Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar
Harpest (tularemi)
Zoonos Sjukdom som kan spridas mellan olika djurslag Människa annat djur Exempel: Tularemi Salmonellos Listerios Toxoplasmos
Tularemi - harpest Francisella tularensis Smittkällor och riskfaktorer Vilda djur Reservoar Diagnostik
Fransicella tularensis
Francisella tularensis Gramnegativ bakterie Förökar sig intracellulärt Cellen dör bakterien invaderar nya celler
Francisella tularensis Typ A (F. tularensis ssp tularensis) Typ B (F. tularensis ssp holarctica) Källa: Larsson P et al, 2009. PLoS Pathog 5, e1000472.
Lägre virulens (mindre aggressiv) Mildare sjukdom Källa: Larsson P et al, 2009. PLoS Pathog 5, e1000472.
Högre virulens (mer aggressiv) Allvarligare symptom Källa: Larsson P et al, 2009. PLoS Pathog 5, e1000472.
Typ A Typ B Typ B Källa: Ellis J et al, Tularemia, Clin Microbiol Rev, 2002.
Smittkällor och riskfaktorer
Smittkällor - sjukdomsuttryck Myggor (och fästingar)
Smittkällor - sjukdomsuttryck Myggor (och fästingar) Direktkontakt kroppsvätskor
Smittkällor - sjukdomsuttryck Myggor (och fästingar) Direktkontakt kroppsvätskor Sår Regionala lymfknutor
Harpest påvisad i Uppsala län -SVA önskar därför fåin harar för undersökning SVA har påvisat harpest påen hare skjuten i Uppsalatrakten. Haren kom in till SVA efter att mannen som skjutit och hanterat den insjuknat i harpest. SVA kunde fastställa att haren var smittkällan. Haren var i god kondition och jägaren hade inte uppfattat den som sjuk.
Harpest påvisad i Uppsala län - SVA önskar därför få in harar för undersökning SVA har påvisat harpest på en hare skjuten i Uppsalatrakten. Haren kom in till SVA efter att mannen som skjutit och hanterat den insjuknat i harpest. SVA kunde fastställa att haren var smittkällan. Haren var i god kondition och jägaren hade inte uppfattat den som sjuk.
Smittkällor - sjukdomsuttryck Inandning av smittat damm
Smittkällor - sjukdomsuttryck Inandning av smittat damm Lunginflammation
Smittkällor - sjukdomsuttryck Inandning av smittat damm Lunginflammation 1960-talet Bönder Hö infekterat av smittade sorkar Totalt 2700 fall 1967
Smittkällor - sjukdomsuttryck Intag av smittat vatten
Smittkällor - sjukdomsuttryck Intag av smittat vatten Svalginfektion
Smittkällor - sjukdomsuttryck Intag av smittat vatten
Smittkällor - sjukdomsuttryck Intag av smittat vatten Centrala Norge 1 jan 25 mars 2011 39 människor
Smittkällor - sjukdomsuttryck Intag av smittat vatten Centrala Norge 1 jan 25 mars 2011 39 människor Orsak?
Smittkällor - sjukdomsuttryck Intag av smittat vatten Enskilda brunnar Snösmältning i januari Kontaminering döda gnagare träck från gnagare
Smittkällor Myggor (och fästingar) Direktkontakt kroppsvätskor Inandning av smittat damm Intag av smittat vatten
Smittkällor Vanligast Myggor Direktkontakt kroppsvätskor Inandning av smittat damm Intag av smittat vatten
Riskfaktorer Myggbett Ha katt Lantbruksarbete Vistas i skogar Källa: Eliasson H et al The 2000 tularemia outbreak, EID, Sept 2002.
Massor av djurslag kan infekteras Känsligheten varierar
Vilda djur Tamdjur Skogsharar Fältharar Smågnagare Ekorrar Bäver Hund Katt Kanin Människa
Vilda djur Tamdjur Skogsharar Fältharar Smågnagare Ekorrar Bäver blir de sjuka? Hund Katt Kanin Känslighet: Låg Människa
Vilda djur Tamdjur Skogsharar Fältharar Smågnagare Ekorrar Bäver blir de sjuka? Hund Katt Kanin Känslighet: Låg Intermediär Människa
Vilda djur Tamdjur Skogsharar Fältharar Smågnagare Ekorrar Bäver blir de sjuka? Hund Katt Kanin Känslighet: Låg Intermediär Hög Människa
Vilda djur
Vilda djur
187 fall 464 fall
Antal tularemifall hos harar 2000-2010 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Skogs/fälthare Antal obd harar % Tularemi 14 1 5 11 2 6 4 2 11 0 3 77 47 35 72 60 37 43 33 40 29 21 18 2 14 15 3 16 9 6 28 0 14 Antal obducerade harar 2000-2010: 494 59 tularemifall 2000-2010: 12 %
Antal tularemifall hos människa År 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Anta l fall 27 160 698 233 246 241 174 382 244 484 34 Källa: SMI
Antal fall hos vilda djur? Material Djur som hittas döda (mest harar) Ingen aktiv övervakning Vi vet inte hur många som har tularemi eller den geografiska utbredningen.
Patologi hos harar Akut systemisk sjukdom Lever
Patologi hos harar Akut systemisk sjukdom Vanligaste organen: Lever Mjälte Benmärg (Lunga) Lever
Patologi hos harar Akut systemisk sjukdom Vanligaste organen: Lever Mjälte Benmärg (Lunga) Fynd: Inga Förstorade organ Nekroser (celldöd) Lever
Lever
Karaktäristika för tularemi i Sverige Akut förlopp med snabb död Inflammation hinner inte uppkomma Likartade fynd på harar, ekorrar och smågnagare
Karaktäristika för tularemi i Ungern Kroniskt förlopp
Karaktäristika för tularemi i Ungern Kroniskt förlopp Inflammation Njure Källa: Gyuranecz M, Vet Pathol, May 2010
Karaktäristika för tularemi i Ungern Kroniskt förlopp Inflammation Njure Källa: Gyuranecz M, Vet Pathol, May 2010 Endast harar undersökta
Orsaker till skillnaderna? I Sverige undersöks självdöda harar I Ungern undersöks skjutna harar
Orsaker till skillnaderna? I Sverige undersöks självdöda harar I Ungern undersöks skjutna harar Har vi kroniskt infekterade harar i Sverige också?
Orsaker till skillnaderna? Skillnader i bakteriestammars virulens? Skillnader i hararnas immunförsvar?
Reservoar
Reservoar? Var finns bakterien mellan utbrotten?
Reservoar? Var finns bakterien mellan utbrotten? Bärare? I så fall behövs kroniskt infekterade individer som ej dör akut.
Reservoar? Var finns bakterien mellan utbrotten? Bärare? I så fall behövs kroniskt infekterade individer som ej dör akut. I omgivningsmiljön?
Reservoar i vattenmiljö F. tularensis typ B
Reservoar i vattenmiljö F. tularensis typ B Akvatiska protozoer
Reservoar i vattenmiljö F. tularensis typ B Akvatiska protozoer Mygglarver
Reservoar i vattenmiljö F. tularensis typ B Akvatiska protozoer Mygglarver Vuxen mygga
Reservoar i vattenmiljö F. tularensis typ B Akvatiska protozoer Mygglarver Vuxen mygga Infektion av lämpligt djur
Diagnostik
Diagnostik Indirekt immunofluorescens Immunohistokemi PCR Bakteriologisk odling
Diagnostik Indirekt immunofluorescens Immunohistokemi PCR Bakteriologisk odling
Diagnostik Indirekt immunofluorescens Immunohistokemi PCR Bakteriologisk odling
Diagnostik Indirekt immunofluorescens Immunohistokemi PCR Bakteriologisk odling
Rävens dvärgbandmask
Dvärgbandmask Ecchinococcus multilocularis Rävens dvärgbandmask Huvudvärd: Hunddjur, (katt) Mellanvärd: Smågnagare
Dvärgbandmask Ecchinococcus multilocularis Rävens dvärgbandmask Huvudvärd: Hunddjur, (katt) Mellanvärd: Smågnagare Ecchinococcus granulosus Hundens dvärgbandmask Huvudvärd: Hunddjur Mellanvärd: Tama och vilda idisslare, hästar
Dvärgbandmask Ecchinococcus multilocularis Rävens dvärgbandmask Huvudvärd: Hunddjur, (katt) Mellanvärd: Smågnagare Ecchinococcus granulosus Hundens dvärgbandmask Huvudvärd: Hunddjur Mellanvärd: Tama och vilda idisslare, hästar
1,5-4,5 mm lång 4-5 segment 1-2 av dem producerar ägg 2-300 ägg per segment Räv 2 månader 500 000 ägg
Äggen motståndskraftiga Överlever >1 år i fuktig miljö Avdödning av ägg: -80 o C i 4 dagar Upphettning till 60-80 o C Uttorkning
Illustration: Helena Johansson
Sork (mellanvärd) med stora mängder cystor i levern.
Insamlade rävar t.o.m. 27 april 2011
Undersökningar Rävar: >3000 st Två positiva i Lane-Ryr En positiv i Katrineholm Hundträck: 110 hundar Rävträck Smågagare fångas under april
Möjliga smittvägar Ägg i hundens päls För att smittas måste hunden ha ätit smittad smågnagare Vistelse i skog Förorenat vatten
Men.. Smittrycket bedöms vara lågt
Många inblandade Socialstyrelsen Jordbruksverket Smittskyddsinstitutet SVA Livsmedelsverket Naturvårdverket Arbetsmiljöverket
Tack för mig! Foto: Roland Mattsson