Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en



Relevanta dokument
Stöd till barn i sorg

När mamma eller pappa dör

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. Små Hopp i Boden

Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention

Vi kan vara med om många tragedier och svåra händelser men om vi förlorar vårt hopp så är det den riktiga förlusten.

Anhörigstöd - Efterlevande barn

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Barn som är närstående

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Patientföreningar och stödorganisationer

Till dig som förlorat di barn

Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

KRISPLAN. Vitsippans förskola

att lämna svåra besked

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

När någon i familjen fått cancer

Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig

Se till mig som liten är

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Bilaga till Omsorgsgruppens handlingsplan för Högsby kommuns skolor och förskolor vid olycka/dödsfall/kris

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

När någon i familjen fått cancer

"Nånting Saknas" Hur ungdomar som förlorat en förälder i cancer hittar stöd. Doris Nilsson Johan Näslund

Till dig som drabbats av skogsbränder 2018

Michael Westerlund Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet Stockholm

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Med utgångspunkt i barnkonventionen

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Närstående i palliativ vård

När någon i familjen har dött - information till barn, unga och vuxna.

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Stöd till dig som är anhörig

Att ta avsked - handledning

KRISHANTERINGSPLAN FÖR OXELÖ FÖRSKOLA

Målgrupp. Barn 7-18 år men en. Förälder/vårdnadshavare/ bor varaktigt, som har en

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Syskons sorg. den tysta sorgen

Barn som närstående/anhöriga

Anhörigstödet anordnar kostnadsfria cirklar under 2016 för dig som vårdar eller stödjer någon som inte själv klarar sin vardag.

Det finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Anhörigstöd - Efterlevande vuxna

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

Den missförstådda sorgen

Se till mig som liten är

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Sorgbehandlingsgruppen

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

FAKTA OM SJÄLVMORD I SVERIGE

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Stöd för barn och unga i sorg - grundläggande utbildning i att bemöta barn och

Syskonrelationen Sårbarhet och motståndskraft. Barn vet saker som vuxna inte vet och barn vet ofta annat än vuxna tror

Anna Sundberg Kunskapsökning Hösten 1995 Dagfolkhögskolan Trollhättan

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

God palliativ vård state of the art

BARN SOM NÄRSTÅENDE SFPMs vårmöte Helsingsborg 14 mars 2013

Handlingsplan för krissituation

krisplan ( del 2/2 )

Föräldragrupper på Mini Maria Göteborg

Riktlinjer vid olyckor, allvarliga tillbud eller dödsfall på arbetsplatsen.

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Problemformulering och frågor

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Kan man bli sjuk av ord?

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

Jenni Niska och Elisabet Olofsson

Barn som är närstående

VÄGLEDNING VID DÖDSFALL

till dig som varit med om en allvarlig händelse

KRISPLAN FÖR ISNÄS SKOLA

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING

Att möta den döendes existentiella behov

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

# $"%%% # ( "%% (, & ).. / %,"

Avdelning för specialiserad hemsjukvård (ASH)

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Transkript:

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst obunden.

Vad gör Randiga Huset? Stödjer barn, unga och vuxna som drabbats av dödsfall eller kommer att drabbas Informerar om sorg Utbildar och utvecklar ledare för stödgrupper och mötesplatser Informerar om och initierar forskning på området

Har regelbunden kontakt och samverkan med en rad nationella organisationer och myndigheter, Socialstyrelsen, SKL, Nationellt kompetenscentrum Anhöriga och SAMS Har ett nät av psykologer och psykoterapeuter knutna till vår verksamhet

Arbetar på ett lokalt, regionalt och internationellt plan med stöd, information och utbildning för bättre bemötande och en attitydförändring till sorg genom mötesplatser, stödgrupper, kontaktpersoner och utbildning Bidrar med kunskap om sorg som en samhällsoch folkhälsofråga Påverkar/samverkar med kommuner och landsting för att stödet till efterlevande ska bli bättre

I Sverige dör ca 90 000 människor varje år. Ca 13 000 är personer under 65 år Varje år förlorar ca 5 300 barn och unga under 21 år en förälder i dödsfall Ca 600 barn förlorar ett syskon varje år Självmord är den vanligaste dödsorsaken hos unga mellan 15 och 24 år

När pappa dog försvann mamma in i sig själv och vi fanns inte längre för henne. Hon var som en zombie och när hon tittade på oss fanns det ingenting i hennes blick. Den var helt tom, som om hon tittade inåt. Alltså, hon sa ingenting om det sedan, försökte inte ens förklara varför hon blev sån, och vad som hände inom henne. Hon bara bad om ursäkt, bad oss om förlåtelse som hon sa, undrade om vi nånsin kunde förlåta att hon glömde bort oss i sin sorg. Men hon försvann in i sig själv för att kunna möta pappa där nånstans, i en annan verklighet. Så bestämde hon sig för att komma tillbaks till oss, för vi var levande och behövde henne. Ur boken Döden finns liksom av Marie Chantal long

Statistik Var tredje timme är det ett barn i Sverige som förlorar en förälder i dödsfall!

Randiga Husets bakgrund Stödgrupper för vuxna sedan 1998 Vuxnas oro: När och hur sörjer mitt barn barn Rädda Barnens Barn i sorg grupper Egna erfarenheter av familjer i sorg Arvsfondsprojekt Familj i sorg 2006-2009, med stödgrupper. Ca 100 barn i olika åldrar

Samvaro

Gruppernas sammansättning i projektet 5-6-åringar 7-10-åringar 11-12-åringar 13-17-åringar 18-21-åringar 21-25-åringar Föräldrar i grupp för sig samtidigt

Grupper idag 5-8 år 8-12 år Tonåringar Unga vuxna Föräldrar till barn och unga i sorg Andra närstående

Ledarna Utbildade vid Rädda Barnen och Ersta Sköndals högskola Karolinska Institutet Ericastiftelsen, Föräldraarbete/föräldraterapi Child Bereavement England Winston s Wish, England Egna erfarenheter Socionomer, psykolog, terapeut, lekterapeut, jurist

Grupperna 5-7 barn eller ungdomar i varje grupp Syskon i olika grupper Föräldern alltid med i egen grupp Träffas två terminer, varannan vecka Särskilda träffar för föräldrar Särskilda mötet med varje familj Drygt 100 barn och ungdomar

Förberedelser inför en ny grupp Anmälan från enskilda, terapeuter, kuratorer vid sjukhem, sjukhus, ASIH och andra som kände till projektet Inledande intervju med varje familj innan grupp Två ledare vid intervjun Gruppdeltagarna Känner till var gruppen ska hålla till Möjlighet att ställa egna frågor Har träffat någon av ledarna Ledarna får livsberättelsen

5 målsättningar Möjlighet att dela erfarenheten med andra i liknande situation Öka kommunikationen i familjen mellan förälder och barn Stöd och information för att hjälpa familjen Ge möjlighet att förstå sorg Ge möjlighet att komma ihåg tiden innan dödsfallet, få tillbaka de goda minnena

Tryggheten i gruppen Det som sägs i gruppen stannar i gruppen Sluten grupp, inga utomstående (ev. inbjudna föredragshållare) Rätt att stå över om man inte vill prata Ge ord till egna upplevelser Rättvis fördelning av deltagarnas tid Alla känslor är okej

Vad får familjen? En trygg stund tillsammans med andra i liknande situation Barnens sorg synliggörs för föräldern Tid att berätta Någon som lyssnar aktivt Tid att minnas och reflektera Ökad kunskap och ökad motivation till förändrade levnadsvanor Möjlighet till återbesök och gruppaktiviteter

Teman Tiden innan dödsfallet, hur såg den egna familjen ut, kontaktnätet Kring dödsfallet, vad hände, när och hur Efter dödsfallet, begravningen, egna tankar, Familjen och andra viktiga personer, reaktioner Goda minnen Hjälp att få en hel bild av den döde föräldern

Våra frågeställningar Hur kan vi på bästa sätt hjälpa barn och ungdomar i sorg? Kom ihåg! Sorgen tar sig olika uttryckt för barn i olika åldrar den återkommer under hela uppväxten Ta hänsyn till barnens förmåga att reagera på och bearbeta sorgen, sorgens väg är helt individuell Sprida information om sorg och sorgereaktioner över tid, lyssna, stödja och ge råd Behålla alla trygghetsfaktorer som kamrater, hem, skola Hjälp utifrån för att få balans i tillvaron, skapa en förstående skola

Hur kan man på ett bra sätt förstärka kvarvarande föräldern i föräldrarollen gentemot barnens behov? Lära föräldern hur barn och ungdomar sörjer Öppna upp samtalet mellan förälder och barn/ungdom Ge föräldern verktyg för att kunna hantera och lindra barnets ångest och skuldkänslor Göra föräldern medveten om att barn och ungdomar har sämre förmåga än vuxna att tolerera psykisk smärta och vill vara som andra Uppmärksamma att barnen lever med rädslan att även den andra föräldern ska dö

Kan man som förälder att bearbeta sin sorg och samtidigt se och ta hand om barnets sorg? Samtal och rådgivning till föräldern om hur man kan tillgodose barnets behov vid sorg skapar möjlighet även för den vuxne att sörja på ett konstruktivt sätt. Förälderns och barns eller ungdomars sorgeprocess löper parallellt. Föräldern behöver stöd. För att barn och ungdomar ska känna trygghet måste man hjälpa föräldern att våga se både sina egna och barnens behov i sorgen.

Kan sorgearbetet starta i stödgrupp tillsammans med andra familjer i sorg? Att delta i stödgrupp tillsammans erbjuder en mötesplats - man möter andra som varit med om en liknande händelse. Trygghet och samhörighet som skapas i gruppen öppnar oftast för samtal med andra. Sårbarheten minskar - leder till att minskade negativa psykiska och fysiska symptom. Möjlighet för frågor från både barn och förälder Tillsammans får familjen bättre möjligheter att se, erkänna och dela förlust och sorg. Man kan tryggt prata om vad som hänt och hur man mår.

Viktigaste resultaten Alla fick god information om hur man påverkas av sorg Lättare att prata om hur det blivit i familjen. Lättare att tala om döden, den döde, sorgen och saknaden Man kunde fråga och få svar! Vi vet vart vi kan vända oss nu. Vi hittade stora skillnader i rutiner i familjen efter ett dödsfall -beroende av hur dödsfallet gått till: Vid lång sjukdomstid fungerade basrutiner, exempelvis sömn, mat och skola dåligt efteråt. Vid olycksfall eller annat plötsligt dödsfall är basrutiner ofta det enda som finns kvar. Suicid medför ofta långvarig stark känsla av stor otillräcklighet, skam och skuld

Var finns Randiga Huset idag? Befintligt Randiga Huset, Stockholms län, Gävle, Samarbete med Anhörigcentrum, Ung Hälsa och Vuxenskolan Uppsala, Samarbete med Anhörigcentrum och Vuxenskolan Under uppbyggnad Randiga Huset Göteborg Randiga Huset Örebro Randiga Huset Sundsvall

Var tredje timme dör en förälder till ett barn under 18 år i Sverige