkten för den kirurgiska förberedelsen till exempel om den skedde på morgonen eller eftermiddagen visade sig inte ha någon betydelse för graden av oro hos barn som skulle 6

genomgå en operation (Kennedy & Riddle, 1989). Preoperativa förberedelsers betydelse för barns perioperativa erfarenhet Tabell 3. En översikt av de artiklar som ligger till grund för resultatet av preoperativa förberedelsers betydelse för barns perioperativa erfarenhet. Författare, År, Land Lindberg & von Post. (2005), Sverige. Syfte Att beskriva vad barn med särskilda behov upplever när de vårdas enligt den perioperativa dialogen. Vad har förändrats för barn med dåliga erfarenheter av tidigare sjukvård? Vilken betydelse har kontinuiteten med anestesisjuksköterskan för barnen? Metod/ Deltagare Kvalitativ metod med semistrukturerade samtalsintervjuer. Hermeneutisk analysmetod. 25 barn mellan sex till 18 år deltog i studien. Kain et al. (2007), USA. Att undersöka effekterna av familjecentrerade preoperativa förberedelser. Kvantitativ randomiserad kontrollerad studie Barnens oro och ångest mättes med mypas. Data analyserades med chitvå analys och post hoc-test. 408 barn i åldrarna 2 till110 år deltog i studien. Li et al. (2006), Hong Kong. Att undersöka effekterna av en terapeutisk lekinsats för barn som skulle genomgå dagkirurgi. Kvantitativ randomiserad kontrollerad studie. Barnens oro mättes med hjälp av CSAS-C, the Chinese version of the state anxiety scale for children. Emotional manifestation scale (CEMS) användes för att mäta barnens känslomässiga beteende. Barnens postoperativa smärta mättes med hjälp av en visuell analog skala (VAS). Data analyserades med SPSS version 11,5 windows, t-test, chi-squared test samt SPANOVA. 203 barn i åldrarna 7-12 år deltog i studien. MacLaren & Kain. (2008), USA. Att undersöka om en enkel förberedelse innan anestesi induktionen minskade barns oro och ångest. Kvantitativ randomiserad kontrollerad studie. Instrument och checklistor som användes vid mätning av oro och samarbete hos barnen var mypas och ICC. Data analyserades med t-test och chi-square. 103 barn mellan 2 och 7 år deltog i studien. En stor orsak till stress hos barn som genomgått en operation berodde på bristande kontroll över medicinska procedurer (Li et al., 2006). Familjecentrerade förberedelseprogram gav en bättre perioperativ erfarenhet för barn (Kain et al., 2007). De barn som ingick i lekterapigrupper påvisade lägre grad av oro samt färre negativa känslomässiga beteenden (Li, Lopez & Lee, 2006; Kain et al., 2007). Dessa barn påvisade även lägre frekvens av postoperativt delirium, lägre behov av smärtlindring och dessa barn kunde skrivas ut från sjukhuset tidigare än de barn som inte fått pedagogiska förberedelser (Kain et al., 2007). Förberedelseprogrammen bestod av pedagogiska lekinsatser samt preoperativa besök på sjukhuset. Genom de pedagogiska lekinsatserna fick barnen bekanta sig med förberedelsematerial i en leklåda som bland annat innehöll en anestesimask (Kain et al., 2007). Terapeutiska lekinsatser gav barnen en möjlighet att få demonstrera medicintekniska procedurer. Detta ledde till en ökad känsla av personlig kontroll. På detta sätt gavs barnet en möjlighet att på ett aktivt och tryggt sätt få bekanta sig med miljön. För att demonstrera stressfyllda procedurer användes dockor och detta var en effektiv och pedagogisk metod för att tillhandahålla information till barnen. Genom den terapeutiska leken gavs sjuksköterskan en möjlighet att uppmuntra barnet till att uttrycka känslor över operationen (Li, Lopez & Lee, 2006). En preoperativ dialog skapade en ökad trygghet för barn som skulle genomgå en operation. Den preoperativa dialogen hjälpte barnen att få en ökad förståelse om vad som skulle komma att ske på operationsdagen, från väntrummet till anestesiinduktionen. Barnen gavs en 7

möjlighet att berätta om sina tidigare vårderfarenheter och fick en känsla av att de blev tagna på allvar. Det var viktigt att den preoperativa sjuksköterskan var densamma som den intraoperativa. Genom att få lära känna operationspersonalen innan de kom in till operation gav en känsla av ökad trygghet och tillit. Preoperativa förberedelser minskade rädslan hos barnen och medverkade till att de kände ökat mod att delta i behandlingen (Lindberg & von Post, 2005). Föräldrars medverkan i operationssalen har även visat sig öka medgörligheten hos barn (MacLaren & Kain, 2008). Barns erfarenheter av intraoperativ medvetenhet Tabell 4. En översikt av de artiklar som ligger till grund för resultatet barns erfarenhet av intraoperativ medvetenhet. Författare, År, Land Davidson et al. (2005), Australia. Syfte Att undersöka incidensen av medvetande hos barn under anestesi. Metod/ Deltagare Kvantitativ randomiserad prospektiv kohortstudie. Beteendeförändringar har utvärderats genom modifierad 27-post Vernon Post Hospitalization Behavior Questionnaire. Data analyserades med exakt binomial test. 846 barn mellan 5 till 12 år deltog i studien. Blussé van Oud- Alblas et al. (2009), Netherlands. Lopez et al. (2007), Switzerland. Malviya et al. (2009), USA. Lopez et al. (2008), Switzerland. Att undersöka händelser av intraoperativ medvetenhet hos barn. Att utvärdera förekomst och riskfaktorer för intraoperativ medvetenhet hos barn som genomgår allmän anestesi. Att undersöka medvetenhet under rutinmässig generell anestesi. Att undersöka vad intraoperativ medvetenhet har för inflytande på barn. Kvantitativ randomiserad prospektiv kohortstudie. Intervjuer med strukturerade intervjufrågor enligt Brice DD. Deskriptiv analys. 928 barn mellan 5 till 18 år deltog i studien. Kvantitativ semistrukturerad intervjustudie. Barnets preoperativa oro värderades på en 4-gradig skala. Medvetenhet mättes efter operation med ett frågeformulär samt med intervjufrågor. Data analyserades med chi-squared test, Fischer s exakta test, binär logistisk regression samt student s t-test. 410 barn i åldrarna sex till 16 år deltog i studien. Kvantitativ randomiserad semistrukturerad intervjustudie. Data analyserades med deskriptiv analys. 1784 barn i åldrarna fem till 15 år deltog i studien. Kvalitativ intervjustudie. Ett frågeformulär användes (PTSD) för att bedöma eventuella posttraumatiska stressymtom. Intraoperativa uppfattningar, barnens temperament, kognitiva strategier och föräldrarnas copingstrategier analyserades även då dessa faktorer tros ha ett samband med PTSD. 7 barn som tidigare identifierats med intraoperativ medvetenhet deltog i studien. Phelan et al. (2009), Australia. Att undersöka posttraumatiska stress symtom hos barn som har upplevt en medveten händelse. Kvantitativ prospektiv kohortstudie. En checklista användes (TSCC-A), Trauma symtom checklist. Resultatet från checklistan analyserades genom binomial exakt test. Fyra barn i åldrarna 10-14 år deltog i studien. Studier visar att medvetenhet under operation förekommer hos 0,6%-1,2 % av barnen under anestesi (Davidson et al., 2005; Blussé van Oud-Alblas et al., 2009; Lopez, Habre, Laurencon, Van der Linden & Iselin-Chaves, 2007; Malviya et al., 2009). Inga samband kunde påvisas mellan användandet av premedicinering, erfarenheten hos anestesiolog, metod av anestesimetod, användandet av nervblockad, anestesilängd eller kritiska händelser under anestesin till de som upplevt medvetenhet (Davidson et al., 2005). Ett samband framkom i en av studierna och detta var att upprepade manövrar för att skapa fri luftväg kunde associeras med intraoperativ medvetenhet. Barn som utstått detta löpte åtta gånger högre risk för medvetenhet under operation. Inget samband sågs mellan det kirurgiska ingreppet och förekomsten av intraoperativ medvetenhet (Lopez et al., 2007). Barn med intraoperativ 8

medvetenhet har efter operationen redogjort för sina upplevelser. Vissa redogörelser bekräftades av operationspersonalen. Flera av artiklarna (Blussé van Oud-Albas et al., 2009; Lopez et al., 2007; Malviya et al., 2009) beskrev detaljerade redogörelser av barnens upplevda känslor och erfarenheter under operationen. Hörsel och känsel var den vanligaste erfarenheten men vissa barn rapporterade även smärta, både mild och svår (Blussé van Oud- Albas et al., 2009; Lopez et al., 2007; Malviya et al., 2009; Davidson et al., 2005). Några barn berättade att de hört personalens röster och samtal under operationen, vissa av barnen som hörde röster kunde inte uppfatta vad personalen sa eller pratade om. Andra barn beskrev ljudet av maskiner och apparater. (Blussé van Oud-Albas et al., 2009). Erfarenheter som beskrivits som smärtsamma under den intraoperativa medvetenheten var stick från injektioner (Lopez et al., 2007; Malviya et al., 2009). En annan form av smärta som erfarits under den intraoperativa medvetenheten var från det kirurgiska ingreppet men detta var en ovanlig erfarenhet (Lopez et al., 2007; Blussé van Oud-Albas et al., 2009). Andra erfarenheter som beskrivits var från intubationen. En del av barnen rapporterade känslan av en tub som gick ner i halsen och något stort som gjorde det omöjligt att stänga munnen (Blussé van Oud-Albas et al., 2009; Lopez et al., 2007; Malviya et al., 2009). Andra erfarenheter var känslan av när kirurgen opererade. Några barn beskrev hur de kände att det nöp och drog lite men de flesta av barnen kände ingen oro i samband med detta. En del barn beskrev känslan av att vara paralyserad. De försökte röra sig och förmedla sig men var oförmögen till detta (Lopez et al., 2007). Trots barns detaljerade och skrämmande berättelser av erfarenheterna under operationen så upplevde majoriteten av barnen ingen oro under händelsen (Blussé van Oud-Albas et al., 2009; Lopez et al., 2007; Malviya et al., 2009). Ingen beteendestörning eller hög grad av ångest påvisades 30 dagar efter händelsen hos de barn som upplevde en intraoperativ erfarenhet (Davidson et al., 2005). Ett år efter händelsen hade barnen fortfarande minnen från den intraoperativa medvetenheten. Inget av barnen uppvisade negativa psykosociala symtom eller dysfunktionella beteenden och inget av barnen hade utvecklat posttraumatiskt stressyndrom (Lopez, Habre, Van der Linden & Iselin-Chaves, 2008). Uppföljningar gjordes även fyra år efter upplevd medvetenhet under anestesi. Inte heller då påvisade något barn några symtom för posttraumatisk stress eller övriga trauma relaterade symtom (Phelan, Stargatt & Davidson, 2009). 9

Barns erfarenheter av drömmar under operation Tabell 5. En översikt av de artiklar som ligger till grund för resultatet av barns erfarenheter av drömmar under operation. Författare, År, Land Syfte Metod/ Deltagare Huang et al. (2005), Australia. Malviya et al. (2009), USA. Blussé van Oud-Alblas et al. (2009), Netherlands. Att undersöka förekomsten och karaktären av beteendemässiga konsekvenser hos barn som har rapporterat drömmar under anestesin. Att undersöka händelser av medvetenhet under rutinmässig generell anestesi. Att undersöka händelser av intraoperativ medvetenhet hos barn. Kvantitativ prospektiv kohortstudie. Tre intervjutillfällen med modifierade frågor. Data analyserades med student s t-test och chisquared test. 864 barn i åldrarna 5 till 12 år deltog i studien. Kvantitativ randomiserad semistrukturerad intervjustudie. Data analyserades med deskriptiv analys. 1784 barn i åldrarna fem till 15 år deltog i studien. Kvantitativ randomiserad prospektiv kohortstudie. Intervjuer med strukturerade intervjufrågor enligt Brice DD. Deskriptiv analys. 928 barn mellan 5 till 18 år deltog i studien. Erfarenheter av drömmar under anestesin rapporterades hos 10,4%-11,2% av barnen (Huang, Davidson & Stargatt, 2005; Malviya et al., 2009). Barnen upplevde mestadels drömmarna som trevliga och de relaterades inte till deras erfarenheter av sjukhusvistelsen. Endast 1% av barnen upplevde drömmarna som negativa och 0,2% av dessa drömde om att operationen skulle misslyckas. Drömmarna ansågs ej ha några negativa postoperativa effekter och inte heller någon ökad risk för avvikande beteende. Något samband kunde ej påvisas mellan anestesipreparat och drömmar (Huang et al., 2005). Drömmar under anestesin visades vara vanligare hos barn med intraoperativ medvetenhet jämfört med de barn som inte erfarit medvetenhet under operationen (Blussé van Oud-Alblas et al., 2009; Huang et al., 2005). I Huang et al s (2005) studie framkom det att drömmar var vanligare hos de yngre barnen (5-7 år). Diskussion Syftet med denna studie var att göra en litteratursammanställning för att beskriva tidigare forskning om barns erfarenheter i samband med operation. De fyra kategorier som framkom ur det analyserade materialet var: Barns erfarenheter av oro i samband med en operation, Preoperativa förberedelsers betydelse för barns perioperativa erfarenhet, Barns erfarenheter av intraoperativ medvetenhet samt Barns erfarenheter av drömmar under operation. I resultatet framkom att barns erfarenheter från en perioperativ omvårdnad med preoperativa förberedelser och samtal lindrade barns oro inför en operation och skapade en ökad trygghet. Andra erfarenheter som framkom i resultatet var barns erfarenheter av intraoperativ medvetenhet. Hörsel, känsel och i vissa fall även smärta och oro beskrevs som erfarenheter i samband med detta. Drömmar förekom även hos cirka en tiondel av barnen som opererades. Dessa upplevdes hos de flesta som trevliga. 10

Resultatdiskussion För många barn skapar en kommande operation en känsla av oro (Davidson et al., 2006; Li & Lam, 2003). Förberedelser i form av lekterapi har visat sig vara ett bra sätt för att minska oron hos barnen (Li et al., 2006; Kain et al., 2007). Den perioperativa omvårdnaden är ett arbetssätt som ger kontinuitet och leder till en känsla av ökad trygghet hos barnet. Genom att få se ett välkänt ansikte på operationssalen som barnet känner igen från det preoperativa mötet ges barnen en känsla av minskad oro och detta hjälper barnen att skapa en positiv känsla (Lindberg & von Post, 2006). En perioperativ dialog ger barnen möjligheter att ställa frågor och att förbereda sig inför operationen (Wennström et al; 2008). Att arbeta med perioperativ dialog främjar nytänkande, samarbete samt att nya rutiner utvecklas (von Post, Frid, Kelvered & Madsen, 2005). Trots detta arbetar få avdelningar i Sverige aktivt med perioperativa dialoger. Detta kan ha orsaker som brist på drivande krafter inom arbetsledningen och personalens ovilja till förändring på grund av personalbrist (von Post et al., 2005). Det är viktigt att omvårdnaden anpassas efter barnen då de behöver mer tid och resurser än vuxna (Hedvall & Carlsten, 1999). I Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) framgår det att vården ska tillgodose barnets behov av trygghet. Den tryggheten har förutsättningar att skapas i den perioperativa omvårdnaden (Lindberg & von Post, 2005, 2006). I den perioperativa omvårdnaden ser man till patientens helhet och där ingår inte bara den medicinska vården utan även patientens grundläggande behov (Lindwall & von Post, 2009). Tveiten (2000) belyser vikten av att se barnet och dennes familj som en helhet. I Chapados et al s (2002) studie rapporterar en femtedel av föräldrarna att de känner sig oförberedda inför sitt barns operation. Preoperativa förberedelser kan därför vara av stor vikt och till stor hjälp även för anhöriga (Ellerton & Merriam, 1994). Som sjuksköterska inom omvårdnad av barn är det viktigt att vara lyhörd för barnet och ha kännedom om att barns reaktioner på sjukhus och sjukhusvistelser kan skilja sig från vuxnas (Hedvall & Carlsten, 1999). Det är också bra att vara medveten om barns reaktioner på separation från föräldrarna och att detta kan leda till en känsla av oro hos barnet (Kennedy & Riddle, 1989). Då barns medgörlighet har visat sig ökat med hjälp av föräldrars deltagande i operationssalen är det viktigt att man låter en förälder eller annan anhörig få följa med barnet till operationssalen (MacLaren och Kain, 2008). Vad som kan beaktas är dock att oroliga föräldrar vid induktionen kan ha en mindre god påverkan på barnets oro (Davidson et al., 2006), därmed inte sagt att dessa föräldrar inte ska närvara. Riktad information till föräldrarna skulle kunna vara ett sätt att minska deras oro för att de i så stor utsträckning som möjligt skulle kunna stötta sina barn vid operation. Intraoperativ medvetenhet drabbar en minoritet av alla som genomgår en operation. Studier visar att det är vanligare förekommande hos barn än hos vuxna, om inte den vuxne tillhör någon riskgrupp, då även dessa löper större risk för intraoperativ medvetenhet. (Davidson et al., 2005; Blussé van Oud-Alblas et al., 2009; Lopez et al., 2007; Malviya et al., 2009; Sebel et al., 2004). Resultatet visar inte att barn som har medvetenhet under operation känner oro eller påverkas med några långsiktiga negativa psykosociala symtom efter erfarenheten (Blussé van Oud-Albas et al., 2009; Lopez et al., 2007; Malviya., 2009; Davidson et al., 2005; Lopez et al., 2008; Phelan et al., 2009). Den enda associationen som påvisats mellan introperativa erfarenheter och påverkbara faktorer fanns i resultatet i Lopez et al s studie (2007). Där framkom att upprepade manövrar för att skapa fri luftväg kunde sammankopplas med högre risk för intraoperativ medvetenhet vilket är en kunskap som kan antas att anestesipersonal besitter. Kanske bör en diskussion föras kring detta för att genom till exempel noggranna förberedelser undvika detta. I arbetet på en operationssal är det viktigt att 11

vara medveten om att intraoperativ medvetenhet kan förekomma och därmed undvika all negativ konversation (Daves & O Connor, 2000). Som operationssjuksköterska och arbetsledare på operationssalen är det viktigt att vara professionell och bibehålla professionalitet under hela operationen även när patienten är sövd. Som arbetsledare innebär det att se till att all personal på operationssalen är medveten om detta och påminns om detta vid behov. Det kan dock innebära en svårighet att dra en gräns för vilken ljudnivå, vilka samtalsämnen och så vidare som kan accepteras inne på operationssalen då samtal och kommunikation behövs både professionellt men också för att skapa en trivsam atmosfär. Studier visar att drömmar än vanligare hos vuxna än hos barn. (Huang et al., 2005; Leslie, Skrzypek, Peach, Kurowski & Whybrow, 2007). En likhet mellan vuxna och barns drömmar är att innehållet i drömmarna oftast är behagliga och orelaterad till operationen eller sjukhusvistelsen (Huang et al., 2005; Leslie et al., 2007). Som personal inom operationssjukvård kan det vara av betydelse att ha kännedom att drömmar kan förekomma så att dessa inte automatiskt förknippas med medvetenhet under operation. Det kan också fylla en funktion att postoperativt fråga barnen om de haft drömmar för att ge dem en möjlighet att få prata om erfarenheten. Metoddiskussion En fördel med den valda modellen för litteraturstudie enligt Polit och Beck (2008) var att den gav möjlighet till en ingående genomgång av forskningsprocessens alla steg och att den gav författarna en bra vägledning i genomförandet av studien. Resultatet baseras på aktuell forskning i ämnet och inte enbart ett enskilt resultat. Nackdelen med denna metod är att tolkning av erfarenheterna gjorts två gånger, första gången i ursprungsartikeln och sedan en andra gång detta arbete. En risk för att tolkning av artiklarnas innehåll förvanskas finns i en litteraturstudie. Då 13 av de 14 inkluderade artiklarna var skrivna på engelska ökar risken för feltolkning. För att minimera den risken har artiklarna lästs igenom och granskats först enskilt av författarna och sedan har en gemensam tolkning av artiklarna diskuterats fram. En av artiklarna var skriven på svenska. Databaserna som användes i sökandet efter artiklar var inom ämnet omvårdnad, medicin, pedagogik och vårdvetenskap. Dessa ämnesområden ansågs vara relevanta utifrån studiens syfte. Möjligheten finns att sökningar i fler databaser hade kunnat ge ett större utbud av artiklar. Manuell sökning gjordes i de relevanta artiklarnas referenslistor samt i tidsskriften Vård i Norden. Med hjälp av Willman et al s (2006) kvalitetsmallar värderades artiklarnas kvalitet. Av dessa artiklar var åtta artiklar av hög kvalitet och sex artiklar av medelkvalitet. Detta påverkar resultatet i föreliggande studie och bör tas i beaktande vid tolkningen av resultatet. Både kvalitativa och kvantitativa studier ligger till grund för resultatet vilket innebär att djupare förståelse för fenomenet barns erfarenheter under operation finns återspeglat samt även kvantifierbara resultat som söker generaliserbarhet av barns erfarenhet av operation. Att artikelsökningar gjorts redan från år 1970 grundas på att sökutfallet gav få träffar, trots att ett stort antal olika sökord använts och provats. Andra sökord som provats är bland annat: Childrens coping AND surgery, Children AND surgery, Children AND emotion AND surgery, Chidren AND experience AND intraoperative. Två artiklar som var skrivna före år 2005 valdes att ta med i granskningen då dessa ansågs vara relevanta, resultatet bedöms ändå som förhållandevis aktuellt. Trots att resultatet endast utgjordes av 14 artiklar så anses studien vara av god validitet då dessa studier sammanlagt innehåller 6944 observationer. 12

Hur överförbara inkluderade artiklars resultat är till svenska förhållanden kan diskuteras. Majoriteten av artiklarna i resultatet var skrivna i länder som kan antas ha liknande förhållande som svensk sjukvård. Två artiklar var skrivna i Hong Kong och trots att ingen kunskap fanns om hur barn vårdas där i samband med operation bedömdes artiklarnas värde vara stort då deras syfte överensstämde med föreliggande studies inklusionskriterier, det var ej etiskt försvarbart att exkludera artiklarna. Då upplevelser skulle kunna skilja sig mycket för ett litet barn och ett äldre skolbarn kan det vara svårt att skilja på erfarenheter och behov i samband med en operation. I föreliggande studie har ingen begränsning gjorts avseende ålder på barn. En litteraturöversikt med indelning av olika åldrar och barns erfarenheter av operation skulle kunna bidra med ytterligare kunskap. Inom sjukvård tillkommer ny forskning och nya rön ständigt. Som operationssjuksköterska är det viktigt att uppdatera sina kunskaper och ta till sig av ny forskning och kunskap. I socialstyrelsens kompetensbeskrivning för sjuksköterskor står det att forskning, utveckling och utbildning ingår i arbetsområdet. i sjuksköterskearbetet ingår även att söka, analysera och kritiskt granska relevant litteratur/information samt att medverkan i forskningsarbete. Detta anser författarna till föreliggande studie vara av stor vikt för utveckling inom operationssjukvård och yrkesprofessionen. Förslag till fortsatt forskning Då det finns begränsad forskning om barns erfarenheter i samband med en operation skulle vidare forskning vara av intresse för att ytterligare beskriva barnens behov, vilket är av vikt för all personal som vårdar barn i samband med operation. Då många studier var av kvantitativ karaktär skulle en intervjustudie med barn kunna belysa ett bredare spektra av fenomenet och ge en djupare förståelse av barns erfarenheter i samband med en operation. Forskning om hur personalen uppfattar omhändertagande av barn i samband med en operation skulle kunna bidra med ytterligare kunskap från ett personalperspektiv. För att få kunskap om olika åldersgruppers behov bör forskning även göras på barn i olika åldrar. Konklusion Resultatet i denna studie visar att preoperativa förberedelser har positiva effekter på barns erfarenhet i samband med en operation. Genom den preoperativa dialogen och pedagogiska förberedelser skapas en ökad trygghet och tillit för barnen. Medvetenhet under operationen förekommer hos 0,6-1,2% av barnen. Känsel och hörsel är de vanligaste förekommande erfarenheterna, men även smärta förekommer. Det är därför av stor vikt att minska negativa samtal under en pågående operation. Inga samband mellan anestesimetod, användandet av nervblockad, anestesilängd, erfarenhet hos anestesiolog eller användande av premedicinering har påvisat något samband med intraoperativ medvetenhet. Däremot påvisades det i en av studierna att upprepade manövrar för att skapa fri luftväg kunde associeras med intraoperativ medvetenhet. En annan förekommande erfarenhet hos barn under anestesi som påvisats i resultatet är drömmar och förekommer hos 10,4-11,2% av barnen. Dessa upplevs mestadels som trevliga och relateras inte till barnens erfarenheter av sjukhusvistelsen. 13

Referenslista Ball, W.J. & Bindler, C.R. (2003). Pediatric nursing. caring for children ( 3rd ed). New Jersey: Pearson Education. Blussé van Oud-Alblas, H.J., van Dijk, M., Liu, C., Tibboel, D., Klein, J. & Weber, F. (2009). Intraoperative awareness during paediatric anaesthesia. British Journal of Anaesthesia, 102(1), 104-110. Chapados, C., Pineault, R., Tourigny, J. & Vandal, S. (2002). Perceptions of parents participitation in the care of their child undergoing day surgery: pilot study. Issues in Comprehensive Pediatric Nursing, 25(1), 59-70. Daves, S.M. & O`Connor, M. (2000). Minimizing intraoperative recall. Current Opinion in Anaesthesiology, 13(3), 359-364. Davidson, A.J., Huang, G.H., Czarnecki, C., Gibson, M.A., Stewart, S.A., Jämsén, K. & Stargatt, R. (2005). Awarenesss during anasthesia in children: a prospective cohort study. Anasthesia & Analgesia, 100(3), 653-661. Davidson, A.J., Shrivastava, P.P., Jamsen, K., Huang, G.H., Czarnecki, C., Gibson, M.A., Stewart, S.A. & Stargatt, R. (2006). Risk factors for anxiety at induction of anasthesia in Children: a prospective cohort study. Paediatric Anaesthesia, 16(9), 919-927. Ellerton, M.L. & Merriam, C. (1994). Preparing children and families phsychologically for day surgery: an evaluation. Journal of Advanced Nursing, 19(6), 1057-1062. Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden. Hämtat 13 januari, 2011, från http://www.sykepleien.no/ikbviewer/content/337889/ssns%20etiske%20retningslinjer. pdf Fn:s konvention om barnets rättigheter. Hämtat 22 november, 2010, från http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/020521/a2fe55424340e 999aed047eb281537d7/fn_891120.pdf Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier (2 uppl). Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. Hallström, I. (2003). Barn- och ungdomssjukvård. Stockholm. Hallström, I. & Lindberg T. (2009). Pediatrisk omvårdnad (1 uppl). Stockholm: Liber. Hedvall, G. & Carlsten, C. (1999). Vardagspediatrik (3 uppl). Lund: Studentlitteratur. Huang, G.H., Davidson, A.J. & Stargatt, R. (2005). Dreaming during anaesthesia in children: incidence, nature and associations. Anaesthesia, 60(9), 854-861. Kain, Z.N., Caldwell-Andrews, A.A., Mayes, L.C., Weinberg, M.E., Wang, S-M., MacLaren, J.E. & Blount, R.L. (2007). Family-centered preparation for surgery improves perioperative outcomes in children: a randomized controlled trial. Anesthesiology, 106(1), 65-74. Kennedy, C.M. & Riddle, I.I. (1989). The influence of the timing of preparation on the anxiety of preeschool children experiencing surgery. Maternal-Child Nursing Journal, 18(2), 117-132. Leslie, K., Skrzypek, H., Paech, M.J., Kurowski, I. & Whybrow, T. (2007). Dreaming during anesthesia and anesthetic depth in elective surgery patients: a prospective cohort study. Anesthesiology, 106(1), 33-42. Li, H.C. & Lam, H.Y. (2003). Paediatric day surgery: impact on Hong Kong Chinese children and their parents. Journal of Clinical Nursing, 12(6), 882-887. Li, H.C., Lopez, V. & Lee, T.L. (2006). Psychoeducational preparation of children for surgery: The importance of parental involvement. Patient Education and Counseling, 65(1), 34-41. Lindberg, S. & von Post, I. (2005). Den perioperativa dialogen ur barn med särskilda behovs 14

perspektiv. Vård i Norden, 25(2), 48-52. Lindberg, S. & von Post, I. (2006). From fear to confidence: Children with a fear of general anaesthesia and the perioperative dialogue for dental treatment. Journal of Advanced Perioperative Care. 2(4), 143-151. Lindberg, T. & Grandelius, B. (2004). Barnläkarbok. Ditt barn. Hälsa, Utveckling, Sjukdomar, Olycksfall. Falun: Bonniers förlag. Lindwall, L. & von Post, I. (2009). Perioperativ vård (2 uppl). Att förena teori och praxis. Lund: Studentlitteratur. Lopez, U., Habre, W., Laurencon, M., Haller, G., Van der Linden, M. & Iselin-Chaves I.A. (2007). Intra-operative awareness in children: the value of an interview adapted to their cognitive abilities. Anaesthesia, 62(8), 778-789. Lopez, U., Habre, W., Van der Linden, M. & Iselin-Chaves, I.A. (2008). Intra-operative awareness in children and post-traumatic stress disorder. Anaesthesia, 63(5), 474-481. MacLaren, J.E. & Kain, Z.N. (2008). Development of a brief behavioral intervention for children s anxiety at anesthesia induction. Children s Health Care, 37(3), 196-209. Malviya, S., Galinkin, J. L., Bannister, C.F., Burke, C., Zuk, J., Popenhagen, M., Brown, S. & Voepel-Lewis, T. (2009). The incidence of intraoperative awareness in children: childhood awareness and recall evaluation. Anesthesia and Analgesia, 109(5), 1421-1427. Phelan, L., Stargatt, R. & Davidson, A.J. (2009). Long-term posttraumatic effects of intraoperative awareness in children. Paediatric Anaesthesia, 19(12), 1152-1156. Polit, D.F. & Beck, C.T. (2008). Nursing Research. Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 8 th ed. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott William & Wilkins. Rothrock, J.C. (2011). Alexander s Care of the Patient in Surgery. 14 th ed. St Louis, Missouri: Mosby Inc. Sandberg, N.O. & Elander, G. (2002). Pediatrik (4 uppl). Stockholm: Liber. Sebel, P.S., Bowdle, T.A., Ghoneim, M.M., Rampil, I.J., Padilla, R.E., Gan, T.J. & Domino, K.B. (2004). The incidence of awareness during anesthesia: a multicenter United States study. Anesthesia and Analgesia, 99(3), 833-839. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 17 februari, 2011, från http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/198220763.htm Smith, L. & Callery, P. (2004). Children s accounts of their preoperative information needs. Journal of Clinical Nursing, 14(2), 230-238. Socialstyrelsen. Hämtat 21 januari, 2011, från http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas SOSFS 2005-105-1. Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 24 februari, 2011, från http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105- 1_20051052.pdf Svensk barnkirurgisk förening. Hämtat 26 oktober, 2010, från http://www.slf.se/foreningarnas-startsidor/specialitetsforening/barnkirurgiskforening/presentation-av-specialiteten-barnkirurgi/ Tveiten, S. (2000). Omvårdnad i barnsjukvården. Lund: Studentlitteratur. Wennström, B., Hallberg, L. & Bergh, I. (2008). Use of perioperative dialouges with children undergoing day surgery. Journal of Advanced Nursing, 62(1), 96-106. Willman, A., Stoltz, P. & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad- en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur. von Post, I., Frid, I., Kelvered, M. & Madsen-Rihlert, C. (2005). Den perioperativa dialogen - möjligheter och hinder för nya vanor i praxis. Vård i Norden, 25(4), 37-42. 15

Artikelmatris Bilaga 1 Författare Titel Land År Tidsskrift Blussé van Oud- Alblas H.J, van Dijk M, Liu C, Tibboel D, Klein J & Weber F. Intraoperative awareness during paediatric anaesthesia Netherlands, 2009. British journal of anaesthesia 102(1), 104-110. Davidson A.J, Huang G.H, Czarnecki C, Gibson M.A, Stewart S.A, Jämsén K & Stargatt R. Awarenesss during anasthesia in children: a prospective cohort study Syfte Att undersöka händelser av intraoperativ medvetenhet hos barn. Att undersöka incidensen av medvetande hos barn under anestesi. Metod/ deltagare/ Datainsamlingsmetod/ dataanalys Kvantitativ randomiserad prospektiv kohortstudie 928 barn mellan fem till 18 år deltog i studien. Intervjuer med strukturerade intervjufrågor enligt Brice DD. Deskriptiv analys. Kvantitativ randomiserad prospektiv kohortstudie. 846 barn mellan fem till 12 år deltog i studien. Beteendeförändringar har utvärderats genom modifierad 27-post Vernon Post Hospitalization Behavior Questionnaire. Data analyserades med exakt binomial test. Resultat 26 fall av misstänkta fall av interaoperativ medvetenhet genererades av intervjuerna. Sex fall bedömdes vara sant medvetande. Förnimmelser var hörsel-, sinnesintryck samt smärta, ångest och förlamning. Slutsatsen var att förekomsten av medvetenhet hos barn förefaller vara högre än hos vuxna. 28 av barnen i undersökningen hade misstänkt medvetenhet. Fyra av dessa klassades som sann medvetenhet. Forskarna upptäckte ingen grad av hög ångest eller beteendestörning hos någon av dessa barn. Kvalite t Hög Hög Australia, 2005. Anasthesia & Analgesia 100, 653-661. Davidson A.J, Shrivastava P.P, Jamsen K, Huang G.H, Czarnecki C, Gibson M.A, Stewart S.A & Stargatt R. Risk factors for anxiety at induction of anasthesia in Children: a prospective cohort study Australia, 2006. Paediatric Anaesthesia 16, 919-927. Att identifiera möjliga riskfaktorer hos en stor grupp barn som ska genomgå en anestesi induktion. Kvantitativ randomiserad prospektiv kohortstudie. 1224 barn i åldrarna tre till 12 år deltog studien. Ångest vid induktion av anestesi bedömdes med hjälp av Yale-skala. (mypas), STSS, short temperament for toddlers användes för att mäta barnens temperament. Bland de potentiella riskfaktorerna som identifierats gjordes sedan en justerad regressionsanalys. Data analyserades med Chi-square analys, Wilcoxon s test samt t-test. Förekomsten av en hög nivå av oro i studien var 50,2%. Låg ålder, oroliga föräldrar, tidigare problem med beteende problem på hälsovårdsbesök, längre undersökningar och mer än fem tidigare sjukvårdstillfällen var en tydlig komponent som var förknippad med högre oro. Dagkirurgi var associerad med lägre oro. Sedativ premedicinering var även associerad med lägre oro. Medel