Idéer & innovationer. Världens äldsta uppfinnarförening fyller 120 år Sidan 4 Stora svenska patent fler än man kan tro

SVENSKA UPPFINNAREFÖRENINGEN 120 ÅR Idéer & innovationer Världens äldsta uppfinnarförening fyller 120 år Sidan 4 Stora svenska patent fler än man kan tro Sidan 4 Michael Treschow: investeringarna i FoU måste öka Sidan 19 Intervjun: Håkan Lans om glädjen att uppfinna det häftiga Sidan 8 Medföljer som bilaga i Dagens Industri september 2006 och Entreprenör oktober 2006 Ta vara på dina idéer! idéum Tekniskt Nyskapande

SVENSKA UPPFINNAREFÖRENINGEN 120 ÅR Sidan 4 Sidan 4 FoU måste öka Sidan 19 Medföljer som bilaga i Dagens Industri september 2006 och Entreprenör oktober 2006 Ta vara på dina idéer! idéum Tekniskt Nyskapande 2 Annons Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons Idéer & innovationer Stora svenska patent och utveckla Sidan 8 120 år av skapande Entreprenör. Innovatör. Utvecklare. Uppfinnare. Kärt barn har många namn. De gör i stort sett samma saker; skapar nya produkter, finner nya material, gör logistiken smartare, utvecklar nya sätt att tänka. Finner lösningar som oftast förbättrar tillvaron för oss alla. Så har det varit i årtusenden. Så kommer det att fortsätta. Vi har bara tagit några myrsteg på den oändliga vägen, den som leder framåt och uppåt. Det allra mesta är ogjort. Jag har förmånen att få lotsa en gammal men modern organisation in i ett nytt decennium. Svenska Uppfinnareföreningen fyller 120 år i år och vi firar det bland annat med denna tidning. Uppfinnandets konst är stor och vi gläder oss åt de nya landvinningar som våra medlemmar ständigt gör Om vi jämför den nya tidens tekniska genombrott med dagens svenska uppfinningar, var hamnar vi då? Har vi kraften, intelligensen och ambitionen kvar? Mitt svar är visst har vi det! Vi har stolta traditioner, inte minst från den tid då föreningen bildades. Vi har levt och lever ännu på vad framsynta individer gav oss innovationer i världsklass. Den ena uppfinningen är inte den andra lik. Bakom nyheten kan det ligga ett utvecklingsteam i ett storföretag. Eller en ensamvarg som gett sig tusan på att lösa gåtan som leder till något nytt och revolutionerande. Eller bara en genialisk förpackning. Eller ett omvälvande distributionssystem för världens möbelhandel! Om vi släpper loss tankarna och låter dem flöda var står vi om ytterligare 120 år? Vilka är de stora uppfinningarna som tagit oss dit? Vi hissar en flagga för Svenska Uppfinnareföreningen denna höst. Framtiden se ljus ut! Vi har krafter för 120 nya år av skapande. Wanja Bellander Producerad av Strandvägen 19, 114 54 Stockholm Tel. 08-555 400 00 www.provisa.se Ett samarbete med Svenska Uppfinnareföreningen REDAKTIONSRÅD: Representanter från Svenska Uppfinnareföreningen, PublicistGruppen samt Provisa PROJEKTLEDARE: David Axelsson RED. PROJEKTLEDARE: Eva-Lotta Hallberg SÄLJARE: Daniel Björding FORMGIVNING: Marie Göransson TRAFFIC: Mei-Hsia Wang OMSLAGSFOTOGRAF: Per-Erik Persson TRYCK: Svenska Tryckcentralen AB Har du tips eller synpunkter? Kontakta Patrik Mood på 08-555 400 48 eller skriv till synpunkter@provisa.se STIMULERA FÖR UPPFINNANDE I JOBBET Lag 1949:345 om rätten till arbetstagares uppfinningar och kollektivavtal reglerar arbetstagares och arbetsgivares rättigheter och skyldigheter. Satsa på nya konkurrenskraftiga idéer! Skapa det kreativa klimatet som uppmuntrar och belönar idéer från de anställda! ISF genomför skräddarsydda kurser. ISF kan anlitas av arbetsgivaren och/eller de anställda för rådgivning, förhandling och avtalsförslag avseende arbetstagares uppfinningar. Kontakt: Marianne Lettström, Ingenjörssamfundet, ISF, tfn 08-663 57 50, e-post lettstrom@isf.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING Världens äldsta uppfinnarförening 4 Svenska patent som förändrat världen 4-5 Utveckling och patent går hand i hand Astra-Zeneca 6 Med innovationer som tillväxtmotor 7 Alla kan uppfinna 7 Svensk, världskänd och totalt fokuserad 8 När användaren är uppfinnare 9 Fuktnivån viktigare än man kan tro Munters 9 Svenskt nytänkande i mexikanskt skal Santa Maria 10 Ung kreativitet uppmuntras 11 Storsatsning på kvinnliga innovatörer 11 Från idé till utvecklad produkt 12 Viktigt skydda sin idé 12 Goda råd på vägen 12 De leder nationell storsatsning på innovation KTH 13 Låt ögat styra datorn 14 Ny metod för ofarlig färgborttagning 14 Innovativt drivhus för gemensamma lösningar SSG Teknik 14 Hård mot klottret, snäll mot miljön 15 Smart skärning som skyler 15 Succé för pall och plock GBD Lagersystem 15 Vad händer framöver då? 16 Innovatören till hundra patent SCA 17 En haltande uppfinnarnation 17 Det Europeiska Uppfinnarpriset 18 Äldre dam uppfann modernt stadsfordon 18 Skapa ett attraktivt investeringsklimat för FoU-intensiva företag 19

40 års vetenskapligt arv Det moderna tandimplantatets historia börjar med en mycket vetgirig vetenskapsman, professor Per-Ingvar Brånemark, och hans upptäckt i början av 1950-talet att titan växer samman med levande benvävnad. Detta medicinska fenomen kom han senare att kalla osseointegration. Den första patienten behandlades med Brånemarks metod 1965. Det var genombrottet för modern implantatbehandling, och sedan dess har mer än nio miljoner människor över hela världen fått nya tänder med denna metod. Implantat från Nobel Biocare har dokumenterats kliniskt i 1.700 artiklar och böcker. Doktor Matts Anderssons idé om industrialiserad produktion av individuellt anpassade helkeramiska kronor och broar, är en annan av de uppfinningar som byggt företagets framgångar. Nobel Biocare AB 2006 Idag är Nobel Biocare världsledande på estetiska lösningar för förlorade tänder. Vi för arvet från professor Brånemark och doktor Andersson vidare genom att fortsätta utveckla innovativa, vetenskapliga metoder för att kunna erbjuda starka och vackra tänder utifrån varje enskild patients önskemål. www.nobelbiocare.com

4 Annons Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons Världens äldsta uppfinnarförening! Svenska patent som Sverige har en lång tradition på uppfinningarnas område från John Erikssons patenterade fartygspropeller via dynamiten, AGA-fyren, separatorn till dagens uppfinningar som Håkan Lans datamus och positioneringssystem för flyg och båtar. Här är några av de svenska uppfinningar som förändrat världen. Text: Lars Malmström Svenska Uppfinnareföreningen, SUF, är världens äldsta uppfinnarförening. Den grundades 1886 av den välkände polarfararen och patentingenjören Salomon August Andrée. Då, som nu, var tanken att bilda ett forum för idéutbyte och samverkan mellan uppfinnande, forskning och näringsliv, allt för att skapa goda förutsättningar för utveckling och innovation. Vår uppgift är att främja uppfinnarens och uppfinnandets villkor i samhället. Vi driver uppfinnarnas frågor genom till exempel opinionsbildning och lobbyverksamhet. Vi är remissinstans när det gäller innovationsfrågor samt bevakar och påverkar lagstiftningen inom immaterialrätt, säger Wanja Bellander, vd för SUF. Föreningen har närmare 2 800 medlemmar, både enskilda och företag. Alla som vill och som tycker att uppfinnande och innovation är viktigt, kan bli medlemmar. Fyller 120 år Det kreativa nätverket ger medlemmarna möjligheter att träffa likasinnade, utbyta idéer och få tips och hjälp med problemlösning. Lokalt anslutna föreningar finns över hela landet. Vi medverkar i ett flertal projekt för att Wanja Bellander, vd för SUF inspirera till uppfinnande och kreativt skapande. Allt för att skapa ett innovativt företagande, nu liksom under de gångna 120 åren, säger Wanja Bellander. På SUF:s hemsida finns information om medlemskap, hur man gör för att förverkliga en idé, nyhetsbevakning, medlemsförmåner och mycket annat. www.uppfinnareforeningen.se AGA-fyren Med sina uppfinningar klippapparaten och solventilen revolutionerade Gustaf Dahlén sjöfarten i världen. Tidigare omöjliggjorde energiåtgången att fyrar placerades på otillgängliga platser. Därmed var sjöfart i svårnavigerade vatten i praktiken hänvisad till dagtid. Gustaf Dahléns konstruktioner gjorde att åtgången av acetylengas i fyrarna minskade med 95 procent. I stället för att byta gastub en gång varannan vecka, räckte det nu med en gång om året. Dessutom kunde fyrarnas intervaller fyrkaraktären ställas in så exakt att samtliga fyrar kunde identifieras. För sina uppfinningar fick Gustaf Dahlén Nobelpriset i fysik 1912. Bankomaten Om någon för 30 år sedan påstod att vi inom en snar framtid skulle kunna hämta sedlar ur väggen på allmän plats hade de flesta skrattat rått. En som inte skrattade var Leif Lundblad. Han konstruerade en säker sedelmatare själva förutsättningen för bankomaterna hemma vid köksbordet Den fick han patent på 1974. Vid samma köksbord lyckades han också övertyga en representant för amerikanska Citibank att beställa 800 exemplar av maskinen. På tio års tid växte Leif Lundblads företag Foto: AGA Inter Innovation till en världskoncern med över 1 miljard i omsättning. Men sedelmataren är inte Leif Lundblads enda uppfinning. Bland övriga kan nämnas pannkaksmaskinen, ryggläkaren, luftkonditionerade skor och en ny rakningsmetod. VI ERBJUDER Bättre miljö för infrastruktur i kommunala bräddbrunnar och pumpstationer. Kvalitetsstyrning av bräddavlopp mot reningsverk Omrörare till avloppspumpstation info@avak.se Mobil 070-33 40 187 www.avak.se Medlem i Svenska uppfinnarföreningen och www.guf.se

Annons Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons 5 förändrat världen Blixtlåset Blixtlås hade funnits långt före Gideon Sundbäck. Men de var klumpiga, opålitliga och måste sättas fast i tyget för hand, häkta för häkta. Gideon Sundbäck kom på att man kunde stansa ut häktorna och klämma fast dem i två tygband som sedan syddes in i kläderna. 1913 fick han patent på metoden i USA där han bodde. Han marknadsförde det med parollen: Opening like a smile, closing lika a line drawn on water Öppnar sig som ett leende, sluter sig som ett streck draget i vatten. Men försäljningen gick trögt, det var först i och med första världskriget som blixtlåset spreds över världen via de amerikanska soldaternas uniformer. Dynamiten 1863 lyckades Alfred Nobel tämja det ytterst svårhanterliga sprängämnet nitroglycerin till dynamit genom att låta det absorberas i porös kiselgur. Upptäckten var epokgörande för bergsprängningen, men också för krigskonsten. Genom dynamiten kunde antalet borrhål minskas till en bråkdel mot tidigare. Därmed möjliggjordes exempelvis stora tunnelarbeten och undervattenssprängningar. 1875 förde Alfred Nobel sprängämnestekniken ännu ett stort steg framåt genom att uppfinna spränggelatin. Det blev det helt dominerande sprängämnet i Sverige i form av så kallad gelatindynamit utknådad med verksamma absorptionsmedel. Hasselbladskameran Idén till sin geniala kamera fick Victor Hasselblad då han i ungdomen reste runt i världen och dokumenterade fåglarnas liv. Han beskrev sina idéer i fotografiska tidskrifter och när andra världskriget bröt ut fick han en förfrågan från flygvapnet om att bygga en flygspaningskamera, vilket han gjorde på rekordtid. Efter kriget konstruerade han en kamera för civilt bruk som byggde på utbytbara komponenter för att vara maximalt flexibel. Kameran lanserades 1948 och blev en omedelbar succé. Foto: SKF Det sfäriska kullagret Lösningen på ett friktionsproblem vid Gammelstadens väveri utanför Göteborg lade grunden till en svensk världsindustri SKF som i sin tur ledde till att en bilindustri startades i Göteborg också den framgångsrik. Sättningar i lergrunden till väveriet gjorde att drivaxlarna blev skeva. Därmed gick lagren varma och driften måste stoppas. Driftsingenjör Sven Wingqvist satte sig att konstruera ett lager som klarade en viss vinkelvridning det sfäriska kullagret som han fick patent på 1907. Potentialen var enorm. Det framväxande industrisamhället och den ökande världshandeln ställde krav på utveckling av kommunikationsmedlen. Cykeln byttes ut mot tåg och bilar. Överallt behövdes kullager som kunde minska friktionen i maskinerna och därigenom både få ned bränsleförbrukningen och öka livslängden. SKF har idag drygt 40 000 anställda, i ett femtiotal länder. Försäljningen ligger på 25 miljarder kronor om året. Kylskåpet Redan som tonåring var Baltzar von Platen besatt av tanken på att skapa en evighetsmaskin som suger värme från den kalla omgivningen, höjer värmens temperatur och avger det varma till bostadsrummet. Av förståeliga skäl blev det aldrig någon evighetsmaskin. Däremot lyckades han konstruera en maskin som fungerade tvärtom som omvandlade värme till kyla. 1922 visade han och hans partner Carl Munthers upp det första fungerande kylskåpet utan rörliga delar det så kallade absorbtionskylskåpet. Projektet var deras examensarbete på Tekniska högskolan i Stockholm. Kylskåpet blev en världssensation och lade grunden till Electrolux framgångar i världen. Fram till 1960-talets början tillverkades cirka tio miljoner kylskåp av von Platens och Munthers konstruktion. Platen den mest färgstarke, mest omtvistade och mest utskrattade. Men också en av de mest geniala. Citat ur Svenska uppfinnare av Karlsson/Erséus. Pacemakern Världens första pacemaker för elektrisk stimulering av hjärtverksamheten som opererades in helt i en människa, konstruerades i Sverige av Rune Elmqvist 1958. Samma år opererades den in av hjärtkirurgen Åke Senning. Den fungerade inte särskilt bra utan höll bara ett par timmar och den andra bara ett par veckor. Men den första patienten Arne Larsson överlevde både uppfinnaren och kirurgen, och fick uppleva 24 pacemakrar innan han vid 86 års ålder avled 2001. Foto: Tekniska Museet Ständigt jagad, ständigt upphetsad. Ständigt upplivad av ett nytt genialt påhitt, ständigt livrädd att någon annan ska hinna före, stjäla idén eller helt enkelt bedra honom på äran. Av svenska uppfinnare är Baltzar von Separatorn Separatorn som konstruerades av Gustaf de Laval 1877 spreds över världen som ingen annan uppfinning gjort dessförinnan. Behovet av att skilja ut grädde ur mjölk var närmast omättligt och Gustaf de Lavals företag är en av svenskt näringslivs största framgångar. Runt sekelskiftet hade företaget täckt mer än hälften av världsmarknadens behov. Under 1897 steg aktievärdet från 1 000 kronor till 19 400. Företagen lever kvar än i dag som Alfa-Laval AB. Stal-Laval Turbin AB inom ABB, Delaval inom TetraPak-koncernen och Olofströmsverken inom Volvo. Trots framgångarna dog Gustaf de Laval själv utfattig i Stockholm 1913. Rörtång och skiftnyckel Johansson med tången fick J P Johansson heta sedan han uppfunnit den ställbara rörtången 1888. Tidigare hade rörmokare fått använda dragkärra för att få med sig rörtänger till alla dimensioner av rör. Samma problem gällde muttrar. På 1840-talet hade sexkantiga muttrar införts men storlekarna var inte standardiserade. En verkstad behövde alltså en mycket stor uppsättning fasta nycklar. Det problemet löste J P Johansson genom att konstruera den första fungerande skiftnyckeln som han fick patent på 1892. Sedan dess har J P Johanssons fabrik i Eskilstuna sedermera Bacho sålt mer än hundra miljoner skiftnycklar världen över. Titanimplantat Vid basforskning om blodceller i Lund på 50- talet upptäckte Per-Ingvar Brånemark av en slump att benvävnad kan integrera metallen titan. Det innebär att titanimplantat förankras i skelettet utan att stötas bort. Implantat i käkarna kan fungera som stöd för tandkronor och broar. På andra ställen i kroppen för att förankra proteser. År 1965 opererade Brånemark i Göteborg den första patienten med titanskruvar som 1967 blev stöd för en helbro i underkäken. När patienten dog 2006 hade implantaten fungerat i mer än 40 år. Företaget Nobel Biocare AB, som startades för att kommersialisera uppfinningen är idag marknadsledande inom området dentala implantat. ENESTEDT & CO Har du en bättre idé? KONSULTER I IMMATERIALRÄTT OCH AFFÄRSJURIDIK DR LUDWIG BRANN PATENTBYRÅ AB. BOX 17192. 104 62 STOCKHOLM. TEL 08-429 10 00. FAX 08-429 10 70. E-POST BRANN@BRANN.SE WEBB WWW.BRANN.SE

6 Annons Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons Utveckling och patent går hand i hand Läkemedelsföretaget AstraZeneca lägger årligen ner mer än 35 miljoner dollar på patentansökningar. Där har patentingenjörerna en nästan lika viktig roll som forskarna. Text: Fredrik Emdén Det är lätt att tro att den som arbetar med patent är en administratör bakom ett skrivbord. Men på AstraZeneca utgör de som arbetar med immaterialrättsfrågor en viktig del av företagets utvecklingsarbete. Så fort det skapas en projektgrupp kring ett nytt läkemedel eller en uppfinning är företagets patentingenjörer delaktiga. Från första idé till färdig produkt tar det i genomsnitt 10-12 år och kostar omkring en halv miljard dollar. När det handlar om sådana summor blir patentskyddet väldigt viktigt. Därför är det nödvändigt att våra patentombud arbetar nära forskarna, redan från början, säger Susanne Ås Sivborg, immaterialrättschef på Susanne Ås Sivborg, chef för AstraZenecas enhet för immaterialrätt. AstraZeneca. Det är så lätt att analysera och kopiera ett läkemedel och sedan sälja till ett lägre pris. Att jobba hårt med patent är det bästa sättet för oss att skydda de omfattande investeringar vi gör. Det är det enda sättet att försöka få tillbaka pengarna, säger hon. 35 miljoner dollar varje år AstraZeneca har just nu 16 000 patent över hela världen. Varje land kräver ett eget patent, vilket innebär att antalet patent är betydligt fler än antalet produkter. Företaget lägger årligen ner 35 miljoner dollar i enbart patentansökningskostnader. Läkemedelsindustrin är speciell. Det tar lång tid att ta fram en produkt och långt ifrån allt arbete ger resultat. Av alla idéer är det endast 10 procent som ger resultat i form av en produkt, säger Susanne Ås Sivborg. För tillfället har AstraZeneca ytterligare 14 000 ansökningar som är inlämnade på patentverk runt om i världen och som väntar på att prövas och godkännas. Företaget är just nu inne i en period som präglas av många idéer och projekt, vilket ökar arbetsbördan för den 160 man starka avdelning som Susanne Ås Sivborg ansvarar för. Men det är roligt för oss. Det är ju en utmaning att skydda våra produkter, säger hon. Varumärkesskyddet tar vid Ett patent varar i tjugo år. Sedan tar varumärkesskyddet vid. Ett exempel på det är Alvedon, en av AstraZenecas storsäljare, som inte längre är patentskyddad och som fått en uppsjö av kopierade konkurrenter. Varumärkesskyddet hindrar dock någon annan från att använda namnet Alvedon. Behovet av patentskydd kommer att öka, tror Susanne Ås Sivborg - inte minst inom bioteknikområdet, där ny teknologi måste skyddas. För oss är det ett nytt område, där man inte riktigt har hunnit testa vad patenträtten innebär. Det är en mycket spännande utveckling för oss som jobbar med immaterialrätt. www.astrazeneca.se Enklare för företagare Hitta rätt med Företagarguiden nutek.se/foretagarguiden Fråga oss om att starta företag Startlinjen 020-35 10 10, vardagar 9-12 Starta företag via Internet foretagsregistrering.se Skaffa e-legitimation e-legitimation.se

Annons Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons 7 Med innovationer som tillväxtmotor Den statliga politiken för att främja tillväxt bygger på tron att innovationer och tillväxt i första hand skapas ur forskningen på universitet och högskolor. Men tillväxt skapas främst av enskilda individer oftast amatörer som har en idé och modet att sätta igång en verksamhet runt den. Text: Lars Malmström Det säger Kaj Mickos, adjungerad professor i innovationsteknik vid Mälardalens högskola, fri uppfinnare med drygt 30 patent och 11 bolagsbildningar bakom sig, sedan länge verksam som rådgivare till uppfinnare och innovatörer. Enligt Paul Reynolds på Global Entrepreneurship Monitor så är Sverige ett av de länder som satsar mest på forskning och utveckling och får ut minst, i antal patent och publicerade forskningsrapporter räknat. Det stora felet är att de som formulerar politiken inte har någon egen erfarenhet av hur idéer uppstår och hur de framgångsrikt lotsas ut på marknaden. I stället för att undersöka vad som ger tillväxt, vad vi lever av här i Sverige och satsa på det, hyser man en övertro på att forskning och sofistikerad teknik inom utvalda områden som IT, läkemedel och nanoteknik, utgör grunden för Sveriges tillväxt, säger Kaj Mickos. Men enligt honom är det en villfarelse. De mest framgångsrika företagen visar sig vara ett tvärsnitt av vårt samhälle. Och samma sak gäller i hela världen. Europas mest framgångsrika företag för några år sedan var det spanska Telepizza, ett företag som kör ut pizza med moped. De håller nu på att etablera sig i övriga Europa och i Sydamerika. Det krävs entreprenörer Huvudpunkten i Kaj Mickos resonemang är att det viktiga för att skapa tillväxt inte är teknik, bransch eller andra sådana faktorer, utan att det finns igångsättare entreprenörer, personer som är villiga att satsa på en egen verksamhet. Vad det handlar om är att försöka få igång en process och ur den processen låta något växa, säger han. Men trots att rapport efter rapport visar samma sak så består politikernas övertro på forskning och teknik som den stora frälsaren. Vad kan man då dra för slutsatser av detta? För mig har det blivit självklart; en tillväxtorienterad näringslivspolitik ska stöda människors företagsamhet oavsett bransch eller inriktning. Man ska låta folk hitta på verksamheter och fatta beslut själva. Visst ska vi stödja akademisk forskning, men räkna inte med att den ska vara motorn bakom tillväxten. Produktionssystem saknas Vad är det då en entreprenör främst behöver i början av sin karriär? Förutom praktiska råd och dåd krävs finansiering, och den typ av finansiering som nystartade verksamheter behöver, saknas i hög grad i Sverige. I förhållande till de flesta andra nationer är svenskar välutbildade, beresta och språkkunniga och i min rådgivningsverksamhet ser jag att det finns en enorm pool av idéer och kreativa människor. Ändå så hamnar Sverige långt ner på listan när det gäller att utveckla nya verksamheter. Vad som krävs är att skapa produktionssystem för innovationer. Vår Innovationsmaskin, en process som tar hand om människors ideér, kan mycket väl fungera som en förebild där, säger Kaj Mickos. Foto: Magnus Kristenson Kort om Kaj Yrke: Adjungerad professor i Innovationsteknik, Mälardalens Högskola Ålder: 62 år Familj: Hustru Ingrid, barn Jenny 27 år, Betty 24 år och Aurora 22 år Bostad: Villa i Nacka utanför Stockholm Fritid: segling, skidåkning, italienska charkuterier Alla kan uppfinna! 1. Vilken uppfinning skulle du helst av allt vilja se förverkligad? 2. Har du någon gång själv funderat på en uppfinning? Tobias Södergren 19 år Elektriker Åkersstyckebruk 1. Tidsmaskin, för jag gärna skulle vilja se hur framtiden ser ut. 2. Nej, jag kan inte komma på någonting särskilt jag har tänkt på. Emelie Andersson 22 år Student, Stockholm 1. Jag skulle vilja ha en teleportör för att spara tid. 2. Jag skulle vilja att alla mina saker hade ett chip så att jag lätt kan hitta dem om de försvinner. Jan Herin 60 år Ekonom, Stockholm 1. Bot mot cancer är det första som jag kommer på. 2. En stupränna som ledde av vattnet utan att frysa eller stoppa det. Sofia Gunnarsson 24 år Student, Strängnäs 1. Jag är flygrädd så en teleportör skulle passa väldigt bra. 2. Ja, jag har alltid velat ha en tratt på kastrullen så att det blir lättare att hälla ut vatten. Pin Wang 22 år Student, Uppsala 1. Det bästa vore ju om någon kunde uppfinna batterier som aldrig dör. 2. Nej, jag har aldrig tänkt i dem banorna. Camilla Borie 60 år Butiksägare Stockholm 1. En nytt bättre form av bränsle. 2. Jag har tänkt på en form av sötningsmedel som inte är farligt för kroppen. FÄSTING SNARA Helge Skogh 58 år Media och film Karlskrona 1. Jag jobbar väldigt mycket med datorer, så jag skulle vilja se en talskärm på min dator. Istället för ett tangentbord. 2. Jag har funderat mycket på om det skulle gå att ordna en elektroniskt öga för de blinda. Peter Gabrielson 23 år Ekonomistudent/ valarbetare, Stockholm 1. Trådlös el skulle vara väldigt praktiskt. 2. Nej, skolan tar upp för mycket av min tid. Enkät: Carl Adam Briggert, Anton Jacobsson Patenterad gripögla för säkrare och snabbare fästingplockning. Just nu söker vi partners/agenter/ distributörer för flera länder innotech@telia.com Finns i de flesta zoo- matbutiker, varuhus och Apotek. Tillverkas i Sverige av InnoTech. 10 års garanti. Produktinfo: Tickremover.com

8 Annons Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons Intervjun: Håkan Lans Foto: Per-Erik Persson Om du vill läsa mer om Håkan Vinnova har nyligen tillsatt en grupp med kvalificerade jurister som ska utvärdera och granska den rättsprocess som pågår i USA och som hittills kostat Håkan Lans 30 miljoner av egna medel. Den som vill veta mer om processen kan gå in på www.mobergpublications.se/ patent. Eller läsa den bok som journalisten David Lagercrantz kommer ut med på Piratförlaget i oktober. Han har också skrivit boken Ett svenskt geni som kom för ett par år sedan. Svensk, världskänd och totalt fokuserad Håkan Lans är extremt lättillgänglig. Han svarar alltid själv i telefon hemma i villan med väl tilltagna arbetsytor i Saltsjöbaden eller i favoritfordonet, en vanlig svensson-husbil. Håkan Lans är kanske den skarpaste lysande stjär- nan av nu levande svenska uppfinnare. Han är 59 år och har både lång erfarenhet och en stark nyfikenhet. Egenskaper som borde kunna omvandlas till goda nyttigheter för mänskligheten. Vi talar om hans professionella liv, som gett honom en del svenska och internationella utmärkelser samt hedersdoktorat. Uppfinnartillvaron är som allra mest stimulerande när man jobbar i projekt med ett antal människor involverade. När alla känner varandra och förstår vad man vill långt innan man hinner avsluta en mening. Det är en myt att en ensam uppfinnar- hjälte i Friggeboden är lyckligast. Den ideala miljön är nog den professionella gemenskapen: man jobbar, äter, fikar ihop. Och man utvecklar. När denna bas finns orkar man hur mycket som helst. Energin strömmar in i rätt fack. Vill skapa det häftiga Den självklara frågan till Håkan Lans om vem han anser vara Sveriges genom tidigare störste uppfinnare ger inte något överraskande svar. Han nämner de stora svenska klassikerna Winqvist, Nobel, Dalén Gustaf de Laval hade ett pantbankskvitto på sin fiol i kvarlåtenskap. Att han fick problem berodde nog till stor del på att han lät verksamheten växa ohämmat och då tappade både kontroll och fokus. I några avseenden lever Håkan Lans ett uppfinnarliv som ligger oceaner från den genomsnittlige uppfinnaren. Varumärket Lans kan säkert få fram en utvecklingsmiljard kronor på några veckor om han ville. Pengar betyder inte så mycket. Det som triggar mig är att skapa det där häftiga. Att få dubbel världsstandard, både till sjöss och i luf- ten gav mig en sådan lyckokänsla. Det är väl det som är meningen med livet, att göra tillvaron bra för andra och att bli respekterad för vad man har gjort. En uppfinnare ska inte ständigt behöva stå med hatten i hand för att kunna genomföra sina projekt. Jag har själv fått göra det. Kämpar en tuff match Jag frågar Håkan Lans om varför Sverige har en så stark uppfinnarkraft. Vi är överrepresenterade när det gäller världspatent. Han har en logisk förklaring: Vi som finns till norrut på kartan håller oss inne när det är kallt och mörkt. Vi funderar i våra iden. Sedan kommer ljuset och då är vi nordbor fulladdade. Kontrasterna ger extra mycket energi. Vi behöver bara titta på korna när de ska ut på bete. Vi människor är likadana. Den som känner Håkan Lans kan säkert vittna om ett dominerande karaktärsdrag hos uppfinnaren. Han är extremt fokuserad. Varje uppgift löses med hela hjärnan. Håkan Lans kämpar nu en mycket tuff och segdragen match i USA. Det gäller hans patent på färggrafiken i datorerna. Rättsprocessen har pågått i åtta år. Det hart tagit nästan all energi som han har kunnat prestera. Det värsta är att sannolikheten för att jag kan komma tillbaka minskar för varje dag. Mina allra bästa år har ätits upp av juridik och byråkrati. Så illa är det. Tänk dig själv att du stänger av Carolina Klüft i åtta år från nu. Tror du att hon kan komma tillbaka i toppstriden det nionde året? Även om parallellen med Klüft är slående finns det ändå chanser att Håkan Lans kan aktivera sin gamla roll, den med revolutionerande uppfinningar. Jag har ett projekt som jag tror mycket på, det skulle ha blivit pricken över i-et för mig som innovatör och uppfinnare. Vår chans till fortsatt välfärd bygger ju på att vi i Sverige åstadkommer det som är lite bättre, lite tydligare. Från klarhet till klarhet. 250 år av innovation! Det började med kyrkklockor och ljuskronor, fortsatte med bruksföremål och industrimaskiner. Idag är Emhart Glass Sweden AB en världsledande industri inom glasformningsmaskiner. Emhart Glass Sweden AB har genom sina 250 år på marknaden förändrat sitt produktprogram för att passa tidens behov. Det som hela tiden genomsyrat företaget är en frisk entreprenörsanda, en vilja att prova nya grepp och ständigt ligga i teknikens frontlinje. Idag är Emhart Glass Sweden AB ett världsledande företag som har ca 40 procent av den globala marknaden när det gäller glasformningsmaskiner. Idéer föder idéer. I år firar vi våra första 250 år! Det företag som är ursprunget till Emhart Glass Sweden AB grundades redan 1756 av Carl Jacob Linderberg och var ett litet gjuteri som tillverkade främst kyrkklockor. I början av 1900-talet fick företaget namnet Sundsvalls Förenade Verkstäder och under perioden 1949 1994 hette det enbart Sundsvalls Verkstäder. Emhart Glass Sweden AB finns i Sundsvall och Örebro och har totalt ca 400 anställda. I Örebro sker bearbetning av företagsspecifika detaljer medan all montering av maskinerna utförs i Sundsvall. Sedan 1998 är Emhart Glass Sweden AB en del av Bucher Industries med huvudkontor i Schweiz. Bucher Industries har ungefär 7 000 anställda och omsatte under 2005 drygt 1,5 miljarder dollar. Sundsvall 060-19 91 00 Örebro 019-30 75 00 www.emhartglass.com Nilsson

Annons Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons Krönika När användaren är uppfinnare På 70-talet mötte jag ett holländskt företag som levde på andras idéer. Man for runt till forskningslabb och akademiska sjukhus och fann unika experimentanläggningar som andra hade nytta av. Nytta när väl holländarna gjort tillför- litliga produkter av de hoptejpade rishögarna i samverkan med upphovsmännen. Ett klassiskt svenskt ingenjörsföretag, LKB-produkter, följde samma princip. Och den svenska ESCA-metoden togs fram av användare, framför-r allt Nobelpristagaren Kai Siegbahn, som sedan fann tillverkare i USA. Inte bara inom vetenskapen är det användare som uppfinner också inom olika sporter. Optimistjollen var först en lådbil som barn for runt med i kaliforniska Clearwater. Föräldrarna tyckte det var farligt och fick hjälp med en vattenburen version. Sportrullstolar utvecklas och tillverkas ofta av framstående rullstolstävlande och den gode skidåkaren Martin Matsbo tog fram skidvallor. Idag ses ofta dataprogram med så kallad open source, som till exempel Linux, som en användarskapad innovation. Största centrum för sådana program listar cirka 130 000 projekt. Också danska Lego engagerar slutanvändarna och har skapat ett gratis designprogram för dem att göra nya Lego-grejor i. Även programmet är öppet för användarnas förbättringar. Så får vi hundrafalt fler utvecklare än vi har själva säger man på Lego. En hävstångskraft som allt fler företag upptäcker! Bengt-Arne Vedin, professor i innovationstek- nik vid Institutionen för innovation, design och produktutveckling vid Mälardalens Högskola. Fuktnivån viktigare än man kan tro Människan kan känna temperaturförändringar på någon grad och uppfatta partiklar i luften i mycket små koncentrationer. Men vi har svårare att uppfatta variationer i fuktighet. Att fukt kan vara orsak till både produktivitetsoch kvalitetsförändringar, är det inte många som känner till. Fukten kan bland annat orsaka mögel, rostangrepp och uttorkning, skador som ofta är både komplicerade och kostsamma att åtgärda. Munters är världsledande inom fuktreglering med tjänster och produkter för vatten- och brandskadesanering samt avfuktning, befuktning och kylning av luft. Uppfinning från 1950-talet Carl Munters (1897-1989) var en framgångsrik uppfinnare och entreprenör, som under sin livstid registrerade över 1 000 patent. På 1950- talet uppfann han den avfuktare som än idag är kärnan i Munters verksamhet. I Sverige och Tyskland installerades avfuktare redan på 1960- talet för att torka byggnader som drabbats av vattenskador. Just vattenskador står idag för en stor del av 9 försäkringsbolagens kostnader. Med Munters teknik kan dessa kostnader sänkas, eftersom den gör det möjligt att restaurera skadade golv och väggar, istället för att riva och bygga nytt. Munters hjälper även livsmedelsindustrin med lösningar för allt ifrån djuruppfödning, växthusodling, produktion och tillverkning, via transport och lager, till försäljning i butik. www.munters.com Väderstad-Verken AB utvecklar, tillverkar och säljer lantbruksmaskiner för jordbearbetning och sådd. Vi är ett teknikföretag i tillväxt och beräknar omsätta 950 Mkr under 2006 med 500 anställda i koncernen. Vi är ett familjeägt företag med dotterbolag i 10 länder och finns representerade i ca 30 länder. Verksamheten bedrivs i Väderstad med pendelavstånd till Linköping, Motala, Vadstena, Mjölby och Tranås. CONNECT CONNECT CONNECT Vi har det lite körigt nu! Vi säljer mer än någonsin Vi satsar stora resurser på utveckling Vi har mängder av idéer på nya produkter Vi gör succé på nya marknader Men vi hinner inte med allt vi vill! Är du kreativ, driftig och sugen på nya utmaningar på en energisk utvecklingsavdelning? Kolla in våra lediga tjänster på www.vaderstad.com! CONNECT CONNECT CONNECT Väderstad-Verken AB, 590 21 Väderstad tfn 0142 820 00 www.vaderstad.com www.connectsverige.se

10 Annons Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons Svenskt nytänkande i mexikansktkt skal Går det att uppfinna ny mat? Troligen inte. Men med smaker är det något annat. På Santa Maria är affärsidén att uppfinna nya spännande smaker som förnyar både marknaden och matlagningen. Text: Britta Sjöström För Göteborgsföretaget Santa Maria är uppfinningsrikedomen en framgångsfaktor. Hela företaget genomsyras av kreativitet och nytänkande. För oss är innovationerna grunden till vår framgång, säger Henrik Billger, marknadsdirektör på Santa Maria. Idag finns ingen möjlighet att luta sig tillbaka och vara nöjd med det sortiment man har. Utan nyheter blir man snabbt. Vår konkurrenskraft ligger i att ständigt uppfinna nya spännande smaker som både förnyar och driver marknaden. I höst introduceras därför Red Fusion i Nor- den, ett nytt sortiment inom mexikansk mat. Santa Marias Tex-Mex-varumärke för mexikansk mat är ett exempel på hur företaget, med ett flöde av innovationer lyckats få hela kategorin att växa. När konceptet introducerades 1991, åt svenskarna mexikansk mat för cirka Det är ovanligt med patent i vår bransch men vi behöver precis som andra skydda de investeringar vi gör i innovationer och produkt utveckling, säger marknadsdirektör Henrik Billger. 70 miljoner kronor. Idag är marknaden värd det tiodubbla och Santa Maria har 60 procent av marknaden. Patenterade tacoskal Utan flödet av nya smakkombinationer och produkter hade vi inte lyckats. Och nu när konceptet är etablerat är det dags att komma med nästa innovation. Med Red Fusion fortsätter vi att vara innovativa och uppfinningsrika. Det är det som drar hela kategorin mexikansk mat framåt både i butik och i restaurangnäringen. Santa Maria har också gjort något så ovanligt som att söka på patent för en av sina produkter, Mini Taco Tubs. Patentering är ovanligt i vår bransch men för oss handlar det om att skydda investeringar-r na. Vi satsar på produktutveckling. Idag är det många aktörer som försöker få del av den här marknaden och vi måste göra allt vi kan för att behålla vårt försprång, säger Henrik Billger. Faktaruta Santa Maria AB är Nordens ledande smaksättningsföretag. Affärsidén är att utveckla och driva mattrender inom två verksamhetsområden: Konsument och Food Service. Under varumärket Santa Maria finns varugrupperna Kryddor, Färska Örter, Mexikanskt, Thai, India och BBQ. Huvudkontoret finns i Mölndal. Företaget har 950 anställda och omsatte 2,7 miljarder kronor 2005. Santa Maria samarbetar långsiktigt med Rädda Barnen, Cancerfonden och palmoljeprojektet RSPO. www.santamaria.se Vattenfalls tillgångar i Norrlands inland är betydande. För att kunna driva och utveckla Vattenfalls anläggningar i Norrlands inland behövs kvalificerad personal, nu och i framtiden. En förutsättning för att klara framtida rekryteringar är att det finns ett näringsliv i tillväxt. Därför arbetar Vattenfall Inlandskraft AB med näringslivsutveckling i Norrlands inland. Vattenfalls medverkan sker främst genom: Projekt som vi driver i egen regi eller i samverkan med andra för att på ett mer övergripande sätt stimulera tillväxt i Norrlands inland. Affärsutveckling av enskilda företag. Det sker kopplat till kreditgarantier eller inom sektorer där Vattenfall har unik kompetens, nätverk eller på annat sätt tillför mervärde. Kapitalgarantier i form av borgen för lån i långsiktigt bärkraftiga företag. Maximalt åtagande för det geografiska området är 100 miljoner kronor. Vattenfalls stöd skall användas till att utbilda gymnasielärare i entreprenörskunskap och eleverna som har dessa lärare skall jobba med skarpa affärsidéer och lära sig vad det innebär att vara egenföretagare. Detta är ett konkret bidrag till att bibehålla och utveckla näringslivet i inlandskommunerna på längre sikt, vilket är viktigt för oss Sven-Erik Åkerlind, VD Vattenfall Inlandskraft AB. Jeanette Lundqvist 070-547 79 71 VD Sven-Erik Åkerlind 070-666 70 33 www.vattenfall.se/inlandskraft inlandskraft@vattenfall.com Ung Företagsamhet är en ideell förening som erbjuder gymnasielever i Sverige en möjlighet att starta ett eget företag på skoltid. Sedan starten 1980 har 130 000 ungdomar drivit sådana företag i Sverige. Som ideell förening är Ung Företagsamhet beroende av samarbetspartners för att finansiera verksamheten och kunna erbjuda alla ungdomar i Sverige samma förutsättningar. I Norrland är avstånden långa och skolorna utspridda, men behovet av ungt entreprenörskap är desto större. Ung Företagsamhet i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten, som tillsammans kallar sig Ung Företagsamhet Norrland, möter likartade utmaningar. Vattenfall Inlandskraft AB med särskild inriktning på Norrlands inland, har fått upp ögonen för verksamheten och valt att, sedan ett drygt år tillbaka, samarbeta med Ung Företagsamhet på flera olika plan. Tävlingar och mässor Bland annat har grundutbildningar för lärare genomförts i nio olika kommuner i inlandet. Vattenfall Inlandskraft har även deltagit på Ung Företagsamhets mässor Våga Vara Egen, där elever som driver företag inom programmet ställer ut och deltar i tävlingar. Vattenfall Inlandskraft har också aktivt stöttat de unga företag som senare gått vidare till SM-final. Snart är det dags för Ung Företagsamhet Norrlands storregionala lärarkonferens Våga Visa Vägen där Vattenfall gått in som huvudsponsor. Att utveckla näringslivet i Norrlands inland måste handla om att satsa på unga och stimulera deras företagsamhet. Vi ser att vår verksamhet i skolorna ger resultat, eftersom 23 procent av dem som drivit företag inom Ung Företagsamhet startar eget efter 10 år, säger Anna Skiöldebrand Berg, regionchef i Ung Företagsamhet Norrbotten. Nu har vi chansen att ge vår verksamhet en rejäl skjuts framåt genom att slå till på flera orter samtidigt. Utan företag som Vattenfall Inlandskraft skulle vårt arbete gå betydligt trögare, säger hon.

Annons Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons 11 Foto: Nisse Cronestrand Tisdagen den 2 maj delade kronprinsessan Victoria ut medaljer och stipendier till 47 glada pristagare i skoluppfinnartävlingen Finn upp inför en stor och entusiastisk publik på Tekniska museet i Stockholm. Text: Lars Malmström Mathilda Jacobsén som uppfunnit den locklösa tuschpennan, samtalar med Kronprinsessan. Foto: Nisse Cronestrand Mathilda Jacobsén som uppfunnit den locklösa tuschpennan, samtalar med Kronprinsessan. Ung kreativitet uppmuntras Finn upp handlar om uppfinnande i skolan som ett sätt att lära sig genom att ta fram och arbeta med egna idéer. Målet är att deltagarna ska få ett tänk kring uppfinnande, kunna identifiera problem och hitta lösningar på dessa. Finn upp arrangerar en uppfinnartävling var tredje år som alla elever i årskurs 6 till 9 kan delta i. I år hölls tävlingen för tionde gången sedan starten 1979. Totalt har mer än 37 000 idéer inkommit till Finn upp och tävlingen belönades med Kunskapspriset 2005. Bland de tävlingsbidrag som belönats i tidigare tävlingsomgångar hittar man inte bara tekniskt avancerade uppfinningar utan också enkla, smarta lösningar på vardagsproblem och utvecklingar av redan befintliga produkter. Eller vad sägs om en krycka med inbyggd ficklampa i handtaget eller den genomskinliga brödrosten som gör att man själv kan se när brödet är lagom rostat. Årets upplaga av tävlingen hade rekordmånga deltagare, 7 579 elever från närmare 260 skolor och juryn hade fler än 6 000 idéer att bedöma. www.finnupp.nu Storsatsning på kvinnliga innovatörer Svenska Uppfinnareföreningen och Karolinska Universitetssjukhuset samarbetar i ett projekt som syftar till att stödja kvinnliga uppfinnare, så att de kan utveckla idéer som kan leda till förbättringar inom vården och arbetsmiljön. Idag är 9 procent av Sveriges uppfinningar, sprungna ur idéer från kvinnor. I hälso- och sjukvården är 85 procent av medarbetarna kvinnor, här finns med andra ord en stor outnyttjad potential. Nu har ett projekt dragits igång vid Karolinska Universitetssjukhuset som kallas Utveckla din idé. Projektet som sträcker sig till och med juni 2007, syftar till att locka fram fler goda idéer och förslag till förbättringar bland sjukhusets kvinnliga medarbetare. Satsningen bedrivs i samarbete med bland annat Svenska Uppfinnareföreningen och finansieras av Nutek och Europeiska Socialfonden. Nya tjänster och rutiner 15 så kallade förändringsagenter, har till uppgift att stödja de medarbetare som har nya idéer. Alla idéer behöver inte resultera i en produkt, det kan handla en ny tjänst eller förenklade rutiner som har betydelse för verksamheten. Ett av de uppsatta målen, att minst 30 kvinnor ska ha börjat utveckla en uppfinning under projekttiden, har redan uppnåtts. Och arbetet fortsätter, säger Margareta Cederfelt projektledare på Karolinska. De andra två delmålen är dels att ta fram ett underlag till förslagsverksamhet vid sjukhuset. Det vill säga hur medarbetare som har idéer systematiskt ska uppmuntras. Dels att ta fram en struktur för hur Karolinska ska ta hand om nya uppfinningar i framtiden. Vi är ett forsknings- och undervisningssjukhus med visionen Framtidens hälso- och sjukvård genom vetenskap och utveckling. I det perspektivet är kvinnors uppfinningar en viktig del, säger Margareta Cederfelt.

12 Annons Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons Från idé till utvecklad produkt Fram till idag har mer än 500 uppfinnare och innovatörer gått utbildningen Tekniskt Nyskapande vid uppfinnarskolan Idéum. Skolan grundades av Svenska Uppfinnareföreningen och Ingenjörssamfundet för snart 20 år sedan. Utbildningen hjälper uppfinnare, innovatörer och entreprenörer med teknikinriktade idéer att kommersialisera dessa. Eleverna kan hitta samarbetspartners samtidigt som de får rådgivning och vägledning för sina produktidéer. Skolan har knutit till sig innovationsrådgivare, affärsutvecklare, finanskonsulter och mentorer. Sedan 1999 är utbildningen ettårig och godkänd av Skolverket, som en så kallad kompletterande utbildning, vilket innebär att eleverna kan söka studiestöd för att gå den. Innovationssystem I Lidköping har även CIEL etablerats, Centrum för Innovation och Entreprenörskap i Lidköping. Bakom CIEL står Ingenjörssamfundet, Civilingenjörsförbundet, Svenska Uppfinnareföreningen och Lidköpings kommun. Syftet med verksamheten är att utveckla teknik- och kunskapsbaserade verksamheter som vill verka internationellt, genom att erbjuda program inom innovationssystem och entreprenörskap. Idéum ägs idag av CIEL och samarbetar med Lidköpings kommun, Västra Götalandsregionen och Tillväxt Skaraborg. Viktigt att skydda sin idé Har du världens bästa uppfinning liggande i byrålådan? Eller en idé som kan komma att förändra världen? Glöm då inte att ta patent på den, det kan vara skillnaden mellan framgång och fiasko. Text: Teresa Innocenti Ett patent är ett sätt att skydda en uppfinning mot kopior och ger ett lagligt monopol. Ingen annan får tillverka eller sälja produkten i det land patentet gäller. Om någon trots allt kopierar uppfinningen, blir det frågan om intrång och du kan få skadestånd. Patentet ger dig större möjlighet att skaffa riskkapital och ger dig ett försprång på marknaden. Och vill du inte själv producera din uppfinning kan patentet säljas eller licenseras ut. Foto: Robin Johansson Färre patent Patentet gäller normalt i 20 år och ansökan görs hos Patent- och registreringsverket eller exempelvis till EPO, det Europeiska patentorganisationen. Patent måste beviljas i varje land för sig, vilket kan bli kostsamt. Men genom att söka direkt hos EPO kan man komma billigare undan om patentet ska gälla i fler än fyra länder. Ett patent för ett enskilt land kan kosta runt 100 000 kronor i initialskedet. Något världspatent existerar inte. Antalet beviljade patent i Sverige har minskat. År 2005 beviljades det 1504 patent, mot 2495 år 2004. Det beror bland annat på att många idag väljer att söka patent direkt hos EPO. Att ta patent på en uppfinning är ett sätt att skydda sin idé och att få igång produktionen, vare sig man ska producera själv eller sälja patentet. Främsta syftet med ett patent är att sprida tekniska landvinningar och ge monopol åt innovatören. Det skyddar också mot dåliga kopior och kan stärka Sveriges tillväxt. Många tar hjälp av en patentbyrå när de ska söka patent. Byråns uppgift är bland annat att bedöma om det går att ta patent på uppfinningen, sköta ansökan och ge strategisk rådgivning. För att få patent ska uppfinningen vara ny, skilja sig från tidigare uppfinningar samt vara industriellt tillämpningsbar. Ett patent och ett mönsterskydd i kombination ger ett bra grundskydd mot dåliga kopior och designintrång, säger Claes Pantzar, koncernchef på patentbyrån Albihns. Om man upptäcker en kopia av sin patenterade produkt skickas det först ut en Håkan Anderssons innovation, rullstolslyften RoofSpider, som nu lanseras globalt, blev verklighet efter innovationsutbildningen Tekniskt Nyskapande vid uppfinnarskolan Idéum. Claes Pantzar, koncernchef på patentbyrån Albihns. Goda råd på vägen varning till företaget som gör intrång. Hörsammas inte varningen kan företaget som kopierar stämmas. Dyrt att kopiera Det kan bli en dyr affär för den som kopierar, och vi rekommenderar alla att ta patent även i Kina idag för att förhindra bland annat piratkopiering, säger Claes Pantzar. Han ger tre råd till den som tänker söka patent. Tveka inte att kontakta en patentbyrå. Ha ett öppet sinne. Tänk över vad du vill prioritera, uppfinna, marknadsföra eller tillverka. Och glöm inte att första mötet med en patentbyrå är gratis. Sveriges framtid som tillväxtnation är beroende av innovationer och nya företag. Om inte nya idéer växer fram och kommersialiseras samtidigt som storföretagen flyttar utomlands, riskerar Sverige att utarmas och hamna på efterkälken. Men innovationerna finns, det gäller bara att få ut dem på marknaden.

Annons Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons 13 Carl Bennet och Bicky Chakraborty, innovatörer som stödjer var sin professur, tillsammans med PIE-p:s supporters Hasse Johansson, Scania, och Ulf Wahlberg, Ericsson. Per Eriksson och Ulf Holmgren, VINNOVA samt Anders Flodström, Margareta Norell Bergendahl, Jan Wikander och Mats Hanson, KTH. KTH leder nationell storsatsning på innovation Ett nytt nationellt program, Product Innovation Engineering Program (PIE-p), ska stärka innovationsförmågan i Sverige. Två nya professurer, ett innovationsforskningsprogram och en satsning på utbildning i innovation, ska ge fler nya produkter och tjänster med internationell konkurrenskraft. PIE-p är ett konsortium med Lunds Tekniska Högskola, Designhögskolan vid Umeå Universitet, Högskolan i Jönköping och KTH. Inom PIE-p stärks och förnyas utbildning och forskning i produktinnovation i samverkan med framstående internationella universitet. Student- och doktorandprojekt i industrin, rotationsprogram mellan akademi och industri samt forskningsprojekt i innovation är andra delar i programmet. PIE-p ska pågå till 2016, omsätta cirka 50 miljoner kronor per år och engagera flera svenska universitet, företag och organisationer involverade i så kallad innovation engineering. Programmet är organiserat i fem verksamhetsfält forskning, utbildning, erfarenhet och företagsamhet i innovation samt ledning för innovation. www.pie-p.se Vi hjälper dig att hantera immaterialrättigheter säkrare, bättre och billigare. Rationell förnyelsehantering av Patent, Varumärken, Design & Domännamn PatraWin - avancerad mjukvara för intern hantering av immaterialrättigheter Tel 08-566 444 00 info@patrafee.com www.patrafee.com

14 Annons Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons Låt ögat styra datorn Med en snabb blick markerar John Elvesjö en ikon på sin datorskärm. En kamerasensor inbyggd i skärmens ram följer minsta rörelse hans blick gör. Text: Lars Malmström Jag skulle inte bli förvånad om det sitter ögonstyrning i varje ny dator i framtiden, säger han. Att utveckla ett alternativ till datormusen var idén som drev John Elvesjö och några studiekamrater att starta Tobii år 2001. Han pluggade teknisk fysik på KTH, men arbetade parallellt på Ytkemiska institutet med kameror och bildbehandling för att följa objekt i sedimenteringsprocesser. Kan man mäta riktningen på partiklar, så kan man mäta riktningen på ögonen tänkte jag. Sagt och gjort. De vände på kameran, upptäckte att den följde ögonen och därmed var grunden till Tobii lagd. Världsledande Sedan dess har det gått snabbt. Tobii är i dag världsledande på teknik för ögonstyrning. Omsättningen låg i fjol på 38 miljoner kronor, och av dem var 14 miljoner ren vinst. Snart är företaget uppe i 45 anställda och de fortsätter att växa, först och främst vid huvudkontoret i Danderyd norr om Stockholm, men också vid det nyinvigda kontoret i USA. Tobiis bildskärmar med ögonstyrning har utvecklats för två huvudsakliga användningsområden: för styrning som ersättning för mus och tangentbord och för analys. Som hjälp åt handikappade har ögonstyrning visat sig mycket betydelsefullt och börjar nu få ett genombrott. Analysverktyget används dels av psykologer som forskar i seende och läsande, till exempel dyslexi, dels för att testa webbsidor, tidningssidor och annonser. Birger Ericsson och hans Speedheater-apparat Ny metod för ofarlig färgborttagning Birger Ericsson har uppfunnit en apparat som tar bort gammal färg med infraröd värme. Metoden är så skonsam för underlaget att Riksantikvarieämbetet godkänt den. Nu är Speedheater-apparaten på väg ut i världen. Text: Per-Erik Persson Birger Ericsson vid företaget Speedheater System i Göteborg har uppfunnit och utvecklat en supereffektiv färgborttagare. Riksantikvarieämbetet har dessutom godkänt metoden för arbete på gamla kulturbyggnader eftersom underlagsmaterialet inte skadas. Det är det högsta betyg man kan få, berättar Birger Ericsson. Speedheater-apparaten, som hålls i handen eller i en upphängningsanordning och knappt är större än ett strykjärn, avger infraröd värme som smälter bort lager efter lager av ingrodd färg. En annan effekt är att fukt torkas ut och att mögelsporer och svampar dödas så att effekterna av sjuka hus försvinner. Till New Orleans Nu är den svenska uppfinningen på väg ut i världen. Vi är redan igång med export och satsar hårt framförallt på USA. Efter orkanen Katrina deltog vi i Svenska Uppfinnareföreningens resa till New Orleans där svenska uppfinningar lämpliga att användas i återuppbyggnadsarbetet presenterades. Vi fick order direkt! Nu förhandlar vi med rikstäckande amerikanska distributionsorganisationer. Marknaden där borta kommer att svälja tiotusentals apparater bara inom ett par år, säger Birger Ericsson. Innovativt drivhus för gemensamma lösningar Allt började med att SCA någon gång i mitten av 1960-talet tog initiativ till en enhetlig produktnumrering, beskrivning och klassificering samt standardisering för sin drift- och underhållsverksamhet. Idag har SSG Teknik AB under mer än fem decennier verkat för att samordna frågor inom konstruktion, inköp och underhåll för processindustrin. Text: Carl Johard Idag finns SSG:s samarbete etablerat på flera områden. Omkring 450 experter inom skogsindustrin arbetar aktivt i ett 60-tal kommittéer och arbetsgrupper, för att strategiskt och operativt finna viktiga, kostnadseffektiva och kvalitetshöjande lösningar för branschen inom en rad olika områden. Det finmaskiga kompetensnätverk vi har byggt upp, med duktigt och erfaret folk från industrin, har skapat en innovativ miljö som resulterat i många nya idéer och gemensamma lösningar på gemensamma problem, säger Jonas Berggren, vd för SSG Teknik AB. Högre tillgänglighet SSG Produktdatabas är en gemensam webbaserad katalog för medverkande industriföretags alla artiklar. Skapandet av Produktdatabasen Med duktigt och erfaret folk från industrin har SSG skapat en innovativ miljö, som resulterat i många nya idéer och tjänsteprodukter. I förgrunden Jonas Berggren, vd, och Karolin Persson, produktansvarig SSG Produktdatabas. har medfört högre tillgänglighet av reservdelar, lägre kapitalbindning, effektivare inköpsprocesser liksom en mer rationell hantering och underhåll av anläggningsinformation, jämfört med om varje fabrik skulle sköta detta själv. SSG:s tekniska guidelines för underhåll SSG Standard/Guidelines bidrar till kostnadsbesparingar under en anläggnings hela livscykel, ökad anläggningstillgänglighet och högre kvalitet genom standardiserade lösningar. Här finns idag cirka 4 500 sidor tekniska rekommendationer för ett antal teknikområden. Internationellt intresse ChemSource Web är en tjänst, som hjälper företagen att ta kontroll över sina kemikalier, liksom att skapa bättre miljöer och säkerhetsinformation. Det internationella intresset för tjänsten är stort, inte minst mot bakgrund av att den skärpta EU-lagstiftningen. SSG:s leveranskontrakt används vid upphandling, leverans, montage och driftsättning av industrianläggningar. Dokumenten är framtagna genom ett samarbete mellan expertis inom juridik, inköp och teknik. Kontrakten följer europeisk lagstiftning och förenklar hela processen från ritning till driftsättning. Under året har en gemensam webbaserad säkerhetsutbildning för entreprenörer, ENTRE, lanserats. Drygt 30 industrienheter deltar i utbildningssamarbetet och totalt beräknas omkring 10 000 entreprenörer ha genomgått utbildningen fram till 2007. www.ssg.se

Annons Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons 15 Hård mot klottret, snäll mot miljön Kjell Billstam är klottrarnas värsta fiende. Från Australien till Guatemala. När hans GraffiGreen-medel läggs ovanpå en yta biter sig klottret inte fast. Text: Per-Erik Persson Kjell Billstam vid företaget All Away Products i Stockholm har utvecklat GraffiGreen, en biologiskt nedbrytbar vätska, uppbyggd av vattenvaxemissioner, som gör att klotter inte fastnar. Med ljummet vatten och en trasa går konstverken enkelt att torka bort. Eftersom medlet inte skadar ytan som det appliceras på kan det användas även på känsliga kulturbyggnader. Athenia-statyn i Aten, Kungliga slottet i Paris, Kölnerdomen i Cologne och Riksdagshuset i Berlin är några exempel. Kjell Billstam gillas inte av klottrarna. Den svenska uppfinningen exporteras nu till drygt 30 länder världen över från Australien till Guatemala. Vid OS i Sydney skyddade vi arenan, OS-byn och stans centrala delar, USA:s ambassad i Aten, motorvägen mellan Aten och Thessaloniki, centrala Prag och Öresundsbron är andra exempel. Nya Wembley Stadium i London håller vi på med just nu, säger Kjell Billstam. Pengar att spara Graffi Green-metoden kan även användas för att ta bort befintligt klotter. Klottersaneringskostnaden uppgår enbart i Stockholms län till omkring 200 miljoner kronor om året och i Los Angeles till långt över en miljard kronor årligen. Med vår metod kan de kostnaderna sänkas avsevärt, säger Kjell Billstam. Smart skärning som skyler Mia Seipel, grundare av Boob En fikastund utomhus en kall höstdag blev starten för Mia Seipels företag Boob. Mias syster och nyfödde systerson var med. När sonen blev hungrig drog systern upp tröjan för att amma. Både ryggen och magen blev blåfrusna. Text: Lars Malmström Det måste gå att vara både snyggt och skönt klädd medan man ammar, tänkte Mia Siepel. Sedan gick hon hem skissade på en tröja som skulle göra brösten lätt åtkomliga, samtidigt som en så liten del av kroppen som möjligt blottades vid ammandet. Det blev en form av omlottskärning. Det här var så enkelt att jag tog för givet att något liknande redan fanns, berättar hon, men trots ihärdigt letande hon hittade inget. Säljs i hela världen Med hjälp av Svenska Uppfinnarföreningen och Ung Innovation fick Mia Siepel kontakt med en patentbyrå. 1999 sökte hon svenskt patent på tröjan som hon döpt till Boob. Till en början hade hon svårt att övertyga klädhandeln om det geniala i hennes tröja. Dessutom fick hon problem med sin första leverantör. Mia Seipel sökte alla priser och stipendier som fanns att söka. Hon sökte också och fick Stiftelsen Innovationscentrums villkorslån. 2001 fick Mia Seipel ett hedersomnämnande av Utmärkt Svensk Form. Det stora genombrottet kom samma år då Åhléns och Polarn och Pyret började sälja Boobs kollektion. I dag har sortimentet utökats ordentligt och kläderna säljs över hela världen. Succé för pall och plock I det här plockställaget går det bra att få in både pallådor och plastbackar att plocka ur. Ett pallställ för inflöde och utflöde på samma plats och ett expanderande plan för plock för både plastbackar och kartonger blev en succélösning för GBD Lagersystem i Eskilstuna. Text: Tommy Paremo/TH Transport & Hantering Det är särskilt vårt expanderande plan som nu Volvo personvagnar och Volvo lastvagnar i Göteborg samt Volvos fabrik i Gent ska ha infört, berättar Jonas Lindgren på GBD. För GBD innebär det order värd flera miljoner kronor när nu Volvos olika delar i stort byter ut sina lagersystem. Fördelen för dem är ju att de får in så Expanderande plan ställer var och en in på rätt plocknivå för både plastbackar och kartonger. Plockningen sker ovanifrån. mycket mer på sina hyllplan och att de kan plocka så mycket snabbare. Exakt plocknivå Med GBD expanderande plan ställer man själv in exakt rätt plocknivå för både plastbackar och kartonger. Plockningen sker alltid ovanifrån. Flera nivåer ryms i samma sektion och plockningen blir avsevärt mycket enklare. Planet kan ställas från 0 till 400 mm utdrag och det sker enkelt med hjälp av två rattar. Inga lägen är fasta, utan planet kan ställas i exakt det läge som passar varje sektion bäst. Att plockningen sker ovanifrån har stor betydelse för avståndet mellan två plan. Det behövs ingen plats i höjdled för att få in handen och ta ut produkterna. Planen kan alltså monteras avsevärt mycket tätare. Därför ryms minst en till två plocknivåer Tur och returplanet skapar ett inflöde och ett utflöde på samma plan. Om behoven ändras så går det snabbt och enkelt att ändra så att båda banorna går åt samma håll. extra per sektion i ställaget beroende på vilket gods som ska plockas. Rullskenorna i bakkant ger backarna och kartongerna bra fart innan de glider ut på hyllpanelerna. En viktig detalj är att samtliga rullar har stålaxel och därför är betydligt mera hållbara än rullar med plastaxel. Rullskenorna finns i två varianter, en med standardhjul och en med styrkant på hjulen, så att godset styrs rätt. In och ut på samma plan Tur och returplanet skapar ett inflöde och ett utflöde på samma plan. En bana går åt ena hållet och den andra går åt andra hållet. Om behoven ändras så går det enkelt att ändra så att båda banorna går åt samma håll. Tur och returplanet läggs ovanpå bärbalkarna och är därför väldigt lätt att montera. Det går bra att komplettera sitt pallställ i efterhand med det här planet eftersom man utnyttjar de befintliga balkarna. ISO-certifierade GBD Lagersystem blev i mars kvalitetscertifierade enligt ISO9001:2000 av Norske Veritas. För mer information, ring 016-125 430 www.gbd.se

16 Annons Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons Vad händer framöver d Om 120 år dubblerar Sveriges Uppfinnareförening sin livslängd. Några insiktsfulla analytiker ombads att peka på åtta tydliga förändringar av världen fram till 240-årsjubiléet. Kalla det gärna bedömningar. Vem sade bedumningar? Livskupoler Människor med stora resurser köper tid i gigantiska frizoner med tak på flera kvadratmil. Här finns allt som är nyttigt för människan: havsvikar med surfingmöjligheter, bergsklättring, skidåkning (både utförs- och på längden), biltävlingar (med nyttiga utsläpp), spel, underhållning, nyttig mat, nyttig luft, nyttiga aktiviteter. I huvudsak utvecklade och byggda under 2040-talet Den språkliga intimiteten 2067 utvecklas den elektroniska tankeöverföringen som skapar en bättre värld med många eliminerade missförstånd. Nu kan individen själv besluta om hur nära han eller hon vill komma sin omgivning. Varm vänskap = det mänskliga talet. Distans = enbart elektronisk kommunikation. Den goda maten 2103 förbjuder VU, Världsunionen, mänskligheten att äta alla sorters kött. På jordytan planeras 250 nya arter av växter som utgör bättre föda än kött. Och som kräver sina kockar! Svält är ett okänt begrepp. Många sjukdomar utrotas. Medellivslängden i världen år 2100 är 148 år. Åka bort, åka hem De storskaliga transportsystemen för människor avskaffas 2089. Det nya regelsystemet begränsar varje luftburet fordon till 33 personer. Hela systemet drivs av automatik satelliter, rymdstationer och solen. Hastigheten har ökat till mach 11, det vill säga 11 gånger ljudet. Alla persontransporter drivs med solenergi som hämtas i rymden. De nära transporterna drivs med hjälp av ett magnetsystem. Jordens värme 2049 invigs den första staden som bygger hela sin energiförsörjning på värme från jordens inre. Det är Novokuznetsk i ryska Sibirien som väljs ut till mönsterstad. Staden är nu världens främsta inom energiforskning. 200 000 forskare från övriga klotet flyttar hit. Mindre arbete Arbetstiden för normalmedborgaren i Sverige är år 2126 inte mer än 20 timmar i veckan. Att arbeta är inte någon nödvändighet, men ett privilegium. Uppfinnarna, som även är samhällsutvecklarna, är återigen en krets som åtnjuter den allra högsta statusen. Säkerheten säkras Fingeravtrycksläsare ersätter år 2024 till stora delar den gamla tekniken kontokort. Säkerheten är numera 100 procent. Penninghanteringen avskaffas. Själen får sitt 2090 möts de äntligen efter århundraden av forskning: naturvetenskapen och parapsykologi kraschar inne i vetenskapens urberg. Plötsligt förstår vi sammanhang som inte kunnat förklaras med matematik och fysik. Själen spelar en allt viktigare roll. Illustration: André Prah Protite kan! -Industrisömnad & läderprodukter Vi är en av Sveriges ledande modell och prototyptillverkare Välkommen till Skara Modellsnickeri! Företaget med kunskap, k kvalité och teknik. Tel. 0431-136 20 Fax 0431-190 34 protite@protite.se www.protite.se Verkstadsgatan 3, 262 21 Ängelholm Smedtorpsgatan 18, 532 37 SKARA, tel: 0511-16608, fax: 0511-16511 info@skaramodellsnickeri.se. www.skaramodellsnickeri.se K C E M KCEM Bakom KCEM står företag, myndigheter, forskningsinstitut, universitet och högskolor

Annons Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons Innovatören med hundra patent 17 Foto: Åsa Ölander Håkan Gergils har jämfört de nordiska ländernas innovationsklimat och placerar Sverige på jumoplats. En haltande uppfinnarnation Med mer än 100 patent är Urban Widlund en av SCA:s och Sveriges ledande uppfinnare av hygienartiklar. SCA är bland de främsta i Sverige när det gäller patentansökningar. Urban Widlund är i dag utan konkurrens företagets mesta patentinnehavare med drygt 100 patent registrerade i sitt namn. Urban Widlund kom till SCA (dåvarande Mölnlycke) som produktutvecklare 1967. Då var han nybakad civilingenjör från Chalmers maskinlinje. Han har blivit SCA trogen genom åren och fått delta i den spännande utveckling företaget genomgått. Det kan låta enkelt Minns du ditt första patent? Visst gör jag det. Det kom i mitten av sjuttiotalet och handlade om formen på en barnblöja. Vi hade lärt oss att forma cellulosakärnorna som blöjan är uppbyggd från. Genom att göra den mer kroppsformad sparade vi material samtidigt som blöjan blev mer komfortabel. Det låter kanske enkelt men det var en hel del teknik som måste utvecklas, för att vi skulle kunna tillverka en sån produkt vid den tiden, säger Urban Widlund. Du har kommit med tre patent per år, finns det något du är extra stolt över? Hittills är det nog den uppfinning som gjorde att fästtejpen på Libero-blöjan kunde öppnas och stängas, utan att blöjan förstördes. Det patentet gjorde flera av våra konkurrenter intrång i och vi kom att tjäna pengar på det. Både genom att vi ökade vår försäljning men också genom att vi kunde få ersättning för intrången. Dessutom kunde vi sälja licenser till andra företag. Teamarbete Vad är orsaken till att just du står bakom alla dessa uppfinningar? Ingen skall tro att jag sitter på kammaren och kläcker idéer i min ensamhet. Vi jobbar i team och vi arbetar väldigt målinriktat. Framstegen är alltid resultatet av en systematisk bearbetning och nästan aldrig en snilleblixt. I projektgrupperna har vi olika kompetenser, var och en bidrar med sin kunskap och vi stimulerar varandra. Vad tror du bidragit till SCAs många patent? Vi har en innovativ kultur som sitter i väggarna. Vår ledning har alltid haft insikten att vår lönsamhet beror på om vi kan komma med nya och bättre produkter, som har ett verkligt värde för konsumenterna, och ha en mer ekonomisk tillverkning än konkurrenterna. Ta våra Tena-byxblöjor till exempel. Vi har nu utvecklat ett koncept för inkontinenta. Det är en produkt som ger en helt annan värdighet och komfort. Vi har trott på produkten och fortsatt att utveckla den systematiskt. För varje nytt framsteg vi gör öppnas nya möjligheter och nya dörrar. SCAs styrka är att inga av dessa dörrar stängs i onödan. Det finns möjligheter att utveckla hygienprodukter som vi inte har en aning om idag, säger Urban Widlund. www.sca.com Sveriges position som kreativ uppfinnarnation är inte längre särskilt stark. Vårt broderfolk, i öster, finländarna, har distanserat oss kraftigt. Bara en rejäl resursökning och ett mycket starkare engagemang från politiskt håll kan återge oss en tätposition. Och det är bråttom! Håkan Gergils har studerat de fem nordiska länderna och jämfört deras styrkor när det gäller innovationssystem. Han är långt ifrån imponerad av den svenska utvecklingen. Gergils en gång stridbar ordförande i Aktiespararna har på uppdrag av SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, skrivit två böcker som visar svart på vitt hur Sverige förlorar matchen i innovationssystem. Finland är tveklöst i topp i Norden. Grunden till den positionen skapades redan på 1980-talet genom en mycket aktiv samverkan mellan politikerna och näringslivet, säger Håkan Gergils. Storföretag som bas Sverige har inte samma traditioner för denna typ av samarbete. Det är först på senare år som politikerna har vaknat och sett att näringslivet kan må väl av blodtillförsel i form av samverkan, till exempel i skapande av kvalificerade forskningsmiljöer och utvecklingskluster. Sverige har å andra sidan ett stort antal multinationella företag Gergils menar att det är ett 25-tal, låt vara att hälften av dem är utlandsägda som bas för en möjlig stark tillväxt på innovationsområdet. Vi är just nu inne i ett paradigmskifte, säger Håkan Gergils. Tidigare forsknings- och utvecklingsarbete var till stora delar nyfikenhetsorienterat. Nu styrs vi av en genomtänkt och medveten strategi. Danmark imponerar Om Finland är i topp och Sverige på jumboplats i denna nordiska kamp så finns Island och Norge i mellanledet. Danmark är den nation som gjort ett imponerande ryck under senare år. Statsminister Anders Fogh Rasmussen initierade ett globaliseringsmöte för ett par år sedan. Han samlade sina fem-sex viktigaste ministrar och de 20 tyngsta danska storbolagscheferna till en lång rad framtidsseminarier med ett antal välrenommerade internationella gurus. Denna investering gjorde att medvetenheten om innovationers betydelse för ekonomi och framtid höjdes i ett slag i Danmark. Engagerade politiker Det kinesiska undret, som nu pågår för fullt, och har sina förebilder de asiatiska tigrarna är en oerhörd möjlighet för Sverige, menar Håkan Gergils som var i Kina häromveckan och presenterade sina böcker som översatts till kinesiska och engelska. Vårt renommé är en väldig fördel, säger han. Vilken betydelse har den enskilde uppfinnaren i det nya innovationssystem som nu växer fram i Sverige? Det är oerhört viktiga! Här måste staten hjälpa till med patentskyddet, så att uppfinningarna inte rycks ur upphovsmännen. Hoten finns både här hemma, där stora svenska företag kan agera hänsynslöst, och utomlands. Önskemål inför framtiden? Att politikerna engagerar sig i frågorna. Att Sveriges statsminister själv engagerar sig. Det är helt avgörande för framtiden.

18 Annons Hela denna bilaga är en annons från Svenska Uppfinnareföreningen och Provisa Information Annons SUF utlyser det Europeiska Uppfinnarpriset Med anledning av sitt 120 års jubileum utlyser Svenska Uppfinnareföreningen det Europeiska Uppfinnarpriset. Uppfinnare från hela Europa är inbjudna att ansöka. Äldre dam uppfann modernt stadsfordon 1956 Säkerhetsbälten 1980 Krockkuddar Text: Lars Malmström Autoliv har 80 dotterbolag och joint ventures med 40.000 medarbetare (varav 4.000 inom FoU) i 30 bilproducerande länder. Dessutom har koncernen tekniska centra i 10 länder med 20 krocktestbanor, mer än något annat bilsäkerhetsföretag. Autoliv som är ett av USA:s 500 största företag, satsar varje år 8 % av försäljningen på FoU. www.autoliv.com Priset tillfaller den som har bidragit till en betydelsefull uppfinning inom området miljö och energi. Prissumman uppgår till 5 000 euro. Pristagaren får dessutom en statyett och ett diplom. Ansökan kan göras av uppfinnaren eller någon person som vill nominera en uppfinnare till priset. Ansökningarna kommer att bedömas av en jury bestående av representanter för Svenska Uppfinnareföreningen (SUF), International Federation of Inventors Association (IFIA), Svenska Patent- och registreringsverket (PRV), SEB, som donerat prissumman, och en oberoende patentbyrå. Prisutdelningen sker i Stockholms Stadshus den 4 oktober. Forskning för liv Autoliv har svarat för nästan alla större teknologiska genombrott i bilsäkerhetsbranschen under de senaste 50 åren och fortsätter att leda utvecklingen. 2005 Mörkerkörningssystem resultat. Med förebyggande forskningsarbete och Vi ser att ett aktivt bilsäkerhetsarbete ger goda starkt fokuserad produktutveckling är Autoliv idag världens största leverantör av produkter som ökar bilsäkerheten. Det handlar om krockkuddar, säkerhetsbälten, elektronik, rattar, anti-whiplash-system, 1998 Krockkuddegardin bilstolar för barn samt mörkerkörningssystem och andra aktiva säkerhetssystem. Beräkningar visar att våra produkter varje år räddar 15.000 liv och förhindrar mer än 300.000 allvarliga personskador. Illustration: Henrik Enquist Elisabeth uppfann på ålderns höst ett helt nytt stadsfordon. Idén har belönats med fina utmärkelser och kommer snart att börja produceras. Här historien om hur hon tog kontakt med Kaj Mickos, professor i innovationsteknik, för att få rådgivning. För 4,5 år sedan kom en dam till mig. Hon var 82 år då och hette Elisabeth. En fin dam som delade sitt liv mellan en våning på Norr Mälarstrand och en våning i Paris. Nu hade hon blivit lite ostadig på benen och skulle därför behöva något fordon att hålla sig i. Men hon ville absolut inte ha någon rulllator. Hon behövde något elegantare, ett stadsfordon, som gjorde att hon kunde ta hem sina varor och få ett stöd när hon var ute och gick. Det var hennes idé! Shopinetten föddes Jag skickade henne till en industridesigner, som gjorde olika skisser. Vi valde ut en av dem och gick till en prototypbyggare. Sedan lämnade vi in en patentansökan. Resultatet blev ett litet snabbt fordon, besläktad med sparkcykeln. Den var hopfällbar och kunde tas med på Metron i Paris, vilket också var avsikten. Den färdiga uppfinningen tog Elisabeth med till Paris och vann stadens stora pris för ett nytt stadsfordon. Hon tilldelades också Stockholms Stads uppfinnarstipendium för ett tag sedan. Hon kallar sin uppfinning för Shopinette. 86 år har hon hunnit bli och vi har precis skrivit ett licensavtal med en tillverkare som ska sätta den i produktion. Folk säger: ja, men Elisabeth, hon har väl inte gjort någonting. Ni har ju haft folk som gjort allting åt henne! Vad de då inte inser är att det här projektet hade varit fullständigt omöjligt att driva utan Elisabeth. Hon var helt nödvändig eftersom det var hon som bar visionen. Alla andra har varit underleverantörer och hade inte kunnat ta på sig det här jobbet. (Läs mer om Kaj Mickos på sidan 7.) Intresserad av entreprenörskap? Besök www.esbri.se! Här hittar ni oss: www.lautmann.se Karlskoga Stockholm - 0586-503 25 Isdetektorer för beröringsfri övervakning av landningsbanor, vägar, entréer. Max detektionsavstånd100m, responstid <0,1s. 08-245350 inquiries@sensice.com sensice www.sensice.com

Hela denna bilaga är en annons från Provisa Information 19 Krönika Skapa ett attraktivt investeringsklimat för FoU-intensiva företag För företagsamt folk. Entreprenör skriver om företag andets frågor, träffar intressanta entreprenörer och ger spännande, praktiska tips. För dig som driver företag, tänker starta egen verksamhet eller bara är intresserad av företagandets villkor i allmänhet. Gör som Torsten på New Wave Group skaffa ett eget ex! Gör det på www.entreprenor.se eller ring 08-762 61 33. Sverige konkurrerar globalt om att attrahera investeringar i forskning och utveckling (FoU) det är ett perspektiv som alltför ofta glöms bort i den politiska FoU-debatten. Den ökade globaliseringen gör att företag inte kan vara nationalistiska eller nostalgiska utan agerar på en konkurrensutsatt global marknad, där endast de framgångsrika överlever. Idag finns en tendens att från politiskt håll fråga vad företagen kan göra för Sverige. Ett omvänt perspektiv behövs. Det svenska innovationssystemet behöver utformas på ett sådant sätt att vi kan behålla, attrahera och stimulera företagens FoU-verksamhet och utveckla kompetensen i Sverige. För att vara attraktiv i konkurrensen om före tagens FoU-investeringar krävs mycket medvetna och kraftfulla satsningar. Det handlar främst om att kunna erbjuda kompetens och starka FoU-miljöer. Det innebär för det första att mer FoU-resur-r Michael Treschow, Ordförande Svenskt Näringsliv. ser måste tilldelas strategiska områden som kan skapa tillväxt och ökad konkurrenskraft för det svenska näringslivet. En prioritering av behovsmotiverad, näringslivsrelevant forskning är avgörande. Branschforskningsprogrammen är ett steg i rätt riktning. De behöver fullföljas med långsiktiga statliga investeringar samt utökas till fler branscher. En andra punkt är svensk medverkan i EU:s ramprogram. Det gäller både att kunna matcha satsningar med nationella resurser och att koppla till nationella satsningar på branschforskningsprogram. EU:s teknologiplattformar kommer att få en stor roll för de långsiktiga strategier som läggs upp inom olika branscher. För det tredje behöver vi fler små och medelstora företag som bedriver eller beställer forskning. Utvecklingspotentialen för att utveckla svenska SME-företags FoU-verksamhet är stor och därför är satsningar angelägna. De små och medelstora företagen har en viktig roll i innovationssystemet och det finns ett intresse för att utveckla den rollen. Riktade satsningar av modell Vinnovas Forska & Väx bör ökas. Vi behöver även se över förutsättningarna för företags, särskilt SME:s, avdragsrätt för projekt i samverkan med högskola. För det fjärde vill jag betona forskningsinstitutens viktiga roll för mindre företags kunskapsutveckling. En högre andel av statlig basfinansiering av instituten är väsentlig för att ge förutsättningar för internationellt konkurrenskraftiga institut. En nära samverkan med institut kan utveckla företagens kompetens och förbättra deras möjligheter att medverka i strategiska forskningsprogram i internationella miljöer. För det femte behöver vi bättre villkor för attraktiva, internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer för näringslivets spetsområden. Positiva attityder och effektivare drivkrafter behövs för forskningen inom akademin. Även attityder vad gäller företags avdragsrätt för donationer till forskning och utbildning behöver ändras. Incitamenten inom akademin för att samverka med näringslivet är små. För att utveckla denna samverkan behövs meriteringssystem som uppmuntrar rörlighet mellan akademi, företag och institut. Men det räcker inte med att endast ändra i befintliga strukturer. Vissa regelverk behöver brytas upp, till exempel vad gäller skattesystem och incitament för FoU. Ett ökat fokus på att stimulera och utveckla små och medelstora företags FoU är avgörande för framtiden. Även en avreglering av Universitets- och högskolesystemet behövs. Idag är i stort sett samtliga högskolor statliga myndigheter. Inför framtiden krävs nya, flexiblare organisationsformer. Det finns också ett förändringsarbete av högskolesystemet i Europa, den så kallat Bolognaprocessen, där Sverige än så länge ligger efter. För att skapa ett konkur- renskraftigt universitets- och forskningssystem behöver vi snarare ligga steget före. Det här är huvudpunkter som redan nu bör lyftas fram inför nästa forskningspolitiska proposition! Michael Treschow Ordförande Svenskt Näringsliv Håll dig uppdaterad! Prenumerera på Svenskt Näringslivs dagliga nyhetsbrev www.svensktnaringsliv.se/nyhetsbrev

EHRENSTRÅHLE BBDO Vi gör det lättare att flyga Flygindustrin arbetar ständigt med att reducera vikten på flygplanen för att minska bränsleåtgång och miljöpåverkan. Varje kilo man kan banta i konstruktionen är av största vikt. Ett sätt för flygplanstillverkarna att åstadkomma detta är att använda titan som konstruktionsmaterial. Fördelen är att detta material är betydligt lättare än stål. Det finns dock en komplikation: svarvning, borrning och fräsning i titan kräver särskild kompetens och specialanpassade verktyg. Det har Sandvik. Redan idag ger våra metoder och verktyg prestanda som är mycket höga. Men vi arbetar oförtrutet vidare. Med vår takt i produktutvecklingen kommer det snart att bli möjligt att göra det ännu lättare att flyga. INNOVATIONER MED LYFTKRAFT Sandvik satsar betydligt mer på forskning och utveckling än sina konkurrenter. Vi investerar årligen mer än två miljarder kronor i FoU. Sandvik har för närvarande över 4 400 patent som skydd för företagets tekniska innovationer. Det är en hög nivå med alla mått mätt. www.sandvik.com Vi gör det möjligt