Års BERÄTTELSE 2002
Innehålls F Ö R T E C K N I N G FÖRORD Förbundsordförande 2 FÖRORD Förbundsrektor/VD 3 LEDNING & PERSONAL Ledning och centralt anställd personal 4 VERKSAMHETSOMRÅDEN Utan spaning ingen aning! 6 På uppdrag i idrotten 8 Projekthotell en samlingsplats för projekt 10 FOLKBILDNINGSVERKSAMHETEN 12 VERKSAMHETSOMRÅDEN Riksidrottsforum 16 UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING 17 BOSÖNS IDROTTSFOLKHÖGSKOLA 18 SISU IDROTTSBÖCKER 20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 23 REVISIONSBERÄTTELSE 29 STATISTIK 31
FÖRORD Politisk vind i seglen! Förbundsordförande Rolf Carlsson DET TREDJE ÅRET av det nya millenniet, seklet och decenniet ska summeras och det är tid för eftertanke. Vilka händelser var viktigast under 2002? Frågan är viktig men svaret inte enkelt eller självklart. Jag väljer att först lyfta fram ett par uttalanden från de två ministrar SISU Idrottsutbildarna har en logisk, självklar och viktig relation med. Först utbildningsministern Thomas Östros, som tisdagen den 21 maj i riksdagen slog fast hur regeringen ser på folkbildningen: Genom att minska eller helt dra in sitt stöd till studieförbund och folkhögskolor medverkar kommuner och landsting till att utarma sin egen region socialt, kulturellt och kunskapsmässigt. Staten varken kan eller bör emellertid åta sig att kompensera studieförbund eller folkhögskolor för inkomstbortfall från andra bidragsgivare. Statens stöd till folkbildningens organisationer syftar till att bevara och utveckla folkbildningens egenvärde: friheten, frivilligheten, idéstyrningen och självständigheten. Folkbildningen har genom sin form, särart och sitt innehåll viktiga uppgifter att fylla i ett samhälle präglat av det livslånga lärandet. Behoven av förståelse, eftertanke, kunskap och insikt för att kunna påverka samhället och sina egna livsvillkor blir allt större. Demokratin kräver aktiva, solidariska, engagerade människor som skapar ett samhälle som gynnar oss alla. Folkbildningens grundläggande värderingar och arbetssätt är viktiga faktorer för en sådan utveckling av demokrati, sammanhållning och jämlikhet. I dessa rader finner jag ett ramstarkt stöd för den del av vår verksamhet som är folkbildning! Vad tycker då den andra ministern, den minister som vid den tidpunkten hade ansvar för idrottsfrågorna? Ulrica Messing skrev i Aftonbladet Debatt den 25 april 2002 i samband med regeringens beslut att satsa 27 miljoner kronor per år på idrottsledare: Både regeringen och idrottsrörelsen har sett ett ökat behov av utbildning. Ett tydligt tecken på detta är den fantastiska utvecklingen av idrottens utbildningsorganisation, SISU Idrottsutbildarna. Under de senaste åren har SISU Idrottsutbildarna i det närmaste fördubblat sina utbildningar. För oss är det viktigt att idrottsrörelsen via Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna på alla nivåer får möjlighet att möta en ökande efterfrågan på utbildning. Genom kompetensen i sitt eget studieförbund och genom regeringens utbildningssatsning kan idrottsrörelsen ta ett viktigt steg för att se till att alla barn och unga känner sig välkomna till idrotten! ORO FÖR STATSBIDRAGET Jag kan stolt konstatera, att vi har en politisk vind i seglen. Trots det finns oron och irritationen när det gäller statsbidraget till folkbildningen. Två av sex år har nu passerat eftersom regelsystemet gäller åren 2001 2006. År 2002 redovisar SISU Idrottsutbildarna omkring 1,5 miljoner studietimmar vilket motsvarar 9,68 procent av samtliga studietimmar. När det gäller anslag fick vi 5,13 procent! Glappet är 4,55 procentenheter, omräknat i pengar mer än 40 mkr. DELAKTIGA PÅ FLERA ARENOR Styrelsens engagemang inom folkbildningens gemensamma organisationer har de senaste åren ökat markant; att vi måste vara delaktiga på två arenor är uppenbart. Jag har som en konsekvens av detta varit förbundets representant i Folkbildningsförbundets styrelse och ingått i presidiet. Jag har också varit ordförande i ett nationellt etikforum med representanter från samtliga tio studieförbund. Gruppen har arbetat med kvalitetsfrågor under främst 2002 och resultatet av arbetet har antagits av Folkbildningsförbundet. SISU Idrottsutbildarna är där, inte bara när idrotten lär utan också när folkbildningen är på tapeten. Rolf Carlsson Förbundsordförande
Tar framgångssagan aldrig slut? Förbundsrektor/VD Mikael Santoft ETT EXEMPELLÖST framgångsrikt år är slut igen och ett nytt har börjat igen. Ungefär så kan hela vår historia beskrivas. På snart sagt alla områden har vi utvecklats. Vi gör mer, till fler och innehållet blir bara bättre och bättre. I allt vi gör styrs vi av idrottens behov, önskemål och krav. Kraften och effektiviteten bestäms i stor utsträckning av tillgängliga resurser. Den svenska idrottsrörelsen har på ett föredömligt sätt formulerat sina krav och anslagit resurser för att lösa uppdragen. FOLKBILDNINGSRÅDETS FRYS- NINGSBESLUT ETT STORT PROBLEM Det har nu gått två verksamhetsår sedan Folkbildningsrådet fattade beslut om att frysa statsbidraget alla studieförbund ska få det man haft och så ska det förbli. Vår tillväxt ska inte resultera i nya ekonomiska resurser, andras minskning ska inte innebära minskade anslag! Idrottens krav på SISU Idrottsutbildarna styrs inte av Folkbildningsrådet beslut, däremot påverkas möjligheterna att tillfredsställa behoven. Nu börjar vi se effekterna av beslutet, de ekonomiska bekymren kommer att tillta. Man kan säga att svensk idrottsrörelse nu ger den svenska folkbildningen ett omfattande stöd. Riksidrottsförbundet finansierar ett antal projekt som gör det möjligt för SISU Idrottsutbildarna att genomföra omfattande folkbildande insatser långt utöver det som Folkbildningsrådet finansierar. Ledarfokus, Unga Ledare och PLI (Projekt Lokal Idrottsutveckling) är exempel på sådana viktiga projekt. Genom idrottens utbildningsorganisation förstärks idrottens samhällsnytta. Landets största folkrörelses eget studieförbund bromsas i sin utveckling, samtidigt som andra bibehåller sina anslag trots att man minskar sin verksamhet. Det kan inte ha varit statsmaktens mening att folkbildningsanslaget inte ska gå till de studieförbund som utvecklas och växer. ERKÄNNANDE AV DEN SVENSKA IDROTTSRÖRELSEN I vårt avlånga land fortsätter svensk idrott att utvecklas och vi lämnar vårt strå till stacken. Genom vår omfattande (och växande) folkbildningsverksamhet når vi en betydande del av den svenska idrottsrörelsen. Våra ambitiösa och ytterst kompetenta medarbetare gör denna utveckling möjlig. Vår folkbildningsverksamhet är av avgörande betydelse för idrottens utveckling och allt pekar på fortsatt tillväxt. Svensk idrott har under det gångna året fått ett sällsynt erkännande från riksdag och regering. Genom att anslå medel för särskilt viktiga utvecklingsområden skapas goda förutsättningar för utveckling och ny verksamhet. För SISU Idrottsutbildarna har det inneburit att nya projekt har startats och just nu drivs mot sitt genomförande. Våra medarbetare kan inte stoppas! Idrottens krav kombinerat med personalens och de förtroendevaldas insatser är en kraft som inga kortsiktiga orättvisa beslut kan hindra. Det har gått två år sedan beslutet trädde i kraft och vi har förlorat över 100 miljoner kronor, jämfört med vad vi skulle ha fått om vi ersatts efter vår andel av folkbildningsverksamheten! GEMENSAM VÄRDEGRUND Genom ett omfattande arbete bland förtroendevalda och anställda har vår verksamhet ytterligare kunnat fokuseras. En värdegrund har fastställts av förbundsstyrelsen och kommer att underställas stämman. I den finner vi vägledning för vårt arbete. En värdegrund svarar inte på detaljfrågor, men hjälper oss att sortera, så att våra svar följer en bestämd linje. I värdegrunden har vi formulerat hur vi ska uppträda mot varandra, efter vilka principer vi ska välja våra uppdrag och hur vi ska hantera svåra frågor. Med en välformulerad värdegrund ökar vår förmåga och framgångssagan kan fortsätta! Mikael Santoft Förbundsrektor/VD 3
LEDNING & PERSONAL Ledning och centralt anställd personal Bakre raden: Lars Edwinson, Börje Sandgren, Jan Olofsson, Pia Zätterström, Rolf Carlsson, Kerstin Rosén, Leif Bolin Främre raden: Ingegerd Lusensky, Jane Andersson, Mikael Santoft, Annika Sylvén, Olle Kristenson Saknas: Lars-Åke Lagrell, Karin Mattsson, Lars Tigerberg FÖRBUNDSSTYRELSE Rolf Carlsson, Åkersberga förbundsordförande, vd/informationschef Kerstin Rosén, Sollentuna vice ordförande, utvecklingschef svenska friidrottsförbundet Jane Andersson, Malmö avdelningschef fritidsförvaltningen Leif Bolin, Sundsvall vd bolins management Lars Edwinson, Väse rektor rudsskolan Lars-Åke Lagrell, Växjö landshövding kronobergs län Ingegerd Lusensky, Biskops-Arnö rektor nordens folkhögskola Karin Mattsson, Stockholm chef kompetensutveckling lrf Jan Olofsson, Farsta idrottspolitisk handläggare rf Börje Sandgren, Umeå pa/övlt Annika Sylvén, Järfälla företagskonsult ekojumentor Lars Tigerberg, Norrtälje sponsorchef skandia Pia Zätterström, Stockholm administrativ chef arbetsmiljöverket Olle Kristenson, Falkenberg utbildningschef personalrepresentant Mikael Santoft, Stockholm förbundsrektor/vd PRESIDIUM Rolf Carlsson, förbundsordförande Kerstin Rosén, vice ordförande Mikael Santoft, förbundsrektor/vd Lars Ekengren, sekreterare förbundsstyrelsen VALBEREDNING Solveig Sundequist, Skövde ordförande Siv Bergander, Eksjö Malin Eggertz-Forsmark, Enskede Eric Eng, Alnö Björn Ericsson, Vaggeryd Bo Karlsson, Strömstad LEDNINGSGRUPP Mikael Santoft, förbundsrektor/vd Håkan Danielsson, kanslichef Camilla Hagman, chef utvecklingsavdelningen Ing-Marie Leidhammar, förlagschef Mathz Lindberg, rektor bosöns idrottsfolkhögskola (t o m 15/6) Kerstin Olofsson, vd-assistent Mattias Sjögren, rektor bosöns idrottsfolkhögskola (fr o m 1/9) 4
LEDNING & PERSONAL VD/STAB Mikael Santoft, förbundsrektor/vd Jan Byström, fou-chef Bengt Carlsson, ekonomichef Håkan Danielsson, kanslichef Lillvor Johansson, projektledare Kerstin Olofsson, vd-assistent Karl Christian Overgaard, projektledare verksamhetsuppföljning UTVECKLINGSAVDELNING Camilla Hagman, chef utvecklingsavdelningen Per Bergljung, projektledare (fr o m 1/10) Maria Gidlund, projekt- och processledare Lars Hansell, projektassistent Lars Hogedal, projekt- och processledare Jens Lindqvist, projekt- och processledare (fr o m 10/6) Peter Olsen, projekt- och processledare (t o m 30/4) Ingrid Reppling, projektassistent Karin Karlsson, projekt- och processledare SISU IDROTTSBÖCKER Ing-Marie Leidhammar, förlagschef Catarina Arfwidsson, projektledare Helena Bejerstål, förlagsassistent (t o m 24/8) Barbro Bergdahl, förlagsassistent (fr o m 9/9) Thore Carlsson, projektledare Ninni Hedström, projektledare AnnaLena Moberg, marknadsförare Eva Purvin, förlagsassistent Johan Pettersson projektledare (fr o m 1/9) BOSÖNS IDROTTSFOLKHÖGSKOLA Mathz Lindberg, rektor (t o m 15/6) Mattias Sjögren, rektor (fr o m 1/9) Charlotte Alexandersson, Lars Almerdahl, /datasamordnare Johanna Augustinsson, Kerstin Björklund, Sofia Blomlöf, kursadministratör Kurt Granlund, Marie Hammar, Leif Holmgren, Barbro Holmström, kursadministratör Roger Höglund, Peter Lagerström, Ulf Lindberg, kursadministratör Thomas Lindholm, Jan Lundström, Lennart Nilsson, Martin Nyman, Leif T Ohlsson,, föreståndare il Lennart Oredsson, Elisabet Pärsdotter, Lars-Göran Rydqvist, Lars Sjödin, Håkan Svensson, Emma Westlund, Susanne Wolmesjö,, föreståndare ik Cattis Zethelius, kursadministratör (t o m 15/6) Marianne Zsigmond, UTBILDNINGSCHEFER Gert Carlsson, Blekinge, Skåne Bertil Eek, Dalarna Patrik Oscarsson, Gotland Jan Hovdebo, Gästrikland Sebastian Arby, Väst Olle Kristenson, Halland Lars Ekengren, Hälsingland Lennart Nilsson, Jämtland-Härjedalen Jane Fernholm, Norrbotten Håkan Danielsson, Småland Ulf Klasson, Stockholm Dick Wedegren, Södermanland Anders Björnlund, Uppland Gert Classon, Värmland Tore Brännlund, Västerbotten Åke Pettersson, Västergötland (t o m 30/11) Sture Gustafsson, Västergötland Björn Nordling, Västernorrland Kerstin Rofelt, Västmanland Thomas Eklund, Örebro Clas Pantzar, Östergötland 5
VERKSAMHETSOMRÅDEN Utan spaning ingen aning! UTVECKLING OCH förändringar sker i dag regelbundet och snabbt, både inom idrotten och vårt samhälle. Det ställer krav på ny kunskap och kompetens. Att lärandet är en ständigt pågående process har blivit än mer tydligt, vi lär av, lär om och lär nytt. Kravet på att ständigt delta och levandehålla olika processer och behovet av processledare har ökat. Det märker SISU Idrottsutbildarna bland annat i den mängd uppdragsförfrågningar vi får. PROCESSLEDARE EN EFTERFRÅGAD RESURS Under några år har SISU Idrottsutbildarna utbildat närmare 50 processledare. Merparten av dessa är utbildningskonsulenter från olika delar av landet. Utbildningen har omfattat 6 8 internatdagar utspridda under knappt ett år. Mellan sammankomsterna har deltagarna enskilt läst kurslitteratur vars innehåll bildat utgångspunkt för bearbetning och diskussioner under utbildningstillfällena. Kursinnehållet har kretsat kring tre huvudområden: Organisationslära Personlighetstyper och gruppdynamik Metoder, verktyg och arbetsmodeller i processledarrollen Efter utbildningen erbjuds deltagarna att ingå i SISU Idrottsutbildarnas processledarteam. Man förbinder sig då att stå till förfogande för olika centrala uppdrag. Det förväntas också att man deltar i de fortbildningstillfällen som erbjuds två gånger per år. Processledarteamet består i dag av 18 personer. Uppdragen som väntar varierar både vad gäller innehåll och omfattning. Ibland kan det handla om att under en dag leda diskussionerna när SF/MO har en konferens eller har inbjudit till ett forum av något slag. Det kan också vara ett mer omfattande arbete när ett förbund kompetensutvecklar sin personal utifrån EU-program som Växtkraft Mål 3. Ytterligare exempel är att bistå ledningsteam eller arbetsgrupper vid omorganisationer eller samtal om framtida inriktning. Under året har vi haft något samarbete med 45 SF/MO. Självfallet används också kunskapen hos processledarna i möten med föreningar och klubbar. Ett sådant exempel är Färjestads BK som genomfört ett omfattande utbildnings- och utvecklingsprogram för alla anställda spelare, tränare, ledning, tekniker, vaktmästare etc. LÄRANDE VERKSTAD Lärande verkstad är en intern mötesplats för SISU Idrottsutbildarna vars syfte är att lyfta fram aktuella frågor eller verksamheter där möjlighet finns till reflektion, fördjupade samtal och utbyte av erfarenheter. Lärande verkstad genomförs på olika sätt och med olika metoder, vilket gör Lärande verkstad till kompetensutvecklande dagar för våra anställda. Under året har en Lärande verkstad genomförts. Genom olika presentationer och workshops fick deltagarna ta del av metoder och verktyg att använda i det dagliga arbetet i mötet med föreningen. PÅ SPANING Någon har sagt att slutar man att bli bättre slutar man att vara bra. Den utmaningen eller uppmaningen omfattar många inom idrotten aktiva, tränare, ledare och förbund. Naturligtvis gäller detta också för en lärande organisation som SISU Idrottsutbildarna. Det är viktigt att utveckla och levandehålla en anda, en ambition och en nyfikenhet att lära nytt, att pröva nya saker och att förbättra det vedertagna. Utan spaning, ingen aning är ett klassiskt uttryck. Ett aktivt spaningsarbete bedrivs framför allt kring lärande, pedagogik och didaktik. Det material och den information som insamlas bearbetas, analyseras och värderas. Rent praktiskt handlar det om att läsa ny litteratur, bevaka utställningar, kongresser och konferenser, söka på internet, hålla kontakt med olika utbildningssamordnare samt finnas med i olika nätverk. Vissa saker sorteras bort medan annat implementeras i verksamheten. IDROTTENS SAMVERKANDE UTBILDNINGSANORDNARE (ISU) SISU Idrottsutbildarna har fått i uppdrag av Riksidrottsförbundet att utveckla ett nationellt nätverk med högskolor och universitet som genomför utbildningar med anknytning till idrott. I dagsläget ingår över 20 högskolor och universitet i nätverket. Intresset för att profilera sig och erbjuda utbildningar med anknytning till idrott har fortsatt att öka. Samtidigt som kursutbudet ökar kan man konstatera att allt fler och omfattande utbildningar också har kommit till stånd. Sammanställningen av dessa utbildningar har förmedlats till SF/MO och finns utlagd på SISU Idrottsutbildarnas hemsida. Under året har det genomförts en nätverksträff. Nätverket har aktivt medverkat i det europeiska nätverket European Network of Sport Science, Education and Employment (ENSSEE) som under 2003 kommer att genomföra sin nästa årskonferens i Lausanne. I förberedelsearbetet inför konferensen ingår två svenska ledamöter. Detta nätverk är viktigt för att kunna följa, påverka och ta tillvara utvecklingen av den högre tränarutbildningen i Europa. 6
VERKSAMHETSOMRÅDEN På uppdrag i idrotten! 8
VERKSAMHETSOMRÅDEN SISU IDROTTSUTBILDARNA har i uppdrag att vara idrottens utbildningsorganisation. Vår verksamhetsidé är att stimulera till människors lärande, stärka engagemang och utveckla verksamheten. Utbudet är mångsidigt med flexibla metoder som präglas av hög pedagogisk kvalitet. SISU Idrottsutbildarnas arbete utgår från behov som finns hos SF/MO. Vi kan vara ett stöd för individen, gruppen och organisationen: För individen samtalspartner, personlighetsprofil, projekt- och processledarskap. För gruppen att arbeta i projekt, föreläsningar/seminarium, teamutveckling för styrelsen, landslaget eller arbetsgruppen. För organisationen Växtkraft Mål 3 kompetensanalys, utbildningsmaterial, tränar- och ledarutveckling, organisationsutveckling, UTBILDARVERKSTAD Utbildarverkstad är en mötesplats för SF/MO där aktuella teman i utbildningsfrågor av olika karaktär tas upp. Syfte med Utbildarverkstad är att stimulera till dialog, ge information och möjlighet till erfarenhetsutbyte. Utbildarverkstad är upplagd så att deltagarna i stor utsträckning deltar i diskussioner, i utvecklingen och resultaten av en viss fråga och visst område. Under året har två mötesplatser arrangerats med tema utbildning för barnledare och utbildarutbildning. Mötesplatsen som Utbildarverkstad inspirerar, engagerar och skapar nätverk för utveckling inom SF/MO. 15 SF/MO deltog i Utbildarverkstad med tema utbildning för barnledare och 25 SF/MO deltog i Utbildarverkstad med tema utbildarutbildning. UTBILDARUTBILDNING En modell för Utbildarutbildning har tagits fram under året. SISU Idrottsutbildarna har utvecklat modellen i samverkan med Svenska Bordtennisförbundet, Svenska Kanotförbundet och Svenska Skridskoförbundet. I modellen för utbildarutbildning ingår fyra moduler eller huvudgrupper som vi anser är viktiga faktorer som påverkar lärprocesser: Utbildarens arbetssätt, förhållningssätt och val av metoder. Deltagarens kunskaper, erfarenheter och motivation. Lärande kultur, traditioner och hur man brukar lära sig saker. Fysisk miljö, hur skapas en trivsam och optimal miljö för inlärning. Vi ser lärande och utveckling som en ständigt pågående process. Vår ambition är därför inte att vara heltäckande utan ge tillfälle till samtal, reflektioner och erfarenhetsutbyte där deltagarens engagemang är avgörande. Guide för utbildare har tagits fram som ett stöd för den som befinner sig i en utbildningssituation som utbildare. Handboken har placerats på SISU Idrottsutbildarnas hemsida för att vara tillgänglig för alla och för att ständigt kunna kompletteras med fler metoder och verktyg. HÖGRE TRÄNARUTBILDNING SISU Idrottsutbildarna fick under 2002 i uppdrag av RF, på förslag av Elitidrottsrådet, att kartlägga och beskriva hur läget inom den högre tränarutbildningen ser ut i dag. Uppdraget genomfördes och resulterade i att Projekt Elittränarutbildning ska genomföras under åren 2003 2005. ELITRÄNARUTBILDNING Svensk idrotts tränarutbildning ska utvecklas och vässas i syfte att skapa förutsättningar för elitidrottare att hålla världsklass i nationella och internationella tävlingar samt mästerskap. Riksidrottsförbundet har avsatt resurser och uppdragit åt SISU Idrottsutbildarna att leda detta arbete. En projektledare har anställts för att under tre år arbeta med följande områden: Utveckla steg 1-, 2- och 3-nivåerna eller motsvarande. Uppgiften är att skapa en mall, en prototyp, för hur SF kan utforma och lägga upp utbildningar på dessa steg. Fungera som samtalspartner och bollplank för SF i frågor rörande grundläggande elittränarutbildning. Vara SF behjälpliga vid etablerandet och implementerandet av dessa utbildningssteg. Utveckla en nivå (steg 4), där idrottsrörelsen är huvudman, omfattande cirka 500 timmar (med en timme avses i detta sammanhang en lärandesituation i form av föreläsning, diskussioner/laborationer under ledning av handledare, praktikarbete etc). Fungera som idrottsrörelsens företrädare och samtalspartner i kontakter med universitet, högskolor och andra institutioner som erbjuder elittränarutbildningar eller liknande. ATT VARA IDROTTSFÖRÄLDER Föräldrar är en förutsättning för att barn och ungdomar ska ges möjlighet att idrotta. Av idrottens 600 000 ideellt arbetande idrottsledare är flertalet föräldrar. Barn- och ungdomsidrotten står och faller med deras engagemang. Med stöd av Allmänna arvsfonden har ett utbildningsmaterial producerats med temat att vara idrottsförälder. Materialet ska fungera som inspiration och stöd till samtal i föräldragrupper inom idrotten. Förslagsvis förs samtal kring hur man som förälder kan fungera som stöd för sitt eget och andra barns idrottande, för ledarna och föreningen. Föräldragrupperna uppmanas att komma överens om vissa gemensamma ställningstaganden kring barnens och gruppens idrottande. I samverkan med Skandia, Idéer för livet, har ett heldagsseminarium genomförts där bland andra barnombudsmannen Lena Nyberg medverkade. 9
VERKSAMHETSOMRÅDEN Projekthotell en samlingsplats för projekt SISU IDROTTSUTBILDARNAS projekthotell samlar alla pågående centrala projekt. Projekten är tydligt avgränsade både vad gäller resurser, verksamhet och tid. Genom att samla projekten under ett tak uppnås ett antal fördelar. Det blir en enklare och tydligare samordning och samverkan mellan projekt, gemensam support och ledning av projektledning och det ger stora möjligheter att ta tillvara projektens resultat, då de är eller kommer att bli, naturliga delar i verksamheten. Nedan följer en beskrivning av några projekt som genomförts inom SISU Idrottsutbildarnas projekthotell under 2002. PROJEKT LEDARFOKUS SISU Idrottsutbildarna har fått i uppdrag av Riksidrottsförbundet att genomföra ett nationellt utvecklingsprogram av ledare för barn- och ungdomsidrott under perioden 2002 2004. Målet för projektet är: att engagera minst 30 SF att ha erbjudit projektet målgrupper i samtliga IF med barn- och ungdomsverksamhet möjlighet att utbilda/vidareutbilda sig att tydligt ha höjt kompetensen och kvaliteten på idrottens barn- och ungdomsledare. Inom projektet har vi valt att definiera att ledare är de som direkt möter barn och ungdomar i den fysiska aktiviteten i idrotten. Därav är målgruppen för projektet barnledare, ungdomsledare, tränare, lagledare och domare. Ledarna delas in i nya barnledare, etablerade barnledare, nya ungdomsledare och etablerade ungdomsledare. Ledarna ska erbjudas möjlighet till grundutbildning och årlig kompetensutveckling. Kompetensutveckling av ledare för elitsatsande ungdomar har hög prioritet. En kartläggning har genomförts under hösten över idrottens nuvarande omfattning och innehåll av barn- och ungdomsledarutbildningar. En uppföljning kommer att göras efter det tredje året för att mäta vilka effekter det intensifierade utvecklingsarbetet har gett. 34 SF har anmält intresse av att delta i projektet. Önskemål och behov av utvecklingsarbete inom SF varierar och det som kommer att förena de olika uppdragen är utveckling av barn- och ungdomsidrott genom utbildning och utveckling av ledare. De SDF vars SF anmält intresse av att medverka i projekt Ledarfokus, kommer SISU Idrottsutbildarnas distrikt att särskilt arbeta med under treårsperioden. För att genomföra de olika utvecklingsarbetena har vi skapat ett team med 18 processledare som utbildats inom SISU Idrottsutbildarna och som arbetar parvis med de olika SF-uppdragen. SISU Idrottsutbildarnas 21 distrikt deltar i projektet. Distrikten har arbetat fram planer som beskriver hur de ska arbeta med Projekt Ledarfokus under 2002 2004. Ett särskilt fokusområde i varje distrikt har tagits fram som vi avser att följa under projekttiden. PROJEKT LOKAL IDROTTSUTVECKLING PLI Projekt lokal idrottsutveckling, PLI, som Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna startade i samband med att regeringen beslutade att avsätta 20 miljoner kronor årligen under en treårsperiod, 1999 2001, avslutades i juni 2002. Idrottsarbetsgruppen överlämnade sin rapport från arbetet till idrottsminister Ulrica Messing i juni 2002. Inom ramen för satsningen fick 207 projekt medel för olika lokala utvecklingsprojekt för barn- och ungdomsidrott. För att sprida erfarenheter och kunskap från de lokala projekten producerades 5 nummer av tidningen Nya Grepp. Den används i dag som inspiration till utvecklingsarbeten inom idrotten. Riksidrottsförbundet beslutade i augusti 2002 att avsätta 15 miljoner kronor för fortsatt stöd till lokala utvecklingsprojekt för barn- och ungdomsidrott. Under 2002 fick 66 projekt stöd. Projekt lokal idrottsutveckling, PLI, fortsätter som ett samarbetsprojekt mellan SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet även i denna satsning. I den nya satsningen har vi valt att ge fler möjlighet att söka medel för kortare insatser och förstudier ett- till fleråriga projekt, samt att ge ungdomar möjlighet att söka medel för initiativ som kommer från unga och genomförs för unga inom idrotten. Planer finns att PLI-projektet pågår till och med 2004. PROJEKT UNGA LEDARE Projekt Unga ledare är ett treårigt projekt som startade 2001. Syfte med projektet är att få ungdomar mellan 16 25 år att vilja bli ledare. Det handlar om ledaruppdrag som idrottsledare för barn men också uppdrag som förtroendevald. Projekt Unga ledare är ett samarbete mellan Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna. Samtliga 21 distrikt, DF och SISU Idrottsutbildarna medverkar i projektet tillsammans med 40 SF/MO. Inom projektet arbetar flertalet med att utveckla metoder för att öka ungdomars möjlighet till utveckling och utbildning inom idrotten. Det kan handla om att skapa mötesplatser för ungdomar, ungdomsforum, utveckling av idrottsledarutbildningar för unga, modeller för att introduceras i styrelseuppdrag, samverkan med skolan och att utveckla mentorprogram. Inom projektet kommer ett omvänt mentorprogram att prövas, det vill säga att unga blir mentorer till äldre. Under våren 2002 har de drygt 80 projektledare som finns med i Unga ledare bjudits in till inspirationsträffar med syfte att stimulera och ge stöd till utveckling och utbildning. 10
VERKSAMHETSOMRÅDEN Ett tvådagars Open space -möte genomfördes under hösten tillsammans med projektledarna från distrikten och SF/MO i avsikt att lyfta fram goda exempel och ge möjlighet till kunskapsoch erfarenhetsutbyte mellan projektledarna. PROJEKT BARN I FÖRENING SISU Idrottsutbildarna och Skandias Idéer för livet har etablerat ett samarbete för att stimulera utvecklingen i idrottsföreningen. I fokus står barnidrotten, utifrån de behov och förutsättningar respektive förening har. Samtliga av SISU Idrottsutbildarnas distrikt deltar i projektet som pågår under tiden 2001 2003. Att utveckla ledarskap inom barnidrotten, att arbeta fram policy för barnidrott och arrangera aktivitetsdagar för barn är några av många områden som utvecklas inom projektet, i samverkan med idrottsföreningar. SISU Idrottsutbildarna i Stockholm har inom ramen för projektet erbjudit föräldrar föreläsningskvällar med tema ledarna och barnidrotten. SISU Idrottsutbildarna i Blekinge utvecklar en ledarhandledning för att kvalitetssäkra ledarskapet inom barnidrotten. SISU Idrottsutbildarna i Östergötland arbetar tillsammans med några föreningar för att utveckla utbildning för barnledare. PROJEKT U-LANDSINFORMATION Även detta år har SISU Idrottsutbildarna haft möjligheter att hos Sida ansöka om projektmedel för u-landsinformation och information om situationen i Öst- och Centraleuropa. Syftet med dessa projektmedel är att öka intresset för och kunskapen om utvecklingssamarbete samt främja en debatt om dessa frågor i Sverige. Med idrotten som metod och folkrörelseidrotten som modell finns det stora möjligheter att knyta kontakter med människor och organisationer i utvecklingsländer för ett engagemang i just utveckling av en demokratisk folkrörelseidrott. För att kunna skapa en folklig förankring kring dessa frågor i Sverige är det viktigt att informera och öka kunskapen om situationen i utvecklingsländerna. Informationsprojekten har utifrån SISU Idrottsutbildarnas handlingsplan en slogan, Från informationsinsatser till utvecklingssamarbete. Under verksamhetsåret har nästan 20 olika informationsprojekt genomförts centralt, regionalt och lokalt. För att utveckla och öka kvaliteten i denna projektverksamhet har under 2002 genomförts en extern utvärdering. Av de viktigaste resultaten kan nämnas: Det är viktigt att de övergripande målen och värderingarna för verksamheten fastläggs. Fokusering, prioritering och framför allt välj bort är en förutsättning för att nå ut med budskapet. Tydliggör kopplingen mellan SISU Idrottsutbildarnas övergripande verksamhetsmål, u-landsinformationens mål och varje delprojekts mål. För att tydliggöra målen krävs ledningens uttalade stöd för att u-landsinformation är ett viktigt område. SISU Idrottsutbildarna har tillgång till idrottsarenan, den i Sverige största arenan för barn och ungdomar vid sidan av skolan. Idrotten är internationell. En tydlig koppling till utvecklingsprojekt/vänförening finns inte. Med en tydligare koppling till solidaritetsprojekten skulle verksamheten kunna sprida sig som ringar på vattnet och effektivisera u- landsinformationen. Slutligen rekommenderar utvärderaren ett utökat samarbete och samverkan mellan SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet. SISU Idrottsutbildarna har för perioden 2003 2005 beviljats medel från Sida för informationsinsatser och 13 informationsprojekt kommer att genomföras av SISU Idrottsutbildarnas distrikt. 11
FOLKBILDNING Folkbildningsverksamheten DET FINNS MÅNGA olika ledaruppgifter i en förening och flera av våra föreningar har upptäckt möjligheten att ge alla medlemmar som vill möjlighet att vara med i föreningsgemenskapen. Att utveckla och utbilda både nya och gamla ledare är en viktig uppgift. Det är också en förutsättning för fortsatt framgång för en förening eller ett förbund. Såväl aktiva som tränare och funktionärer behöver kontinuerligt söka ny kunskap för att utvecklas i sina roller och fler och fler föreningar upptäcker vilken resurs SISU Idrottsutbildarna är i det sammanhanget. STUDIECIRKEL Studiecirkelns betydelse för föreningarnas internutbildning har blivit stor och den är ett bra arbetssätt när man vill att alla ska få komma till tals. Studiecirkeln är också en bra metod när man vill engagera föräldrar eller rekrytera nya ledare. Vid de naturliga mötesplatserna i en förening fungerar cirkelstudier för både äldre och yngre liksom för erfarna och oerfarna medlemmar. Som en följd av detta har föreningarna fått fler utbildade medlemmar på basnivå och dessutom fler som väljer att vidareutbilda sig. Cirkelverksamheten bidrar både till bredden och toppen när det gäller ledarutbildning. CIRKELN RUNT 100! Folkbildningen fyllde 100 år under 2002.Folkbildaren Oscar Olsson kallas studiecirkelns fader. År 1902 var det premiär för den första studiecirkeln som i stort sett byggde på samma principer som används i dag: Varje individ skulle vara aktiv och tillsammans med andra själv skaffa sig den kunskap som behövdes för den egna utvecklingen. Med andra ord det var cirkeldeltagarna som bestämde innehållet i cirkeln. Denna hundraåriga idé kommer att vara modern även de kommande hundra åren. 12
FOLKBILDNING seglar i medvind! Exempel på aktiviteter som genomfördes under jubileumsåret är paneldebatter med politiker, tårtkalas, utställningar, föreläsningar, träffar för cirkelledare, aktiviteter på gator och torg, uppvaktningar av politiker, jubileumsmiddag för cirkelledare etc. Kampanjen Cirkeln runt 100 använde vi också för att visa på hur Folkbildningsrådets frysningsbeslut drabbat vår verksamhet. FORTSATT VERKSAMHETSÖKNING Sedan SISU Idrottsutbildarnas första verksamhetsår 1985/86 har det varit ett ständigt återkommande konstaterande att verksamheten ökar. Så blev det även under 2002. År 2002 var det totala antalet deltagande kvinnor i studiecirkelverksamheten 213 204 (39,5 %). Ökningen av studiecirkelverksamheten och annan gruppverksamhet (studietimmar) uppgår till cirka 7,8 procent jämfört med föregående år. Jämfört med övriga studieförbund genomförde SISU Idrottsutbildarna 9,7 procent av den totala studiecirkelverksamheten under 2002. Motsvarande siffra år 2001 var 9,2 procent. Sammanfattningsvis kan konstateras att verksamheten har en fortsatt positiv utveckling, men att det återstår ett omfattande arbete med att nå ut till flera av idrottens föreningar. FOLKBILDNINGENS PRIORITERADE MÅLGRUPPER Folkbildningen satsar genom Folkbildningsrådet särskilda resurser för att nå de prioriterade målgrupperna: arbetslösa funktionshindrade invandrare För SISU Idrottsutbildarna ligger utmaningen i att erbjuda verksamhet för dessa grupper inom ramen för vår värdegrund. Totalt genomförde SISU Idrottsutbildarna 124 078 studietimmar under 2002 med de prioriterade målgrupperna, vilket är 8,8 procent av SISU Idrottsutbildarnas totala verksamhet. Detta är en ökning med 15,3 procent jämfört med år 2001, då det redovisades drygt 107 600 studietimmar inom området. Arbetslös Verksamhet för arbetslösa har rapporterats från 16 distrikt, varav sex distrikt har en mer omfattande verksamhet. Totalt har verksamheten nått 2 900 personer, men minskat från cirka 33 000 studietimmar år 2001 till cirka 25 300 studietimmar. Den positiva utvecklingen av sysselsättningen med minskad arbetslöshet är en förklaring till utvecklingen. Utöver dessa folkbildningsinsatser genomför några distrikt uppdragsutbildningar för länsarbetsnämnd och lokala arbetsförmedlingar. Funktionshindrade De handikappade är en stor grupp i samhället. I dag kan sjukvården erbjuda rehabilitering och hjälpmedel som ger handikappade goda förutsättningar att leva ett normalt liv. Nya forskningsrön visar att fritidens innehåll och kvalitet har större betydelse för många handikappades hälsa och livskvalitet än arbete, ekonomi och boende. Lek, rörelse och idrott på fritid är ett utmärkt medel för främst psykisk, men också fysisk rehabilitering. Intensiva insatser för att utveckla metoder för att kunna erbjuda denna målgrupp folkbildningsaktiviteter har genomförts i flera distrikt. Inriktningen har varit att inom SF/MO nå målgruppen med idrott som utgångspunkt. Under verksamhetsåret redovisas en ökning från cirka 33 800 studietimmar år 2001 till 37 768 studietimmar. Invandrare Integration är en ömsesidig process. Den förutsätter ett aktivt deltagande av såväl den invandrade delen av befolkningen som av majoritetsbefolkningen. Ibland kan vi likna det vid en dörr. För att öppna dörren från utsidan och träda in i gemenskapen behöver den invandrade personen ett antal nycklar. Men, det räcker inte bara med att skaffa sig de nycklar som öppnar dörren från utsidan, någon måste även öppna den från insidan och välkomna den nya medborgaren in i gemenskapen. Vi kan konstatera att 8 av de distrikt som deltog i vårt tidigare projekt Idrott Utbildning Delaktighet Integration i dag redovisar en omfattande verksamhet. STUDIECIRKELVERKSAMHETENS UTVECKLING 1998 2002 År 2002 2001 2000 1999 1998 Cirklar 65 588 59 942 57 264 50 273 41 861 Deltagare 539 432 484 760 455 147 395 209 342 294 Studietimmar 1 414 980 1 312 152 1 233 852 1 075 238 885 973 STUDIECIRKELVERKSAMHETEN I DE FEM STÖRSTA IDROTTERNA Idrott Arrangemang Deltagare Studietimmar Fotboll 18 808 159 312 398 588 Ridsport 9 303 75 698 145 435 Ishockey 5 570 46 271 111 443 Golf 5 308 41 510 98 581 Handboll 2 034 16 660 43 965 13
FOLKBILDNING Totalt redovisades 63 917 studietimmar 2002, vilket är en ökning med 15 493 studietimmar, eller drygt 30 procent från föregående år. ANNAN GRUPPVERKSAMHET Även under detta verksamhetsår är SISU Idrottsutbildarna det klart största studieförbundet när det gäller annan gruppverksamhet. Det handlar om verksamhetsformer som exempelvis framtidskvällar, kurser eller seminarier med framåtblickande utveckling något som våra medlemsorganisationer verkar ha lätt att engagera sig i. Under året redovisas 272 358 studietimmar, en ökning med 19 procent från föregående verksamhetsår. I jämförelsen med övriga studieförbund har SISU Idrottsutbildarna drygt 22 procent av den totala andelen i verksamhetsformen annan gruppverksamhet. KULTURPROGRAM BARNKULTURGRUPP Barnkulturgrupperna fortsätter att öka inom SISU Idrottsutbildarna. Verksamhetsformen ger barn möjligheten att med hjälp av kulturella aktiviteter arbeta med viktiga frågor som exempelvis värderingar, etik och moral. Totalt redovisades 145 148 studietimmar, vilket innebär en ökning med 35 procent från föregående år. 19 av 21 distrikt ökar sin verksamhet i barnkulturgrupperna. Totalt har SISU Idrottsutbildarna samlat 97 592 deltagare i 10 447 program. Under året har en omarbetad version av Lilla Uppladdningen färdigställts och en lansering för våra medlemsorganisationer och SISU Idrottsutbildarnas distrikt genomförts. KULTURPROGRAM Ett sätt att stärka gemenskapen och engagemanget bland medlemmarna i en förening är att i samarbete med SISU Idrottsutbildarna arrangera olika kulturprogram. Vi har försökt att utforma vår kulturverksamhet inom idrotten så att människor berikas av den. Den ska ge ett mervärde och också bidra till att bygga broar mellan generationer, kulturer och folkgrupper. Insatser för att ytterligare utveckla och öka kulturprogramverksamheten är angelägna. Olika kulturaktiviteter och även kulturutövande är ett viktigt År 2002 2001 2000 1999 1998 Antal program 13 491 11 542 12 196 10591 6 662 Deltagare 1 707 824 1 601 741 1 744 937 2 641 559 1 454 358 KULTURFORMER Antal arrangemang 2002 2001 2000 Föreläsning 5 310 4 772 4 929 Sång/musik 1 298 1 279 1 512 Dramatisk framställning 3 608 2 658 2 759 Film/foto/bild 660 539 576 Dans 504 591 492 Utställningar 762 810 943 Litteratur/konst 105 94 115 Tvärkulturell verksamhet 1 244 799 870 Totalt 13 491 11 542 12 196 utvecklingsområde i SISU Idrottsutbildarnas arbete med föreningsutveckling. DISTANSUTBILDNING YTTERLIGARE ETT VERKTYG I METODLÅDAN Efter några års projektverksamhet har vi under året intensifierat satsningen kring att utveckla möjligheten för medlemsorganisationerna att bedriva en flexibel utbildning med hjälp av distansinslag. Från utvecklingsprojektet IT-stödd cirkelledarutbildning, har vi hittat en tydligare struktur på hur arbetet bör organiseras på såväl central som regional nivå. Strukturen på plattformen FirstClass har varit ett område som under året haft prioritet. Arbetet har koncentrerats på att hitta en hållbar struktur som gör att vi så bra som möjligt kan använda oss av FirstClass i ett långsiktigt perspektiv. Detta har också medfört att vi funnit en tydligare struktur för de olika funktionerna som behövs för att kunna etablera verktyget. Det handlar om personella resurser inom områdena teknik, administration och pedagogik. I dag finns personer med specialkompetens på dessa funktioner på det centrala kansliet. Nästa steg blir att besätta kompetens regionalt. Under verksamhetsåret har vi i egen regi genomfört en intern basutbildning i distanspedagogik för att öka förståelsen kring vilka pedagogiska metoder som kan krävas för att genomföra utbildning med distansinslag. Utbildningen genomfördes med såväl fysiska träffar som träffar på distans. 20 personer från organisationen har deltagit. Basutbildningen är det första steget av tre som utvecklar distanspedagogiken och ger en behörighet från Nationellt Centrum för Flexibelt Lärande (CFL). Ett material för cirkelledaren som ska arbeta med distansinslag har under året producerats som stöd och vägledning när det gäller frågor som kan dyka 14
FOLKBILDNING upp inför, under och efter en utbildning. Materialet finns tillgängligt i tryckt form samt på vår hemsida. Under året har också påbörjats ett projekt finansierat av Nationellt Centrum för Flexibelt Lärande (CFL). Projektet Distansstudier inom SISU Idrottsutbildarna ska i samarbete med fyra pilotdistrikt (Halland, Småland, Örebro samt Östergötland) försöka hitta organisatoriska former för utbildning med distansinslag på distrikten. Projektet fortlöper under 2003. Dessutom har SISU Idrottsutbildarna i Stockholm och Gästrikland fått medel från CFL för att utifrån egna projektidéer finna möjligheter med distansstudier. Parallellt med detta har vi under verksamhetsåret även stimulerat medlemsorganisationer som varit intresserade av ett utvecklingsarbete kring verktyget. Det har exempelvis handlat om att inom ramen av ett projekt erbjuda ett samtalsforum för att utveckla projektledare. 2002 ökade antalet distansstudiecirklar något. 27 distansstudiecirklar genomfördes med drygt 1 079 studietimmar. Detta motsvarar drygt 16 procent av det totala antalet distansstudiecirklar som redovisats av samtliga studieförbund. Studiecirkelverksamhetens utveckling Kulturprogram 15
VERKSAMHETSOMRÅDEN Riksidrottsforum en viktig mötesplats RIKSIDROTTSFORUM ÄR en mötesplats för svensk idrott som bland annat ska stimulera till diskussioner i viktiga frågor för idrotten. Denna tredje gång genomfördes Riksidrottsforum i Piteå med fantastiskt stöd och engagemang från distriktet Norrbotten. Totalt deltog drygt 450 personer från RF, SF, SDF, föreningar, distriktsidrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna. Riksidrottsforum är tänkt att vara en mötesplats som ger människor i idrotten, såväl förtroendevalda som tjänstemän, möjlighet att hämta inspiration, byta idéer samt etablera nya och underhålla gamla kontakter. Årets Riksidrottsforum hade ambitionen att möjliggöra delaktighet. I programarbetet gavs möjligheter för deltagare och nyckelpersoner inom svensk idrott att medverka. Tyngdpunkten i programmet lades på arbete kring fyra viktiga huvudområden barn- och ungdomsidrott, idrottens organisation, ideellt ledarskap samt bredd- och motionsidrott. Med stöd av processledare och faktainspiratörer genomfördes 13 olika seminarier kring aktuella huvudområden. Detta arbete skapade stort engagemang. Under programmet gavs också möjlighet att få ta del av aktuella verksamheter och projekt. Här redovisades och diskuterades exempelvis hur olika ledningsfilosofier och ledarutvecklingsmodeller matchar idrottens behov av utveckling, distansstudier med ITK-stöd samt vilka normer och värderingar som styr idrottsrörelsen. Riksidrottsforum kommer förhoppningsvis att ge många effekter på olika nivåer i idrottsrörelsen. Fler startade utvecklingsprocesser och kanske även motionsskrivande var något som det pratades om deltagare emellan. Vilka de faktiska effekterna är ligger nu till stor del i händerna på deltagarna i det tredje Riksidrottsforumet. 16
UTVÄRDERING OCH UPPFÖLJNING Utvärdering och uppföljning EN LÄRANDE ORGANISATION Det av förbundsstyrelsen fastställda Utvärderingsprogrammet anger inriktning på utvärderingsinsatserna i SISU Idrottsutbildarna såväl centralt som för distrikten. Utöver gemensamt aktualiserade uppgifter och utvärderingsområden tas inom organisationen en lång rad initiativ som syftar till att skaffa sådan kunskap som kan ligga till grund för framtidsinriktade verksamhetsdiskussioner. Utvärdering blir allt mer ett verktyg i det löpande arbetet. En sammanställning (Avstämning 7) över genomförda utvärderingar inom SISU Idrottsutbildarna (som avslutats under 2002) visar på både djup och bredd i resultaten. Presentationen ska vara en guide för ett internt kontaktoch erfarenhetsutbyte. Erfarenheterna från genomförda kollegiala utvärderingar är mycket goda och det är ytterst angeläget att samtliga distrikt i SISU Idrottsutbildarna engagerar sig i denna verksamhet. Formerna för denna utvärderingsprocess är flexibla och får avgöras mellan berörda distrikt. Verksamhetsuppföljning genom distriktsbesök har under året genomförts av förbundskansliet i sju distrikt. Ett gemensamt underlag för verksamhetsuppföljningen har arbetats fram liksom rutiner för uppföljning av besöken. Samtliga besök har dokumenterats och rapport har lämnats till förbundsstyrelsen. SÄRSKILDA UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSINSATSER Vid en genomgång av samtliga SISUdistrikts verksamhetsberättelser för 2001 kan konstateras att portalen, det vill säga olika uppgifter och bredd i verksamheten, finns belyst. Vilka effekter kan vi se av SISU Idrottsutbildarnas insatser och vad står begreppet effekter för? Frågan har löpande aktualiserats bland annat i samband med uppföljningen av studiestora föreningar, analys av statistikuppgifter samt i diskussioner om samhällsnyttan. Att öka insikten i begreppet samt finna vägar att fånga in utfallet är högt prioriterat. Att utveckla och ta fram lämplig statistik och nyckeltal för analys av SISU Idrottsutbildarnas verksamhet har genomförts i en nära samverkan med utvecklingsarbetet inom Gustavprogrammet. Översiktliga sammanställningar av statistik och nyckeltal har distribuerats till distrikten. Frågan om föreningar med omfattande studieverksamhet har särskilt uppmärksammats. Många distrikt har genomfört uppföljningsinsatser och frågan har stått högt upp på dagordningen vid distriktsbesöken. Den för studieförbunden gemensamma studien Studiecirkeldeltagare 2000 (FBR/SCB) har följts upp med interna diskussioner. Alvar Svensson som höll i utvärderingen har också tagit fram ett antal för SISU Idrottsutbildarna specifika tabeller. I syfte att kvalitetssäkra vår verksamhet inom området u-landsinformation (med Sida-stöd) har en kvalitativ utvärdering genomförts av en extern utvärderare. UTVECKLINGS- OCH FÖRSÖKSVERKSAMHET Verksamheten med särskilda FoUmedel från Folkbildningsrådet har under 2002 bland annat inriktats på att slutföra det utvecklingsprojekt som gått under namnet MIDA (Meningsfullhet, Inflytande, Delaktighet, Arena) och som fokuserat området föreningsutveckling/föreningskunskap/föreningsdemokrati. Så gott som samtliga distrikt har genomfört egna projekt som syftat till att pröva nya grepp i föreningen och folkbildningsarbetet för att stärka och utveckla demokratin samt nå och engagera ungdomar. Ett enkelt idématerial över metoder och studiematerial inom området föreningsdemokrati har sammanställts. Materialet är tänkt att ge stöd till SISU Idrottsutbildarnas medarbetare, men också vara underlag för demokratidiskussioner i föreningar samt stimulera till studier. En utvärdering av studiematerialanvändning i studiecirklar inom SISU Idrottsutbildarna har påbörjats. Genomgång av statistik, tidigare utvärderingar samt verksamhetsberättelser har följts av en data- och erfarenhetsinsamling från samtliga distrikt genom intervjuer. Det kan konstateras att användningen av studiematerial uppvisar en brokig bild och att tankarna inför framtiden är många! IKT och distansutbildning tidigare utvecklingsarbete har följts upp. Bland annat har kompletterande utbildningar för i första hand utbildningskonsulenter genomförts. En metodhandledning av ledare för studiecirklar på nätet har tagits fram 107 frågor & svar. Ett särskilt utvärderings- och utvecklingsarbete, Förening i förändring, har påbörjats. Projektet kan ses som en fortsättning på det tidigare arbetet med EU och den sociala ekonomin och fokuserar på SISU Idrottsutbildarnas roll i föreningsutvecklingen i relation till den pågående samhällsförändringen i ett lokalt och regionalt perspektiv. Arbetet genomförs i nära samarbete med RF. 17
BOSÖNS IDROTTSFOLKHÖGSKOLA Bosöns Idrottsfolkhögskola ALLMÄNT Idrottsfolkhögskolan har under året bedrivit långa kurser, idrottslinje och idrottskonsulentlinje, samverkanskurser med folkbildningsmedel samt deltagarfinansierade uppdragsutbildningar och egna kurser. För att genomföra verksamheten har totalt 24 (18 heltid) undervisat och tre personer bemannat vårt utbildningskansli. Sedan den 1 september har en ny rektor ansvarat för verksamheten. Skolans lokalbehov har reglerats i ett hyresavtal med Bosöstiftelsen (RF). I en strävan att sammanföra de operatörer som finns på Bosön genomfördes under hösten regelbundna möten i Bosöns ledningsgrupp. Skolans marknadsföringsgrupp har varit aktiv under hösten, vilket bland annat resulterade i att skolan deltog i den stora SACO-mässan i Älvsjö. IDROTTSLINJEN (IL), ALLMÄN KURS Under våren avslutades två 1-åriga och en 2-årig utbildning, totalt 59 elever, varav huvuddelen därmed hade läst in behörighet för fortsatta, högre studier. Till läsåret 2002/2003 antogs motsvarande antal elever till tre klasser. Urvalet gjordes ur en grupp på 120 sökande och därmed noterades ett sjunkande antal ansökningar. Utöver den ordinarie verksamheten deltog eleverna i ett IT-projekt finansierat med externa medel, där ämnen som riksdagsvalet, olika pedagogiska modeller och rörelseanalys ingick. Terminen avslutades med fyra veckors praktik för de elever som avsåg att söka vidare till idrottskonsulentlinjen. IDROTTSKONSULENTLINJEN (IK) I juni examinerades två klasser med 46 elever efter två års utbildning i idrottsledarskap, fysiologi, utbildningsmetodik och pedagogik, fjällkunskap, friskvård, massage, tränarskap, sports management och idrottens organisation. Även IK-eleverna deltog i vårens ITprojekt. I år kunde elever som studerat ett eller två år på IL gå direkt till årskurs 2 på IK, vilket sparar tid för dem som tidigare gick ett eller två år på IL för att därefter gå två år på IK. Med projektmedel från EU har ett utbyte av praktikantplatser med Storbritannien och Finland inletts. Under våren stod skolan som värd för tre praktikanter från Park Lane College i Leeds och under hösten gästades skolan av en student från Vierumäki, Finlands motsvarighet till Bosön. I oktober 2002 gjorde representanter för skolan ett studiebesök i Leeds, vilket har resulterat i att fem elever från Bosön ska praktisera där under sex veckor våren 2003. SAMVERKANSKURSER Idrottsfolkhögskolan har under året samverkat med 18 SF/MO, 3 specialdistriktsförbund samt ett tiotal föreningar och genomfört över 2 000 deltagarveckor inom idrottsförbundens utbildningsområde. Störst samarbetspartner är Svenska Golfförbundet som står för cirka 40 procent av deltagarveckorna. Några nya samarbetspartners har kommit till under året och ytterligare några är på väg in. UPPDRAGSUTBILDNINGAR OCH EGNA KURSER För andra året genomfördes en mängd korta och en lång kurs, 20 veckor, i idrottsmassage. Under hösten ansökte skolan om att få genomföra kursen som en KY-utbildning, med statliga medel, eftersom den är unik på marknaden och kontinuerligt eftersökt. Ansökan avslogs. En Högre Friskvårdsutbildning startade för 14:e gången under hösten, med avslut under våren. Kursen Lär med hela kroppen lockade som vanligt många deltagare och man planerar nu för dess efterföljare med egen personal. Personal från närområdet, Lidingö kommun och polisväsendet, är återkommande gäster på Bosön i god folkhögskoleanda. Vidare har skolan tagit emot cirka 25 studiebesök från olika gymnasier, idrottsgymnasier, kommuner och idrottslag. EKONOMI Den ekonomiska redovisningen visar på ett visst underskott som huvudsakligen förklaras av uteblivna uppdragsutbildningar och färre deltagare än beräknat på egna kurser. 19
SISU IDROTTSBÖCKER SISU Idrottsböcker växer och utvecklas Förlagets omsättning ökade med nästan 30 procent under 2002. Naturligtvis beror en del av denna omsättningsökning på förlagsbranschens allmänna uppgång i samband med momssänkningen. Men det finns fler faktorer som påverkar denna snabba tillväxt. Intresset för idrott, friskvård och hälsa ökar i samhället och många av våra utgivningar passar in på de nya idrottsprofilerade och hälsoinriktade linjer som vuxit fram både på högskolor och folkhögskolor. Samarbetet med specialförbunden har varit framgångsrikt. En medveten satsning på både varumärket och kontaktskapande arbete har gett resultat. UTVECKLING AV DIGITAL KOMMUNIKATION Din idrottsbokhandel på nätet www.sisuidrottsbocker.se Idrottsbokhandeln på nätet fortsätter att växa som försäljningskanal för våra böcker. De senaste två åren har omsättningen ökat med omkring 100 procent jämfört med föregående år. Denna ökning inkluderar en strukturell beteendeförändring, men även nya kunder upptäcker hela tiden idrottsbokhandeln. Vi jobbar metodiskt med att marknadsföra Din idrottsbokhandel på nätet www.sisuidrottsbocker.se. Målsättningen är bland annat att idrottsbokhandeln ska bli den självklara bokhandeln för alla som är intresserade av idrottsböcker. Fördelarna med att allt fler handlar via idrottsbokhandeln är flera. Det uppstår möjligheter till en tätare kundkontakt och dialog. Tillgängligheten idrottsböcker 24 timmar om dygnet är positiv för kunderna. Vi har möjlighet att profilera oss och kommunicera utifrån en alldeles egen plattform. En plattform med stor potential framöver. Under året har idrottsbokhandeln genomgått en ansiktslyftning och fått en mer kommunikativ och dynamisk framtoning. Även en del administrativa rutiner har effektiviserats. I förlagssamarbetet med SF har vi lagt ett antal småshoppar på specialförbundens egna hemsidor, i några fall även på SDF-nivå. Spridningen av materialen inom SF:en ökar när fler enkelt och snabbare upptäcker sina egna nya material. Idrottens BokKlubb online Idrottens BokKlubb startar en efterlängtad egen hemsida. Det innebär att medlemmarna i Idrottens BokKlubb numera kan ta del av bokklubbens hela sortiment (i dag cirka 500 titlar), dygnet runt, 365 dagar om året, vilket är positivt både för medlemmarna och för IBK. Vad innebär då IBK online för medlemmarna? De har alltid tillgång till och överblick över hela bokklubbens sortiment. De vet var de kan hitta de senaste nyheterna. De får tillgång till en sökfunktion som underlättar letande efter nya och gamla böcker. Det blir enklare att beställa böcker när de vill. De har alltid tillgång till det senaste numret av medlemstidningen samt flera tidigare nummer. De kan få medlemsärenden utförda dygnet runt. De kan se sina beställningar och leveranser. Till Idrottens BokKlubb online kan man komma via din idrottsbokhandel på nätet www.sisuidrottsbocker.se och där klicka vidare till Idrottens Bok- Klubb online. Digitala nyhetsbrev SISU Idrottsböcker utvecklar och förstärker den digitala kanalen och kommunicerar allt mer frekvent med sina kunder genom digtiala nyhetsbrev nyhetsbrev somar har med direktkoppling till idrottsbokhandeln. SAMARBETE MED SF De fem samarbetsavtal vi etablerat under föregående år utvecklas i snabb takt och vi ser positiva effekter av de gemensamt framtagna materialen. Specialförbundens image utvecklas, intresset för utbildning ökar och nya former av utbildning växer fram, ofta som effekter av de diskussioner som förs i samband med materialproduktionen. Samarbets-SF sedan tidigare är: Ishockey Golf Innebandy Friidrott Korpen Skolidrott Nya samarbeten har under 2002 knutits med: Handboll Ridsport Orientering Simning Handikappidrott Gymnastik Skidor Totalt har vi nu samarbete med 13 specialförbund. Avtalen innebär att SISU Idrottsböcker fått ett stort förtroende och vi kommer att satsa både ekonomiska och personella resurser för att leva upp till de förväntningar som nu finns hos våra nya samarbetspartners. IDROTTENS BOKKLUBB Idrottens BokKlubb är, tillsammans med Idrottsbokhandeln på nätet, en av våra största kommunikationskanaler. Medlemstidningen ges ut sex gånger per år och ska spegla den totala idrotts-, friskvårds- och hälsoutgivningen i Sverige.Vi har i dag samarbete med många svenska förlag, vilket gör att våra medlemmar kan köpa ett stort urval av intressanta böcker till förmånliga priser. Medlemstidningen tar också i artiklar upp aktuella områden inom utbildning och utveckling av idrott och hälsa. 20
SISU IDROTTSBÖCKER Medlemsökningen har under året varit stabil med en jämn tillströmning av 1 000 nya medlemmar. Normalt har bokklubbar stora fluktuationer i medlemsantal, bland annat beroende på intensiva kampanjer. SISU Idrottsböcker har i stället valt en långsammare tillväxtstrategi där vi försöker knyta till oss medlemmar med ett genuint och långsiktigt intresse för idrott, friskvård och hälsa. SISU Idrottsböcker har också börjat bygga upp ett kontaktnätverk med utländska förlag som har utgivning inom vårt intresseområde. Det gäller till att börja med skandinaviska, engelska och amerikanska förlag. Därigenom kan vi följa internationell forskning och utgivning inom området idrott och hälsa. Utvalda översättningar presenteras som huvudböcker i Idrottens BokKlubb. UTGIVNINGAR UNDER 2002 Svenska Golfförbundet Bunkerslag och putt Pitch och putt Spelstrategi och taktik Golfövningar för barn Kost för golfare Spelövningar Puttning Chip och putt Långa spelet Bollflyktslagar Mitt vinnarrecept Fysisk träning 54kalendern Svenska Motionsidrotts förbundet Korpen Hälsocoachen Relationer 21