Bilaga A Traumaintervju



Relevanta dokument
För dig som varit med om skrämmande upplevelser

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Till föräldrar och viktiga vuxna:

KONTROLLISTA FÖR LIVSHÄNDELSER - 5 INTERVJU [LEC-5]

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Barn och ungas utsatthet för våld

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Seeking Safety. Bakgrund. Introduktion till behandlingsprogrammet. Seeking Safety på Behandlingsgruppen i Göteborg. Vad säger deltagarna?

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Cecilia Pettersson, PTP-psykolog

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

Illustrationer av Hanna Stenman

RISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET.

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

Kris och Trauma hos barn och unga

Trauma och Prostitution

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? Olika typer av självskadande

Kan man bli sjuk av ord?

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

A) I den första kolumnen (dvs., Hände detta dig?), ange ifall du har varit med om var och en av de 29 upplevelserna genom att ringa in JA eller NEJ.

Att förstå posttraumatisk stress

SMART Utbildningscentrum

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Göteborg Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

Individuell plan LSS

Killen i baren - okodad

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING

Alna. Dilemma Alna modell

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

Kan man bli sjuk av ord?

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

DÅ BARN I KRIS BLIR FAMILJEHEM I KRIS - behov av krishjälp under familjehemsplaceringen

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

fakta om alkohol och hälsa

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Samtal 2: Alex (Okodat) Målbeteende: Undvika ofrivilligt faderskap och sexuell smitta.

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

EU KIDS ONLINE II Frågeformulär för föräldrarna 31/03/2010

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.

Konfidentiellt frågeformulär 2014

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Ta ut din riktning inom viktiga livsområden

På Stockholmspolisens hatbrottssida se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Antagen av Socialnämnden , 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

European Family Empowerment. Enkät till förälder/vårdnadshavare

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

En samling övningar för att komma igång med samtal

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Hur hanterar du besvikelser gentemot din familj?

BAKGRUNDSFRÅGOR. I. När är du född, år och månad?

vad ska jag säga till mitt barn?

Våld i nära relationer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Levnadshistoria och nuvarande problem

Hur mycket har du besvärats av:

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Att arbeta med suicidnära patienter

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Definition av våld och utsatthet

Transkript:

Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord, och att denna bedömning bekräftade att klienten har varit med om minst ett kriterium A-trauma enligt DSM-IV samt att klienten lider av PTSD eller signifikanta symtom på PTSD, samt att terapeuten har granskat denna information. Ålder: Utbildningsnivå: Födelsedatum: Civilstånd: Personer i hushållet: Yrke: Nuvarande anställning: Psykiatriska diagnoser eller sjukdomar (enligt den inledande bedömningen före sessionen, uppdatera vid behov): Andra pågående behandlingar (enligt den inledande bedömningen eller fråga vid behov):

SÄG TILL KLIENTEN: Jag kommer att ställa några frågor till dig om traumat och hur du har känt dig sedan det hände. Det kommer kanske att vara jobbigt att tala om vissa saker. Berätta gärna om det finns någonting jag kan göra för att underlätta samtalet för dig. Har du några frågor innan vi börjar? Jag har fått information om den inledande bedömningen (eller undersökningen) av [namnet på personen som gjorde bedömningen om det inte var du själv], så jag vet vad du berättade för honom/henne om traumat. Utifrån hans/hennes anteckningar har jag förstått att... [Gör en kort sammanfattning av den traumainformation som erhölls genom undersökningen.] Stämmer det på ett ungefär? Skulle du vilja lägga till något? Ibland händer det att människor har varit med om andra traumatiska händelser tidigare i livet. Är det så för dig? Har du upplevt eller bevittnat någon annan traumatisk händelse?

Kommentar till klinikern: Om klienten är osäker kan du räkna upp alla eller några av följande situationer på listan för att hon eller han ska få en bild av vad som utgör ett kriterium för A-trauma: Naturkatastrof (till exempel tornado, orkan, brand eller översvämning) Allvarlig olycka eller allvarlig skada Krigshändelse eller att befinna sig i en krigszon Plötslig livshotande sjukdom En nära vän eller familjemedlem förolyckas eller mördas En nära vän eller familjemedlem begår självmord Att bli attackerad med pistol, kniv eller annat vapen Att bli attackerad utan vapen, men med uppsåt att döda eller allvarligt skada Fysiskt våld (det vill säga misshandel som lämnade skador och blåmärken) eller att bevittna grovt fysiskt våld Sexuella övergrepp som barn eller vuxen Fysiskt våld eller hot om fysiskt våld som leder till oönskad sexuell kontakt Våldtäkt eller våldtäktsförsök Grov misshandel IDENTIFIERA MÅLTRAUMAT (det vill säga det trauma som kommer att vara i fokus under behandlingen i PE) SÄG TILL KLIENTEN: Av alla de saker som du har varit med om [sammanfatta de traumatiska händelser som klienten räknar upp], vad av detta ställer till med mest problem för dig just nu? Vad ger dig mest obehag? [Ställ ytterligare följdfrågor efter behov om klienten har svårt att välja en händelse, till exempel Vilken händelse dyker oftast upp i dina tankar när du inte vill tänka på den? Vilken händelse gör dig mest upprörd? Vilken händelse känns svårast? I vilken situation var du mest rädd? ] Specificera måltrauma: SÄG TILL KLIENTEN: Minns du vad du tänkte och kände vid tidpunkten för traumat? När det hände, trodde du att du skulle dö eller bli allvarligt skadad? Kände du dig hjälplös, skräckslagen eller livrädd under [infoga det identifierade traumat]?

Om en eller flera förövare eller gärningsmän var iblandade, vem/vilka var det? 1. Främling 2. Bekant 3. Fiende 4. Terrorist 5. Vän 6. Förälder 7. Syskon 8. Präst 9. Pojkvän/flickvän 10. Make/maka/partner 11. Organisation 12. Auktoritet (specificera) 13. Släkting 14. Granne 15. Annan 16. Okänd Var ägde traumat rum? 1. I hemmet 2. Gärningsmannens/förövarens hem 3. Väns/släktings hem 4. Park, gata, gränd 5. Parkeringsplats/garage 6. Skola 7. Institution 8. Slagfält 9. Allmän plats 10. Övergiven byggnad 11. Bil, buss, tåg, flygplan 12. Arbetsplats 13. Annan (beskriv)

Fick du några fysiska men, och i så fall, vilka? Har skadorna fortsatt att ställa till med problem för dig? Fick du läkarvård efteråt? Hjälpte det dig? Får du fortfarande vård för dina skador eller problem? Har traumat lett till någon kriminell eller rättslig handling? Hur ligger det till med detta nu? (Om det är lämpligt, lägg även till:) Hur påverkar det dig?

SÄG TILL KLIENTEN: Nu kommer jag att ställa några frågor till dig om vem du tycker bär skulden för att traumat inträffade, om du nu tycker att någon gör det. Det finns inte något rätt eller fel svar på de här frågorna, och du måste inte lägga skulden på någon. Jag ställer de här frågorna eftersom det underlättar för vårt gemensamma arbete om jag förstår hur DU ser på händelsen och hur du har reagerat på den. Låter det okej? Vem tycker du bär skulden för att traumat inträffade, om du tycker att någon gör det? 1. Jag själv 2. Gärningsman eller förövare 3. En organisation 4. Regeringen 5. Vän eller bekant 6. Naturen 7. Slumpen 8. Annat (beskriv) Hur kommer det sig? (Det vill säga varför är personen eller organisationen ansvarig?) Har du haft skuldkänslor för traumat eller för dina reaktioner på det? Har du känt skam? Ilska? Hur pass närvarande har de här känslorna varit för dig? Fysisk och mental hälsa efter traumat Hur har din fysiska hälsa varit efter traumat? (Eller, om traumat ligger långt tillbaka i tiden: Hur har din fysiska hälsa varit på sistone?) Bra Okej Dålig

Har du problem med hälsan, och i så fall vad? Är problemen kopplade till traumat? Hur ser ditt sociala skyddsnät ut? Vem gillar du att umgås och prata med? Har du under den senaste tiden haft kontakt med dina vänner och din familj? Hur har din sinnesstämning varit sedan traumat? (Eller, om traumat ligger långt tillbaka i tiden: Hur har din sinnesstämning varit på sistone?) Har du känt dig nedstämd eller deprimerad? Är du lika intresserad av saker som du brukar vara? Obs: Även om klienten inte anser sig vara deprimerad, ställ följande frågor om självmordstankar och suicidalt beteende: Har du sedan traumat någon gång tänkt tanken att livet inte är värt att leva eller funderat på självmord? Om ja, hur ofta?

Har du någon gång gått så långt att du har gjort en detaljerad plan för hur du skulle gå till väga om du tog ditt liv? Har du satt delar av planen i verket (till exempel bestämt plats och datum, köpt en pistol, skaffat tabletter)? Tänker du genomföra planen eller har du för avsikt att skada dig själv? Har du gjort något självmordsförsök sedan traumat eller någon annan gång? När? (Gör bedömning vid behov.) Har du någon gång avsiktligt skadat dig själv på något sätt? (Förklara vid behov: Till exempel kan man ibland riva eller bränna sig själv med vilja, eller på annat sätt agera på ett potentiellt självskadande sätt.) Fråga vid behov: På vilket sätt skadar du dig själv? När skadade du dig själv senast? Hur hanterar du impulserna att skada dig själv nu, om du inte följer dem? Om ja, beskriv hur:

Har traumat lett till att du har sökt psykiatrisk eller psykologisk hjälp? Krisintervention? (Förutom den här behandlingen.) Om ja, beskriv vad: Har du fått sjukhusvård för en emotionell eller psykologisk åkomma? Självmordsförsök? Alkohol- eller drogbehandling? Berätta varför du blev inlagd: Sammanfatta nuvarande riskbedömning och gör en riskplan vid behov:

Alkohol- och drogmissbruk Jag skulle vilja ställa några frågor till dig om hur du använder droger och läkemedel. Har du sedan traumat använt: (Gå igenom kategorierna nedan) Receptbelagda läkemedel (Anteckna specifika läkemedel och hur ofta de tas) Narkotika (Anteckna vilka sorter och hur ofta de tas) Receptfria läkemedel (Anteckna vilka sorter och hur ofta de tas)

Hur många standardglas alkohol dricker du i genomsnitt per dag? Med standardglas menas en burk starköl (33 cl), en drink (knappt 4 cl) eller ett glas vin (12 15 cl). Har dina vanor ändrats efter traumat? Om ja, på vilket sätt? Har du någonsin fått rättsliga, sociala eller yrkesmässiga problem på grund av ditt alkohol- eller droganvändande? Anser du att du har problem med alkohol eller droger? Finns det något annat som du tycker att jag borde veta om ditt liv i dag eller om hur din PTSD påverkar dig?