Västlänken CMB 25 september 2012 www.trafikverket.se/vastlanken Bo Larsson Projektchef Västlänken
Västlänken Vad är Västlänken och varför Hur kom vi hit? Fem år till byggstart, vad händer fram till dess? Hur långt har vi kommit i vår planering? Vad innebär tillåtlighetsprövning och beredningsremiss? Projektering vad är det? Hur kommer vi att bygga och hur märks det i staden? Upphandlingar konsulter och entreprenader 2 2012-11-07
En vision om framtidens Västsverige Västsvenska paketet. Större arbetsmarknadsregioner. Göteborgs lokala arbetsmarknad ska växa med över en halv miljon människor till år 2020. Regionens kärna Göteborgs centrala delar stärks med fler arbetsplatser, fler boende och ökad tillgänglighet. Utvecklingen koncentreras utmed de fem huvudstråken till/från Göteborg. Konkurrenskraftig kollektivtrafik. Förbättrad kvalitet för näringslivets transporter. 3 2012-11-07
Ett paket med infrastruktursatsningar Med start nu och fram till 2027 planeras en rad infrastruktursatsningar Det Västsvenska paketet. Avtalsparter i Västsvenska paketet är: Västra Götalandsregionen Göteborgs Stad Göteborgsregionens kommunalförbund Region Halland samt Trafikverket (huvudman) i nära samarbete med Västtrafik. 4 2012-11-07
Trängselskatten en viktig pusselbit Trängselska+en införs för a+ motverka trängsel bidra 6ll minskad miljöpåverkan bidra 6ll medfinansiering av Västsvenska paketet Minskad trängsel och förbä+rad miljö bidrar dessutom 6ll a+ skapa en a+rak6v, hållbar och växande region. 5 2012-11-07
Vad ingår Västlänken Marieholmstunneln Ny Göta älvbro K2020 en tågtunnel under Göteborg en vägtunnel under Göta Älv viktig central älvförbindelse kollektivtrafiksatsningar för att fördubbla kollektivtrafikresandet Effektivare åtgärder för bättre framkomlighet, trafiksystem mindre miljöpåverkan och högre trafiksäkerhet IT-system i vägnätet Stimulansåtgärder för olika resslag 6 2012-11-07
Detta är Västlänken Ca 8 km dubbelspårig järnväg, varav 6 km i tunnel genom centrala Göteborg. Tre nya stationer i staden vid Göteborg central, Haga och Korsvägen. Ger ökad kapaciteten för tågtrafiken med genomgående linjer. En förutsättning för att tågtrafiken i Västsverige ska kunna utvecklas. Västlänkens sträckning 7 2012-11-07
Tilltalande stationer med hög tillgänglighet Stationerna placeras nära viktiga lokala och regionala mål och knutpunkter. Nära bostäder, arbetsplatser, kollektivtrafik och regionala mål som Östra Nordstan, Universitetet, Operan, Liseberg, Svenska mässan och Universeum. 8 2012-11-07
Göteborg C En ny underjordisk stationsdel med fyra spår. Kan integreras med ny stadsdel i Gullbergsvass och utbyggt resecentrum. 9 2012-11-07
Haga Stationen får Närhet till arbetsplatser, skolor och boende. Tillgänglighet till de västra delarna av staden, till universitet, till Järntorget och utvecklingsområden på Södra älvstranden. Stark koppling till den lokala kollektivtrafiken. 10 2012-11-07
Korsvägen Närhet till mässområdet, Liseberg, Universeum och Världskulturmuseet. En av de viktigaste knutpunkterna för lokaltrafiken i Göteborg. Kan få uppgångar vid både Korsvägen och Götaplatsen. 11 2012-11-07
ca 500 m ca 1 km År 2020 ca 100 000 boende ca 130 000 arbetsplatser 12 2012-11-07
Västlänken ska Underlätta resandet i Göteborg och Västsverige, bidra till attraktivitet för företagsetableringar, ge ökad närhet till universitet och högskolor, en utökad arbetsmarknad och en utökad möjlighet till regionförstoring. Detta bidrar också till en hållbar tillväxt. 13 2012-11-07
Västlänken ger en regional struktur 14 2012-11-07
15 2012-11-07
16 2012-11-07 Hur har vi kommit hit?
Planeringsprocessen enligt lagen om byggande av järnväg och Miljöbalken När man planerar och bygger väg och järnväg börjar arbetet med en omfattande planeringsprocess. Den består av idéskede, förstudie, väg- eller järnvägsutredning och arbetseller järnvägsplan. Planeringen blir successivt allt mer detaljerad. Förstudie Den valda lösningen detaljutformas Järnvägsutredning Järnvägsplan Behov, idé, efterfrågan Tänkbara lösningar identifieras De tänkbara lösningarna studeras för att bedöma vilka som är genomförbara med rimliga konsekvenser för funktion, miljöpåverkan, ekonomi, teknik etc. Kvarvarande lösningar utreds och utvärderas för att avgöra vilken som ska väljas Tillåtlighets- prövning 17 2012-11-07
Idéstudie 2001 Stora förväntningar på järnvägen! Men - stor kapacitetsbrist i och runt Göteborg C, navet för den Västsvenska järnvägen. Idéer på kort, medellång och lång sikt prövades. Kort sikt Signal- och växelåtgärder. Klart Medellång sikt Ombyggnader av bangården. Klart Lång sikt Kapacitetsutbyggnader. Pågår Länk i tunnel under Göteborg. På gång 18 2012-11-07
Förstudie 2001-2002 Några av målen: Genomgående pendeltågstrafik. Mindre bangård. Stadsutveckling. Förbättrad tillgänglighet till olika delar av staden. Fem utbyggnadsalternativ och ett förstärkningsalternativ utreddes. 19 2012-11-07
Järnvägsutredning 2004-2007 Här börjar Västlänken Tre alternativa sträckningar: Haga Korsvägen Haga Chalmers Korsvägen Och ett förstärkningsalternativ. Här slutar Västlänken 20 2012-11-07
Vad kostar Västlänken? Västlänken ingår i den statliga infrastrukturplanen 2010-2021. Västlänken är ett av projekten i det Västsvenska paketet, där också regional och lokal finansiering ingår. Investeringen beräknas till Ca 20 miljarder kronor. (2009 års prisnivå) 21 2012-11-07
Fem år till byggstart vad händer fram till dess? 22 2012-11-07
Regeringens tillåtlighetsprövning inkl beredningsremiss Järnvägsplan och systemhandling Projektering cirka 7-8 år. Byggnation cirka 9-10 år. Första tåget som provkördes i Citytunneln, Malmö, oktober 2010. 23 2012-11-07
Vårt uppdrag Projekt Västlänkens uppdrag är att leverera en genomförd tillåtlighetsprövning och fastställd järnvägsplan för Västlänken. 24 2012-11-07
Just nu Markundersökningar Arkeologi Jord, berg, grundvatten Start konsultuppdrag Järnvägsplan, systemhandling Beredningsremiss & tillåtlighetsprövning Markundersökningar vid Göteborgsoperan, maj 2012 25 2012-11-07
Varför beredningsremiss? Med järnvägsutredningen som underlag vill vi, utifrån de intressen som myndigheterna bevakar, redovisa om ni tillstyrker val av alternativ för fortsatt planering hur alternativet tillgodoser eller motverkar era intressen Er bedömning om alternativet är förenligt med miljöbalkens bestämmelser och intentioner 26 2012-11-07
Vad har vi gjort inför beredningsremissen? Reviderad korridor Uppdatering beslutshandlingen med korta kommentarer om Kapacitet, kulturmiljö, natura 2000, MKN, översvämningsrisker, anläggningskalkyl, samlad effektbedömning, TBM Aktuella kommentarer på inkomna synpunkter under utställning/ remiss 2006 27 2012-11-07
Beredningsremiss inför regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap miljöbalken Skickades ut i början 2012 Centrala myndigheter Kommun Länsstyrelse GR + VGR Övriga viktiga Remisstid tre månader + en månad 28 2012-11-07
Projektering Järnvägsplan och systemhandling Successivt allt mer detaljerad projekteringen av anläggningen. Färdigställer utformningen och slutgiltiga sträckningen inom den beslutade korridoren. Preciserar vilken mark och vilka fastigheter som berörs. Länsstyrelsen ska godkänna den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i arbetet. Dialog och samråd med sakägare, boende, kommuner och andra myndigheter, intressenter och allmänhet. 29 2012-11-07
30 2012-11-07 Hur kommer vi att bygga och hur märks det?
Geologin i Göteborg Profil, Göteborg C - Almedal Mycket lös lera eller mycket hårt berg. Tio övergångar mellan jord och berg. Stora delar av Västlänken kommer att ligga i berg, ca 4 km av 6 km tunnel. 31 2012-11-07
Byggteknik Bergtunnel Betongtunnel Tråg Bro 32 2012-11-07
Sektionsvis byggande för att minska störningar Vid byggande av Västlänken behövs öppna schakter på vissa ställen. Oavsett byggmetod. Etappvis/sektionsvis byggande och tillfällig flyttning av trafik mildrar störningar Illustration: Nordost om Nordstan. Västlänken kan även byggas top-down : taket byggs först, trafiken läggs ovanpå, arbetet för tunneln fortsätter under det trafikerade taket. 33 2012-11-07
Exempel på sektionsvis byggande Götatunneln byggs vid Lilla Bommen. 34 2012-11-07
Exempel på sektionsvis byggande Götatunneln byggs vid Järntorget 35 2012-11-07
Västlänken kommer att byggas med Cut & Cover / Drill & Blast och enligt samma koncept som vi framgångsrikt byggde Götatunneln, Nygårdstunneln, Kattlebergstunneln och tunnlarna i Falkenberg och Trollhättan. 36 2012-11-07
Berlin Bilbao Stationer!! Wien 37 2012-11-07 Prag
38 2012-11-07 Vårt arbetssätt
Projekt Västlänken Bo Larsson Upphandling Lillian Brunbäck Projektstab & Ekonomi Katarina Delvret Information Kerstin Olsson Repo Tillståndsprocessen Bo Lindgren Projektering Joakim Jonsson Fastigheter & avtal Lennart Dage Produktion Per-Inge Söderström Ledningsgrupp projekt Västlänken 39 2012-11-07
Projekt Västlänken Bo Larsson Upphandling Lillian Brunbäck Projektstab & Ekonomi Katarina Delvret Glenn Svensén Projektassistent Klara Arneman Kommunika9on Kers2n Olsson Repo Helene Pärnaste Datasamordning Camilla Rydén Roger Wennberg Risk Therése Reidevall Karin Johansson Mät Sara Hederos Miljö Mira Andersson Ovuka Mar2n Upmanis Projektplanering Mar2n Samuelsson Systema9sk kravhantering Berndt Persson Arbetsmiljö Estelle Hageland Tillståndsprocessen Bo Lindgren Projektering Joakim Jonsson Fas9gheter & avtal Lennart Dage Produk9on Per- Inge Söderström 40 2012-11-07
Tillståndsprocessen Bo Lindgren Projektering Joakim Jonsson Fas9gheter och avtal Lennart Dage Produk9on Per- Inge Söderström Tillåtlighet VaIenverksamhet, MKB Mira Andersson Ovuka Mar2n Upmanis Samråd järnvägsplan Bitr projekteringsansvarig Bo Näverbrant Anläggningsgemensamt Leif Jendeby Linje och sta9on Haga Per Lerjefors Etablerings- och Avvecklingsfrågor Jennie Midler Linnea Lindqvist Förberedande arbeten inför byggskede Lars Preinfalk Mobility Management Josefin Larking Trafik i byggskede Sta9on Centralen Mikael Larsson Sta9on Korsvägen Erik Lööv Kalkyl Ola Östergren 41 2012-11-07
Projekteringsansvarig Joakim Jonsson Bitr projekteringsansvarig Bo Näverbrant BIM Niklas Lindberg Anläggningsgemensamt Leif Jendeby Sta9on Korsvägen Erik Lööv Linje och sta9on Haga Per Lerjefors Bitr Per- Inge Söderström och Lillian Brunbäck Sta9on Centralen Mikael Larsson Geoteknik Anders Hansson Konstbyggnader Peter Harryson Johny Lindeberg Bergteknik Olle Olofsson Miljö/ omgivningspåverkan Mira Andersson Ovuka Hydrogeologi Bengt Åhlén Ledningsomläggning Mark och avvaining Lennart Holmgren BEST/driS och underhåll Gang Liu och Anders Gustafsson Risk, säkerhet/installa9on Behnam Shahriari Trafik Stellan Tengroth och Hanna Jonsson 42 2012-11-07
Systematisk kravhantering Krav eller önskemål? Många och föränderliga! Systematisk kravhantering med ReqPro 43 2012-11-07
Systematisk kravhantering Syftet med systematisk kravhantering är att: Säkerställa krav Förhindra kravkonflikter Tydliggöra konsekvenser Etablera spårbarhet Verifiera krav 44 2012-11-07
Kravprocess för Västlänken Ändringsbegäran Samordningsmöte AKF Registrerat Preliminärt Fastställt Verifierat Projektering Verifierat Byggskede Modifieras Kontroll & uppföljning Avvaktas Avstyrkt 45 2012-11-07
BIM byggnadsinformationsmodell Vision: Digitala modeller blir gällande handlingar Mål: Systematik i projektering Informationshantering 46 2012-11-07
Västlänken ska kommunicera med hjälp av modeller För att förstå och att göra oss förstådda Stöd för att åstadkomma detta Modellsamordning som lägger modellpusslet Visualiserar och redovisar en helhet Kan redovisa detaljer teknikområde mot teknikområde Förutsättningar Tydliga krav kring modeller pusselbitarna Organisation för BIM / modellsamordnare Stringent dokumenthantering / dataflyt 47 2012-11-07
Riskhantering Riskrapport En del av det dagliga arbetet. Förebygg, värdera, hantera. Möjligheter Hot Fokus på tid, kostnad och innehåll. 48 2012-11-07
Kommunikation Dialog och samråd med sakägare boende & fastighetsägare Kommun myndigheter intressenter allmänhet Skapa relationer ger förståelse och acceptans. 49 2012-11-07
50 2012-11-07 Upphandlingar konsulter och entreprenader
Det nya rollspelet renodlad beställarroll Vi ska: skapa förutsättningar, ställa krav och följa upp. undvika att styra leverantörens organisation och arbetsprocess. anpassa ersättningsformen efter uppdraget för att skapa drivkraft. Leverantören ska: planera, organisera och leda projekteringen/produktionen. dokumentera, verifiera och kvalitetssäkra. ta fullt ansvar för att leverera den funktion/produkt som är beställd. 51 2012-11-07
Översiktlig struktur - delning och samordning AKF 3 Risk och säkerhet/ Installa9on Konsult: FAVEO FAS: Behnam Shahriari AKF 5 Geoteknik Konsult: SWECO FAS: Anders Hansson AKF 7 Trafik Konsult: Vectura FAS: Stellan Tengroth FAS: Mira Andersson Ovuka AKF 9 Ledningsomläggningar Konsult: COWI FAS: Lennart Holmgren AKF 11 Byggnadsverk K Konsult: Inhouse Tech FAS: Peter Harryson AKF 13 Järnväg/BEST TRV: Anders Gustafsson FAS: Liu Gang AKF 4 Hydrogeologi Konsult: SWECO/ FAS: Bengt Åhlén AKF 6 Bergteknik Konsult: BERGAB FAS: Olle Olofsson AKF 8 Miljö/omgivningspåverkan Konsult: SWECO AKF 10 Byggnadsverk A Konsult: Metro arkitekter FAS: Johny Lindeberg AKF 12 Mark och avvaining Konsult: WSP FAS: Lennart Holmgren JPSH1 Samordning järnvägsplan och systemhandling (AKF, JP/SH, Modell) Konsult: SWECO/WSP Projekteringsledare: Bo Näverbrant FAS BIM Niklas Lindberg JPSH2 Linje och stn Haga Konsult: Ramböll/Vectura Projekteringsledare: Per Lerjefors JPSH3 Stn Göteborg C Konsult: COWI/Tyréns Projekteringsledare: Mikael Larsson JPSH5 Stn Korsvägen Konsult: ÅF Infrastructure Projekteringsledare: Erik Lööv 52 2012-11-07
Incitament Innovation Samverkan Nyckelpersoner Trainee 53 2012-11-07
Strategi för upphandling av entreprenader Benchmarking i Sverige och internationellt Leverantörsdialog Analys av upphandlingsformer och entreprenadformer 54 2012-11-07
Västlänken Bo Larsson Projektchef Västlänken